Förfarande : 2019/2820(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0045/2019

Ingivna texter :

B9-0045/2019

Debatter :

PV 18/09/2019 - 19
CRE 18/09/2019 - 19

Omröstningar :

PV 19/09/2019 - 7.6
CRE 19/09/2019 - 7.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2019)0022

<Date>{16/09/2019}16.9.2019</Date>
<NoDocSe>B9‑0045/2019</NoDocSe>
PDF 159kWORD 52k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om läget i genomförandet av EU:s lagstiftning mot penningtvätt </Titre>

<DocRef>(2019/2820(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Markus Ferber, Roberta Metsola, Emil Radev</Depute>

<Commission>{PPE}för PPE-gruppen</Commission>

<Depute>Jonás Fernández, Birgit Sippel</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

<Depute>Luis Garicano, Sophia in ’t Veld</Depute>

<Commission>{Renew}för Renew-gruppen</Commission>

<Depute>Sven Giegold, Terry Reintke, Tineke Strik, Rasmus Andresen, Henrike Hahn, Viola Von Cramon‑Taubadel, Gwendoline Delbos‑Corfield, Alexandra Louise Rosenfield Phillips, Kira Marie Peter‑Hansen, Damien Carême, Salima Yenbou, Bronis Ropė</Depute>

<Commission>{Verts/ALE}för Verts/ALE-gruppen</Commission>

<Depute>Martin Schirdewan, Manon Aubry, Matt Carthy, Nikolaj Villumsen, Dimitrios Papadimoulis, Miguel Urbán Crespo, Stelios Kouloglou, Ignazio Corrao, Laura Ferrara, Sabrina Pignedoli, Piernicola Pedicini</Depute>

</RepeatBlock-By>

ÄNDRINGSFÖRSLAG

B9‑0045/2019

Europaparlamentets resolution om läget i genomförandet av lagstiftningen mot penningtvätt

(2019/2820(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 av den 20 maj 2015 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG[1], och kommissionens direktiv 2006/70/EG (fjärde penningtvättsdirektivet)[2], ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/843 av den 30 maj 2018 om ändring av direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism, och om ändring av direktiven 2009/138/EG och 2013/36/EU (femte penningtvättsdirektivet)[3],

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2019/1153 av den 20 juni 2019 om fastställande av bestämmelser för att underlätta användning av finansiell information och andra uppgifter för att förebygga, upptäcka, utreda eller lagföra vissa brott och om upphävande av rådets beslut 2000/642/RIF[4], Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/1673 av den 23 oktober 2018 om bekämpande av penningtvätt genom straffrättsliga bestämmelser[5] och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1672 av den 23 oktober 2018 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur unionen och om upphävande av förordning (EG) nr 1889/2005[6],

 med beaktande av kommissionens paket för bekämpning av penningtvätt som antogs den 24 juli 2019 och som består av ett politiskt meddelande Mot ett bättre genomförande av EU:s regelverk mot penningtvätt och terrorismfinansiering (COM(2019)0360), en rapport om bedömningen av nyligen uppdagade fall av penningtvätt i kreditinstitut i EU (efterhandsanalys) (COM(2019)0373), en rapport om bedömningen av risker för penningtvätt och finansiering av terrorism som påverkar den inre marknaden och berör gränsöverskridande verksamhet (den överstatliga riskbedömningsrapporten) (COM(2019)0370) och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (SWD(2019)0650), samt en rapport om sammankoppling av medlemsstaternas nationella centraliserade automatiserade mekanismer (centrala register eller centrala elektroniska datasöksystem) med uppgifter om bankkonton (COM(2019)0372),

 med beaktande av Europeiska bankmyndighetens yttrande över meddelanden till enheter som står under tillsyn om risker för penningtvätt och finansiering av terrorism i samband med tillsyn, som offentliggjordes den 24 juli 2019,

 med beaktande av kommissionens färdplan om en ny metod för bedömning av högriskländer enligt direktiv (EU) 2015/849 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt eller finansiering av terrorism,

 med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 22 juni 2018 Methodology for identifying high risk third countries under Directive (EU) 2015/849 (metod för identifiering av högrisktredjeländer enligt direktiv (EU) 2015/849) (SWD(2018)0362),

 med beaktande av de fyra delegerade förordningar som kommissionen har antagit – (EU) 1675/2016, (EU) 2018/105, (EU) 2018/212 och (EU) 2018/1467 – om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2015/849 genom identifiering av högrisktredjeländer med strategiska brister,

 med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2019 om brådskande behov av EU:s svarta lista över tredjeländer i linje med penningtvättsdirektivet[7],

 med beaktande av sin resolution av den 26 mars 2019 om ekonomisk brottslighet, skatteundandragande och skatteflykt[8],

 med beaktande av diskussionen den 5 september 2019 i utskottet för ekonomi och valutafrågor med kommissionen och Europeiska bankmyndigheten,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. EU:s ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism har stärkts efter hand genom antagandet av det fjärde penningtvättsdirektivet i maj 2015 och det femte penningtvättsdirektivet i april 2018 och respektive datum för deras införlivande i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast i juni 2017 och i januari 2020, och genom annan lagstiftning och andra insatser som åtföljer dessa.

