Parlamentsfrågor
PDF 51kWORD 20k
26 februari 2019
E-001034-19
Frågor för skriftligt besvarande E-001034-19
till kommissionen
Artikel 130 i arbetsordningen
Marietje Schaake (ALDE) , Gerben-Jan Gerbrandy (ALDE) , Matthijs van Miltenburg (ALDE) , Sophia in 't Veld (ALDE) , Laima Liucija Andrikienė (PPE) , Renate Weber (ALDE) , Jude Kirton-Darling (S&D) , Molly Scott Cato (Verts/ALE) , Petr Ježek (ALDE) , Fredrick Federley (ALDE) , Jiří Pospíšil (PPE) , Tunne Kelam (PPE) , Petras Auštrevičius (ALDE) , Pavel Telička (ALDE) , Dariusz Rosati (PPE) , José Inácio Faria (PPE) , Benedek Jávor (Verts/ALE) , Inese Vaidere (PPE) , Esther de Lange (PPE) , Ana Gomes (S&D) , Anna Elżbieta Fotyga (ECR) , Roberts Zīle (ECR) , Peter van Dalen (ECR) , Hans-Olaf Henkel (ECR) , Tom Vandenkendelaere (PPE) , Richard Sulík (ECR) , Michał Boni (PPE) , Maite Pagazaurtundúa Ruiz (ALDE) , Kārlis Šadurskis (PPE) , Aleksejs Loskutovs (PPE) , Mark Demesmaeker (ECR) , Antanas Guoga (PPE) , Ramona Nicole Mănescu (PPE) , Rebecca Harms (Verts/ALE) , Margrete Auken (Verts/ALE) , Carlos Coelho (PPE) , Indrek Tarand (Verts/ALE) , Pascal Durand (Verts/ALE) , Monica Macovei (ECR) , Elly Schlein (S&D) , David Martin (S&D) , Milan Zver (PPE) , Nessa Childers (S&D) , Svetoslav Hristov Malinov (PPE) , Luděk Niedermayer (PPE) , Gunnar Hökmark (PPE) , Elmar Brok (PPE) , Tibor Szanyi (S&D)

 Angående:  Beslutet att inte inbegripa Ryssland i förteckningen över högrisktredjeländer med strategiska brister i sina system för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism
 Skriftligt svar 

Den 13 februari 2019 antog kommissionen en förteckning över länder utanför EU som har ”strategiska brister i sina ramar för bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism”(1).

Upprättandet av denna förteckning är ett välkommet svar på ett antal penningtvättskandaler där europeiska banker har varit inblandade. Danske Bank anklagades till exempel för att ha tvättat ett belopp på över 200 miljarder euro från Ryssland i slutet av 2018(2).

Dessutom avslöjades ett så kallat tvättomatfall 2014, där ett globalt nätverk av banker var inblandat, under vilket 20 miljarder US-dollar fördes ut från Ryssland via Moldavien(3).

Ryssland hör inte till de 23 länder som har förtecknats av kommissionen.

1. Med tanke på att högt uppsatta medlemmar av den ryska regeringen har varit inblandade i flera fall av penningtvätt, inbegripet de som nämns ovan, varför står inte Ryssland med på förteckningen som antogs den 13 februari 2019?

2. Ryska federationen togs med på en förteckning över 54 prioriterade jurisdiktioner som för närvarande granskas. Utifrån vilka kriterier beslutade kommissionen slutligen att inte ta med Ryssland på förteckningen över högrisktredjeländer, och är kommissionen inte orolig över att detta beslut skulle kunna ses som ett underförstått godkännande av Rysslands penningtvättsverksamhet?

3. Utöver de objektiva kriterierna, spelade politiska överväganden en roll i detta beslut, och vilka var de i så fall?

(1)http://europa.eu/rapid/press-release_IP-19-781_sv.htm
(2)https://www.ft.com/content/6ae5f7f6-f324-11e8-ae55-df4bf40f9d0d
(3)https://www.occrp.org/en/laundromat/russian-laundromat

Frågans originalspråk: EN 
Senaste uppdatering: 18 mars 2019Rättsligt meddelande