Förfarande : 2018/2965(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0230/2019

Ingivna texter :

B8-0230/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 28/03/2019 - 8.10

Antagna texter :

P8_TA(2019)0328

<Date>{26/03/2019}26.3.2019</Date>
<NoDocSe>B8–0230/2019</NoDocSe>
PDF 197kWORD 72k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av frågan för muntligt besvarande B8–0017/2019</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 128.5 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om situationen avseende rättsstaten och kampen mot korruption inom EU, särskilt i Malta och Slovakien </Titre>

<DocRef>(2018/2965(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Sophia in ’t Veld</Depute>

<Commission>{LIBE}för utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor</Commission>

</RepeatBlock-By>

ÄNDRINGSFÖRSLAG

B8–0230/2019

Europaparlamentets resolution om situationen avseende rättsstaten och kampen mot korruption inom EU, särskilt i Malta och Slovakien

(2018/2965(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artiklarna 2, 4, 5, 6, 7, 9 och 10 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

 med beaktande av artikel 20 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

 med beaktande av artiklarna 6, 7, 8, 10, 11, 12 och 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

 med beaktande av Opinion on questions relating to the appointment of judges of the constitutional court of the Slovak Republic, som antogs av Venedigkommissionen vid dess 110:e plenarsession (Venedig, 10–11 mars 2017),

 med beaktande av Opinion on constitutional arrangements and separation of powers and the independence of the judiciary and law enforcement in Malta, som antogs av Venedigkommissionen vid dess 117:e plenarsession (Venedig, 14–15 december 2018),

 med beaktande av rapporten av den 23 januari 2019 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén System för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare i Europeiska unionen (COM(2019)0012),

 med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2014 om EU-medborgarskap till salu[1] och Europeiska kommissionens och de maltesiska myndigheternas gemensamma pressmeddelande av den 29 januari 2014 om Maltas program för enskilda investerare,

 med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter[2] och sin resolution av den 14 november 2018 om behovet av en övergripande EU-mekanism för skydd av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter[3],

 med beaktande av sin resolution av den 15 november 2017 om rättsstatlighet i Malta[4],

 med beaktande av sin resolution av den 1 mars 2018 om kommissionens beslut att aktivera artikel 7.1 i EU-fördraget i fråga om situationen i Polen[5], liksom sina tidigare resolutioner av den 13 april 2016 om situationen i Polen[6], av den 14 september 2016 om den senaste utvecklingen i Polen och dess inverkan på grundläggande rättigheter som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna[7] och av den 15 november 2017 om situationen i fråga om rättsstatlighet och demokrati i Polen[8],

 med beaktande av sin resolution av den 19 april 2018 om skyddet för undersökande journalister i Europa: fallet med den slovakiske journalisten Ján Kuciak samt Martina Kušnírová[9],

 med beaktande av sin resolution av den 3 maj 2018 om mediernas mångfald och frihet i Europeiska unionen[10],

 med beaktande av sin resolution av den 12 september 2018 om ett förslag med en begäran till rådet att enligt artikel 7.1 i fördraget om Europeiska unionen fastställa huruvida det finns en klar risk för att Ungern allvarligt åsidosätter unionens värden[11] samt sina tidigare resolutioner av den 10 juni 2015[12], den 16 december 2015[13] och den 17 maj 2017[14] om situationen i Ungern,

 med beaktande av sin resolution av den 13 november 2018 om rättsstatsprincipen i Rumänien[15],

 med beaktande av rapporten av den 22 mars 2018 om besöket i Slovakien den 7–9 mars 2018 av ad hoc-delegationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och budgetkontrollutskottet,

 med beaktande av rapporten av den 30 januari 2019 om budgetkontrollutskottets informationsuppdrag i Slovakien den 17–19 december 2018,

 med beaktande av rapporten av den 11 januari 2018 om besöket i Malta den 30 november–1 december 2017 av ad hoc-delegationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och undersökningskommittén för att undersöka påstådda överträdelser och missförhållanden vid tillämpningen av unionsrätten i fråga om penningtvätt, skatteundandragande och skatteflykt (PANA),

 med beaktande av rapporten av den 16 november 2018 om besöket i Malta och Slovakien den 17–20 september 2018 av ad hoc-delegationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

 med beaktande av de utfrågningar och diskussioner som genomförts av arbetsgruppen med ett allmänt mandat att bevaka situationen avseende rättsstaten och kampen mot korruption inom EU och ta upp specifika situationer, i synnerhet Malta och Slovakien (gruppen för bevakning av rättsstaten), som inrättades den 4 juni 2018 av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, bl.a. med Europarådets parlamentariska församling och expertkommitté för utvärdering av åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Moneyval), nationella institutioner och myndigheter, företrädare för Europeiska kommissionen, EU-byråer som t.ex. Europol och olika berörda parter, däribland företrädare för civilsamhället och visselblåsare i Malta och Slovakien,

 med beaktande av frågan till kommissionen om situationen för rättsstaten och kampen mot korruption i EU, särskilt i Malta och Slovakien (O-000015/2019 – B8-0017/2019),

 med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

 med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Gruppen för bevakning av rättsstaten inrättades den 4 juni 2018 med ett allmänt mandat att bevaka situationen avseende rättsstaten och kampen mot korruption inom EU och ta upp specifika situationer, i synnerhet Malta och Slovakien.

B. Rättsstaten och respekt för demokrati, mänskliga rättigheter och grundläggande friheter samt de värderingar och principer som finns förankrade i EU:s fördrag och i internationella instrument för mänskliga rättigheter är skyldigheter som åligger unionen och dess medlemsstater och måste iakttas.

C. I artikel 6.3 i EU-fördraget bekräftas att grundläggande rättigheter, såsom de garanteras i europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) och såsom de följer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner, ska ingå i unionsrätten som allmänna principer.

