Förfarande : 2019/2819(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0100/2019

Ingivna texter :

B9-0100/2019

Debatter :

PV 18/09/2019 - 17
CRE 18/09/2019 - 17

Omröstningar :

PV 19/09/2019 - 7.5
CRE 19/09/2019 - 7.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2019)0021

<Date>{17/09/2019}17.9.2019</Date>
<NoDocSe>B9‑0100/2019</NoDocSe>
PDF 139kWORD 53k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om vikten av europeisk hågkomst för Europas framtid</Titre>

<DocRef>(2019/2819(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Michal Šimečka, Frédérique Ries, Ramona Strugariu, Katalin Cseh, Ondřej Kovařík, Vlad‑Marius Botoş, Izaskun Bilbao Barandica, Jan‑Christoph Oetjen, Christophe Grudler</Depute>

<Commission>{Renew}för Renew-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0097/2019

B9‑0100/2019

Europaparlamentets resolution om vikten av europeisk hågkomst för Europas framtid

(2019/2819(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av de allmänna principerna om mänskliga rättigheter och Europeiska unionens grundläggande principer som en gemenskap som bygger på gemensamma värden,

 med beaktande av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna av den 10 december 1948,

 med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings resolution 1481 (2006) av den 26 januari 2006 om behovet av ett internationellt fördömande av brott som begåtts av totalitära kommunistiska regimer,

 med beaktande av rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen[1],

 med beaktande av Pragdeklarationen av den 3 juni 2008 om det europeiska samvetet och kommunismen,

 med beaktande av sin förklaring av den 23 september 2008 om en europeisk minnesdag den 23 augusti för att hedra minnet av stalinismens och nazismens offer,

 med beaktande av sin resolution av den 2 april 2009 om det europeiska samvetet och diktatur[2],

 med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 23 augusti 2018 från regeringsföreträdarna för Europeiska unionens länder om att hedra minnet av kommunismens offer,

 med beaktande av sina många resolutioner om demokrati och respekt för grundläggande fri- och rättigheter, däribland resolutionen av den 12 maj 2005 om sextioårsdagen av slutet på andra världskriget i Europa den 8 maj 1945[3], resolutionen av den 23 oktober 2008 till minne av holodomor – den framtvingade hungersnöden i Ukraina 1932–1933[4] samt resolutionen av den 15 januari 2009 om Srebrenica[5],

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. För 80 år sedan, den 23 augusti 1939, undertecknade det kommunistiska Sovjetunionen och Nazityskland ett fördrag om icke-aggression, den så kallade Molotov–Ribbentrop-pakten, med sina hemliga protokoll, genom vilka Europa och självständiga staters territorier delades upp i intressesfärer mellan de båda totalitära regimerna, vilket banade väg för andra världskrigets utbrott.

B. Minnet av Europas tragiska förflutna måste hållas vid liv för att hedra offren, fördöma förövarna och lägga grunden till en försoning som bygger på sanning och hågkomst. I år är det 80 år sedan andra världskriget bröt ut. Detta krig förorsakade mänskligt lidande i en omfattning som aldrig tidigare setts och ledde till att länder i Europa förblev ockuperade i många årtionden.

C. Den europeiska integrationen har redan från början varit en reaktion på det lidande som vållades av två världskrig och det nazistiska förtryck som ledde till förintelsen och på utbredningen av totalitära och odemokratiska kommunistregimer i Central- och Östeuropa, liksom ett sätt att överbrygga djupa motsättningar och fiendskap i Europa genom samarbete och integration och få slut på krig och trygga demokratin i Europa.

D. Processen för europeisk integration har varit framgångsrik och har lett till ett EU som nu omfattar de länder i Central- och Östeuropa som levde under kommunistregimer från slutet av andra världskriget fram till början av 1990-talet. Dessförinnan hade Grekland, Spanien och Portugal anslutit sig, vilket har bidragit till att trygga demokratin i Sydeuropa.

E. 2012 tilldelades Europeiska unionen Nobels fredspris för över sex årtiondens bidrag till främjandet av fred och försoning samt demokrati och mänskliga rättigheter i Europa.

F. Extremistiska och främlingsfientliga politiska krafter i Europa ägnar sig allt mer åt att förvränga historiska fakta och använder sig av en symbolik och retorik som minner om olika aspekter av den totalitära propagandan, däribland rasism, antisemitism och hets mot sexuella och andra minoriteter.

G. Den europeiska integrationens historia – som en antites mot totalitärt förtryck och förstörelse – delas av alla EU-medborgare och alla medlemsstater, oavsett geografiskt läge, och bör ligga till grund för en solidaritet i EU och en gemensam strävan.

1. Europaparlamentet uttrycker sin djupaste respekt för alla offer för totalitära och odemokratiska regimer i Europa och hyllar dem som kämpat mot tyranni och förtryck.

2. Europaparlamentet förnyar sitt engagemang för ett fredligt och välmående Europa grundat på värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna.

