Förfarande : 2019/2582(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0203/2019

Ingivna texter :

B8-0203/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 14/03/2019 - 11.15
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2019)0217

<Date>{11/03/2019}11.3.2019</Date>
<NoDocSe>B8-0203/2019</NoDocSe>
PDF 189kWORD 55k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om klimatförändringar: en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi</Titre>

<DocRef>(2019/2582(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Lynn Boylan, Younous Omarjee, Marie-Christine Vergiat, Patrick Le Hyaric, Barbara Spinelli, Anja Hazekamp, Marie-Pierre Vieu, Stefan Eck, Eleonora Forenza, Luke Ming Flanagan, Rina Ronja Kari, Marisa Matias, Martina Michels</Depute>

<Commission>{GUE/NGL}för GUE/NGL-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0195/2019

B8-0203/2019

Europaparlamentets resolution om klimatförändringar: en europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi

(2019/2582(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2018 En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi (COM(2018)0773),

 med beaktande av Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC) och Kyotoprotokollet till denna,

 med beaktande av Parisavtalet, beslut 1/CP.21, samt den tjugoförsta partskonferensen (COP 21) inom ramen för UNFCCC och den elfte partskonferensen i dess egenskap av partsmöte för Kyotoprotokollet (CMP 11), som hölls i Paris, Frankrike, den 30 november–11 december 2015,

 med beaktande av den tjugofjärde partskonferensen (COP 24) inom ramen för UNFCCC, den fjortonde sessionen i partsmötet för Kyotoprotokollet (CMP 14) och den tredje delen av den första sessionen i partskonferensen i dess egenskap av partsmöte för Parisavtalet (CMA 1.3), som hölls i Katowice, Polen, den 2–14 december 2018,

 med beaktande av FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling och målen för hållbar utveckling,

 med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2018 om FN:s klimatkonferens 2018 i Katowice, Polen (COP 24)[1],

 med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 22 mars 2018,

 med beaktande av den särskilda rapporten från Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) om global uppvärmning på 1,5°C samt panelens femte utvärderingsrapport (AR 5) och dess sammanfattande rapport,

 med beaktande av FN:s miljöprograms nionde rapport om utsläppsklyftan, Emissions Gap Report, som antogs den 27 november 2018,

 med beaktande av konventionen om biologisk mångfald,

 med beaktande av resolutionsförslaget från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för industrifrågor, forskning och energi,

 med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. COP24 i Katowice ledde till antagandet av Katowiceregelboken, som ger rättslig tydlighet kring Parisavtalets genomförande.

1. Europaparlamentet framhåller att EU:s befolkning redan nu drabbas av olika direkta konsekvenser av klimatförändringarna. Parlamentet framhåller att Europeiska miljöbyrån visat att de genomsnittliga årliga förlusterna till följd av extrema väder- och klimatförhållanden i unionen uppgick till cirka 12,8 miljarder euro mellan 2010 och 2016 och att kostnaderna för klimatskador i EU om inga ytterligare åtgärder vidtas skulle kunna uppgå till minst 190 miljarder euro 2080, vilket motsvarar en nettovälfärdsförlust på 1,8 % av unionens nuvarande BNP. Parlamentet betonar att EU:s årliga kostnader för översvämningar i ett scenario med höga växthusgasutsläpp skulle kunna öka till 1 biljon euro till 2100, och att väderkatastrofer skulle kunna drabba cirka två tredjedelar av Europas befolkning 2100, jämfört med 5 % i dag. Vidare framhåller parlamentet att 50 % av de befolkade områdena i EU kommer att lida av svår vattenbrist 2030, enligt Europeiska miljöbyrån.

2. Europaparlamentet påminner om resultaten av Eurobarometerundersökningen från november 2018, som visar att 93 % av européerna anser att klimatförändringarna orsakas av mänsklig verksamhet och att 85 % håller med om att bekämpning av klimatförändringarna och en mer effektiv energianvändning kan skapa ekonomisk tillväxt och arbetstillfällen i Europa. Parlamentet noterar att klimatförändringarna är en högprioriterad fråga för Europas befolkning.

3. Europaparlamentet understryker att IPCC:s särskilda rapport om en global uppvärmning på 1,5 °C utgör den mest omfattande och aktuella vetenskapliga bedömningen av minskningsvägar i linje med Parisavtalet.

