Förfarande : 2019/2860(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B9-0172/2019

Ingivna texter :

B9-0172/2019

Debatter :

Omröstningar :

PV 14/11/2019 - 5.7

Antagna texter :

P9_TA(2019)0057

<Date>{07/11/2019}7.11.2019</Date>
<NoDocSe>B9‑0172/2019</NoDocSe>
PDF 187kWORD 55k

<TitreType>FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Titre>om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre, fyra eller fem av de enskilda transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604, 1507, 5307 och GA21 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003</Titre>

<DocRef>(D063846/02 – 2019/2860(RSP))</DocRef>


<Commission>{ENVI}Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet</Commission>

Ansvariga ledamöter: <Depute>Tilly Metz

Günther Sidl, Anja Hazekamp, Eleonora Evi, Sirpa Pietikäinen</Depute>


B9‑0172/2019

Europaparlamentets resolution om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre, fyra eller fem av de enskilda transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604, 1507, 5307 och GA21 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003

(D063846/02 – 20192860(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre, fyra eller fem av de enskilda transformationshändelserna Bt11, MIR162, MIR604, 1507, 5307 och GA21 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (D063846/02),

 med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder[1], särskilt artiklarna 7.3 och 19.3,

 med beaktande av omröstningen den 16 september 2019 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003, där inget yttrande utfärdades, samt omröstningen i omprövningskommittén den 11 oktober 2019, där det inte heller utfärdades något yttrande,

 med beaktande av artiklarna 11 och 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[2],

 med beaktande av det yttrande som antogs av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) den 27 februari 2019, och som offentliggjordes den 5 april 2019[3],

 med beaktande av sina tidigare resolutioner där parlamentet har invänt mot godkännande av genetiskt modifierade organismer[4],

 med beaktande av artikel 112.2 och 112.3 i arbetsordningen,

 med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, och av följande skäl:

A. Den 16 december 2011 lämnade Syngenta Crop Protection AG (nedan kallad sökanden) in en ansökan, i enlighet med artiklarna 5 och 17 i förordning (EG) nr 1829/2003, om att få släppa ut livsmedel, livsmedelsingredienser och foder som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 (nedan kallad den staplade genetiskt modifierade majsen) och vissa klyvningsprodukter på marknaden. Ansökan gällde även utsläppande på marknaden av produkter som innehåller eller består av den staplade genetiskt modifierade majsen för andra ändamål än livsmedel och foder, med undantag av odling.

B. Den staplade genetiskt modifierade majsen kommer från en korsning av sex genetiskt modifierade transformationshändelser för majs och ger tolerans mot herbicider som innehåller glufosinat och glyfosat. Den producerar också fem insektsdödande proteiner (Bt-proteiner eller Cry-proteiner): Cry1Ab, Vip3Aa20, mCry3A, Cry1F och eCry3.1Ab, som är giftiga för vissa fjärils- eller skalbaggslarver[5].

C. 22 klyvningsprodukter av den staplade genetiskt modifierade majsen har redan godkänts. Utkastet till kommissionens genomförandebeslut omfattar de resterande 34 klyvningsprodukterna[6].

D. Den 27 februari 2019 antog Efsa ett positivt yttrande, som offentliggjordes den 5 april 2019[7].

E. I förordning (EG) nr 1829/2003 fastställs att genetiskt modifierade livsmedel eller foder inte får ha negativa effekter på människors eller djurs hälsa eller för miljön, och att kommissionen ska ta hänsyn till alla relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och andra berättigade faktorer som har betydelse för den aktuella frågan vid utarbetandet av beslutet.

