Förfarande : 2018/2858(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : O-000095/2018

Ingivna texter :

O-000095/2018 (B8-0410/2018)

Debatter :

PV 04/10/2018 - 12
CRE 04/10/2018 - 12

Omröstningar :

Antagna texter :


Parlamentsfrågor
PDF 199kWORD 17k
6 september 2018
O-000095/2018
Fråga för muntligt besvarande O-000095/2018
till kommissionen
Artikel 128 i arbetsordningen
Karin Kadenbach, Georges Bach, Catherine Bearder, Dominique Bilde, Richard Corbett, Miriam Dalli, Isabella De Monte, Jørn Dohrmann, Pascal Durand, Stefan Eck, Eleonora Evi, John Flack, Jacqueline Foster, Eugen Freund, Arne Gericke, Michela Giuffrida, Karoline Graswander-Hainz, Jytte Guteland, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Maria Heubuch, John Howarth, Jude Kirton-Darling, Jeppe Kofod, Zdzisław Krasnodębski, Jean Lambert, Jo Leinen, Arne Lietz, Edouard Martin, Alex Mayer, Ana Miranda, Marlene Mizzi, Maria Noichl, Younous Omarjee, Massimo Paolucci, Sirpa Pietikäinen, Pavel Poc, Evelyn Regner, Pirkko Ruohonen-Lerner, Davor Škrlec, Bart Staes, Keith Taylor, Thomas Waitz, Josef Weidenholzer

 Angående: Djurs välbefinnande, användning av mikrobiella medel och miljöpåverkan av industriell slaktkycklingproduktion
 Svar i kammaren 

I direktiv 2007/43/EG fastställs minimistandarder för skydd av slaktkycklingar. Kommissionens rapport om detta direktivs effekter på djurens välbefinnande visar emellertid inga betydande förbättringar, och framhåller att genomförandet i bästa fall är inkonsekvent i de olika medlemsstaterna. Den bistra sanningen är att slaktkycklingar föds upp i tiotusentals i kala stallar på fuktigt strömaterial och utan möjlighet att uppvisa normala beteenden som att sitta på sittpinnar, picka i sig berikat substrat eller vistas i dagsljus. Dessutom behandlar direktivet inte de negativa konsekvenser för djurs välbefinnande som är en direkt följd av urvalet för snabb tillväxttakt, ett problem som har framhållits i flera yttranden från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och i en rapport från kommissionen. Dessa svåra förhållanden kräver ofta massbehandlingar med antibiotika för att förebygga eller begränsa sjukdomsutbrott, vilket är allvarligt för folkhälsan. Flera olika stammar av fjäderfäpatogener som kan orsaka allvarliga sjukdomar hos människor visar nu resistens mot den antibiotika som används i fjäderfäproduktion, till exempel Campylobakter spp. och Salmonella spp. Multiresistenta E.coli-stammar hos fjäderfä och i fjäderfäkött klassificerades nyligen som extremt oroande av Efsa.

Samtidigt fastslår Greenpeace i en helt färsk rapport att industriell fjäderfäproduktion i hög grad bidrar till ammoniakföroreningar i luft, mark och vatten, och uppmanar kommissionen att sluta subventionera enorma produktionsanläggningar till förmån för mer hållbara system och metoder. Fjäderfäindustrin arbetar för närvarande med att minska användningen av antimikrobiella medel och effekten på miljön, men om vi ser på sektorn ur ett One health- och One welfare-perspektiv är det uppenbart att ett övergripande angreppssätt snabbt behövs för att göra fjäderfäindustrin mer hållbar och öka djurens välbefinnande, samtidigt som sektorns ekonomiska bärkraft bibehålls.

Vi skulle välkomna svar från kommissionen på följande frågor:

1. Avser kommissionen att vidta kraftfulla åtgärder för att förbättra genomförandet av slaktkycklingdirektivet, i synnerhet i fråga om en systematisk och konsekvent användning av harmoniserade djurbaserade indikatorer för att förbättra djurs välbefinnande i produktionsanläggningar?

2. Vilka åtgärder planerar kommissionen för att stödja alternativa kycklingproduktionssystem – exempelvis sådana som använder urval för ett större välbefinnande, lägre beläggningsgrad, miljöberikning, tillgång till dagsljus och/eller utomhusutrymmen samt bättre luftkvalitet – med tanke på att dessa system kan bidra till att minska utsläppen av ammoniak och behovet av urskillningslös användning av antimikrobiella medel, samt öka djurens välbefinnande?

3. När kommer kommissionen att offentliggöra den rapport om de socioekonomiska konsekvenserna av det obligatoriska märkningssystemet för fjäderfäkött som anges i artikel 5 i direktiv 2007/43/EG?

Frågans originalspråk: EN
Senaste uppdatering: 11 september 2018Rättsligt meddelande