4. Europaparlamentet betonar att IPCC i sin särskilda rapport om en global uppvärmning på 1,5 °C uppger att en begränsning av den globala uppvärmningen till 1,5 °C – utan eller med endast ett begränsat överskridande – innebär att vi globalt måste uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2067 och minska de årliga globala växthusgasutsläppen till högst 27,4 gigaton koldioxidekvivalenter (GtCO2eq) per år till 2030. Parlamentet betonar mot bakgrund av dessa uppgifter att unionen som global ledare måste sträva efter att nå nettonollutsläpp av växthusgaser så snart som möjligt och senast 2050 om vi ska några möjligheter att hålla den globala temperaturökningen under 1,5 °C till 2100.

5. Europaparlamentet uttrycker sin oro för uppgifterna i 2018 års rapport från FN:s miljöprogram om utsläppsklyftan, Emissions Gap Report, om att de nuvarande ovillkorliga nationellt fastställda bidragen betydligt överstiger Parisavtalets uppvärmningsgräns på gott och väl under 2 °C och i stället leder till en uppskattad temperaturökning på 3,2 °C till 2100[2]. Parlamentet betonar att alla parter till UNFCCC snarast måste höja ambitionsnivån inom sin klimatpolitik för perioden till 2020.

6. Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av kommissionens meddelande En ren jord åt alla – En europeisk strategisk långsiktig vision för en stark, modern, konkurrenskraftig och klimatneutral ekonomi, där man betonar de möjligheter som omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser innebär för EU:s befolkning och ekonomi, med medverkan av EU-institutionerna, de nationella parlamenten, näringslivet, den sociala sektorn, icke-statliga organisationer och allmänheten. Parlamentet stöder målet om nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050 och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att också göra det vid det särskilda EU‑toppmötet i Sibiu i maj 2019.

Vägar för EU-strategin för nollutsläpp till mitten av århundradet

7. Europaparlamentet uppmanar EU att inbegripa kampen mot den globala uppvärmningen bland sina grundläggande värden.

8. Europaparlamentet konstaterar att EU i sin strategi för nettonollutsläpp förevisar åtta vägar för den ekonomiska, tekniska och sociala omvandling som krävs för att unionen ska kunna uppnå Parisavtalets långsiktiga temperaturmål. Parlamentet noterar att endast två av dessa vägar skulle göra det möjligt för unionen att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050. Parlamentet poängterar att detta kräver snabba åtgärder och betydande insatser på alla nivåer, från den lokala och regionala nivån till den nationella och europeiska nivån, samt medverkan av alla icke-offentliga aktörer. Parlamentet menar att regionalt och lokalt fastställda bidrag skulle kunna utgöra viktiga verktyg för att överbrygga utsläppsklyftan. Parlamentet påminner om medlemsstaternas skyldighet att anta nationella långsiktiga strategier i enlighet med förordningen om styrning[3]. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att fastställa tydliga kort- och långsiktiga mål och strategier som är förenliga med målen i Parisavtalet och att tillhandahålla investeringsstöd för vägar till nettonollutsläpp.

9. Europaparlamentet konstaterar med oro att EU:s energiimportberoende för närvarande uppgår till cirka 55 % och att 90 % av oljeförsörjningen och 70 % av gasförsörjningen i unionen importeras. Parlamentet framhåller att denna andel skulle minska till 20 % till 2050 i ett scenario med nettonollutsläpp, vilket skulle ha en positiv inverkan på EU:s handelsbalans och geopolitiska ställning. Parlamentet konstaterar att den kumulativa besparingen av importkostnader för fossila bränslen 2031–2050 skulle uppgå till cirka 2–3 biljoner euro, som skulle kunna läggas på andra områden som är viktiga för EU:s befolkning.

10. Europaparlamentet understryker att de minskade luftföroreningarna i ett scenario med nettonollutsläpp skulle medföra en 40-procentig minskning av antalet förtida dödsfall orsakade av fina partiklar. Parlamentet noterar att kostnaderna för hälsoskador skulle minska med cirka 200 miljarder euro per år i ett sådant scenario.

11. Europaparlamentet ser positivt på att man inbegripit två vägar som syftar till att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser senast 2050, liksom kommissionens stöd för dessa, och anser att det mål som satts till mitten av århundradet är det enda som är förenligt med unionens åtaganden enligt Parisavtalet. Parlamentet beklagar att man inte övervägt att i strategin inbegripa några vägar för uppnåendet av nettonollutsläpp av växthusgaser före 2050.

12. Europaparlamentet understryker att klimatförändringarna och den biologiska mångfalden är oupplösligt sammankopplade. Parlamentet finner det djupt oroande att man inte lyckats stoppa den biologiska mångfalden på global nivå. Parlamentet framhåller att den biologiska mångfalden har ett grundläggande egenvärde och är avgörande för vår existens.

