Förfarande : 2019/2628(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0226/2019

Ingivna texter :

B8-0226/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 28/03/2019 - 8.9
Röstförklaringar

Antagna texter :


<Date>{25/03/2019}25.3.2019</Date>
<NoDocSe>B8‑0226/2019</NoDocSe>
PDF 143kWORD 59k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 123.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om nödsituationen i Venezuela</Titre>

<DocRef>(2019/2628(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Elena Valenciano, Ramón Jáuregui Atondo, Francisco Assis</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>


B8‑0226/2019

Europaparlamentets resolution om nödsituationen i Venezuela

(2019/2628(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Venezuela, i synnerhet resolutionerna av den 27 februari 2014 om situationen i Venezuela[1], av den 18 december 2014 om förföljelsen av den demokratiska oppositionen i Venezuela[2], av den 12 mars 2015 om situationen i Venezuela[3], av den 8 juni 2016 om situationen i Venezuela[4], av den 27 april 2017 om situationen i Venezuela[5], av den 8 februari 2018 om situationen i Venezuela[6], av den 3 maj 2018 om presidentvalet i Venezuela[7], av den 5 juli 2018 om migrationskrisen och den humanitära situationen i Venezuela och vid dess landgränser till Colombia och Brasilien[8], av den 25 oktober 2018 om situationen i Venezuela[9] och av den 31 januari 2019 om situationen i Venezuela[10],

 med beaktande av det mandat för en internationell kontaktgrupp för Venezuela, som antogs av rådets generalsekretariat den 30 januari 2019,

 med beaktande av kommentarerna av den 7 februari 2019 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, vid presskonferensen efter det första konstituerande mötet i den internationella kontaktgruppen för Venezuela,

 med beaktande av kommentarerna av den 12 mars 2019 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, om situationen i Venezuela,

 med beaktande av uttalandet av den 21 mars 2019 från talespersonen om den senaste utvecklingen i Venezuela,

 med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2018/1656 av den 6 november 2018 om ändring av beslut (Gusp) 2017/2074 om restriktiva åtgärder i Venezuela[11], som förlänger de nuvarande riktade restriktiva åtgärderna till och med den 14 november 2019,

 med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

 med beaktande av den interamerikanska demokratistadgan som antogs den 11 september 2001,

 med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

 med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

 med beaktande av Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen (ICC),

 med beaktande av Venezuelas konstitution,

 med beaktande av rapporten från Venezuelas nationalförsamling om händelserna vid Venezuelas gräns i samband med ett försök att föra in humanitärt bistånd i landet[12],

 med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Människorättssituationen samt situationen för demokratin och rättsstaten i Venezuela fortsätter att försämras. Allt fler människor fortsätter att lämna Venezuela av olika skäl, bland annat på grund av osäkerheten och våldet, människorättskränkningarna och urholkningen av rättsstaten, bristen på mat, läkemedel eller tillgång till väsentliga samhällstjänster, samt inkomstbortfall och stigande fattigdom.

B. Enligt kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) lever 87 % av Venezuelas befolkning i fattigdom, och 61,2 % i extrem fattigdom. Tre ansedda universitet i Venezuela genomförde 2018 en nationell studie som konstaterade att 80 % av Venezuelas hushåll hade brist på mat och att alla tillfrågade hade gått ned i genomsnitt 11 kg i vikt 2017.

C. Efter en uppmaning från interimspresidenten Juan Guaidó den 23 februari försökte USA att föra in humanitärt bistånd till ett värde av 20 miljoner USD i Venezuela via landets gränser med Colombia och Brasilien, men detta misslyckades. Venezuelas regering hade stängd gränserna till sina grannländer 48 timmar före det ovan nämnda ingripandet. Venezuela hade också blockerat all sjöfart mellan Venezuela och den intilliggande nederländska ön Curaçao, där hjälpsändningar också förvarades. I deras gemensamma uttalande uppgav Internationella rödakorskommittén och rödahalvmånerörelsen att de inte kunde medverka på grund av deras grundprinciper om opartiskhet, neutralitet och självständighet.