B. Enligt Europol är så mycket som 0,7–1,28 % av EU:s årliga BNP knuten till misstänkt finansiell verksamhet[9] såsom penningtvätt kopplad till korruption, vapen- och människohandel, droghandel, skatteundandragande och skattebedrägeri, finansiering av terrorism eller annan olaglig verksamhet som påverkar EU-medborgarna i deras dagliga liv.

C. Enligt artikel 9 i det fjärde penningtvättsdirektivet ges kommissionen befogenhet att anta delegerade akter för att identifiera högrisktredjeländer med beaktande av strategiska brister på flera områden. Parlamentet stöder kommissionens införande av en ny metod som inte är beroende enbart av externa informationskällor för identifieringen av högrisktredjeländer med strategiska brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism, som utgör ett hot mot EU:s finansiella system och som kräver skärpta åtgärder för kundkännedom vid ansvariga enheter inom EU enligt de fjärde och femte penningtvättsdirektiven.

D. Det tredje penningtvättsdirektivet, som trädde i kraft den 15 december 2007, upphävdes genom antagandet av det fjärde penningtvättsdirektivet. Genomförandet av flera bestämmelser i det tredje penningtvättsdirektivet, inbegripet tillräckliga befogenheter och tillräcklig personal till nationella behöriga myndigheter, kontrollerades inte tillräckligt tidigare, och bör ses som en prioritet för fortgående fullständighets- och korrekthetskontroller och överträdelseförfaranden som kommissionen vidtar i samband med genomförandet av det fjärde penningtvättsdirektivet.

E. Rådet och parlamentet förkastade tre förslag till ändring av delegerade förordningar[10]. Som motivering angavs att förslagen inte hade upprättats genom en process med transparens och motståndskraft i vilken berörda länder aktivt förses med incitament att vidta kraftfulla åtgärder, samtidigt som deras rätt att göra sig hörd respekteras, och att kommissionens förfarande för att identifiera högrisktredjeländer inte var tillräckligt självständig.

F. Den 13 februari 2019 antog kommissionen en ny förteckning över 23 tredjeländer som enligt den nya metoden uppvisar strategiska brister i sina ramar för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, nämligen Afghanistan, Amerikanska Jungfruöarna, Amerikanska Samoa, Bahamas, Botswana, Demokratiska folkrepubliken Korea, Etiopien, Ghana, Guam, Iran, Irak, Jemen, Libyen, Nigeria, Pakistan, Panama, Puerto Rico, Samoa, Saudiarabien, Sri Lanka, Syrien, Trinidad och Tobago och Tunisien. Den 7 mars 2019 förkastade rådet denna delegerade akt vid rådets möte (rättsliga och inrikes frågor).

G. Kommissionen har inlett överträdelseförfaranden mot en majoritet av medlemsstaterna för att de inte har införlivat det fjärde penningtvättsdirektivet på ett korrekt sätt i sin nationella lagstiftning.

H. Den 24 juli 2019 antog kommissionen ett paket för bekämpning av penningtvätt i vilket parlamentet och rådet informerades om uppnådda resultat hittills och fortsatta brister i EU:s ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism. Paketet utgjorde därmed startpunkten för ytterligare förbättringar i verkställandet och genomförandet av befintlig lagstiftning och för eventuella framtida lagstiftningsmässiga och institutionella reformer.

I. Vid den diskussion som hölls med kommissionen och Europeiska bankmyndigheten (EBA) i utskottet för ekonomi och valutafrågor den 5 september 2019 förklarade EBA:s ordförande, José Manuel Campa, att EBA inte är någon tillsynsmyndighet på området för penningtvätt, utan snarare en myndighet med uppdrag att dels ta fram riktlinjer för att främja samarbete och samordning, dels utvärdera genomförandet av lagstiftningen mot penningtvätt. Han underströk dessutom att ansvaret för genomförandet till största del ligger hos de nationella myndigheterna.

J. Enligt kommissionens meddelande av den 24 juli 2019 Mot ett bättre genomförande av EU:s ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism skulle man kunna överväga att ytterligare harmonisera reglerna om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, till exempel genom att omvandla penningtvättsdirektivet till en förordning, vilket potentiellt skulle innebära ett harmoniserat, direkt tillämpligt EU-regelverk för penningtvättsbekämpning.

K. Kommissionen förklarar också i det ovannämnda meddelandet att bedömningar visar att det behövs en starkare mekanism för att samordna och stödja gränsöverskridande samarbete och analyser av finansunderrättelseenheter.

1. Europaparlamentet känner stor oro över det bristande genomförandet av det fjärde penningtvättsdirektivet i ett stort antal medlemsstater. Parlamentet välkomnar därför kommissionens inledande av överträdelseförfaranden mot medlemsstater på grundval av resultaten av kommissionens fullständighetskontroller. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast slutföra noggranna korrekthetskontroller och inleda överträdelseförfaranden där så behövs. Parlamentet uppmanar med kraft de medlemsstater som inte har gjort så ännu, att på ett korrekt sätt införliva det fjärde penningtvättsdirektivet i sin nationella lagstiftning så snart som möjligt.