De sociala aspekterna av klimatförändringarna och en rättvis omställning

13. Europaparlamentet välkomnar kommissionens försäkran om att nettonollutsläpp inte behöver innebära någon nettoförlust av arbetstillfällen, och ser positivt på den detaljerade bedömningen av omställningen inom de energiintensiva industrierna. Parlamentet framhåller att en rättvis omställning till nettonollutsläpp av växthusgaser, om den hanteras väl och med lämpligt stöd till de mest sårbara regionerna, sektorerna och medborgarna, har potential att skapa en nettoökning av arbetstillfällena i unionen, då sysselsättningen i ekonomin som helhet skulle öka med 2,1 miljoner arbetstillfällen till 2050 i ett scenario med nettonollutsläpp, jämfört med en sysselsättningsökning på 1,3 miljoner arbetstillfällen i scenariot med en 80-procentig utsläppsminskning. Parlamentet anser därför att kommissionen bör ta fram en ny kompetenskartläggning inom ramen för kompetenskartan för EU, med regionala uppgifter om de kompetensbehov som finns på området för ett klimatneutralt Europa, i syfte att stödja de mest sårbara regionerna, sektorerna och människorna genom omskolning till framtidssäkra och högkvalitativa arbetstillfällen i dessa regioner.

14. Europaparlamentet anser att klimatomställningen i Europa måste vara hållbar ur miljömässig, ekonomisk och social synvinkel. Parlamentet betonar att det om man vill säkerställa politisk acceptans bland alla invånare är viktigt att ta hänsyn till fördelningseffekterna av den klimatpolitiken och politiken för minskade koldioxidutsläpp, särskilt för låginkomsttagare. Parlamentet anser därför att man inom all klimatpolitik på EU-nivå och nationell nivå bör ta full hänsyn till de sociala konsekvenserna, i syfte att säkerställa en social och ekologisk omställning i Europa. Parlamentet betonar i detta sammanhang att man för att garantera rättvisa och lika möjligheter för alla EU-medborgare i samband med denna omställning måste ta fram skräddarsydda och tillräckligt finansierade strategier på alla nivåer, på grundval av inkluderande förfaranden och i nära samarbete med lokala och regionala myndigheter, fackföreningar, utbildningsanstalter, det civila samhällets organisationer och den privata sektorn.

15. Europaparlamentet påminner om att cirka 50–125 miljoner EU-invånare för närvarande befinner sig i riskzonen för energifattigdom[4]. Parlamentet framhåller att energiomställningen kan drabba låginkomsttagare i oproportionerligt hög grad och ytterligare öka energifattigdomen. Parlamentet konstaterar att energipolitiken måste inbegripa en social dimension och säkerställa att ingen hamnar efter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta långsiktiga åtgärder för att säkerställa en rättvis energiomställning och tillgång till energi för alla EU:s invånare.

16. Europaparlamentet anser att ungdomar blir alltmer socialt medvetna och miljömedvetna, något som kan omvandla våra samhällen i riktning mot en klimattålig framtid, och att ungdomars utbildning utgör ett av de mest effektiva verktygen för att bekämpa klimatförändringarna. Parlamentet betonar behovet av att de yngre generationerna deltar i att bygga upp relationer mellan nationer, kulturer och generationer, något som underbygger den kulturella omvandling som ska främja det globala arbetet för en mer hållbar framtid.

17. Europaparlamentet välkomnar att människor över hela Europa allt aktivare demonstrerar för klimaträttvisa, i synnerhet genom skolstrejker. Parlamentet välkomnar dessa aktivisters krav på större ambitioner och anser att nationella, regionala och lokala myndigheter såväl som EU bör hörsamma dem.

Etappmålen

18. Europaparlamentet betonar att man, för att uppnå nettonollutsläpp av växthusgaser 2050 på det mest kostnadseffektiva sättet, måste höja och anpassa ambitionsnivån för 2030 till scenarierna med nettonollutsläpp till 2050. Parlamentet anser det av yttersta vikt att unionen går ut med ett tydligt budskap, senast vid FN:s klimattoppmöte i New York i september 2019, om att den är redo att se över sitt bidrag till Parisavtalet.

19. Europaparlamentet stöder unionens nationellt fastställda bidrag med ett ekonomiskt övergripande mål om minskning av inhemska växthusgasutsläpp på minst 55 % senast 2030 jämfört med 1990 års nivåer. Parlamentet uppmanar därför EU:s ledare att i enlighet med detta stödja en höjning av ambitionsnivån för unionens nationellt fastställda bidrag vid det särskilda EU-toppmötet i Sibiu i maj 2019, inför FN:s klimattoppmöte i september 2019.