Kommentarer från medlemsstaterna och ytterligare punkter

F. Medlemsstaterna lämnade in många kritiska synpunkter till Efsa under den tre månader långa samrådsperioden[8]. I dessa kritiska kommentarer påpekas det att det inte gjorts vare sig studier av den staplade genetiskt modifierade majsens toxicitet för hela växten eller specifika tester med avseende på potentiella kombinerade effekter av samtliga transgener som ingår i den staplade genetiskt modifierade majsen, att det fortfarande råder osäkerhet om effekterna av Cry-toxiner på däggdjur och människor, att den jämförande bedömningen inte ger några belägg för säkerhet, att övervakningsplanen – som uppvisar bristande överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG[9] – inte säkerställer att relevant information samlas in samt att möjlig växelverkan mellan herbicidrester och dessas metaboliter inte har studerats, och inte heller har nivåerna för dessa uppmätts.

G. En oberoende studie[10] visar bland annat att den toxikologiska bedömning som utförts av Efsa inte är godtagbar eftersom säkerheten hos grödan för import inte har påvisats, att bedömningen inte kan anses uppfylla kraven för att bedöma riskerna för immunsystemet och att miljöriskbedömningen inte är entydig.

H. Av de 34 klyvningsprodukter som bedömts av Efsa tillhandahöll sökanden studier avseende bara tre av dem[11], medan inga uppgifter tillhandahölls av sökanden om övriga 31 klyvningsprodukter.

Bristande bedömning av herbicidrester, metaboliter och cocktaileffekter

I. Flera studier visar att herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor leder till en ökad användning av ”kompletterande” herbicider, till stor del på grund av att det uppstår herbicidtolerant ogräs[12]. Till följd av detta måste man räkna med att den staplade genetiskt modifierade majsen kommer att utsättas för både högre och upprepade doser av glufosinat och glyfosat, och att det således kan finnas högre resthalter i skörden.

J. Frågetecknen kvarstår kring huruvida glyfosat är cancerframkallande. Efsa kom i november 2015 fram till att glyfosat sannolikt inte är cancerframkallande, och Europeiska kemikaliemyndigheten (Echa) kom i mars 2017 fram till att det inte var motiverat med någon klassificering. Däremot meddelade Världshälsoorganisationens särskilda cancerorgan, International Agency for Research on Cancer, 2015 att man klassar glyfosat som troligtvis cancerframkallande för människor.

K. Enligt Efsa saknas toxikologiska uppgifter som gör det möjligt att genomföra en bedömning av riskerna för konsumenter när det gäller flera nedbrytningsprodukter av glyfosat som är relevanta för glyfosattoleranta genetiskt modifierade grödor[13].

L. Glufosinat klassificeras som ett reproduktionstoxiskt ämne i kategori 1B och omfattas därför av uteslutningskriterierna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009[14]. Godkännandet av glufosinat för användning i unionen löpte ut den 31 juli 2018[15].

M. Bedömning av herbicidrester och deras nedbrytningsprodukter på genetiskt modifierade växter omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas panel för genetiskt modifierade organismer (Efsas GMO-panel), och görs därför inte som en del i godkännandeförfarandet för genetiskt modifierade organismer. Detta är problematiskt, eftersom det sätt på vilket kompletterande herbicider bryts ned av den genetiskt modifierade växten i fråga samt nedbrytningsprodukternas (”metaboliternas”) sammansättning och därmed toxicitet kan styras av själva den genetiska modifieringen[16].

N. På grund av särskilda jordbruksmetoder vid odling av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter finns det särskilda mönster för tillämpningar, exponering, specifika metaboliter och uppkomst av kombinatoriska effekter som kräver särskild uppmärksamhet. Dessa beaktades inte av Efsa.

O. Det går därför inte att säga att det är säkert för människors och djurs hälsa att konsumera den staplade genetiskt modifierade majsen eller dess klyvningsprodukter.

Brist på gränsvärde för högsta tillåtna resthalter och tillhörande kontroller

P. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005[17], som syftar till att säkerställa en hög konsumentskyddsnivå, bör särskilda gränsvärden för högsta tillåtna resthalter fastställas för livsmedel och foder som framställs i tredjeländer, när användningen av bekämpningsmedel ger upphov till andra resthalter än de som följer av jordbrukspraxis inom unionen. Detta är helt klart fallet när det gäller importerade herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor på grund av den ökade mängden herbicider som används för icke genetiskt modifierade grödor.

