Förfarande : 2019/2883(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0157/2019

Ingivna texter :

B9-0157/2019

Debatter :

PV 23/10/2019 - 21
CRE 23/10/2019 - 21

Omröstningar :

PV 24/10/2019 - 8.10
CRE 24/10/2019 - 8.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2019)0050

<Date>{22/10/2019}22.10.2019</Date>
<NoDocSe>B9‑0157/2019</NoDocSe>
PDF 147kWORD 49k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien</Titre>

<DocRef>(2019/2883(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Tineke Strik, Catherine Rowett, Viola Von Cramon‑Taubadel, David Cormand, Philippe Lamberts, Yannick Jadot, Romeo Franz, Ciarán Cuffe, Monika Vana, Jutta Paulus, Michael Bloss, Ernest Urtasun</Depute>

<Commission>{Verts/ALE}för Verts/ALE-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0156/2019

B9‑0157/2019

Europaparlamentets resolution om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien

(2019/2883(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

 med beaktande av Sofiaförklaringen som offentliggjordes efter toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan den 17 maj 2018,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 oktober 2013 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2013–2014 (COM(2013)0700),

 med beaktande av kommissionens färdplan för viseringsliberalisering,

 med beaktande av rådets slutsatser av den 17–18 oktober 2019 om utvidgningen,

 med beaktande av det slutgiltiga avtalet om biläggande av meningsskiljaktigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993), upphörandet av interimsavtalet från 1995 och inrättandet av ett strategiskt partnerskap den 17 juni 2018 mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, även kallat Prespa‑avtalet,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2019 2019 års meddelande om EU:s utvidgningsstrategi (COM(2019)0260), åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar North Macedonia 2019 report (SWD(2019)0218),

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2019 2019 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik, åtföljt av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar Albania 2019 Report (SWD(2019)0215),

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Albanien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, särskilt resolutionerna av den 15 februari 2017[1] och av den 29 november 2018[2] om kommissionens rapporter från 2016 och 2018 om Albanien, och av den 14 juni 2017[3] och den 29 november 2018[4] om kommissionens rapporter från 2016 och 2018 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien/Nordmakedonien,

 med beaktande av Albaniens anslutning till Nato 2009 och det faktum att Nordmakedonien för närvarande är på väg att bli den trettionde medlemmen av Nato,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Vid sitt möte i Thessaloniki 2003 betonade Europeiska rådet sitt stöd för den framtida integreringen av länderna på västra Balkan i de europeiska strukturerna, och förklarade att deras slutliga medlemskap i unionen är en högt prioriterad fråga för EU och att Balkan kommer att vara en del av ett enat Europa.

B. Vid toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan den 17 maj 2017 bekräftade EU sitt entydiga stöd för utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan.

C. Varje utvidgningsland bedöms individuellt på egna meriter utifrån de framsteg som gjorts avseende de kriterier som Europeiska rådet fastställt, och reformernas snabbhet och kvalitet avgör tidsplanen för anslutningen till EU.

D. Utsikterna till EU-medlemskap har varit ett viktigt incitament för reformer i länderna på västra Balkan. Utvidgningsprocessen har spelat en avgörande roll för stabiliseringen av västra Balkan.

E. Regionalt samarbete och goda grannförbindelser är av avgörande betydelse för ländernas framsteg på sin väg mot EU-anslutning.

F. I kommissionens lägesrapporter från 2016 och 2018 rekommenderades det att anslutningsförhandlingar ska inledas med både Albanien och Nordmakedonien.

G. Prespa-avtalet av den 17 juni 2018 om biläggande av meningsskiljaktigheter och inrättande av ett strategiskt partnerskap mellan f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och Grekland är ett avgörande avtal som utgör en modell för stabilitet och försoning i hela västra Balkanregionen, vilket har förbättrat andan av goda grannförbindelser och regionalt samarbete och bör bana väg för Nordmakedoniens europeiska integrering.

H. Bulgarien och dåvarande f.d. jugoslaviska republiken Makedonien undertecknade i augusti 2017 ett bilateralt vänskapsavtal som innebar slutpunkten för motsättningarna mellan de båda länderna och förde dem närmare genom ett EU-inriktat partnerskap.

I. Goda framsteg har gjorts när det gäller rättsväsendets reformering i Albanien som syftar till att förbättra oberoendet, ansvarsskyldigheten, professionalismen och effektiviteten i landets rättsliga institutioner och öka människors förtroende för rättsliga organ.