20. Europaparlamentet anser därför att kommissionen, senast vid de översyner av klimatpaketet för 2030 och av annan relevant lagstiftning som ska göras under perioden 2022–2024, bör lägga fram lagstiftningsförslag för att höja ambitionsnivån i linje med de uppdaterade nationellt fastställda bidragen och målet om nettonollutsläpp. Parlamentet anser att en för låg ambitionsnivå för 2030 skulle begränsa framtida alternativ, vilket eventuellt skulle begränsa tillgången till vissa alternativ för en kostnadseffektiv utfasning av fossila bränslen. Parlamentet anser att dessa översyner är en viktig milstolpe för att säkra EU:s klimatåtaganden.

21. Europaparlamentet anser att det – som ett sätt att ytterligare säkerställa ökad stabilitet för marknaderna – vore fördelaktigt om EU även fastställde ett ytterligare etappmål för utsläppsminskning fram till 2040 som kan skapa ytterligare stabilitet och säkerställa att det långsiktiga målet för 2050 uppnås.

Sektoriella bidrag

22. Europaparlamentet betonar vikten av att det antas en integrerad sektorsövergripande strategi för att underlätta utfasningen av fossila bränslen i hela energisystemet och andra därmed förknippade sektorer, och för att effektivitetsökningarna ska få komma till sin rätt. Parlamentet erkänner att integreringen av energisystemen kan ge större flexibilitet, ökad energieffektivitet, en mer utbredd användning av förnybar energi för alla energibärare, och i slutändan en kostnadseffektiv energiomställning.

23. Europaparlamentet framhåller att EU:s system för handel med utsläppsrätter inte har åstadkommit utsläppsminskningar sedan det infördes 2005 och har fördröjt diskussionerna om seriösa klimatåtgärder på EU-nivå. Koldioxidmarknaden utgör ett bristfälligt system som inte kan åtgärdas genom revideringar, och klimatförändringarna kan inte stoppas genom marknadskrafterna. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att överge EU:s system för handel med utsläppsrätter och främja direkt lagstiftning som riktar sig mot fossilindustrin och de största förorenarna.

24. Europaparlamentet framhåller vikten av, och uppmuntrar, innovation inom många olika typer av teknik för att fasa ut fossila bränslen i ekonomin, såsom transporter med nollutsläpp, den cirkulära ekonomin och bioekonomin. Parlamentet kräver att stödet till fossila bränslen stoppas och att medlen i stället används för näringslivet, med särskilt fokus på mikroföretag och små och medelstora företag, vilket inbegriper forskning och konstruktion som rör ren teknik och (lokal) förnybar energiproduktion samt lokal och hållbar livsmedelsproduktion som inte innefattar intensivt jordbruk.

25. Europaparlamentet påminner om att 71 % av all energi används enbart för rumsuppvärmning och att energieffektiva bostäder därför kommer att utgöra normen i ett klimatneutralt EU, och att de kommer att erbjuda bättre hälsa och boendekomfort för alla européer.

26. Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som förnybara energikällor spelar i omställningen till en ekonomi med nettonollutsläpp av växthusgaser, eftersom energisektorn för närvarande är orsak till 75 % av EU:s utsläpp av växthusgaser.

27. Europaparlamentet anser att teknisk utveckling och tekniska lösningar, energieffektivitet i samband med både tillgång och efterfrågan och hållbar förnybar energi i sektorerna för transporter, fastigheter, värme och kyla samt energi, tillsammans med den cirkulära ekonomins principer, alla kommer att vara avgörande för minskningen av växthusgasutsläppen.

28. Europaparlamentet efterlyser ett ytterst energieffektivt energisystem baserat på förnybar energi, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder i detta avseende, eftersom det kommer att få spridningseffekter inom alla ekonomiska sektorer. Parlamentet begär att energieffektivitetsdirektivet ska förklaras vara bindande så att dess mål kan uppnås på ett effektivt sätt. Parlamentet framhåller att alla vägar förutsätter en fullständig utfasning av fossila bränslen inom energisektorn senast 2050, en drastisk minskning av fossila bränslen och en kraftig ökning av förnybar energi.

29. Europaparlamentet betonar att principen om ”energieffektivitet först” måste beaktas i hela energikedjan, inbegripet för produktion, överföring, distribution och slutanvändning av energi, och att energieffektivitet måste beaktas när planerings- eller finansieringsbeslut som är relevanta för energisystemen fattas.