D. EU fungerar utifrån förutsättningen om ömsesidigt förtroende, dvs. att medlemsstaterna iakttar demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter, enligt vad som föreskrivs i Europakonventionen, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

E. Varken nationell suveränitet eller subsidiaritet kan rättfärdiga en medlemsstats systematiska vägran att iaktta de grundläggande värdena i EU och fördragen, som den frivilligt har anslutit sig till.

F. Gruppen för bevakning av rättsstaten har hållit ett antal möten med olika berörda parter, och fokus låg främst på situationen i Malta och Slovakien. Gruppen för bevakning av rättsstaten anordnade även en diskussion om journalisters säkerhet i Bulgarien med anledning av mordet på Viktoria Marinova. Det tillfälliga frihetsberövandet av journalisterna Attila Biro och Dimitar Stoyanov, som undersökte anklagelser om bedrägerier som rör EU-medel i Rumänien och Bulgarien, diskuterades även under det mötet.

G. Morden på Daphne Caruana Galizia i Malta, Ján Kuciak och hans fästmö Martina Kušnírová i Slovakien och Viktoria Marinova i Bulgarien har upprört den europeiska allmänna opinionen och haft en avskräckande effekt på journalister i EU.

H. Utredningarna av dessa mord har hittills lett till att flera misstänkta personer har identifierats. Däremot har inga slutsatser dragits om de möjliga hjärnorna bakom morden, trots att det är den viktigaste faktorn som måste klargöras. I Malta har tre personer ställts inför rätta, och polisens och undersökningsdomarnas förundersökningar om morden pågår fortfarande.

I. Gruppen för bevakning av rättsstaten hade inte möjlighet att kontrollera utredningarnas status med hänsyn till alla aspekter, eftersom myndigheterna hänvisade till ett legitimt behov av att säkerställa sekretessen i syfte att trygga framsteg med sådana mordfall.

J. Gruppen för bevakning av rättsstaten har haft möjlighet att undersöka ett flertal problemområden när det gäller rättsstaten i Malta och Slovakien, i synnerhet de områden som omfattades Daphne Caruana Galizias och Ján Kuciaks arbete.

K. Gruppen för bevakning av rättsstaten informerades regelbundet, däribland av Daphne Caruana Galizias släktingar, om begäran om en fullständig och oberoende offentlig utredning av mordet på henne, i synnerhet i fråga om de omständigheter som möjliggjorde mordet, de offentliga myndigheternas svar och de åtgärder som kan vidtas för att säkerställa att sådana mord inte sker igen.

L. Graden av samarbete med Europol inom dessa utredningar varierar bland de olika utredningar som genomförts.

M. I synnerhet när det gäller Malta angav den tidigare direktören för Europol att graden av samarbete mellan de maltesiska myndigheterna och Europol inte varit optimal. Hans efterträdare bedömde dock senare att situationen hade förbättrats och nu var tillfredsställande. Europols företrädare berättade för medlemmar i gruppen för bevakning av rättsstaten att utredningen inte avslutades i och med att de tre misstänkta gärningsmännen häktades. Experter från Europol utsågs för att utföra specifika uppgifter inom ramen för undersökningsdomarens förundersökning.

N. När det gäller beslagtagandet av journalisten Pavla Holcovás telefon i Slovakien råder fortfarande oklarhet kring hur den anskaffades och Europols åtkomst till de data som hämtades ur den, även om Europol angav att den skulle stödja analys av telefonen.

O. Det finns skäl till stor oro över kampen mot korruption och organiserad brottslighet i EU, inbegripet Malta och Slovakien. Detta hotar att underminera invånarnas förtroende för offentliga institutioner och kan leda till en farlig sammankoppling av kriminella grupper och offentliga myndigheter.

P. Ett stort europeiskt konsortium av undersökande journalister har i stor omfattning undersökt och publicerat i fråga om undersökningar som hade publicerats av Daphne Caruana Galizia.

Q. Det är i synnerhet kampen mot penningtvätt i EU som är bristfällig, bland annat på grund av att det finns luckor i genomförandet av EU:s lagstiftning mot penningtvätt. Detta har belysts av de senaste fallen av otillräcklig tillsyn för att bekämpa penningtvätt, som involverat stora banker i olika medlemsstater.

R. Europeiska bankmyndigheten (EBA) konstaterade i sin rekommendation från juli 2018 till Maltas enhet för analys av finansunderrättelser (Financial Intelligence Analysis Unit, FIAU) att det finns allmänna och systematiska brister i kampen mot penningtvätt i Malta, i synnerhet när det gäller fallet med Pilatus Bank. EBA noterade samtidigt att FIAU:s handlingsplan var ett steg i rätt riktning. Kommissionen har därefter konstaterat att Maltas FIAU har åsidosatt sina skyldigheter enligt EU:s lagstiftning mot penningtvätt och att FIAU inte till fullo har genomfört EBA:s rekommendation. Kommissionen antog sitt yttrande om denna fråga i november 2018.

S. Malta är hemvist för en stor banksektor, däribland vissa specifika bankinstitut som inte iakttar alla rättsliga normer och krav, vilket illustrerades av fallet med Pilatus Bank och att dess licens drogs in av Europeiska centralbanken (ECB).

T. Utredningsrapporten ”Egrant” är inte allmänt tillgänglig. De tillgängliga slutsatserna bekräftar inte påståenden som sammankopplar ägandet av Egrant Inc. med den maltesiske premiärministern och hans hustru. Det är enbart premiärministern, justitieministern, premiärministerns stabschef och premiärministerns kommunikationsansvarige som har åtkomst till den fullständiga och omaskerade utredningsrapporten.

U. Ingen utredning inleddes för att avslöja det verkliga ägandet av Egrant, och det har fortfarande inte klargjorts.

V. Avslöjanden om den verkliga ägaren till företaget ”17 Black” – vilket nu påstås vara Vd:n för Tumas Group, som tilldelades ett kontrakt av den maltesiska regeringen för att bygga kraftverket Electrogas i Malta – framhäver ytterligare behovet av mer transparens när det gäller ekonomiska intressen och kopplingar till regeringsmedlemmar, t.ex. premiärministerns stabschef och den nuvarande ministern för turism och tidigare ministern för energi.

