Förfarande : 2016/3027(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B8-1345/2016

Ingivna texter :

RC-B8-1345/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 15/12/2016 - 6.2

Antagna texter :

P8_TA(2016)0506

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 368kWORD 58k
14.12.2016
PE596.615v01-00}
PE596.618v01-00}
PE596.622v01-00}
PE596.624v01-00}
PE596.627v01-00}
PE596.630v01-00}
PE596.633v01-00} RC1
 
B8-1345/2016}
B8-1348/2016}
B8-1352/2016}
B8-1354/2016}
B8-1357/2016}
B8-1360/2016}
B8-1363/2016} RC1

i enlighet med artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:

ECR (B8-1345/2016)

EFDD (B8-1348/2016)

Verts/ALE (B8-1352/2016)

GUE/NGL (B8-1354/2016)

PPE (B8-1357/2016)

ALDE (B8-1360/2016)

S&D (B8-1363/2016)


om rohingyaminoritetens situation i Myanmar/Burma (2016/3027(RSP))


Cristian Dan Preda, Elmar Brok, Jeroen Lenaers, Eva Paunova, Thomas Mann, Stanislav Polčák, Luděk Niedermayer, Tomáš Zdechovský, Lefteris Christoforou, Bogdan Brunon Wenta, Csaba Sógor, Ivan Štefanec, Pavel Svoboda, Marijana Petir, Tunne Kelam, Romana Tomc, Milan Zver, Eduard Kukan, Jaromír Štětina, Giovanni La Via, Dubravka Šuica, Ildikó Gáll-Pelcz, David McAllister, Sven Schulze, Laima Liucija Andrikienė, Michaela Šojdrová, Deirdre Clune, József Nagy, Adam Szejnfeld, Brian Hayes, László Tőkés, Ivana Maletić, Ivo Belet, Therese Comodini Cachia, Patricija Šulin, Lars Adaktusson, Krzysztof Hetman, Seán Kelly, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Andrey Kovatchev, Jiří Pospíšil för PPE-gruppen
Pier Antonio Panzeri, Ana Gomes, Victor Boştinaru, Knut Fleckenstein, Josef Weidenholzer, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Zigmantas Balčytis, Hugues Bayet, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Soledad Cabezón Ruiz, Andrea Cozzolino, Andi Cristea, Nicola Danti, Isabella De Monte, Doru-Claudian Frunzulică, Elena Gentile, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Neena Gill, Theresa Griffin, Sylvie Guillaume, Cătălin Sorin Ivan, Liisa Jaakonsaari, Afzal Khan, Jeppe Kofod, Cécile Kashetu Kyenge, Arne Lietz, Krystyna Łybacka, David Martin, Costas Mavrides, Alex Mayer, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Victor Negrescu, Momchil Nekov, Demetris Papadakis, Pavel Poc, Miroslav Poche, Liliana Rodrigues, Daciana Octavia Sârbu, Monika Smolková, Tibor Szanyi, Claudia Țapardel, Marc Tarabella, Julie Ward, Boris Zala, Carlos Zorrinho för S&D-gruppen
Amjad Bashir, Charles Tannock, Monica Macovei, Ryszard Czarnecki, Tomasz Piotr Poręba, Anna Elżbieta Fotyga, Arne Gericke, Angel Dzhambazki, Branislav Škripek, Notis Marias, Ruža Tomašić, Karol Karski för ECR-gruppen
Urmas Paet, Gérard Deprez, Nedzhmi Ali, Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Marielle de Sarnez, Martina Dlabajová, María Teresa Giménez Barbat, Nathalie Griesbeck, Marian Harkin, Filiz Hyusmenova, Ivan Jakovčić, Petr Ježek, Ilhan Kyuchyuk, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Carolina Punset, Frédérique Ries, Marietje Schaake, Hannu Takkula, Pavel Telička, Ramon Tremosa i Balcells, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans, Paavo Väyrynen, Cecilia Wikström, Valentinas Mazuronis för ALDE-gruppen
Marie-Christine Vergiat, Kateřina Konečná, Barbara Spinelli, Merja Kyllönen, Lola Sánchez Caldentey, Tania González Peñas, Estefanía Torres Martínez, Xabier Benito Ziluaga, Miguel Urbán Crespo för GUE/NGL-gruppen
Jean Lambert, Heidi Hautala för Verts/ALE-gruppen
Ignazio Corrao, Fabio Massimo Castaldo, Marco Zanni, Rolandas Paksas för EFDD-gruppen
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentet resolution om rohingyaminoritetens situation i Myanmar/Burma (2016/3027(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Myanmar/Burma och om situationen för rohingyamuslimerna, särskilt resolutionen av den 7 juli 2016(1),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 20 juni 2016 om en EU-strategi för Myanmar/Burma,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet och rådet Inslag i EU:s strategi gentemot Burma/Myanmar: Ett särskilt partnerskap för demokrati, fred och välstånd,