30. Europaparlamentet understryker att ekodesigndirektivet[5] har bidragit betydligt till EU:s klimatmål genom att minska utsläppen av växthusgaser med 320 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen och att det uppskattas att EU:s konsumenter fram till 2020 kommer att spara totalt uppemot 112 miljarder euro, eller omkring 490 euro per år per hushåll som en följd av detta direktiv. Parlamentet anser att ytterligare produkter bör regleras inom ramen för ekodesigndirektivet, inklusive surfplattor och smarttelefoner, och att de befintliga standarderna kontinuerligt bör uppdateras så att de avspeglar den tekniska utvecklingen.

31. Europaparlamentet påpekar att strategin bekräftar att växthusgasutsläppen från transportsektorn fortfarande ökar och att det inte kommer att räcka med den politik som bedrivs i dag för att fasa ut fossila bränslen i transportsektorn till 2050. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa en trafikomställning från luft- till järnvägstransporter, och i riktning mot kollektivtrafik och delad rörlighet. Parlamentet noterar att vägtransporter bidrar med omkring en femtedel av EU:s totala koldioxidutsläpp. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och kommissionen att vidta resoluta åtgärder för att konsumenterna i alla medlemsstater ska kunna få tag på utsläppsfria och utsläppssnåla fordon, varvid det samtidigt bör undvikas att allt fler gamla och starkt förorenande fordon tas i trafik i låginkomstmedlemsstater. Parlamentet understryker vidare vikten av smart teknik, såsom smart laddningsinfrastruktur, för att skapa synergier mellan elektrifieringen av transporter och spridningen av förnybara energikällor.

32. Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstaters subventioner under rubriken ”omställningsbonus” faktiskt gör inköp av diesel- och bensindrivna bilar över 90 % mer fördelaktiga för konsumenterna, och uppmanar de berörda medlemsstaterna att ändra dessa bonusar för att uppnå det effektiva inköpsmålet på minst 50 % elbilar och utsläppsfria bilar.

33. Europaparlamentet understryker att alla sektorer, däribland internationell luftfart och sjöfart, måste dra sitt strå till stacken för att vi ska uppnå klimatneutralitet för EU:s ekonomi som helhet. Parlamentet noterar att kommissionens analys visar att de nuvarande globala målen och de åtgärder som planeras av Internationella sjöfartsorganisationen respektive Internationella civila luftfartsorganisationen skulle bli otillräckliga för att åstadkomma de nödvändiga utsläppsminskningarna, även om de genomfördes fullt ut, och att det krävs rejält med ytterligare åtgärder som är förenliga med det ekonomiövergripande målet med nettonollutsläpp. Parlamentet framhåller behovet av investeringar i teknik och bränslen med inga eller låga koldioxidutsläpp i dessa sektorer. Parlamentet uppmanar kommissionen att i praktiken börja tillämpa principen om att förorenaren betalar i dessa sektorer, i synnerhet med avseende på beskattningen av flygfotogen och priserna på flygbiljetter. Parlamentet påminner om att den internationella sjöfartens växthusgasutsläpp beräknas öka med hela 250 % fram till 2050. Parlamentet välkomnar att den internationella sjöfartssektorn har uppställt ett absolut minskningsmål för de egna växthusgasutsläppen. Parlamentet noterar med oro att det inte gjorts några framsteg när det gäller att omsätta detta mål i konkreta åtgärder, till exempel att förklara Medelhavet som Secaområde (område med kontroll av svavelutsläpp) för oceanfartyg och stora fartyg, vilket redan är fallet för Nordsjön och Engelska kanalen.

34. Europaparlamentet betonar att jordbrukssektorn, särskilt djuruppfödningssektorn, står för ungefär 10 % av EU:s totala växthusgasutsläpp, är den största utsläpparen av metan och har en allvarlig negativ inverkan på den biologiska mångfalden i världen. Parlamentet är djupt oroat över att växthusgasutsläppen från jordbruket har ökat under de senaste åren och nu står för upp till 60 % av de nuvarande globala metanutsläppen. Parlamentet betonar att en nödvändig strategi för att hålla den globala uppvärmningen under 1,5 °C är att minska utsläppen av metan, en kraftfull men kortlivad växthusgas.

35. Europaparlamentet påminner om att metan är en kraftigt verkande växthusgas med en hundraårig uppvärmningspotential som är 28 gånger högre än koldioxidens[6], och att minskningar av metanutsläppen kan spela en viktig roll i att minska koncentrationerna av marknära ozon och deras negativa följder för luftkvaliteten och människors hälsa. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att minska metanutsläppen i de berörda sektorerna, vilket skulle kunna leda till en ytterligare minskning av ozonkoncentrationerna i EU, och främja minskning av metan internationellt.

