Förfarande : 2019/2883(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0161/2019

Ingivna texter :

B9-0161/2019

Debatter :

PV 23/10/2019 - 21
CRE 23/10/2019 - 21

Omröstningar :

PV 24/10/2019 - 8.10
CRE 24/10/2019 - 8.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2019)0050

<Date>{22/10/2019}22.10.2019</Date>
<NoDocSe>B9‑0161/2019</NoDocSe>
PDF 144kWORD 48k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreSuite>till följd av uttalanden av rådet och kommissionen</TitreSuite>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien</Titre>

<DocRef>(2019/2883(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Michael Gahler, Željana Zovko, David McAllister, Sandra Kalniete, Kinga Gál, Andor Deli, László Trócsányi</Depute>

<Commission>{PPE}för PPE-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Se även det gemensamma resolutionsförslaget RC-B9-0156/2019

B9‑0161/2019

Europaparlamentets resolution om inledande av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien

(2019/2883(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av rådets slutsatser av den 17–18 oktober 2019,

 med beaktande av rådets slutsatser om utvidgningen och stabiliserings- och associeringsprocessen av den 18 juni 2019,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2019 2019 års meddelande om EU:s utvidgningspolitik (COM(2019)0260), åtföljt av arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar Albania 2019 Report (SWD(2019)0215) och North Macedonia 2019 Report (SWD(2019)0218),

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Albanien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, särskilt resolutionerna av den 15 februari 2017[1] och av den 29 november 2018[2] om kommissionens rapporter från 2016 och 2018 om Albanien, och resolutionerna av den 14 juni 2017[3] och av den 29 november 2018[4] om kommissionens rapporter från 2016 och 2018 om f.d. jugoslaviska republiken Makedonien/Nordmakedonien,

 med beaktande av Albaniens anslutning till Nato 2009 och det faktum att Nordmakedonien för närvarande är på väg att bli den trettionde medlemmen av Nato,

 med beaktande av den gemensamma skrivelsen av den 3 oktober 2019 från ordförandena Tusk, Sassoli och Juncker och kommissionens tillträdande ordförande von der Leyen om inledandet av anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien,

 med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 oktober 2013 Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2013–2014 (COM(2013)0700),

 med beaktande av ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Thessaloniki den 19 och 20 juni 2003 om utsikterna till EU-medlemskap för länderna på västra Balkan,

 med beaktande av det slutgiltiga avtalet om biläggande av meningsskiljaktigheter enligt FN:s säkerhetsråds resolutioner 817 (1993) och 845 (1993), upphörandet av interimsavtalet från 1995 och inrättandet av ett strategiskt partnerskap den 17 juni 2018 mellan Grekland och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, även kallat Prespa-avtalet,

 med beaktande av artikel 132.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Vid sitt möte i Thessaloniki 2003 betonade Europeiska rådet sitt stöd för den framtida integreringen av länderna på västra Balkan i de europeiska strukturerna, och förklarade att deras slutliga medlemskap i unionen är en högt prioriterad fråga för EU och att Balkan kommer att vara en del av ett enat Europa.

B. Europeiska rådet beslutade att utvidgningsfrågan skulle återupptas före toppmötet mellan EU och länderna på västra Balkan som ska äga rum i Zagreb i maj 2020.

C. Beslutet om att inleda förhandlingar med Nordmakedonien och Albanien sköts upp redan i juni 2019.

D. Extraval utlystes i Nordmakedonien som ett svar på uppskjutandet av beslutet om att inleda förhandlingar med landet.

1. Europaparlamentet uttrycker sin djupa besvikelse över EU:s oförmåga att nå en överenskommelse om att inleda anslutningsförhandlingar med Nordmakedonien och Albanien, eftersom båda länderna gjort avsevärda ansträngningar för att uppfylla EU:s krav för att inleda anslutningsförhandlingar, inbegripet svåra och historiska framsteg, såsom ratificeringen av Prespa-avtalet från Nordmakedoniens sida och den reform av rättsväsendet som Albanien genomför.

2. Europaparlamentet betonar att avsaknaden av ett sådant beslut har en negativ inverkan på EU:s trovärdighet, med hänsyn till att integreringen av länder som kvalificerar för medlemskap hjälper EU att upprätthålla sin internationella roll och skydda sina intressen, samtidigt som framstegen på vägen mot en anslutning till EU även har en omvälvande effekt på kandidatländerna själva. Parlamentet konstaterar dessutom att EU:s utvidgningspolitik har varit det mest effektiva utrikespolitiska instrumentet i unionen och att en fortsatt nedmontering av det kan leda till en allt mer instabil situation i EU:s omedelbara grannskap.

3. Europaparlamentet konstaterar att det inte går att reformera utvidgningsprocessen efter det att processen har inletts, och att processen inte bör hindra de länder som uppfyller kraven att inleda anslutningsförhandlingar. Parlamentet noterar vidare att kandidatländerna måste bedömas på grundval av sina egna meriter och objektiva kriterier, snarare än på grundval av överväganden som rör inrikespolitiken i enskilda medlemsstater, och att det är reformtakten och reformernas kvalitet som avgör tidsplanen för anslutningen.

4. Europaparlamentet betonar att EU:s underlåtenhet att inleda anslutningsförhandlingar har lett till att extraval utlysts i Nordmakedonien, vilket resulterat i en förlust av trovärdighet för dem som gått med på kompromisser. När det gäller goda grannförbindelser anser parlamentet att denna situation ger en dålig bild av dessa kandidatländer. Parlamentet noterar med oro att detta skulle kunna göra det möjligt för andra utländska aktörer, vars verksamhet kanske inte ligger i linje med EU:s värden och intressen, att inleda ett djupare samarbete med både Nordmakedonien och Albanien.

5. Europaparlamentet betonar att detta beslut sänder en varningssignal till andra kandidatländer och potentiella kandidatländer på västra Balkan och skapar utrymme för andra påverkningsmöjligheter.

6. Europaparlamentet beklagar att detta beslut urholkar de insatser som gjorts av parlamentet i utvidgningsprocessen och i strategin för västra Balkan.

7. Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna inte kunnat fatta enhälliga beslut om att inleda förhandlingar, och uppmanar medlemsstaterna att visa ansvar gentemot Albanien och Nordmakedonien och fatta ett enhälligt positivt beslut om att inleda förhandlingar, med beaktande av konsekvenserna av en sådan passivitet, eftersom underlåtenhet att fatta djärva beslut undergräver EU:s stabilitet, förutsägbarhet och trovärdighet i våra partners ögon.

8. Europaparlamentet anser att den tillträdande kommissionen omedelbart bör utvärdera utvidgningspolitiken, med beaktande av effekterna av rådets nyligen fattade beslut, samtidigt som man betonar utvidgningens fördelar för både kandidatländerna och EU:s medlemsstater. Parlamentet anser vidare att kommissionen i linje med detta bör ompröva och ändra strategin för västra Balkan från februari 2018.

9. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Nordmakedoniens och Albaniens regeringar och parlament.

 

[1] EUT C 252, 18.7.2018, s. 122.

[2] Antagna texter, P8_TA(2018)0481.

[3] EUT C 331, 18.9.2018, s. 88

[4] Antagna texter, P8_TA(2018)0480.

Senaste uppdatering: 23 oktober 2019Rättsligt meddelande