W. Premiärministerns stabschef och den nuvarande ministern för turism och tidigare ministern för energi är de enda tjänstgörande och högt uppsatta regeringstjänstemännen i någon EU-medlemsstat som konstaterades vara verkliga ägare till en juridisk enhet som avslöjades i Panamadokumenten. Den senare vittnade till en delegation från Europaparlamentet om användningen av hans enheter och gjorde uttalanden som stred mot handlingar som offentliggjorts bland Panamadokumenten.

X. Bristande säkerhet för journalister och ett krympande utrymme för civilsamhället på grund av trakasserier och hotelser undergräver granskning av den verkställande makten och urholkar invånarnas samhällsengagemang.

Y. Journalister, och i synnerhet, men inte uteslutande, undersökande journalister, drabbas i allt högre utsträckning av s.k. strategiska rättegångar mot allmänhetens deltagande (SLAPP) som enbart syftar till att motverka deras arbete.

Z. Daphne Caruana Galizias familj tvingas hantera hatkampanjer och stämningsansökningar för ärekränkning, t.o.m. efter hennes död, bland annat från maltesiska regeringsmedlemmar, och vice premiärministern har angett att han inte anser det nödvändigt att dra tillbaka dessa stämningsansökningar.

AA. Familj och vänner till Daphne Caruana Galizia, liksom aktivister i det civila samhället, tvingas även hantera den ihållande situationen vid hennes tillfälliga minnesmärke där minnessaker tas bort och förstörs.

BB. Venedigkommissionen framhöll, i sitt yttrande om Malta som antogs vid dess 117:e plenarsession den 14–15 december 2018[16], staters positiva skyldighet att skydda journalister som en fråga med direkt anknytning till rättsstaten och insisterade på att det är en internationell skyldighet för Maltas regering att säkerställa att media och civilsamhället kan spela en aktiv roll i fråga om att utkräva ansvar av myndigheter[17].

CC. Venedigkommissionen har betonat att inrättandet av kommittén för domarutnämning (Judicial Appointments Committee) 2016 var ett positivt steg som togs av de maltesiska myndigheterna. Den framhöll dock även att det fortsatt finns flera skäl till oro mot bakgrund av principen om rättsväsendets oberoende, särskilt när det gäller organisationen av åklagarbefogenheter och den rättsliga strukturen och med avseende på den allmänna maktfördelningen och maktbalansen i landet med tydlig slagsida åt den verkställande makten, i synnerhet för premiärministern som åtnjuter långtgående befogenheter, bland annat inom olika utnämningsförfaranden för t.ex. aktörer inom rättsväsendet, och att detta inte åtföljs av pålitliga kontroller och motvikter[18].

DD. Venedigkommissionen har angett att den nuvarande fördelningen av åklagarbefogenheter mellan polisen och justitiekanslern i Malta utgör ett tvetydigt system som är problematiskt med hänsyn till maktfördelning. Den konstaterade även att justitiekanslern, som har åklagarbefogenheter och samtidigt är regeringens juridiska rådgivare och ordförande för FIAU, innehar en mycket mäktig befattning som är problematisk med hänsyn till principerna om demokratiska kontroller och motvikter och maktfördelning[19].

EE. Venedigkommissionens delegation konstaterade att en framtida separation av justitiekanslerns roller numera är allmänt accepterat i Malta efter 2013 års rapport från kommissionen för en övergripande reform av rättsväsendet[20].

FF. Venedigkommissionen har angett att, utöver justitiekanslerns och polisens åtalsrelaterade uppgifter, undersökningsdomare även kan inleda förundersökningar om misstänkt mord och att det inte tycks finnas någon samordning dessa förundersökningar och polisens utredningar[21].

GG. Venedigkommissionen har även betonat att den ständiga kommissionen mot korruption (Permanent Commission Against Corruption, PCAC) har brister när det gäller sammansättningen, eftersom utnämningen av medlemmarna kommer an på premiärministern (även om han måste samråda med oppositionen), och även när det gäller mottagarna av rapporterna, dvs. justitieministern som inte har några utredningsbefogenheter, vilket leder till att rapporterna enbart ger upphov till faktiska utredningar och åtal i ett mycket begränsat antal fall[22].

HH. Venedigkommissionen har konstaterat att förfarandet för utnämning av polischefen bör grundas på en offentlig uttagning. Polischefen bör uppfattas som politisk neutral av den breda allmänheten[23].

II. Malta har inlett en process för att undersöka konstitutionella reformer, under överinseende av presidenten, där olika politiska parter och civilsamhället är delaktiga, och större delen av dem kommer att kräva två tredjedelars majoritet i parlamentet för att genomföras.

JJ. Europaparlamentets övervakning av försämrade situationer när det gäller rättsstaten i medlemsstaterna är en väsentlig del av den europeiska demokratin, och utformningen av gruppen för bevakning av rättsstaten gör det möjligt för parlamentet att noga följa upp och samarbeta med medlemsstaternas myndigheter och civilsamhälle.

KK. Trots Europaparlamentets brett stödda resolutioner[24] har kommissionen fortfarande inte lagt fram ett förslag om en övergripande och oberoende mekanism för att övervaka situationen för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter årligen i alla medlemsstater.

LL. EU-medlemsstaters användning av ”system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare” medför allvarliga risker för kampen mot penningtvätt, undergräver ömsesidigt förtroende och Schengenområdets integritet, möjliggör tillträde för tredjelandsmedborgare enbart på grundval av samlade rikedomar snarare än utifrån lämpliga kunskaper, färdigheter eller humanitära överväganden samt leder till en faktisk försäljning av EU-medborgarskap. Kommissionen har uttryckligen angett att den inte längre stöder Maltas system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare.