36. Europaparlamentet noterar att byggsektorn står för 40 % av EU:s slutliga energianvändning och 36 % av koldioxidutsläppen[7]. Parlamentet vill att sektorns potential för energibesparingar och minskat koldioxidavtryck ska frigöras, i enlighet med målet i direktivet om byggnaders energiprestanda[8] om att senast 2050 uppnå ett byggnadsbestånd med en hög grad av energieffektivitet där fossila bränslen fasats ut. Parlamentet betonar att en mer effektiv energiförbrukning i byggnader har betydande potential för att ytterligare minska Europas utsläpp av växthusgaser. Parlamentet anser vidare att uppnåendet av lågenergibyggnader, som fullt ut försörjs med förnybar energi, är ett oeftergivligt krav för Parisavtalet och för en EU-agenda för tillväxt, lokala arbetstillfällen och förbättrade levnadsförhållanden för medborgarna i hela Europa.

37. Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att så snart som möjligt undersöka vilka politiska alternativ som finns för att snabbt ta itu med metanutsläppen, som en del av en strategisk plan för unionen när det gäller metan, och att lägga fram lagstiftningsförslag för parlamentet och rådet i detta syfte. Parlamentet understryker att jordbruket kommer att bli en av de största kvarvarande källorna till växthusgasutsläpp i EU 2050, särskilt på grund av metan- och dikväveoxidutsläppen. Parlamentet understryker jordbrukssektorns potential att ta itu med klimatförändringarna, till exempel genom minskning av djurantalet, genom ekologiska och tekniska innovationer samt genom koldioxidavskiljning i marken.

38. Europaparlamentet framhåller att EU:s politik för den gemensamma jordbrukspolitiken under årens lopp har lett till ökad koncentration av produktionen, intensivt jordbruk och djurplågeri, och att man använt enorma mängder av kemikalier (bekämpningsmedel och gödselmedel), vilket har ökat de regionala asymmetrierna och EU:s beroende av utländska jordbruksprodukter. Parlamentet efterlyser en verklig tradition av biologisk mångfald som utgångspunkt för att varje land ska kunna minska utsläppen av växthusgaser i enlighet med omställningen till en klimatneutral ekonomi, i stället för att allvarligt belasta miljön, vilket leder till att mer mark, vatten och luft förorenas, särskilt i Europa, och att en hållbar jordbrukspolitik återupprättas i alla medlemsstater.

39. Europaparlamentet beklagar att möjligheten att stärka EU:s arbete med fluorerade växthusgaser inte har tagits upp i kommissionens strategi. Parlamentet betonar att förhindrandet av olaglig handel med fluorkolväten (HFC) genom ett licenssystem för HFC, ett förbud mot användning av HFC i sektorer där de inte längre behövs, tilldelning av kvoter för HFC genom ett utauktioneringssystem och ett fullständigt genomförande av F-gasförordningen[9] genom att förbjuda all onödig användning av svavelhexafluorid (SF6) är uppenbara möjligheter att hjälpa EU att uppnå sina mål i Parisavtalet.

40. Europaparlamentet är bekymrat över diskrepansen mellan frihandelsambitioner och klimatåtgärder och den negativa inverkan som framtida handelsavtal, till exempel TTIP, Ceta och avtalet om handel med tjänster, kommer att få för målen för hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inkludera bindande bestämmelser om mänskliga rättigheter och målen för hållbar utveckling i all handelspolitik och att fullständigt respektera det politiska handlingsutrymme som innebär att regeringar i självständiga länder har möjlighet att inom demokratiska ramar lagstifta och fatta beslut till gagn för sina befolkningar.

41. Europaparlamentet kräver att man, med full respekt för de nationella befogenheterna, genomför en bredare europeisk rättslig ram, enligt vilken Europeiska unionens domstol skulle kunna avgöra frågor som rör klimat- och miljöbrott.

42. Europaparlamentet framhåller behovet av hållbara skogsbruksmetoder som skapar en balans mellan de tre huvudpelarna för hållbar utveckling, dvs. den ekologiska, den ekonomiska och den sociokulturella, för att stödja åtgärder med betydande koldioxidlagrings- och koldioxidbindningseffekter, såsom användning av timmer som byggmaterial både i städer och på landsbygden, som ersättning för fossila bränslen och som ett verktyg för bättre vattenhållning.