–  med beaktande av uttalandet från Federica Mogherini, vice ordförande för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, om den nya regeringens tillträde i Myanmar/Burma,

–  med beaktande av uttalandet av den 2 december 2016 från talespersonen om den senaste tidens upptrappning av våldet i Myanmar/Burma,

–  med beaktande av det gemensamma pressmeddelandet av den 25 november 2016 om den tredje människorättsdialogen mellan EU och Myanmar/Burma,

–  med beaktande av rådets slutsatser om statslöshet av den 4 december 2015,

–  med beaktande av den senaste tidens meddelanden från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och FN:s särskilda rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Burma/Myanmar av den 29 respektive den 8 november 2016, om den försämrade människorättssituationen i norra delen av delstaten Rakhine,

–  med beaktande av årsrapporten av den 20 juni 2016 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om människorättssituationen för rohingyamuslimer och andra minoriteter i Myanmar/Burma,

–  med beaktande av den resolution som FN:s råd för mänskliga rättigheter antog den 24 mars 2016 (31/24) om situationen för de mänskliga rättigheterna i Myanmar/Burma,

–  med beaktande av rapporten av den 18 mars 2016 från FN:s särskilda rapportör om situationen för de mänskliga rättigheterna i Myanmar/Burma,

–  med beaktande av 1951 års FN-konvention om flyktingars rättsliga ställning och det tillhörande protokollet från 1967,

–  med beaktande av 1954 års konvention om statslösa personers rättsliga ställning och 1961 års konvention om begränsning av statslöshet,

–  med beaktande av UNHCR:s globala handlingsplan för perioden 2014–2024 för att avskaffa statslöshet,

–  med beaktande av artiklarna 18–21 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966 och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från 1966,

–  med beaktande av Aseans stadga,

–  med beaktande av rapporten från sammanslutningen av Asean-parlamentariker för mänskliga rättigheter från april 2015 The Rohingya Crisis and the Risk of Atrocities in Myanmar: An ASEAN Challenge and Call to Action,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, beskrev i sin rapport av den 20 juni 2016 de fortgående allvarliga kränkningarna av rohingyafolkets rättigheter – bland annat att de godtyckligt berövats sin nationalitet så att de blivit statslösa, fått sin rörelsefrihet allvarligt inskränkt, hotats till liv och säkerhet, förvägrats rätten till sjukvård och utbildning samt utsatts för tvångsarbete, sexuellt våld och begränsningar av sina politiska rättigheter – ”som kan utgöra brott mot mänskligheten”. al-Hussein uppgav att rohingyafolket utestängs från många yrken och behöver särskilda dokument för att få tillträde till sjukhus, något som lett till förseningar och dödsfall bland spädbarn och mödrar under förlossningar. John McKissick, chef för FN:s flyktingkommissariats kontor i den bangladeshiska staden Cox’s Bazar, har nyligen gått ut med att Myanmar/Burma försöker ”etniskt rensa den muslimska rohingyaminoriteten från sitt territorium”. Brotten mot rohingyaminoritetens mänskliga rättigheter utgör kollektiv bestraffning.

