Förfarande : 2019/2670(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0224/2019

Ingivna texter :

B8-0224/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 28/03/2019 - 8.11
CRE 28/03/2019 - 8.11
Röstförklaringar

Antagna texter :


<Date>{25/03/2019}25.3.2019</Date>
<NoDocSe>B8‑0224/2019</NoDocSe>
PDF 135kWORD 52k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om den senaste utvecklingen i ”dieselgate”-skandalen</Titre>

<DocRef>(2019/2670(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Jens Gieseke</Depute>

<Commission>{PPE}för PPE-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B8-0223/2019

B8‑0224/2019

Europaparlamentets resolution om den senaste utvecklingen i ”dieselgate”-skandalen

(2019/2670(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon[1],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/46/EG av den 5 september 2007 om fastställande av en ram för godkännande av motorfordon och släpvagnar till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon,

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/858 av den 30 maj 2018 om godkännande av och marknadskontroll över motorfordon och släpfordon till dessa fordon samt av system, komponenter och separata tekniska enheter som är avsedda för sådana fordon, om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009 samt om upphävande av direktiv 2007/46/EG[2],

 med beaktande av sin rekommendation av den 4 april 2017 till rådet och kommissionen som uppföljning av undersökningen om utsläppsmätningar i bilindustrin[3],

 med beaktande av slutrapporten av den 2 mars 2017 från undersökningskommittén beträffande utsläppsmätningar i bilindustrin,

 med beaktande av slutrapporten av den 20 juli 2016 från undersökningskommittén beträffande utsläppsmätningar i bilindustrin,

 med beaktande av Europeiska revisionsrättens briefingdokument av den 7 februari 2019 om EU:s svar på ”dieselgate”-skandalen,

 med beaktande av diskussionen mellan utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och kommissionsledamot Elżbieta Bieńkowska om uppföljningen av rekommendationerna från undersökningskommittén beträffande utsläppsmätningar i bilindustrin[4],

 med beaktande av arbetsdokumentet av den 22 november 2018 från kommissionens avdelningar Report on Raw Materials for Battery Applications (rapport om råvaror för batteritillämpningar) (SWD(2018)0245),

 med beaktande av de formella underrättelserna till Tyskland, Grekland, Italien, Luxemburg, Spanien och Förenade kungariket som en del av de överträdelseförfaranden som inletts av kommissionen,

 med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen.

1. Europaparlamentet understryker att betydande framsteg har gjorts sedan utsläppsskandalen dieselgate 2015, särskilt i EU:s regelverk, t.ex. i form av nya regler för typgodkännande och ett nytt provningsförfarande.

2. Europaparlamentet betonar att det för att förbättra luftkvaliteten och därmed medborgarnas livskvalitet, för att skydda vår miljö och för att stärka konkurrenskraften för EU:s bilindustri i en globaliserad värld krävs en övergång till miljövänligare rörlighet.

3. Europaparlamentet framhåller att kampen mot klimatförändringarna måste ses som en del av en övergripande EU-strategi som måste vara i linje med t.ex. den nya industripolitiska strategin (en helhetssyn), för att hitta rätt balans mellan ökad hållbarhet och vägtransportfordonens överensstämmelse med gällande standarder, skydd av de europeiska konsumenternas ekonomiska intressen och respekt för de tekniska framstegens begränsningar.

4. Europaparlamentet understryker att anställningstrygghet och den europeiska industrins globala konkurrenskraft måste beaktas vid bedömningen av lösningar för att komma till rätta med klimatförändringarna.

5. Europaparlamentet framhåller att en ny laboratorieprovning, det globalt harmoniserade provningsförfarandet för lätta fordon (WLTP), redan har införts för att avsevärt minska det stora gapet mellan koldioxidvärdena i ett laboratorium och de värden som uppmäts i trafiken.

6. Europaparlamentet betonar dessutom att EU:s provningssystem hädanefter även omfattar utsläpp vid verklig körning (RDE), och blir därmed det första regelverket i världen som tillämpar utsläppsmätning vid verklig körning. Parlamentet betonar att båda provningarna är striktare och mer realistiska, och att de också är mycket mindre sårbara för bedrägeri.

7. Europaparlamentet understryker att EU:s nya regler för typgodkännande, som kommer att börja gälla från september 2020, avsevärt kommer att höja kvaliteten, oberoendet och tillsynen över de myndigheter som ansvarar för typgodkännande och provning.

8. Europaparlamentet betonar att dieseltekniken spelar en viktig roll i kampen mot klimatförändringarna genom att minska koldioxidutsläppen, eftersom fordon som drivs med alternativa energikällor fortfarande har alltför många brister. Parlamentet konstaterar därför att moderna dieselfordon kommer att spela en viktig roll för att hjälpa städerna att närma sig luftkvalitetsmålen.

9. Europaparlamentet betonar att principen om teknikneutralitet är viktig och rekommenderar med kraft att all tillgänglig teknik används, inklusive syntetiska bränslen, för att förbättra luftkvaliteten och minska koldioxidutsläppen.

10. Europaparlamentet påpekar att biltillverkarna har gjort stora investeringar för att kraftigt minska kväveoxidutsläppen (t.ex. utbredd användning av system för selektiv katalytisk reduktion och kväveoxidfällor).

11. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att bedöma livscykelutsläppen från de fordon som släpps ut på unionsmarknaden, i enlighet med parlamentets begäran, men konstaterar samtidigt svårigheterna för kommissionen i detta avseende med att utveckla en gemensam unionsmetod för koldioxidutsläppen under hela livscykeln.

12. Europaparlamentet stöder lösningar som baseras på vetenskapliga, ekonomiska och miljömässiga fakta och som är teknikneutrala.

13. Europaparlamentet betonar att elektromobilitet innebär utmaningar för konsumenternas komfort (t.ex. räckvidd, tunga laster, höga kostnader för elfordon och livslängd för dyra batterier), men även nya stora miljöutmaningar (t.ex. materialinköp och återvinning av batterier).

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att strikt utöva sina övervakningsbefogenheter och att fortsätta att arbeta med medlemsstaterna och andra berörda parter för att optimera de framtida utsläppsbestämmelserna för fordon och påskynda övergången till en mer miljövänlig och konkurrenskraftig rörlighet.

15. Europaparlamentet framhåller att det i första hand är medlemsstaternas och deras myndigheters ansvar att säkerställa efterlevnaden av EU:s nya ram för typgodkännande och provning, i syfte att förhindra framtida skandaler och återvinna de europeiska konsumenternas förtroende.

16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

[1] EUT L 171, 29.6.2007, s. 1.

[2] EUT L 151, 14.6.2018, s. 1.

[3] EUT C 298, 23.8.2018, s. 140.

[4] Kommissionsledamot Elżbieta Bieńkowskas tal finns tillgängligt på: https://ec.europa.eu/commission/commissioners/2014-2019/bienkowska/announcements/commissioner-elzbieta-bienkowska-exchange-views-envi-committee-ep-recommendation-former-committee_en

Senaste uppdatering: 27 mars 2019Rättsligt meddelande