43. Europaparlamentet erkänner den betydande men i slutändan begränsade potentialen för beskogning i Europa. Parlamentet anser därför att beskogningsinitiativ måste kompletteras med konkreta initiativ och incitament som syftar till att förbättra potentialen för koldioxidbindning, samtidigt som den befintliga skogsmarkens tillstånd säkerställs och förbättras för att gynna klimatet, den hållbara bioekonomin och den biologiska mångfalden. Parlamentet stöder därför beskogning av övergiven och marginellt produktiv jordbruksmark, skogsjordbruk och en begränsning till ett minimum av omvandlingen av skogsområden till andra typer av mark, liksom bättre skydd och återställning av skogsmark och våtmark som naturliga koldioxidfällor.

44. Europaparlamentet påpekar att EU:s åtgärder och politik också påverkar naturliga kolsänkor, mark och skogar utanför Europa och att EU:s strategi för nettonollutsläpp bör förhindra att EU:s åtgärder får skadliga effekter på klimatet i tredjeländer. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i detta avseende förespråka kraftfulla internationella regler inom ramen för Parisregelverket, i synnerhet rörande artikel 6 i Parisavtalet, för att förhindra kryphål i redovisningen och dubbelräkning av beskogningsåtgärder som kan urvattna de globala klimatåtgärderna.

45. Europaparlamentet efterlyser införandet av en avskräckande skatt på papper för att begränsa dess användning på alla nivåer, särskilt i reklam och överemballering, och ett förbud mot att avverka träd annat än i odlade skogar för användning i papper och möbler. Parlamentet kräver att det utvecklas alternativa metoder, vilket är möjligt på grund av den mycket höga utvecklingsnivån i fråga om digitalt stöd i dagens samhälle.

46. Europaparlamentet pekar på det akuta behovet av att minska fotavtrycket av EU:s konsumtions- och produktionsmönster, inte bara inom utan även utanför EU, där framför allt produktionen av foder och biobränslen utsätter klimatet och ekosystem med stora kollager, till exempel regnskogar och torvmarker, för enorma påfrestningar. Parlamentet efterlyser ett starkt stöd för protein- och energiomställningar som i hög grad kan minska det europeiska fotavtrycket. Parlamentet välkomnar de ytterligare fördelar för den biologiska mångfalden, livsmedelssäkerheten, människors hälsa och djurs välbefinnande som kommer att skapas om man lyckas med dessa omställningar.

47. Europaparlamentet framhåller betydelsen av avverkade träprodukter med lång livslängd och deras betydelse inom sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) fram till 2030. Parlamentet betonar att den framtida ramen bör beakta dessa produkters bidrag, även om de kommer från jordbruksmark och inte bara från förvaltad skog och beskogad mark.

48. Europaparlamentet betonar vikten av att effektivisera de jordbruksmodeller som stöder jordbrukssystem som är motståndskraftiga mot extremt väder och skadedjursangrepp, och som förbättrar markens kolbindningsförmåga, vattenhållning och jordbrukets biologiska mångfald.

Finansiering och forskning

49. Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen 2021–2027, innan den antas, bör utvärderas mot bakgrund av målet att nå en klimatneutral ekonomi senast 2050 och att ett standardtest för att säkerställa att utgifterna i EU:s budget är klimatsäkra måste införas. Parlamentet understryker att klimatåtgärder måste integreras helt i forsknings- och innovationsinnehållet och beaktas i alla skeden av forskningscykeln som en av principerna i EU-finansieringen.

50. Europaparlamentet betonar vikten av att upprätta en fond för en rättvis omställning, särskilt för de regioner som drabbats hårdast av utfasningen av fossila bränslen, till exempel regioner med kolgruvor, med vederbörlig hänsyn till de sociala effekterna av den befintliga klimatfinansieringen.

51. Europaparlamentet uppmanar ECB, som är en EU-institution och därför är bunden av Parisavtalet, att på ett ambitiöst sätt öka de lån som beviljas för att stödja hållbar utveckling och ekologisk omställning och att sträva efter att för varje år kraftigt öka dessa lån, på bekostnad av lån till sektorerna för fossila bränslen.

52. Europaparlamentet beklagar att både de direkta och indirekta subventionerna av fossila bränslen fortfarande ökar och uppgår till omkring 55 miljarder euro per år. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna[10] att omedelbart gå vidare med utfasningen av alla europeiska och nationella subventioner av fossila bränslen, att stoppa alla nya tillstånd för prospektering eller utvinning av olja eller gas och att senast 2030 sluta att utnyttja befintliga koncessioner.

