Förfarande : 2019/2557(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0231/2019

Ingivna texter :

B8-0231/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 04/04/2019 - 6.6

Antagna texter :

P8_TA(2019)0338

<Date>{27/03/2019}27.3.2019</Date>
<NoDocSe>B8‑0231/2019</NoDocSe>
PDF 141kWORD 57k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 216.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om avfallshantering</Titre>

<DocRef>(2019/2557(RSP))</DocRef>


<Depute>Cecilia Wikström</Depute>

<Commission>för utskottet för framställningar</Commission>


B8‑0231/2019

Europaparlamentets resolution om avfallshantering

(2019/2557(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artikel 191 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/851 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 2008/98/EG om avfall[1],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/850 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 1999/31/EG om deponering av avfall[2],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/852 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv 94/62/EG om förpackningar och förpackningsavfall[3],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/849 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiven 2000/53/EG om uttjänta fordon, 2006/66/EG om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer, och 2012/19/EU om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter[4],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/842 av den 30 maj 2018 om medlemsstaternas bindande årliga minskningar av växthusgasutsläpp under perioden 2021–2030 som bidrar till klimatåtgärder för att fullgöra åtagandena enligt Parisavtalet samt om ändring av förordning (EU) nr 525/2013 (förordningen om klimatåtgärder)[5],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (ekodesigndirektivet)[6] samt de genomförandebestämmelser och frivilliga avtal som antagits enligt det direktivet,

 med beaktande av sin resolution av den 13 september 2018 om en europeisk strategi för plast i en cirkulär ekonomi[7],

 med beaktande av sin resolution av den 17 april 2018 om genomförandet av det sjunde miljöhandlingsprogrammet[8],

 med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2017 om EU:s åtgärder för hållbarhet[9],

 med beaktande av sin resolution av den 4 juli 2017 om en längre livstid för produkter: fördelar för konsumenter och företag[10],

 med beaktande av sin resolution av den 31 maj 2018 om genomförandet av ekodesigndirektivet 2009/125/EG[11],

 med beaktande av den preliminära politiska överenskommelse som medlagstiftarna nådde den 19 december 2018 om förslaget till direktiv om minskning av vissa plastprodukters inverkan på miljön,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 januari 2017 Avfallsenergins roll i den cirkulära ekonomin (COM(2017)0034),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 januari 2018 om genomförandet av paketet om den cirkulära ekonomin: åtgärder i gränssnittet mellan lagstiftningen om kemikalier, produkter och avfall (COM(2018)0032) samt arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD(2018)0020),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 december 2015 Att sluta kretsloppet – en EU-handlingsplan för den cirkulära ekonomin (COM(2015)0614),

 med beaktande av över 60 framställningar om avfallshantering från Belgien, Bulgarien, Grekland, Spanien, Italien, Polen, Slovakien och Förenade kungariket som mottagits av Europaparlamentet under de senaste åren,

 med beaktande av framställningsutskottets undersökningsresor de senaste åren till Bulgarien, Grekland och Italien om frågor som rör avfallshantering, särskilt slutsatserna och de specifika rekommendationerna i de efterföljande rapporterna,

 med beaktande av sin resolution av den 2 februari 2012 om de frågor som tagits upp av personer som ingett framställningar om tillämpningen av direktivet om avfallshantering, och andra liknande direktiv, i EU:s medlemsstater[12],

 med beaktande av artikel 216.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Det har gjorts framsteg i hela EU när det gäller att minska avfallsgenereringens påverkan på miljön och på människors hälsa, men många utmaningar kvarstår och brådskande åtgärder måste vidtas för att säkerställa en hållbar resursförvaltning, särskilt i fråga om de relativt stora mängder obehandlat avfall som fortfarande deponeras i många medlemsstater.

B. Två av de viktigaste utmaningarna för framtiden är att minska graden av avfallsgenerering och att anpassa målen för avfallshantering till målen för den cirkulära ekonomin, särskilt genom att öka återanvändningen och återvinningen.

C. Förebyggande åtgärder har fastställts som den högsta prioriteten i avfallshierarkin genom direktiv 2008/98/EG om avfall (avfallshanteringsdirektivet eller ramdirektivet om avfall).

D. Olämplig avfallshantering har allvarliga konsekvenser för miljön i form av mark-, vatten- och luftföroreningar. Framställarna har påpekat att deponier och förbränningsanläggningar har godkänts och tagits i drift i närheten av bostads- och jordbruksområden och i områden där geologiska och hydrogeologiska förhållanden inte vederbörligen beaktats av medlemsstaternas behöriga myndigheter, och att de utgör ett direkt hot mot folkhälsan.

E. Mer än 80 procent av en produkts miljöpåverkan fastställs på utformningsstadiet, vilket således spelar en viktig roll när det gäller att främja avfallsförebyggande och alla aspekter som rör den cirkulära ekonomin, såsom en produkts hållbarhet, uppgraderbarhet och reparerbarhet, samt återanvändningen och återvinningen av den.

