Fängelseförhållanden och frihetsberövade personers grundläggande rättigheter i Europeiska unionen
17.2.2020
Prioriterad fråga för skriftligt besvarande P-000913/2020
till kommissionen
Artikel 138 i arbetsordningen
Anne-Sophie Pelletier (GUE/NGL), Saskia Bricmont (Verts/ALE), Konstantinos Arvanitis (GUE/NGL), Monika Beňová (S&D), Caroline Roose (Verts/ALE), Damien Carême (Verts/ALE), Idoia Villanueva Ruiz (GUE/NGL), Yannick Jadot (Verts/ALE), Mick Wallace (GUE/NGL), Clare Daly (GUE/NGL), Salima Yenbou (Verts/ALE), Mounir Satouri (Verts/ALE), Manon Aubry (GUE/NGL), Leila Chaibi (GUE/NGL), Sylvie Guillaume (S&D), Bettina Vollath (S&D), Gwendoline Delbos-Corfield (Verts/ALE), Aurore Lalucq (S&D), Clara Ponsatí Obiols (NI), Erik Marquardt (Verts/ALE), Viktor Uspaskich (Renew), Alice Kuhnke (Verts/ALE), Birgit Sippel (S&D), Miguel Urbán Crespo (GUE/NGL), Bernard Guetta (Renew), Pernando Barrena Arza (GUE/NGL), Costas Mavrides (S&D), Juozas Olekas (S&D), Henrike Hahn (Verts/ALE), Ville Niinistö (Verts/ALE), Manuel Bompard (GUE/NGL), Alexis Georgoulis (GUE/NGL), Niyazi Kizilyürek (GUE/NGL), Bronis Ropė (Verts/ALE), Milan Brglez (S&D), Petra De Sutter (Verts/ALE), Philippe Lamberts (Verts/ALE), Terry Reintke (Verts/ALE), Pascal Arimont (PPE), Pascal Durand (Renew), François Alfonsi (Verts/ALE), Marie Toussaint (Verts/ALE), Damian Boeselager (Verts/ALE), José Gusmão (GUE/NGL), Younous Omarjee (GUE/NGL), Daniel Freund (Verts/ALE)
Omkring 569 000 personer sitter för närvarande i fängelse i EU. Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr har lyft fram strukturella problem i många medlemsstater (fängelseförhållanden, tillgång till vård, familjerelationer m.m.). I vissa länder förvärrar överbeläggningen i fängelserna dessa svårigheter. Även om Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) har avkunnat pilotdomar som ålägger medlemsstaterna att införa effektiva rättsmedel i upprepade fall på detta område, är det fortfarande svårt för frihetsberövade personer att få sin sak prövad. Den 30 januari 2020 fördömde Europadomstolen Frankrike för brott mot artiklarna 3 och 13 i den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Denna situation, som är förknippad med avsaknaden av gemensamma minimistandarder, sätter rättsstatsprincipen och det rättsliga samarbetet på spel, vilket exempelvis påverkar den europeiska arresteringsordern, som vissa medlemsstater vägrar att använda.
Under de senaste åren har parlamentet vid upprepade tillfällen efterlyst lagstiftningsinstrument om rättigheter för fångar och normer för frihetsberövande som ska antas på EU-nivå.
Kommer kommissionen, med tanke på vikten av rättslig kontroll över förhållandena under frihetsberövanden för att säkerställa ett effektivt rättsligt samarbete (EU-domstolen, C-128/18), att åta sig en bättre samordnad kriminalvårdspolitik i syfte att skapa förutsättningar för ömsesidigt förtroende och respekt för de grundläggande rättigheterna genom att vidta åtgärder för att stärka processuella rättigheter och förbättra fängelseförhållandena? Vilka åtgärder kommer kommissionen i så fall att vidta?