2. Europaparlamentet är oroligt för att medlemsstaterna inte kommer att hålla tidsfristen för införlivande av det femte penningtvättsdirektivet, den 10 januari 2020, och de respektive tidsfristerna för register över verkligt huvudmannaskap för företag och andra juridiska enheter, den 10 januari 2020, och för truster och liknande juridiska konstruktioner, den 10 mars 2020. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta brådskande åtgärder för att skynda på införlivandearbetet.

3. Europaparlamentet uppskattar den rekommendation från EBA:s panel för överträdelse av unionsrätten som togs upp under diskussionen med EBA:s ordförande José Manuel Campa i utskottet för ekonomi och valutafrågor den 5 september 2019, om fallet med penningtvätt i Danske Bank, vilket är det hittills största kända sådant fall i EU, med misstänkta transaktioner till ett värde av uppemot 200 miljarder euro. Parlamentet beklagar att medlemsstaternas tillsynsmyndigheter, i rollen som röstande medlemmar i EBA:s tillsynsstyrelse, förkastade ett förslag till rekommendation om överträdelse av unionsrätten. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta följa fallet och inleda ett överträdelseförfarande om detta är motiverat.

4. Europaparlamentet är extremt oroat över olikheter i nationell reglering och tillsyn på området för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, eftersom detta område är dåligt anpassat till en allt större gränsöverskridande verksamhet i EU och centraliserad tillsyn i bankunionen och andra sektorer utanför banksektorn.

5. Europaparlamentet betonar att EU:s nuvarande ram för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism karaktäriseras av ett bristande genomförande av EU-reglerna i kombination med en avsaknad av effektiv tillsyn. Parlamentet understryker att det flera gånger har betonats att en lagstiftning om bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism som fastställer miniminormer kan äventyra en effektiv tillsyn, ett smidigt informationsutbyte och en smidig samordning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med den konsekvensbedömning som krävs för eventuella framtida översyner av penningtvättslagstiftningen utvärdera om en förordning vore en lämpligare rättsakt än ett direktiv.

6. Europaparlamentet framhåller att de administrativa, rättsliga och brottsbekämpande myndigheterna i EU, särskilt medlemsstaternas finansunderrättelseenheter, behöver samarbeta närmare, vilket också betonas i kommissionens rapport. Parlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att inom den närmaste framtiden med en konsekvensbedömning utvärdera möjligheten och lämpligheten i att införa en samordnings- och stödmekanism. Parlamentet anser att man ytterligare bör främja initiativ som kan stärka insatser för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism på EU-nivå och nationell nivå.

7. Europaparlamentet tar del av kommissionens bedömning i efterhandsanalysrapporten av den 24 juli 2019 att särskilda uppgifter gällande tillsyn av penningtvätt kan behöva överföras till ett EU-organ.

8. I syfte att säkerställa att förteckningen över högrisktredjeländer är oklanderlig bör man under granskningsförfarandet och beslutsfattandet inte beakta överväganden som avser annat än brister i bekämpningen av penningtvätt och finansiering av terrorism. Parlamentet understryker att lobbyverksamhet och diplomatiska påtryckningar inte bör undergräva EU-institutionernas förmåga att bekämpa penningtvätt och finansiering av terrorism med ett tillvägagångssätt som har anknytning till EU på ett effektivt och självständigt sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare bedöma möjligheten att upprätta en ”grå förteckning” över potentiella högrisktredjeländer enligt kriterier som är likvärdiga med de som EU tillämpar för sin förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner för skatteändamål. Parlamentet uttrycker oro över att det utdragna 12 månader långa förfarandet som leder till en slutlig bedömning i identifieringen av tredjeländer med strategiska brister kan leda till onödiga förseningar av ändamålsenliga insatser för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa ett transparent förfarande med tydliga och konkreta riktmärken för de länder som åtar sig att genomföra reformer i syfte att undvika att föras upp på listan. Kommissionen uppmanas också att offentliggöra sina inledande och slutliga bedömningar av länderna på förteckningen samt de riktmärken som har tillämpats, så att man genom en offentlig granskning kan undvika att de missbrukas.

10. Europaparlamentet begär att relevanta avdelningar i det behöriga generaldirektoratet ska tilldelas större personalresurser och ekonomiska resurser, och välkomnar de ökade resurserna till EBA.

11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

[1] Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (tredje penningtvättsdirektivet), EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.

[2] EUT L 141, 5.6.2015, s. 73.

[3] EUT L 156, 19.6.2018, s. 43.

[4] EUT L 186, 11.7.2019, s. 122.

[5] EUT L 284, 12.11.2018, s. 22.

[6] EUT L 284, 12.11.2018, s. 6.

[7] Antagna texter, P8_TA(2019)0216.

[8] Antagna texter, P8_TA(2019)0240.

[9] Rapport från Europols finansunderrättelseenhet From suspicion to action (från misstanke till åtgärd) (2017).

[10] C(2019)1326, C(2016)07495 och C(2017)01951.

Senaste uppdatering: 18 september 2019Rättsligt meddelande