3. Europaparlamentet betonar vikten av att hålla minnet av det förflutna levande, eftersom det inte går att försonas utan att komma ihåg, och bekräftar återigen sin enade hållning mot allt totalitärt styre, oavsett ideologisk bakgrund.

4. Europaparlamentet påminner om att det senaste folkmordet i Europa ägde rum i Srebrenica så sent som i juli 1995 och att det krävs ständig vaksamhet för att bekämpa odemokratiska, främlingsfientliga, auktoritära eller totalitära uppfattningar och tendenser.

5. Europaparlamentet betonar att dokumentationen och vittnesbörden om Europas turbulenta förflutna måste få stöd för att den europeiska medvetenheten om brott som begåtts av totalitära och odemokratiska regimer ska stärkas, eftersom det inte går att försonas utan att komma ihåg.

6. Europaparlamentet uppmanar samtliga EU:s medlemsstater att högtidlighålla den 23 augusti som den europeiska minnesdagen för offren för totalitära regimer på både EU-nivå och statlig nivå och att öka den yngre generationens medvetenhet om frågorna genom att införa undervisning om totalitära regimers historia och en analys av konsekvenserna av dem i kursplaner och läromedel i samtliga skolor i EU.

7. Europaparlamentet påminner om att Molotov–Ribbentrop-pakten och dess hemliga protokoll förblir en symbol för hur aggressiv maktpolitik och ett tänkande i inflytandesfärer leder till förstörelse och förtryck. Parlamentet betonar att det europeiska projektet för fredligt samarbete och delad suveränitet är den bästa garantin mot en återkomst av maktpolitik och splittring till den europeiska kontinenten, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att upprätthålla denna princip även i EU:s utrikespolitik och grannskapspolitik.

8. Europaparlamentet fördömer yttringar och spridning av totalitära ideologier, såsom nazism och stalinism, i EU.

9. Europaparlamentet är oroat över framväxten av extremistiska rörelser och ett främlingsfientligt språkbruk som påminner om Europas totalitära förflutna, bland annat i form av hets mot och diskriminering av hbti-personer, romer och andra etniska och religiösa minoriteter samt flyktingar, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bekämpa alla former av extremism och stävja spridningen av hatpropaganda på internet.

10. Europaparlamentet förklarar att den europeiska integrationen som modell för fred och försoning representerar ett fritt val av Europas folk att engagera sig för en gemensam framtid, och att Europeiska unionen har ett särskilt ansvar att främja och slå vakt om demokratin, respekten för de mänskliga rättigheterna och rättsstaten, inte bara inom utan också utanför unionen.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anstränga sig mer för att stärka undervisningen i Europas historia och betona den europeiska integrationens historiska bedrift och den skarpa kontrasten mellan det tragiska förflutna och den fredliga och demokratiska samhällsordningen i dagens EU.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att sträva efter en gemensam förståelse av och undervisning i den europeiska integrationen som ett motgift mot totalitär förstörelse, både den nazistiska och den stalinistiska, för att främja en gemensam känsla av historia och identitet bland EU-medborgarna och överbrygga eventuella kvardröjande motsättningar mellan äldre och nyare medlemsstater.

13. Europaparlamentet upprepar sitt konsekventa stöd för en stärkt internationell rättskipning genom Internationella brottmålsdomstolen och andra specialdomstolar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge verkningsfullt stöd till projekt för det historiska minnet i medlemsstaterna och till den verksamhet som bedrivs av plattformen för Europas minne och samvete, liksom att avsätta tillräckliga finansiella medel inom programmet ”Ett Europa för medborgarna” i syfte att stödja åminnelsen och hågkomsten av totalitarismens offer.

14. Europaparlamentet betonar att alla europeiska länder bör konfrontera sitt tragiska förflutna och historiska arv. Parlamentet påpekar att Rysslands medborgare fortfarande är den gamla kommunistregimens största offer och att den demokratiska utvecklingen kommer att bli lidande så länge som den stalinistiska regimen urskuldas eller förhärligas.

15. Europaparlamentet betonar att Europas tragiska förflutna bör fortsätta att fungera som en moralisk och politisk inspirationskälla för att möta de utmaningar som dagens värld står inför, däribland kampen för en rättvisare värld, åtgärder mot klimatförändringarna, migration och flyktingar, skapande av öppna och toleranta samhällen där etniska, religiösa och sexuella minoriteter är välkomna samt att få de europeiska värdena att fungera för alla.

16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, kandidatländernas regeringar och parlament, regeringarna och parlamenten i de länder som är associerade med Europeiska unionen samt regeringarna och parlamenten i Europarådets medlemsstater.

 

[1] EUT L 328, 6.12.2008, s. 55.

[2] EUT C 137 E, 27.5.2010, s. 25.

[3] EUT C 92 E, 20.4.2006, s. 392.

[4] EUT C 15 E, 21.1.2010, s. 78.

[5] EUT C 46 E, 24.2.2010, s. 111.

Senaste uppdatering: 18 september 2019Rättsligt meddelande