D. Den 28 januari 2019 beslutade USA om nya sanktioner mot Petróleos de Venezuela S.A. (PdVSA). Fram till den 28 april 2019 får amerikanska medborgare utföra alla transaktioner och bedriva alla verksamheter som rör köp och import av petroleum och petroleumprodukter från PdVSA. Efter utgången av den 90 dagar långa avvecklingsperioden kommer amerikanska medborgare varken direkt eller indirekt få köpa petroleum eller petroleumprodukter från PdVSA eller från någon annan enhet som de äger, om de inte har fått tillstånd från byrån för kontroll av utländska tillgångar (OFAC). Innan dessa händelser inträffade gick omkring 40 % av den venezuelanska exporten till USA som var PdVSA:s största kontantbetalande kund och en viktig källa för insatsvaror. När FN:s särskilda rapportör den 31 januari 2019, med hänvisning till Venezuela, talade om de negativa konsekvenserna av de ensidiga tvångsåtgärderna uppgav han att ”tvång, oavsett om det är militäriskt eller ekonomiskt, aldrig får användas för att åstadkomma ett regeringsskifte i en suverän stat. Externa krafter som inför sanktioner för att störta en folkvald regering bryter mot alla normer i internationell rätt”[13].

E. Den 7 mars 2019 orsakade ett strömavbrott kaos i hela landet – flygplatser och sjukhus lamslogs, telefon- och internet-förbindelser slogs ut och även vattenförsörjningen. Enligt handelskammaren i Maracaibo plundrades omkring 500 företag i den allmänna oron och otaliga människor skadades i sammandrabbningar mellan plundrare, säkerhetsvakter, gängmedlemmar och säkerhetsstyrkor.

F. Strömavbrottet har försämrat landets hälso- och sjukvårdsinfrastruktur och blivit ett hot mot människors hälsa och säkerhet. Bristen på läkemedel samt hälso- och sjukvårdsprodukter, nedläggningen av grundläggande tjänster vid vårdinrättningar samt hälso- och sjukvårdspersonalens utflyttning har lett till en successiv minskning av hälso- och sjukvårdens operativa kapacitet.

G. Det är svårt att beräkna effekterna av krisen på folkhälsan eftersom Venezuelas hälsovårdsministerium slutade att publicera viktig folkhälsostatistik 2016. Mellan 2012 och 2016 ökade spädbarnsdödligheten med 63 % och mödradödligheten mer än fördubblades. Sedan 2016 har utbrott av sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination, såsom mässling och difteri, spridits i hela regionen. Mellan 2016 och 2017 hade Venezuela den kraftigaste ökningen av malaria i hela världen och 2015 hade landet det högsta antalet fall av tuberkulos på 40 år. Mellan 2017 och 2018 avbröts behandlingen för de flesta hiv-smittade patienter på grund av läkemedelsbrist[14].

H. Utbrott och växande epidemier av smittsamma sjukdomar som beror på att grundläggande hälso- och sjukvårdstjänster minskat utgör ett hot mot hälsan i landet och regionen, som har tagit emot 90 % av de 3 miljoner venezuelanska migranter som har lämnat landet sedan 2015. FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) räknar med att antalet migranter kommer att uppgå till 5 miljoner i slutet av 2019 om situationen inte förändras.

I. Den 18 februari 2019 nekades tre ledamöter från Europaparlamentets PPE-gruppen tillträde till landet. Den 7 mars 2019 fick den tyska ambassadören 48 timmar på sig att lämna landet.

J. Den 31 januari 2019 beslutade Europeiska rådet att inrätta den internationella kontaktgruppen för Venezuela. Enligt dess mandat var målet att inom en period av 90 dagar ”främja samsyn och en mer samstämmig strategi hos viktiga internationella aktörer om läget i Venezuela och med en fredlig och demokratisk lösning på den nuvarande krisen som syfte [...] genom att hålla nya val med alla garantier för en fri och rättvis valprocess, övervakad av internationella oberoende valobservatörer. Syftet ska inte vara en medlarroll utan att stödja en politisk dynamik som gruppen sedan kan följa och befästa ytterligare”.