MM. Kommissionen offentliggjorde en rapport om system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare som kartlägger befintlig praxis och fastställer vissa risker som sådana system innebär för EU, i synnerhet när det gäller säkerhet, penningtvätt, skatteundandragande och korruption.

NN. Maltas regering har slutit ett konfidentiellt avtal med det privata företaget Henley & Partners för att genomföra det maltesiska systemet för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare, vilket gör det omöjligt att kontrollera om de överenskomna förfarandena, försäljningsvolymerna och andra villkor är förenliga med maltesisk, europeisk och internationell lagstiftning samt säkerhetsöverväganden.

OO. Genomförandet av kraven på bosättning för sökande till Maltas system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare överensstämmer inte med de villkor för sådana system som överenskommits med kommissionen 2014. Kommissionen har inte vidtagit några konkreta åtgärder för att ta itu med denna bristande respekt för kravet på bosättning.

PP. Anklagelser som rör maltesiska tjänstemäns försäljning av visum för medicinsk behandling och Schengen-visum i Libyen och Algeriet har inte utretts till fullo[25].

QQ. Journalister i Slovakien angav under besöket av delegationen från gruppen för bevakning av rättsstaten att de arbetar i en miljö där fullständigt oberoende och säkerhet inte alltid kan garanteras. När det gäller RTVS (Slovakiens radio och television) har det förekommit incidenter som uppfattats som politisk inblandning i det journalistiska arbetet, t.ex. utfärdandet av korta nyhetsriktlinjer.

RR. Den nationella tidningslagen håller på att ses över i Slovakien, och detta utgör en möjlighet att stärka mediefriheten och journalisters säkerhet.

SS. Det finns rapporter om korruption och bedrägerier i Slovakien, bland annat rörande EU:s jordbruksmedel som involverar det utbetalande organet för jordbruket, och dessa kräver djupgående och oberoende utredningar. Vissa av dem utreds för närvarande av Olaf och parlaments budgetkontrollutskott genomförde ett undersökningsuppdrag i Slovakien i december 2018. Slovakien har den högsta andelen upptäcka oriktigheter och bedrägerier av alla EU-medlemsstater[26].

TT. Medlemmarna i gruppen för bevakning av rättsstaten ser med oro på brottsbekämpningens opartiskhet och rättsväsendets oberoende i Slovakien, i synnerhet när det gäller politiseringen och den bristande transparensen inom urvals- och utnämningsförfaranden, t.ex. för befattningen som polischef.

UU. Slovakiens premiärminister och andra högt uppsatta regeringsmedlemmar, samt den ställföreträdande allmänna åklagaren och polischefen, avgick efter mordet på Ján Kuciak.

VV. Lagstiftningsförfarandet i Slovakien för reformen av urvalet av domare till författningsdomstolen har inte slutförts, och det kommande urvalsförfarandet för att ersätta domstolens nio avgående domare kommer att ske inom ramen för befintliga förfaranden.

WW. Under uppdragets gång noterade medlemmarna i delegationen från gruppen för bevakning av rättsstaten den vilja att upprätthålla rättsstatsprinciper som olika tjänstemän vid slovakiska offentliga myndigheter och aktörer inom civilsamhället gav uttryck för.

XX. Slovakien hamnade 2018 på plats 27 i det internationella pressfrihetsindexet från Reportrar utan gränser, jämfört med plats 17 år 2017, Malta hamnade på plats 65, en nedgång från plats 47, och Bulgarien som får sämst betyg av EU-länderna ligger på plats 111, ned från plats 109 år 2017.

YY. Transparency International placerade Malta på plats 51 (ned från plats 46 år 2017), Slovakien på plats 57 (ned från plats 54 år 2017) och Bulgarien på plats 77 (ned från plats 71 år 2017) i sitt årliga korruptionsindex. Alla tre länderna hamnar långt under EU–genomsnittet[27].

ALLMÄNNA KOMMENTARER

1. Europaparlamentet fördömer skarpt de ihållande försöken från alltfler medlemsstaters regeringars sida att försvaga rättsstatsprincipen, maktfördelningen och rättsväsendets oberoende. Parlamentet är oroat över att det, trots att de flesta medlemsstaterna har antagit lagstiftning för att säkerställa rättsväsendets oberoende och opartiskhet i enlighet med Europarådets normer, fortfarande finns problem med hur dessa normer tillämpas.

2. Europaparlamentet påminner om att rättsstatsprincipen är en del av och en nödvändig förutsättning för skyddet av alla förtecknade värden i artikel 2 i EU-fördraget. Parlamentet uppmanar alla berörda aktörer på EU-nivå och nationell nivå, däribland regeringar, parlament och rättsväsenden, att öka insatserna för att upprätthålla och stärka rättsstatsprincipen.

3. Europaparlamentet konstaterar med stor oro att hoten mot journalister och mediefriheten ökar, att det offentliga nedsvärtandet av yrket växer och att det är allmänt försvagat, att den ekonomiska koncentrationen i sektorn växer och att det sprids alltmer desinformation. Parlamentet erinrar om att en stark demokrati som grundar sig på rättsstatsprincipen inte kan fungera utan en stark och oberoende tredje statsmakt.

4. Europaparlamentet uppmanar med kraft rådet att granska och följa upp alla förslag från kommissionen och parlamentet vad gäller överträdelseförfaranden och artikel 7-förfaranden, i synnerhet genom att snarast möjligt vidta åtgärder på grundval av kommissionens motiverade förslag av den 20 december 2017 om Polen, att sätta situationen i Ungern högst upp på sin agenda, att under alla skeden av förfarandet omedelbart ge parlamentet all information samt att uppmana parlamentet att lägga fram sitt motiverade förslag om Ungern till rådet.

UTREDNINGAR OCH TILLÄMPNING AV LAGEN

5. Europaparlamentet uppmanar Maltas regering att utan dröjsmål inleda en fullständig och oberoende offentlig utredning av mordet på Daphne Caruana Galizia, som särskilt fokuserar på de omständigheter som gjorde att det kunde begås, på de offentliga myndigheternas hantering av det och på vilka åtgärder som kan inrättas för att säkerställa att inga fler sådana mord kan begås.