Q. Enligt Efsas bedömning från 2018 av de befintliga gränsvärdena för glyfosat var emellertid tillgängliga uppgifter otillräckliga för att härleda gränsvärden och värdena från riskbedömningen för glyfosat i förhållande till genetiskt modifierad majs med en EPSPS-förändring[18]. Den staplade genetiskt modifierade majsen har en EPSPS‑förändring[19].

R. Återigen, enligt förordning (EG) nr 396/2005 bör resthalterna på importerade grödor för livsmedel och foder som består av verksamma ämnen som inte är godkända för användning inom unionen, såsom glufosinat, noga kontrolleras och övervakas[20].

S. Enligt det senaste samordnade fleråriga kontrollprogrammet för unionen (för 2020, 2021 och 2022) är medlemsstaterna inte skyldiga att mäta glufosinat (och inte heller glyfosat) på majs (genetiskt modifierad eller inte)[21]. Det kan inte uteslutas att den staplade genetiskt modifierade majsen, dess klyvningsprodukter eller produkter som framställts av den för livsmedel och foder kommer att överskrida gränsvärdena för högsta tillåtna resthalter, som bör införas och övervakas för att skydda konsumenternas hälsa.

Bt-proteiner

T. Flera studier visar att det efter exponering för Bt-proteiner har observerats biverkningar som kan påverka immunsystemet, och att vissa Bt-proteiner kan ha adjuvansegenskaper[22], vilket innebär att de kan öka de allergiframkallande egenskaperna hos andra proteiner som de kommer i kontakt med.

U. I en reservation som uttryckts av en medlem av Efsas GMO-panel i samband med bedömningen av en annan staplad genetiskt modifierad majs och dess klyvningsprodukter konstaterades att oavsiktliga effekter på immunsystemet visserligen aldrig har identifierats i någon tillämpning där Bt-proteiner uttrycks, men att de inte kunde observeras i de toxikologiska studier som för närvarande rekommenderas och utförs för säkerhetsbedömning av genetiskt modifierade växter vid Efsa, eftersom de inte inkluderar lämpliga tester för detta ändamål[23].

V. En ny studie visar att en snabb ökning av betning med neonikotinoider i Förenta staterna sammanfaller med en ökad plantering av genetiskt modifierad Bt‑majs[24]. EU har förbjudit utomhusbruk av tre neonikotinoider, inbegripet för betning, på grund av deras inverkan på honungsbin och andra pollinerande insekter[25].

W. Bedömning av herbicidresters och deras metaboliters potentiella växelverkan med Bt‑proteiner omfattas inte av behörighetsområdet för Efsas GMO-panel och utförs därför inte som en del av riskbedömningen.

Odemokratisk beslutsprocess

X. Vid omröstningen den 16 september 2019 i den ständiga kommitté för livsmedelskedjan och djurhälsa som avses i artikel 35 i förordning (EG) nr 1829/2003 avgavs inget yttrande, vilket innebär att godkännandet inte understöddes av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna. Vid omröstningen den 11 oktober 2019 i omprövningskommittén avgavs inte heller något yttrande.

Y. Kommissionen erkänner att det är problematiskt att beslut om godkännande av genetiskt modifierade organismer fortsätter att antas av kommissionen utan stöd från en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna, vilket verkligen tillhör undantagen för produktgodkännanden i allmänhet men har blivit norm för beslut om godkännande för genetiskt modifierade livsmedel och foder[26]. Denna praxis har vid flera tillfällen beklagats av kommissionens ordförande, som ansett att detta inte är demokratiskt[27].