Konsumenternas och den cirkulära ekonomins roll

53. Europaparlamentet konstaterar – trots FAO:s statistik, som visar på en minskning av den totala konsumtionen av kött och animaliska produkter per capita i EU-28 sedan 1990-talet – att den totala köttproduktionen har ökat under samma period på grund av de växande utländska marknaderna, som är ännu mer koldioxidintensiva, och på grund av EU:s handelsagenda. Parlamentet konstaterar att EU:s begränsade kapacitet att producera kött och animaliska produkter innebär att dess handelspolitik måste uppmuntra korta leveranskedjor för dessa produkter.

54. Europaparlamentet efterlyser ytterligare åtgärder för att stödja denna trend, bland annat i form av skattereformer för att göra hälsosamma och miljövänliga livsmedelsval mer attraktiva, stöd till innovationer i fråga om hållbara livsmedel, offentliga informationskampanjer om livsmedels klimatpåverkan och upphörande med det ekonomiska stödet till saluföring av animaliskt protein.

55. Europaparlamentet efterlyser en reducerad mervärdesskattesats för restaurangägare som använder produkter från korta leveranskedjor och ekologiska livsmedel och produkter.

56. Europaparlamentet betonar vikten av att EU inte bara byter energikällor utan även byter produkter och material, dvs. att produkter och material som grundar sig på fossila bränslen eller orsakar höga utsläpp under produktionen ersätts med produkter som grundar sig på förnybara källor.

EU och globala klimatåtgärder

57. Europaparlamentet understryker dels vikten av ökade initiativ och en fortsatt dialog i relevanta internationella forum, dels vikten av en effektiv klimatdiplomati för att stimulera liknande politiska beslut som ökar klimatambitionerna i andra regioner och tredjeländer. Parlamentet uppmanar EU att öka sin egen klimatfinansiering och att arbeta aktivt för att uppmuntra medlemsstaterna att öka sitt klimatstöd (utvecklingsbistånd snarare än lån) till tredjeländer, vilket bör komplettera det utomeuropeiska utvecklingsbiståndet och inte dubbelräknas som både utvecklingsbistånd och ekonomiskt klimatstöd.

58. Europaparlamentet beklagar att många andra större ekonomier ännu inte arbetar med strategier för 2050 och att det nästan inte förekommer några diskussioner i andra större ekonomier om att öka de nationellt fastställda bidragen för att bringa dem i linje med det globala målet enligt Parisavtalet. Parlamentet uppmanar därför rådet och kommissionen att öka klimatdiplomatin och vidta andra lämpliga åtgärder för att uppmuntra andra större ekonomier att rätta sig efter gemensamma ramar och åtgärder inom FN:s format så att vi tillsammans kan uppnå de långsiktiga målen i Parisavtalet.

59. Europaparlamentet framhåller att FN:s klimattoppmöte i september 2019 är det idealiska tillfället för ledare att tillkännage större ambitioner när det gäller nationellt fastställda bidrag. Parlamentet anser att EU bör anta en ståndpunkt om uppdatering av sina nationellt fastställda bidrag för att komma väl förberett till toppmötet, och att ståndpunkten bör antas i god tid i förväg och i nära samarbete med en internationell koalition av parter som stöder ökade klimatambitioner.

°

° °

60. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

[1] Antagna texter, P8_TA(2018)0430.

[2] FN:s miljöprogram, The Emissions Gap Report 2018, s. 10.

[3] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder samt om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 663/2009 och (EG) nr 715/2009, Europaparlamentets och rådets direktiv 94/22/EG, 98/70/EG, 2009/31/EG, 2009/73/EG, 2010/31/EU, 2012/27/EU och 2013/30/EU samt rådets direktiv 2009/119/EG och (EU) 2015/652 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 (EUT L 328, 21.12.2018, s. 1).

[4] http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/STUD/2015/563472/IPOL_STU(2015)563472_EN.pdf

[5] Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (EUT L 285, 31.10.2009, s. 10).

[6] Van Dingenen, R., Crippa, M., Maenhout, G., Guizzardi, D., Dentener, F., Global trends of methane emissions and their impacts on ozone concentrations, EUR 29394 EN, Europeiska unionens publikationsbyrå, Luxemburg, 2018, ISBN 978-92-79-96550-0, doi:10.2760/820175, JRC113210.

[7] https://ec.europa.eu/energy/en/topics/energy-efficiency/buildings

[8] Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/844 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda och av direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet (EUT L 156, 19.6.2018, s. 75.)

[9] Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 517/2014 av den 16 april 2014 om fluorerade växthusgaser och om upphävande av förordning (EG) nr 842/2006 (EUT L 150, 20.5.2014, s. 195).

[10] Energipriser och energikostnader i Europa, COM(2019)0001, s. 10.

Senaste uppdatering: 13 mars 2019Rättsligt meddelande