6. Europaparlamentet uppmanar med stor kraft Maltas regering att offentligt och otvetydigt fördöma all hatpropaganda mot och missaktning av minnet av den bortgångna Daphne Caruana Galizia. Parlamentet uppmanar eftertryckligen till kraftfulla åtgärder mot alla offentliga tjänstemän som underblåser hat.

7. Europaparlamentet anser att det är av yttersta vikt att man finner en lösning för minnesplatsen i Valletta för Daphne Caruana Galizia, i samarbete med det civila samhället och hennes familj, så att hennes minne kan högtidlighållas obehindrat.

8. Europaparlamentet uppmanar Maltas relevanta myndigheter att offentliggöra den fullständiga och oredigerade rapporten från undersökningsdomarens förundersökning i fallet Egrant.

9. Europaparlamentet uppmanar med kraft Maltas och Slovakiens regeringar att säkerställa att alla indikationer på brottsliga handlingar snarast möjligt utreds grundligen av de brottsbekämpande myndigheterna, även när dessa indikationer härrör från visselblåsare och journalister, och i synnerhet när det gäller de påstådda fallen av bland annat korruption, ekonomisk brottslighet, penningtvätt, bedrägerier och skatteundandragande som Daphne Caruana Galizia och Ján Kuciak rapporterade om.

10. Europaparlamentet beklagar att inte alla Maltas regeringsmedlemmar, såsom ministern med ansvar för turism och den tidigare energiministern, var tillgängliga för att träffa delegationen från gruppen för bevakning av rättsstaten och att delegationen inte kunde träffa företrädare för Nexia BT, såsom företagets verkställande direktör.

11. Europaparlamentet konstaterar bekymrat att Maltas myndigheter aldrig riktade någon offentlig begäran om rättslig hjälp till Tysklands federala kriminalpolis (Bundeskriminalamt) för att få tillgång till de uppgifter som finns lagrade på Daphne Caruana Galizias bärbara datorer och hårddiskar efter att hennes familj lämnat över dem till de tyska myndigheterna.

12. Europaparlamentet välkomnar de senaste resultaten av utredningen och de efterföljande gripandena av fyra personer som nu har åtalats i samband med utredningen av mordet på Ján Kuciak och Martina Kušnírová i september 2018. Parlamentet uppmanar de brottsbekämpande myndigheterna att fortsätta utredningen på både nationell och internationell nivå med alla till buds stående medel för att ställa de som beordrade eller var inblandade i mordet inför rätta, inbegripet genom att förlänga avtalet om en gemensam utredningsgrupp till efter april 2019.

13. Europaparlamentet konstaterar att utredningen av morden på Ján Kuciak och Martina Kušnírová har medfört att annan brottslig verksamhet uppdagats, bland annat påstådda planer på att mörda åklagarna Peter Šufliarsky och Maroš Žilinka och advokaten Daniel Lipšic. Parlamentet konstaterar att den senare utredningen ska genomföras, till följd av ett gemensamt beslut från riksåklagaren och den särskilde åklagaren, av polisinspektionen vid inrikesministeriet, möjligen på grund av att polismän var inblandade i sökningen i polisdatabaserna efter de som blev måltavlor. Parlamentet kommer att fortsätta sin övervakning av denna utveckling.

14. Europaparlamentet välkomnar upprättandet av ett undersökande centrum i Ján Kuciaks namn (Ján Kuciak Investigative Centre), av Daphne Project som flera journalister grundade i slutet av 2018 och av Forbidden Stories Daphne Project, som grundades av 18 konsortier av undersökande journalister i mars 2018 som vill fortsätta Daphnes arbete där hon lämnade det. Parlamentet konstaterar att sex månader efter att Daphne Project upprättades kom nya avslöjanden i dess första publikation.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning att grundligen utreda alla de fall som parlamentets tillfälliga delegationer uppmärksammade under 2018, närmare bestämt anklagelser om korruption och bedrägeri, som även rör EU:s jordbruksfonder, och eventuella felaktiga incitament till markrofferi.

16. Europaparlamentet uppmanar Maltas regering att inleda en utredning om avslöjandena i Panamadokumenten och kopplingarna mellan det Dubaibaserade företaget 17 Black och ministern med ansvar för turism och den tidigare energiministern liksom premiärministerns stabschef.

17. Europaparlamentet uppmanar Maltas och Slovakiens regeringar, och alla EU-medlemsstater och deras brottsbekämpande myndigheter, att intensifiera kampen mot organiserad brottslighet och korruption så att allmänheten kan återfå förtroendet för deras institutioner.

18. Europaparlamentet är djupt bekymrat över att Slovakiens regering eventuellt spelar en roll i bortförandet av en vietnamesisk medborgare från Tyskland och begär en omfattande utredningsrapport, i kontinuerligt samarbete med de tyska myndigheterna, som även inbegriper anklagelserna om den tidigare inrikesministerns inblandning.

19. Europaparlamentet är bekymrat över anklagelserna om korruption, intressekonflikter, straffrihet och svängdörrar i Slovakiens maktsfär. Parlamentet är förstummat över det faktum att en tidigare högt uppsatt polistjänsteman vid nationella brottsbyrån (NAKA) och den tidigare polischefen efter att de avgått utnämndes till inrikesministerns rådgivare, även i Tjeckien. Parlamentet konstaterar att den tidigare polischefen nu har avsagt sig rollen som inrikesministerns rådgivare efter att det framkommit rapporter i media om att en sökning gjordes på Ján Kuciak i en polisdatabas innan han mördades, som den tidigare polischefen påstås ha beordrat.

20. Europaparlamentet välkomnar de slovakiska och maltesiska medborgarnas, liksom civilsamhällesorganisationernas, vilja att delta i kampen för demokrati, rättsstatsprincipen och grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft Slovakiens och Maltas regeringar att fullt ut stödja detta samhälleliga deltagande och att inte avskräcka från detta.