Z. Under den åttonde valperioden antog Europaparlamentet sammanlagt 36 resolutioner med invändningar mot utsläppande på marknaden av genetiskt modifierade organismer för livsmedel och foder (33 resolutioner) och mot odling av genetiskt modifierade organismer i unionen (3 resolutioner). Det fanns inte en kvalificerad majoritet bland medlemsstaterna för godkännandet av någon av dessa genetiskt modifierade organismer. Trots att kommissionen själv erkänner de demokratiska bristerna, det bristande stödet från medlemsstaterna och parlamentets invändningar fortsätter den att godkänna genetiskt modifierade organismer.

AA. Det krävs ingen ändring av lagstiftningen för att kommissionen ska kunna avstå från att godkänna genetiskt modifierade organismer när det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén[28].

1. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut överskrider de genomförandebefogenheter som fastställs i förordning (EG) nr 1829/2003.

2. Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens genomförandebeslut inte överensstämmer med unionslagstiftningen, eftersom det inte är förenligt med målet i förordning (EG) nr 1829/2003, nämligen att, i enlighet med de allmänna principerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002[29], skapa en grund för att säkerställa ett gott skydd för människors liv och hälsa, djurs hälsa och välbefinnande samt miljö- och konsumentintressena med avseende på genetiskt modifierade livsmedel och foder, och att samtidigt sörja för att den inre marknaden fungerar effektivt.

3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till genomförandebeslut.

4. Europaparlamentet upprepar sitt åtagande att gå vidare med arbetet med kommissionens förslag om ändring av förordning (EU) nr 182/2011. Parlamentet uppmanar rådet att skyndsamt fortsätta sitt arbete med kommissionens förslag.

5. Europaparlamentet uppmanar under tiden kommissionen att sluta godkänna genetiskt modifierade organismer, antingen för odling eller för användning som livsmedel och foder, om medlemsstaterna i omprövningskommittén inte avger något yttrande, i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 182/2011.

6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några herbicidtoleranta genetiskt modifierade grödor utan att det gjorts en fullständig undersökning av hälsoriskerna förenade med restsubstanserna i varje enskilt fall, vilket kräver en fullständig bedömning av resterna från besprutning av de genetiskt modifierade grödorna med kompletterande herbicider, deras metaboliter och eventuella kombinatoriska effekter.

7. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i riskbedömningen av herbicidtoleranta genetiskt modifierade växter ta med bedömningen av riskerna med användning av kompletterande herbicider och dessas restsubstanser i sin helhet, oavsett om den genetiskt modifierade växten är avsedd att odlas inom unionen eller att importeras till unionen för att användas som livsmedel och foder.

8. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna import, för vare sig livsmedels- eller foderändamål, av någon genetiskt modifierad växt som har gjorts tolerant mot en herbicid som inte är godkänd för användning i unionen.

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inte godkänna några klyvningsprodukter av staplade transformationshändelser om de inte har utvärderats noggrant av Efsa på grundval av fullständiga uppgifter som sökanden lämnat.

10. Europaparlamentet anser i synnerhet att ett godkännande av sorter som det inte har lämnats några säkerhetsuppgifter om och som inte ens har testats eller skapats än strider mot principerna i den allmänna livsmedelslagstiftningen, som anges i förordning (EG) nr 178/2002.

11. Europaparlamentet uppmanar Efsa att vidareutveckla och systematiskt tillämpa metoder som gör det möjligt att identifiera oavsiktliga effekter av staplade transformationshändelser, till exempel i fråga om Bt-toxinernas adjuvansegenskaper.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att behandla unionens åtaganden enligt internationella avtal, såsom Parisavtalet om klimatförändringar, FN:s konvention om biologisk mångfald och FN:s mål för hållbar utveckling, som relevanta bestämmelser i unionslagstiftningen och/eller ”berättigande faktorer” enligt förordning (EG) nr 1829/2003, och att ge dem den vikt de förtjänar, samt att meddela hur de beaktats i beslutsprocessen.

13. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

 

[1] EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.

[2] EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.

[3] Vetenskapligt yttrande om bedömningen av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och klyvningsprodukter, för livsmedels- och foderändamål enligt förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA‐GMO‐DE‐2011‐103), EFSA Journal 2019, 17(4):5635, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5635.