F. Utöver att leda till mer hållbara och resurseffektiva produkter kan delningsekonomins och tjänsteekonomins principer också tjäna syftet att minska avfallsgenereringen i Europa.

G. Kommissionen har hanterat flera överträdelseförfaranden mot överträdelser av EU:s lagstiftning om avfallshantering i flera medlemsstater. Flera av dessa fall har hänskjutits till Europeiska unionens domstol, några av dem nyligen.

H. Den senaste rapporten från kommissionen om genomförandet av EU:s avfallslagstiftning, som inbegriper rapporten om tidig varning för medlemsstater som riskerar att hamna på efterkälken i sina förberedelser för att uppnå 2020 års mål för återanvändning/materialåtervinning av kommunalt avfall, visade att det finns allvarliga brister som snabbt måste åtgärdas för att Europa ska kunna dra nytta av den cirkulära ekonomins miljömässiga och ekonomiska fördelar.

I. Uppgifter från den senaste tiden vilka åtföljer ett flertal framställningar har belyst att avfallshanteringssituationen i flera medlemsstater och regioner fortfarande är mycket problematisk, och det finns starka belägg för behovet att avsevärt förbättra genomförandet av ramdirektivet om avfall och resten av EU:s lagstiftning om förebyggande och hantering av avfall.

J. En ekonomi som prioriterar reparation, återanvändning, återtillverkning och återvinning av material är mer arbetsintensiv än en ekonomi som bygger på bortskaffande, vilket skapar fler arbetstillfällen. Ett korrekt genomförande av den befintliga lagstiftningen om förebyggande och hantering av avfall skulle kunna frigöra potential att skapa arbetstillfällen inom sektorerna för återanvändning och återvinning.

K. Korrekt hantering och förebyggande av avfall är avgörande för att förbättra livskvaliteten i Europa och uppnå en giftfri miljö.

1. Europaparlamentet betonar att många framställningar som lagts fram om medlemsstaternas underlåtenhet att genomföra avfallslagstiftningen pekar på olika hälso- och miljöproblem kopplade till olämplig avfallshantering, såsom dålig luftkvalitet i stadsområden, förorening av underjordiska vattenresurser, alltför höga bullernivåer samt illaluktande utsläpp.

2. Europaparlamentet betonar att den offentliga finansieringen på både nationell nivå och EU-nivå av avfallshantering, för att stödja övergången till en mer cirkulär ekonomi, bör vara förenlig med målet att trappa upp genomförandet av avfallshierarkin. Parlamentet anser därför att medlen bör inriktas på planer och projekt för förebyggande, återanvändning, separat insamling och återvinning.

3. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra större framsteg när det gäller att fastställa effektiva planer och projekt för förebyggande, återanvändning, separat insamling och återvinning, vilket är helt avgörande för att minska avfallets miljöbelastning, dra nytta av den cirkulära ekonomins ekonomiska fördelar och förbättra resurseffektiviteten. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stödja medlemsstaterna i deras genomförandearbete, däribland genom tekniskt stöd och EU‑medel. Parlamentet föreslår att lämpliga ekonomiska instrument antas i enlighet med ramdirektivet om avfall och att effektiva och kostnadseffektiva system för utökat producentansvar genomförs för att ge skjuts åt övergången till en cirkulär ekonomi.

4. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att städa bort skräp och förbättra avfallshanteringen (insamling, sortering och återvinning) och att anta ekonomiska instrument och kampanjer för att öka medvetenheten för att förhindra nedskräpning.

5. Europaparlamentet välkomnar kommissionens vilja att genomföra besök på hög nivå för cirkulär ekonomi och avfallshantering i de medlemsstater som riskerar att inte uppfylla de kommunala avfallsmålen för 2020 och att samverka med relevanta intressenter, inbegripet sammanslutningar av lokala och regionala aktörer och organisationer med verksamhet i hela Europa som verkligen främjar en kultur med nollavfall och tillhörande politik.

6. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste mildra miljöpåverkan från avfallsgenerering, särskilt genom att minska den mängd kommunalt avfall som genereras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att i detta syfte vidta avfallsförebyggande åtgärder i enlighet med det reviderade ramdirektivet om avfall.

7. Europaparlamentet betonar att nationella, regionala och lokala aktörer har en helt avgörande roll inom avfallshantering och för framtagandet av politik samt för genomförandet av politiken på området. Parlamentet påminner om att en konsekvent politik, tillsammans med främjandet av lämplig infrastruktur i linje med avfallshierarkin, endast kan fastställas genom samordning och samarbete på alla nivåer i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att premiera bästa praxis på alla nivåer och underlätta utbyte av denna, samt att stödja banbrytande projekt på ett konkret och adekvat sätt.

8. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och industrin att som viktiga partner i avfallshanteringssektorn förstärka sitt engagemang för att främja cirkulära leveranskedjor, i syfte att till ofta konkurrenskraftiga priser få tillgång till högkvalitativa returråvaror, vilka bör återvinnas för fortsatt användning och produktion.