21. Europaparlamentet uppmanar Maltas, Slovakiens och Bulgariens regeringar att även fortsättningsvis underlätta allt samarbete med Europol, inbegripet genom att göra byrån fullt delaktig och proaktivt ge den tillgång till alla filer som rör utredningarna.

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla tydlig vägledning om villkoren och den rättsliga ramen för utbytet av uppgifter och bevisning medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter emellan, liksom mellan dem och EU:s byråer, inbegripet genom tillämpningen av den europeiska utredningsordern.

23. Europaparlamentet noterar att Europols och Eurojusts nuvarande budget, mänskliga resurser och mandat inte räcker till för att dessa byråer ska kunna bidra med fullständigt och proaktivt EU-mervärde till utredningarnas genomförande, såsom i fallen med morden på Daphne Caruana Galizia och på Ján Kuciak och Martina Kušnírová.

24. Europaparlamentet framhåller att medlemsstaternas brottsbekämpande och rättsliga myndigheter är en del av ett EU-omfattande samarbetssystem. Parlamentet anser att EU:s institutioner, organ och byråer därför proaktivt bör ingripa för att åtgärda brister från de nationella myndigheternas sida, och anser det oroväckande att EU:s institutioner, organ och byråer vanligtvis vidtar sådana åtgärder först när journalister och visselblåsare har kommit med avslöjanden.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utöka Europols budget i linje med de operationella och strategiska behov som fastställdes under förhandlingarna om nästa fleråriga budgetram 2021–2027 och att stärka Europols mandat så att byrån kan delta mer proaktivt i utredningar som rör betydande grupper inom den organiserade brottsligheten i medlemsstaterna om det finns allvarliga tvivel på oberoendet hos och kvaliteten på dessa utredningar, t.ex. genom att den får möjlighet att proaktivt börja upprätta gemensamma utredningsgrupper i sådana fall.

26. Europaparlamentet uppmanar Eurojust och den framtida Europeiska åklagarmyndigheten att på bästa sätt samarbeta i utredningar som rör EU:s finansiella intressen, i synnerhet när det gäller medlemsstater som inte har anslutit sig till denna åklagarmyndighet. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna och EU:s institutioner att underlätta ett snabbt inrättande av den europeiska åklagarmyndigheten och anser att alla medlemsstater som ännu inte har kungjort sin avsikt att ansluta sig till denna myndighet bör göra så.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa upp parlamentets resolutioner i vilka det kräver en kartläggning av bästa praxis för utredningsteknik runtom i EU, i syfte att underlätta framtagningen av gemensamma utredningsförfaranden i EU[28].

KONSTITUTIONELLA UTMANINGAR I MALTA OCH SLOVAKIEN

28. Europaparlamentet välkomnar uttalandena från Maltas regering om tillämpningen av de rekommendationer som utfärdades i Venedigkommissionens nyligen utkomna rapport.

29. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en grupp där medlemmar ur både regeringen och oppositionen arbetar med att undersöka möjligheter att reformera konstitutionen.

30. Europaparlamentet uppmanar Maltas regering och parlament att tillämpa alla Venedigkommissionens rekommendationer utan undantag, även retroaktivt när så krävs, för att säkerställa att tidigare och nuvarande beslut, positioner och strukturer görs förenliga med dessa rekommendationer, och i synnerhet att

 stärka oberoendet, befogenheterna för tillsyn och kapaciteten hos ledamöterna i Maltas representanthus, i synnerhet genom att göra reglerna om oförenliga uppdrag hårdare och genom att erbjuda tillfredsställande löner och opartiskt stöd,

 offentligen utlysa lediga domartjänster (punkt 44),

 ändra sammansättningen i kommittén för domarutnämning så att minst hälften av dess medlemmar är domare som valts ut av sina kollegor samt ge kommittén befogenhet att rangordna de sökande utifrån deras meriter och föreslå dessa sökande direkt för presidenten för utnämning, även när det gäller utnämning av hovrättspresident (punkt 44),

 ge kommissionen för rättskipning (Commission for the Administration of Justice) befogenhet att avsätta domare och att föreskriva en möjlighet att överklaga de disciplinära åtgärder som vidtagits av denna kommission (punkt 53),

 inrätta ett ämbete i form av en oberoende riksåklagare som ska ansvara för alla allmänna åtal och ta över såväl de åtalsrelaterade uppgifter som i dag är justitiekanslerns ansvar som de åtalsrelaterade uppgifter som i dag är polisens ansvar, eller som ingår i undersökningsdomarnas förundersökning om misstänkt mord, i enlighet med Venedigkommissionens rekommendationer (punkterna 61–73); parlamentet uppmanar Maltas regering att låta denna potentiella nyinrättade riksåklagare bli föremål för en rättslig kontroll, i synnerhet när det gäller beslut om att inte väcka åtal (punkterna 68 och 73),

 reformera den ständiga kommissionen mot korruption, både genom att säkerställa ett utnämningsförfarande som är mer oberoende från den verkställande makten, och i synnerhet från premiärministern, och genom att säkerställa att kommissionens rapporter faktiskt leder till åtal; dessutom bör möjligheten att låta kommissionen rapportera direkt till en nyinrättad riksåklagare övervägas (punkt 72),

 inleda en konstitutionell reform för att säkerställa att beslut från författningsdomstolen kommer att leda till att bestämmelser som konstaterats stå i strid med konstitutionen ogiltigförklaras, utan parlamentets ingripande (punkt 79),

 avskaffa systemet med deltidsledamöter av parlamentet, höja parlamentsledamöternas löner, begränsa utnämningen av parlamentsledamöter till offentligen utsedda organ, ställa tillräckligt med stödpersonal, oberoende kunskap och rådgivning till parlamentsledamöternas förfogande samt upphöra med den omfattande tillämpningen av delegerad lagstiftning (punkt 94),

 säkerställa att myndigheterna tillgodoser alla begäranden om information från ombudsmannen, att ombudsmannens rapporter diskuteras i parlamentet, att ombudsmannaämbetet regleras i konstitutionen och att lagen om informationsfrihet uppdateras (punkterna 100–101),

 göra om förfarandet för utnämning av förvaltningschefer, närmare bestämt genom att i stället för premiärministern låta en oberoende tjänstemannakommission göra urvalet, baserat på meriter (punkterna 119–120),

 kraftigt begränsa systemet med bemyndigade personer eller positioner och införa tydliga rättsregler och en konstitutionsändring som lägger grunden och ramen för regleringen av detta system (punkt 129), och

 ändra förfarandet för utnämningen av polischefen, närmare bestämt genom att låta det grundas på meriter genom införandet av ett offentligt ansökningsförfarande (punkt 134).