J. På grund av den franske presidentens veto kunde Europeiska rådet den 17–18 oktober 2019 inte enas om att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Detta är tredje gången som Europeiska rådet har visat sig oförmöget att fatta ett positivt utvidgningsbeslut efter Europeiska rådets möten i juni 2018 och 2019. Europeiska rådet drog slutsatsen att utvidgningsfrågan ska återupptas före toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan i Zagreb i maj 2020.

1. Europaparlamentet beklagar Europeiska rådets beslut att på nytt skjuta upp inledandet av anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien.

2. Europaparlamentet betonar att EU riskerar att förlora sin trovärdighet genom att inte infria sina löften och åtaganden gentemot de båda länderna. Parlamentet är fast övertygat om att EU:s utvidgningspolitik är en ömsesidig process där båda sidor måste stå fast vid sina åtaganden och leva upp till sina löften för att förbli trovärdiga aktörer och pålitliga partner i en alltmer instabil miljö.

3. Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att utvidgningspolitiken måste styras av objektiva kriterier och inte av inrikespolitiska överväganden eller bilaterala kontroverser i enskilda medlemsstater. Parlamentet konstaterar att EU:s utvidgningspolitik har varit det mest effektiva utrikespolitiska instrumentet i unionen och att en fortsatt nedmontering av det kan leda till en instabil situation i EU:s omedelbara grannskap.

4. Europaparlamentet påminner om att kommissionen sedan 2016 har rekommenderat att anslutningsförhandlingar ska inledas med Albanien och att den sedan 2009 har rekommenderat samma sak för Nordmakedonien eftersom båda länderna uppfyller de objektiva kriterierna.

5. Europaparlamentet välkomnar Prespa-avtalet av den 17 juni 2018 mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien och berömmer båda sidor för deras betydande ansträngningar för att nå en ömsesidigt tillfredsställande lösning på namnfrågan, som sedan länge ansetts vara det som ligger bakom låsningen på vägen mot europeisk integration. Parlamentet välkomnar Republiken Nordmakedoniens bidrag till fred på Balkan och det utmärkta exempel som detta utgör för en fredlig lösning på långvariga tvister.

6. Europaparlamentet ställer sig helt bakom kommissionens rekommendation om Albanien som ett erkännande av de uppmuntrande reformsträvandena. Parlamentet menar att ett snabbt inledande av granskningsförfarandet och anslutningssamtalen kommer att understödja och fördjupa reformtakten. Parlamentet anser att inledandet av förhandlingar skulle ge ytterligare incitament till demokratisering och förbättrad kontroll och ansvarsskyldighet och fullständig respekt för minoriteters rättigheter i båda länderna.

7. Europaparlamentet påminner om att de unga i regionen har höga förväntningar när det gäller en EU-anslutning och anser att en framtid utan några tydliga EU-utsikter kommer att leda till migration från regionen.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med medlemsstaterna och partnerländerna på västra Balkan gå vidare för att genomföra flaggskeppsinitiativ sex om försoning och goda grannförbindelser i 2018 års utvidgningsstrategi, inbegripet stöd till initiativ såsom den regionala kommissionen för fastställande av fakta om krigsförbrytelser och andra kränkningar av de mänskliga rättigheterna begångna på f.d. Jugoslaviens territorium mellan den 1 januari 1991 och den 31 december 2001 (Recom), det regionala samarbetskontoret för ungdom (Ryco) och historieundervisning och minnesarbete utifrån flera perspektiv, i enlighet med Europarådets normer.

9. Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att vid sitt nästa möte den 12–13 december 2019 ta sitt ansvar och hitta en konkret kompromiss som gör det möjligt att inleda anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien. Parlamentet stöder inledandet av den parallella processen med att reformera metoden för EU:s utvidgningspolitik, så länge denna reform inte används som ett sätt att stoppa utvidgningsprocessen, och betonar att denna process inte hindras genom att anslutningsförhandlingar med Albanien och Nordmakedonien inleds.

10. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt regeringarna och parlamenten i Albanien, Nordmakedonien och de övriga länderna i västra Balkan.

 

[1] EUT C 252, 18.7.2018, s.122.

[2] Antagna texter, P8_TA(2018)0481.

[3] EUT C 331, 18.9.2018, s. 88.

[4] Antagna texter, P8_TA(2018)0480.

Senaste uppdatering: 23 oktober 2019Rättsligt meddelande