9. Europaparlamentet efterfrågar tillhandahållande av utbildning och främjande av en rad olika anställningsformer, inbegripet ekonomiskt stöd till utbildning på hög nivå och sociala arbetstillfällen, särskilt på områdena reparationer och förberedelse för återanvändning.

10. Europaparlamentet är övertygat om att nya affärsmodeller med inriktning på förebyggande, återanvändning och återvinning av avfall måste främjas och stödjas på lämpligt sätt, i syfte att på ett effektivare sätt stärka övergången till en cirkulär ekonomi.

11. Europaparlamentet understryker att ett korrekt genomförande av paketet om cirkulär ekonomi ger möjligheter i hela EU, inbegripet investeringar, som kommer att bidra till att rationalisera användningen av naturresurser.

12. Europaparlamentet framhåller att en ökning av resursproduktiviteten genom att förbättra effektiviteten och minska resursavfallet genom åtgärder såsom återanvändning, återvinning och återtillverkning kraftigt kan minska både resursförbrukningen och växthusgasutsläppen, vilket är ett mål som utgör kärnan i den cirkulära ekonomin. Parlamentet understryker att resurserna i en cirkulär ekonomi bevaras inom ekonomin och finns kvar i produktiv användning när en produkt har nått slutet av sin livslängd, och på så sätt minska resursförbrukningen. Parlamentet anser, när det gäller avfallslagstiftning, att cirkulär produktdesign kommer att bidra till att sluta produktionscyklerna och åstadkomma en omläggning av produktions- och konsumtionsmönstren, och därmed minska andelen giftigt avfall och den övergripande mängden avfall.

13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa full transparens i fråga om mängden av och slutdestinationen för avfall från olika avfallshanteringsmetoder, särskilt i de samhällen som kan komma att beröras av anläggningar och nya projekt, och att samråda med dem i beslutsprocessen. Parlamentet uppmanar dessutom med kraft medlemsstaterna att fullt ut och grundligt genomföra bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt (direktivet om miljökonsekvensbedömningar)[13] och annan relevant EU-lagstiftning som syftar till att skydda miljön och folkhälsan.

14. Europaparlamentet anser att separat insamling av avfall från dörr till dörr är ett effektivt sätt att öka medvetenheten i hela befolkningen om den strategiska betydelsen av en cirkulär ekonomi och att på ett effektivare sätt uppnå ett kollektivt engagemang för detta ändamål. Parlamentet understryker att sådana system möjliggör bättre redovisning av de typer och mängder av hushållsavfall som produceras och deras relaterade behov för bearbetning, i syfte att maximera förberedelsen för återanvändning och återvinning samt att ~göra det möjligt att införa rättvisare stimulerande/avskräckande ekonomiska åtgärder.

15. Europaparlamentet påminner om att förbränning fortfarande återfinns näst längst ner i avfallshierarkin, i vilken endast deponering befinner sig längre ner.

16. Europaparlamentet påminner om att farligt avfall utgör särskilda utmaningar som inte kan förbises och som kräver specifika åtgärder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut genomföra de bestämmelser i ramdirektivet om avfall som rör hanteringen av farligt avfall.

17. Europaparlamentet stöder kommissionen i dess pågående överträdelseförfaranden mot medlemsstater som inte följer avfallslagstiftningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja den fulla potentialen hos systemet för tidig varning i enlighet med de reviderade avfallsdirektiven. Parlamentet föreslår att de straffpåföljder i form av böter som kommissionen samlat in bör återinvesteras i projekt som är förenliga med de högsta nivåerna i avfallshierarkin.

18. Europaparlamentet beklagar att deponier, enligt flera framställare, har godkänts och placerats i närheten av bostads- och jordbruksområden. Parlamentet uppmanar medlemsstaternas behöriga myndigheter att säkerställa fullt skydd för människors hälsa och att vidta strukturella åtgärder med inriktning på att finna en lösning på föroreningar av grundvatten.

19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

[1] EUT L 150, 14.6.2018, s. 109.

[2] EUT L 150, 14.6.2018, s. 100.

[3] EUT L 150, 14.6.2018, s. 141.

[4] EUT L 150, 14.6.2018, s. 93.

[5] EUT L 156, 19.6.2018, s. 26.

[6] EUT L 285, 31.10.2009, s. 10.

[7] Antagna texter, P8_TA(2018)0352.

[8] Antagna texter, P8_TA(2018)0100.

[9] EUT C 334, 19.9.2018, s. 151.

[10] EUT C 334, 19.9.2018, s. 60.

[11] Antagna texter, P8_TA(2018)0241.

[12] EUT C 239 E, 20.8.2013, s. 60.

[13] EUT L 26, 28.1.2012, s. 1.

Senaste uppdatering: 1 april 2019Rättsligt meddelande