31. Europaparlamentet konstaterar att ett förfarande för urval och utnämning av domare till författningsdomstolen snart kommer att ske i Slovakien, eftersom mandatperioden för nio av 13 domare löper ut i februari. Parlamentet framhåller att bestämmelserna som styr detta urvals- och utnämningsförfarande, såväl som kvalifikationerna och kraven, måste uppfylla högsta tänkbara standarder vad gäller insyn, granskning och ansvarsskyldighet, i linje med Venedigkommissionens slutsatser i denna fråga[29].

32. Europaparlamentet kräver att insynsvänliga, otvetydiga och objektiva regler och förfaranden för urvalet 2019 av den nya slovakiska polischefen antas snarast, och att de ska säkerställa ämbetets oberoende och neutralitet.

SYSTEM FÖR MEDBORGARSKAP, UPPEHÅLLSTILLSTÅND OCH VISUM FÖR INVESTERARE

33. Europaparlamentet uppmanar Maltas regering att avskaffa sina system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare och efterlyser en oberoende och internationell utredning om hur denna försäljning påverkar Maltas möjligheter att bekämpa penningtvätt, den gränsöverskridande brottslighetens möjligheter att växa och Schengenområdets integritet.

34. Europaparlamentet uppmanar Maltas regering att årligen offentliggöra en fristående lista över alla som har köpt maltesiskt medborgarskap och EU-medborgarskap och att säkerställa att köparna inte står med på samma förteckning som de som erhållit sitt maltesiska medborgarskap på annat vis. Parlamentet uppmanar Maltas regering att säkerställa att alla dessa nya medborgare faktiskt har varit bosatta ett helt år på Malta innan köpet, i enlighet med vad man kom överens om med kommissionen innan programmet sjösattes. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra allt som står i dess makt för att se till att man håller sig till vad som ursprungligen menades i detta ärende.

35. Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen i februari 2019, när den uppmanades att klargöra, tydligt fastslog att den inte på något sätt stöder Maltas system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare.

36. Europaparlamentet uppmanar Maltas regering att offentliggöra allt om, och avsluta, sitt avtal med Henley & Partners, det privata företag som för närvarande genomför Maltas system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare, utan några konsekvenser för de offentliga finanserna i händelse av avslut eller avbrott.

37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida de avtal som finns mellan medlemsstaternas myndigheter och privata företag, vilka styr och lägger ut systemen för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare på entreprenad, är förenliga med EU:s och internationell lagstiftning och med säkerhetsrelaterade överväganden.

38. Europaparlamentet välkomnar offentliggörandet av kommissionens rapport om system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare, men är bekymrat över att det saknas data i den. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta övervaka omfattningen och konsekvenserna av alla olika system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare i EU, med särskilt fokus på due diligence-processerna, innehavarnas profiler och verksamhet, deras potentiella inverkan vad gäller gränsöverskridande brottslighet och Schengenområdets integritet. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta itu med systemen för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare inom ramen för utvärderingsmekanismen för Schengen och att lägga fram ett lagstiftningsförslag som fastställer tydliga begränsningar för systemen för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, på grundval av dess rapport om systemen för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare i flera olika EU-medlemsstater, att särskilt utvärdera vilka konsekvenser den maltesiska regeringens system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare har för Schengenområdets integritet.

41. Europaparlamentet uppmanar Europol och Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån att genomföra en gemensam hotbildsbedömning avseende vilka konsekvenser EU-medlemsstaternas system för medborgarskap och uppehållstillstånd för investerare har för kampen mot den organiserade brottsligheten och för Schengenområdets integritet.

42. Europaparlamentet uppmanar Maltas regering att grundligen utreda påståendena om massförsäljning av Schengenvisum och visum för medicinsk behandling, inbegripet påståendena om att tidigare eller nuvarande högt uppsatta regeringstjänstemän i Malta är inblandade, såsom premiärministerns stabschef och Neville Gafa.

JOURNALISTERNAS SÄKERHET OCH MEDIERNAS OBEROENDE

43. Europaparlamentet uppmanar Slovakiens regering att trygga journalisternas säkerhet. Parlamentet beklagar djupt den bristande insynen i mediernas ägandeförhållanden. Parlamentet ifrågasätter public service-mediernas oberoende och kvalitet med anledning av att flera journalister har försvunnit från RTVS.

44. Europaparlamentet är oroat över uttalandena från de slovakiska politiker som ifrågasätter värdet av oberoende journalistik och public service-medier, bland annat de uttalanden den tidigare premiärministern har gjort offentligt – till exempel under en presskonferens den 2 oktober 2018.

45. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till de berörda medlemmarna i Maltas regering att se till att ärekränkningsmålen mot Daphne Caruana Galizias sörjande familj dras tillbaka med omedelbar verkan, att avstå från att tillämpa ärekränkningslagar för att frysa kritiska journalisters bankkonton och att reformera de ärekränkningslagar som används för att sätta käppar i hjulet för journalisternas arbete.

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag som förhindrar så kallade strategiska rättegångar mot allmänhetens deltagande.

EU-ÅTGÄRDER

47. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inleda en dialog med Maltas regering mot bakgrund av ramen för rättsstatsprincipen.