K. EU är fortfarande övertygat om att en fredlig demokratisk politisk lösning är den enda hållbara vägen ut ur krisen i Venezuela och samarbetar med internationella och regionala partner via den internationella kontaktgruppen. Tidigare försök att lösa krisen genom förhandlingar och dialog har inte gett några märkbara resultat.

L. I motsats till Limagruppen eller ”Montevideomekanismen” är den internationella kontaktgruppen det enda politiska initiativet som har tillgång till alla olika aktörer i Venezuela, både i regionen och det internationella samfundet. Gruppen håller för närvarande på att inrätta en ”arbetsgrupp för genomförande av internationellt bistånd”, som skulle ledas av FN för att säkerställa leveranser av humanitärt bistånd med hjälp av specialiserade organ enligt internationella principer, efter en strikt behovsbaserad strategi. Målet är att säkra och utvidga utrymmet för leveranser av neutralt och opartiskt bistånd till behövande, i enlighet med de överenskomna internationella principerna.

M. Den internationella kontaktgruppen har också inrättat en ”arbetsgrupp för val” som bistås av valexperter. För att fria och rättvisa val ska kunna hållas måste först och främst nya personer utses till de venezuelanska institutioner som fyller en viktig funktion i övervakningen av dessa val, särskilt det nationella valrådet och högsta domstolen, förutom andra institutioner, såsom Comptroller General. En annan viktig uppgift skulle vara att återställa alla politiska ledares och partiers rätt att ställa upp och delta i valen.

N. Under de senaste dagarna har Venezuelas säkerhetsstyrkor gripit flera medlemmar av interimpresident Juan Guidos kansli, även hans familjemedlemmar, i syfte att försvaga det politiska klimatet kring honom. Den 21 mars 2019 grep Venezuelas säkerhetsstyrkor Juan Guaidós kanslichef Roberto Marrero, och tog sig med våld in i Sergio Vergaras bostad, en ledamot av nationalförsamlingen som representerar delstaten Táchira, utan hänsyn till hans parlamentariska immunitet.

1. Europaparlamentet uttrycker sitt solidariska och fulla stöd för Venezuelas befolkning som lider av återverkningarna av en allvarlig humanitär och politisk kris.

2. Europaparlamentet påminner om sin tidigare ståndpunkt att kategoriskt förkasta alla förslag eller försök att lösa krisen som kan leda till våldshandlingar eller ett militärt ingripande. Parlamentet bekräftar sina tidigare ståndpunkter, som slår fast att en fredlig, demokratisk och inkluderande lösning är den enda hållbara vägen ut ur det rådande politiska dödläget och den allvarliga sociala och humanitära kris som det har lett till.

3. Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd för nationalförsamlingen, som är det legitima demokratiska organet i Venezuela och vars befogenheter måste återupprättas och respekteras, inbegripet dess ledamöters befogenheter och säkerhet. Parlamentet påminner om erkännandet av och respekten för nationalförsamlingens konstitutionella roll. Parlamentet stöder den begäran som Interamerikanska kommittén för mänskliga rättigheter har gjort om att vidta förebyggande åtgärder till förmån för nationalförsamlingens ledamöter.

4. Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla personer som gripits för att de är släktingar till interimpresidenten Juan Guaidó eller ingår i hans team. Parlamentet upprepar sina tidigare krav på Venezuelas regering att omedelbart upphöra med förtrycket av politiska ledare, journalister och medlemmar av oppositionen.

5. Europaparlamentet vill att Europeiska utrikestjänsten ska fortsätta att samarbeta med oppositionen, regeringen samt internationella och regionala aktörer via den internationella kontaktgruppen för att uppnå följande två mål: att stödja leveransen av humanitärt bistånd till Venezuela i linje med internationellt överenskomna principer, och att skapa samsyn bland de viktigaste berörda aktörerna om de faktorer som kommer att leda till en fredlig lösning på krisen och de sätt på vilka landet kan uppnå en fredlig och demokratisk lösning genom nya och trovärdiga presidentval.

6. Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att främja en överenskommelse om leveranser av humanitärt bistånd och se till att dessa kanaliseras via FN enligt internationellt överenskomna principer. Parlamentet uttrycker sitt stöd för arbetsgruppen för genomförandet av internationellt bistånd och påminner om sina tidigare krav på att se till att humanitärt bistånd omedelbart förs in i landet för att minska befolkningens lidande. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna att göra sitt yttersta för att se till att EU:s stöd tillhandahålls på plats och fördömer Venezuelas regering för att inte låta det komma in i landet trots befolkningens behov.

7. Europaparlamentet rekommenderar att utrikestjänsten, då det handlar om humanitärt bistånd och politiska överenskommelser som strävar efter en lösning på krisen i Venezuela, arbetar för att få ett så stort stöd som möjligt från länderna i regionen och för att få FN att delta aktivt.

8. Europaparlamentet erkänner den nyckelroll som de kubanska myndigheterna tidigare har spelat i samband med regionala kriser, och uppmanar utrikestjänsten att tillsammans med Kuba undersöka möjligheten att skapa utrymme för en fredlig, demokratisk och framförhandlad lösning på krisen.

9. Europaparlamentet stöder arbetet i den internationella kontaktgruppens arbetsgrupp för val, och uppmanar alla parter att samarbeta i utvecklingen av förtroendeskapande åtgärder såsom att frige politiska fångar, avskaffa förbudet mot oppositionspolitiker och inrätta ett balanserat nationellt valråd. Parlamentet förväntar sig att så snart de nödvändiga förutsättningarna finns och utrymme skapats för att nå en politisk, demokratisk och fredlig lösning på krisen, kan en medlingsprocess för politisk dialog mellan Venezuelas folk inledas, som den enda möjliga lösningen på krisen.

10. Europaparlamentet uppmanar Venezuelas myndigheter att utreda händelserna den 23 och 24 februari 2019 för att klargöra vem som bär ansvaret för de påstådda offren bland ursprungsbefolkningen Pemón. Parlamentet stöder nationalförsamlingens begäran till den interamerikanska kommittén för mänskliga rättigheter om att vidta förebyggande åtgärder till förmån för ursprungsbefolkningen Pemón.

11. Europaparlamentet lovordar det arbete som internationella organisationer, civila plattformar och hälso- och sjukvårdspersonal har utfört för att underlätta situationen. Parlamentet stöder nationalförsamlingens begäran till den interamerikanska kommittén för mänskliga rättigheter om att vidta förebyggande åtgärder till förmån för hälso- och sjukvårdspersonal, och påminner Venezuelas regering om att den bör skydda humanitära organisationer och deras personal på plats.

12. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Bolivarianska republiken Venezuelas legitima interimspresident och nationalförsamling, regeringarna och parlamenten i länderna i Limagruppen, den parlamentariska församlingen EU–Latinamerika och Amerikanska samarbetsorganisationens generalsekreterare.

 

[1] EUT C 285, 29.8.2017, s. 145.

[2] EUT C 294, 12.8.2016, s. 21.

[3] EUT C 316, 30.8.2016, s. 190.

[4] EUT C 86, 6.3.2018, s. 101.

[5] EUT C 298, 23.8.2018, s. 137.

[6] EUT C 463, 21.12.2018, s. 61.

[7] Antagna texter, P8_TA(2018)0199.

[8] Antagna texter, P8_TA(2018)0313.

[9] Antagna texter, P8_TA(2018)0436.

[10] Antagna texter, P8_TA(2019)0061.

[11] EUT L 276, 7.11.2018, s. 10.

[12] Bolivarianska republiken Venezuela, 2019, ‘Informe sobre los sucesos ocurridos en puntos de frontera relacionados con el intento de ingreso de la Ayuda Humitaria’ https://comunidadenmovimiento.cl/wp-content/uploads/2019/03/Informe-AN-sobre-hechos-ocurridos-el-23-y-24F-1.pdf

Senaste uppdatering: 27 mars 2019Rättsligt meddelande