[4] Under sin åttonde valperiod antog Europaparlamentet 36 resolutioner med invändningar mot godkännandet av genetiskt modifierade organismer. Parlamentet har dessutom antagit följande resolutioner under sin nionde valperiod:

– Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade majsen MZHG0JG (SYN-ØØØJG-2) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0028).

– Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om förlängning av godkännandet för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av den genetiskt modifierade sojabönan A2704-12 (ACS-GMØØ5-3) i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0029).

– Europaparlamentets resolution av den 10 oktober 2019 om utkastet till kommissionens genomförandebeslut om godkännande för utsläppande på marknaden av produkter som innehåller, består av eller har framställts av genetiskt modifierad majs MON 89034 × 1507 × MON 88017 × 59122 × DAS-40278-9 och genetiskt modifierad majs som kombinerar två, tre eller fyra av de enskilda transformationshändelserna MON 89034, 1507, MON 88017, 59122 och DAS-40278-9 i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1829/2003 (Antagna texter, P9_TA(2019)0030).

[5] Se Efsas yttrande, s. 11, tabell 4.

[6] Sex klyvningsprodukter av fem transformationshändelser (Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307, Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × GA21, Bt11 × MIR162 × MIR604 × 5307 × GA21, Bt11 × MIR162 × 1507 × 5307 × GA21, Bt11 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21), tolv klyvningsprodukter av fyra transformationshändelser (Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507, Bt11 × MIR162 × MIR604 × 5307, Bt11 × MIR162 × 1507 × 5307, Bt11 × MIR162 × 5307 × GA21, Bt11 × MIR604 × 1507 × 5307, Bt11 × MIR604 × 5307 × GA21, Bt11 × 1507 × 5307 × GA21, MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307, MIR162 × MIR604 × 1507 × GA21, MIR162 × MIR604 × 5307 × GA21, MIR162 × 1507 × 5307 × GA21 och MIR604 × 1507 × 5307 × GA21), elva klyvningsprodukter av tre transformationshändelser (Bt11 × MIR162 × 5307, Bt11 × MIR604 × 5307, Bt11 × 1507 × 5307, Bt11 × 5307 × GA21, MIR162 × MIR604 × 1507, MIR162 × MIR604 × 5307, MIR162 × 1507 × 5307, MIR162 × 5307 × GA21, MIR604 × 1507 × 5307, MIR604 × 5307 × GA21 och 1507 × 5307 × GA21) och fem klyvningsprodukter av två transformationshändelser (Bt11 × 5307, MIR162 × 5307, MIR604 × 5307, 1507 × 5307 and 5307 × GA21).

[7] Vetenskapligt yttrande om bedömningen av den genetiskt modifierade majsen Bt11 × MIR162 × MIR604 × 1507 × 5307 × GA21 och klyvningsprodukter, för livsmedels- och foderändamål enligt förordning (EG) nr 1829/2003 (ansökan EFSA‐GMO‐DE‐2011‐103), EFSA Journal 2019, 17(4):5635, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/5635.

[8] Medlemsstaternas kommentarer om den staplade genetiskt modifierade majsen finns tillgängliga i Efsas förteckning över frågor: http://registerofquestions.efsa.europa.eu/roqFrontend/login?

[9] Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/18/EG av den 12 mars 2001 om avsiktlig utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön och om upphävande av rådets direktiv 90/220/EEG (EGT L 106, 17.4.2001, s. 1).

[11] Efsas yttrande, s. 24.

[12] Se t.ex. Bonny S., Genetically Modified Herbicide-Tolerant Crops, Weeds, and Herbicides: Overview and Impact, Environmental Management, januari 2016, 57(1), s. 31–48, https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/26296738, och Benbrook, C.M., Impacts of genetically engineered crops on pesticide use in the U.S. – the first sixteen years, Environmental Sciences Europe, den 28 september 2012, vol. 24(1), https://enveurope.springeropen.com/articles/10.1186/2190-4715-24-24.