48. Europaparlamentet konstaterar att kommissionen och rådet arbetar för att säkerställa att alla medlemsstater verkligen upprätthåller rättsstaten, demokratin och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet är dock bekymrat över att kommissionens ram för rättsstatsprincipen har en begränsad genomslagskraft, liksom de förfaranden inom ramen för artikel 7.1 i EU-fördraget som hittills har inletts. Parlamentet understryker att den ihållande oförmågan att åtgärda allvarliga och ihållande överträdelser av de värden som anges i artikel 2 i EU-fördraget har uppmuntrat andra medlemsstater att följa samma väg. Parlamentet beklagar kommissionens beslut att skjuta upp offentliggörandet av sitt förslag om att stärka ramen för rättsstatsprincipen till juli 2019.

49. Europaparlamentet påminner om behovet av att införa en oberoende och regelbunden utvärdering av situationen för rättsstaten, demokratin och de grundläggande rättigheterna i alla medlemsstater. Parlamentet understryker att denna utvärdering ska baseras på objektiva kriterier. Parlamentet vill återigen rikta uppmärksamheten mot sina resolutioner av den 10 oktober 2016 och av den 14 november 2018 som kräver en övergripande, permanent och objektiv EU-mekanism för skydd av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter. Parlamentet anser att detta vore en rättvis, balanserad, regelrätt och förebyggande mekanism för hantering av eventuella kränkningar av de värden som förtecknas i artikel 2 i EU-fördraget, och understryker att behovet av en sådan mekanism nu är mer akut än någonsin.

50. Europaparlamentet beklagar djupt det faktum att kommissionen ännu inte har lagt fram något förslag till en övergripande EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter och uppmanar den att göra så vid tillfälle, i synnerhet genom att föreslå att det interinstitutionella avtalet om EU:s pakt för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter antas.

51. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till en förordning om skydd av unionens budget vid generella brister när det gäller rättsstatens principer i medlemsstaterna, riktar återigen uppmärksamheten mot sitt betänkande om detta förslag vilket antogs av parlamentet i januari 2019 och uppmanar med kraft kommissionen att på ett konstruktivt sätt inleda förhandlingarna så snart som möjligt.

52. Europaparlamentet understryker vikten av att parlamentet sänder särskilda delegationer till medlemsstaterna som ett ändamålsenligt verktyg för att övervaka överträdelser av demokratin, rättsstatligheten och grundläggande rättigheter. Parlamentet rekommenderar att en permanent struktur inrättas inom dess utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor som ska övervaka sådana överträdelser i medlemsstaterna.

53. Europaparlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att med kraft bekämpa systemisk korruption och utarbeta effektiva instrument för att förhindra, motverka och bestraffa korruption, samt att regelbundet kontrollera användningen av offentliga medel. Parlamentet upprepar sin beklagan att kommissionen under de senaste åren beslutat att inte offentliggöra EU:s korruptionsbekämpningsrapport, och understryker att det inte är en tillräckligt effektiv åtgärd att ha faktablad om insatserna mot korruption som en del av den europeiska planeringsterminen för att säkerställa att korruption otvetydigt förs upp på dagordningen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att omedelbart återuppta sin årliga övervakning av och rapportering om korruptionsbekämpningen, med avseende på alla medlemsstater och i EU-institutionerna.

54. Europaparlamentet välkomnar avtalet mellan Europeiska centralbanken och de nationella tillsynsmyndigheterna om en ny samarbetsmekanism för informationsutbyte. Parlamentet uppmuntrar alla medverkande myndigheter att använda mekanismen i stor utsträckning för att säkerställa ett snabbt och effektivt samarbete i kampen mot penningtvätt.

55. Europaparlamentet erinrar sin talman om att genomförandet av dess uppmaning att skapa ett ”Europeiskt Daphne Caruana Galizia-pris för undersökande journalistik”, som ska delas ut årligen för utomordentlig undersökande journalistik i Europa, är mycket försenat.

56. Europaparlamentet välkomnar sitt beslut att uppkalla praktikprogrammet för undersökande journalister efter Ján Kuciak.

57. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament och regeringar samt Europarådets parlamentariska församling.

[1] EUT C 482, 23.12.2016, s. 117.

[2] EUT C 215, 19.6.2018, s. 162.

[3] Antagna texter, P8_TA(2018)0456.

[4] Antagna texter, P8_TA(2017)0438.

[5] Antagna texter, P8_TA(2018)0055.

[6] EUT C 58, 15.2.2018, s. 148.

[7] EUT C 204, 13.6.2018, s. 95.

[8] Antagna texter, P8_TA(2017)0442.

[9] Antagna texter, P8_TA(2018)0183.

[10] Antagna texter, P8_TA(2018)0204.

[11] Antagna texter, P8_TA(2018)0340.

[12] EUT C 407, 4.11.2016, s. 46.

[13] EUT C 399, 24.11.2017, s. 127.

[14] Antagna texter, P8_TA(2017)0216.

[15] Antagna texter, P8_TA(2018)0446.

[16] Malta – Opinion on Constitutional arrangements and separation of powers, som antogs av Venedigkommissionen vid dess 117:e plenarsession (Venedig, 14–15 december 2018),

[17] Venedigkommissionens yttrande, punkt 142.

[18] Ibid, punkterna 107-112.

[19] Ibid, punkt 54.

[20] Ibid, punkt 59.

[21] Ibid, punkt 71.

[22] Ibid, punkt 72.

[23] Ibid, punkt 132.

[24] Resolution av den 25 oktober 2016 med rekommendationer till kommissionen om inrättande av en EU-mekanism för demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter – EUT C 215, 19.6.2018, s. 162. Resolution av den 14 november 2018 om behovet av en övergripande EU-mekanism för skydd av demokrati, rättsstatlighet och grundläggande rättigheter – Antagna texter, P8_TA(2018)0456.

Senaste uppdatering: 27 mars 2019Rättsligt meddelande