[13] Efsas slutsatser om expertgranskningen av riskbedömningen av bekämpningsmedel med det verksamma ämnet glyfosat, EFSA Journal 2015, 13(11):4302, s. 3, https://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/pub/4302.

[14] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s. 1).

[16] Detta är helt klart fallet när det gäller glyfosat, vilket framgår i Efsas bedömning Review of the existing maximum residue levels for glyphosate according to Article 12 of Regulation (EC) No 396/2005, EFSA Journal 2018, 16(5):5263, s.12, https://www.efsa.europa.eu/fr/efsajournal/pub/5263.

[17] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 396/2005 av den 23 februari 2005 om gränsvärden för bekämpningsmedelsrester i eller på livsmedel och foder av vegetabiliskt och animaliskt ursprung och om ändring av rådets direktiv 91/414/EEG (EUT L 70, 16.3.2005, s. 1). Se skäl 26.

[18] Reasoned Opinion on the review of the existing maximum residue levels for glyphosate according to Article 12 of Regulation (EC) No 396/2005, EFSA Journal, 16(5):5263, s. 4., https://doi.org/10.2903/j.efsa.2018.5263.

[19] Efsas yttrande, s. 12.

[20] Se skäl 8 i förordning (EG) nr 396/2005.

[21] Kommissionens genomförandeförordning (EU) 2019/533 av den 28 mars 2019 om ett samordnat flerårigt kontrollprogram för unionen för 2020, 2021 och 2022 för att säkerställa att gränsvärden för bekämpningsmedelsrester följs och för att bedöma konsumenternas exponering för bekämpningsmedelsrester i och på livsmedel av vegetabiliskt och animaliskt ursprung, (EUT L 88, 29.3.2019, s. 28).

[22] För en bedömning, se Rubio Infante, N., och Moreno-Fierros, L., An overview of the safety and biological effects of Bacillus thuringiensis Cry toxins in mammals, Journal of Applied Toxicology, maj 2016, 36(5): s. 630–648,

http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1002/jat.3252/full.

[23] Ansökan EFSA-GMO-DE-2010-86 (majsen Bt11 x3 MIR162 x3 1507 x3 GA21 och tre klyvningsprodukter, oavsett deras ursprung), reservation av Wal, J.M., medlem av Efsas GMO-panel, EFSA Journal 2018, 16(7):5309, https://efsa.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.2903/j.efsa.2018.5309, s. 34.

[24] M.R. Douglas och J.F. Tooker, Large-Scale Deployment of Seed Treatments Has Driven Rapid Increase in Use of Neonicotinoid Insecticides and Preemptive Pest Management in U.S. Field Crops, Environmental Science and Technology 2015, 49, 8, 5088-5097, publiceringsdatum (på internet): den 20 mars 2015, https://pubs.acs.org/doi/10.1021/es506141g.

[26] Se till exempel motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 22 april 2015 om ändring av förordning (EG) nr 1829/2003 vad gäller medlemsstaternas möjlighet att begränsa eller förbjuda användning av genetiskt modifierade livsmedel och foder inom sina territorier och motiveringen till det lagstiftningsförslag som kommissionen lade fram den 14 februari 2017 om ändring av förordning (EU) nr 182/2011.

[27] Se till exempel öppningsanförandet vid Europaparlamentets plenarsammanträde, som ingick i de politiska riktlinjerna för nästa Europeiska kommission (Strasbourg den 15 juli 2014), och talet om tillståndet i unionen 2016 (Strasbourg den 14 september 2016).

[28] Om det inte finns stöd av en kvalificerad majoritet av medlemsstaterna i omprövningskommittén ”får”, inte ”ska”, kommissionen gå vidare med godkännandet, enligt förordning (EU) 182/2011 (artikel 6.3).

[29] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari 2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som gäller livsmedelssäkerhet (EGT L 31, 1.2.2002, s. 1).

Senaste uppdatering: 11 november 2019Rättsligt meddelande