B.  Den 9 oktober 2016 anföll beväpnade män tre polisposteringar nära gränsen till Bangladesh. Nio poliser dödades och många vapen saknas. Regeringen i Myanmar/Burma hävdade att de beväpnade männen tillhörde rohingyamilis och har efter detta förklarat distriktet Maungdaw som ett ”insatsområde” belagt med utegångsförbud och andra stränga restriktioner, även för journalister och utomstående observatörer, som inte får tillträde till området.

C.  Enligt människorättsorganisationer rapporterar lokala källor om allvarliga människorättskränkningar från regeringsstyrkornas sida i det så kallade insatsområdet. Regeringen i Burma/Myanmar har meddelat att 69 påstått militanta personer och 17 medlemmar av säkerhetsstyrkorna har dödats, ett påstående som inte kan kontrolleras på ett oberoende sätt på grund av tillträdesrestriktionerna.

D.  Den 3 november 2016 ledde ett andra angrepp mot en gränspostering till att en polis omkom.

E.  Människorättsorganisationer, särskilt Human Rights Watch, som använder sig av satellitbilder har rapporterat om storskalig ödeläggelse av bostäder och andra byggnader i delar av norra Rakhine som för närvarande inte är tillgängliga för icke-statliga organisationer och oberoende observatörer.

F.  Regeringen i Myanmar/Burma genomförde den 2–3 november 2016 en rundtur under egen ledning på vissa drabbade platser i Maungdaw för en delegation med nio deltagare från utländska ambassader, däribland FN:s lokala samordnare, som bekräftade att de såg utbrunna byggnader i flera städer.

G.  Under de senaste veckorna har åtminstone 25 000 rohingya flytt till grannlandet Bangladesh, och uppskattningsvis 30 000 invånare i delstaten Rakhine har fördrivits till följd av våldet. Mer än 56 000 rohingya är för närvarande registrerade hos UNHCR i Malaysia.

H.  Sedan 2011 har Myanmar/Burma tagit steg på vägen mot en reform av sin ekonomi och sitt politiska system. Armén har dock fortfarande ett oproportionerligt grepp över landets angelägenheter. I november 2015 valdes ett nytt nationellt parlament, och i mars 2016 svors en demokratiskt vald nationell regering in.

I.  EU och andra globala aktörer har som en reaktion på detta hävt sanktionerna mot Myanmar/Burma och tillåtit att landet återintegreras i globala politiska och ekonomiska strukturer. EU och dess medlemsstater har spelat en betydelsefull roll i processen för reform och öppnande av landet och har bidragit med bland annat betydande utvecklingsbistånd, utbildning och tekniskt samarbete, främjande av ett landsomfattande avtal om vapenvila mellan alla parter samt handel inom ramen för initiativet Allt utom vapen. EU och Myanmar/Burma håller årliga dialoger om mänskliga rättigheter.

J.  Många problem kvarstår dock, bland annat på människorättsområdet och i synnerhet när det gäller situationen för den muslimska rohingyaminoriteten. De över en miljon rohingyamuslimerna har levt i Myanmar/Burma i flera generationer, men är i nuläget en av världens mest förföljda minoriteter. De har varit officiellt statslösa sedan 1982 års burmesiska medborgarskapslag. Varken myndigheterna i Myanmar/Burma eller grannländerna vill veta av rohingya, trots att vissa av grannländerna hyser många flyktingar. De rättsliga ramarna i Myanmar/Burma institutionaliserar diskrimineringen av minoriteter och gör i synnerhet att rohingya blir statslösa, eftersom deras tillfälliga identitetskort (vita kort) förklarades ha upphört att gälla i mars 2015 och de inte har kunnat få ut födelseattester för sina barn sedan 2012.

K.  Myndigheterna i Myanmar/Burma fortsätter att förvägra rohingya deras mest grundläggande rättigheter. Enligt en rapport från april 2015 från Aseanparlamentariker för mänskliga rättigheter fanns det då omkring 120 000 rohingya kvar i mer än 80 läger för internflyktingar i delstaten Rakhine, med begränsad tillgång till humanitärt bistånd. Över 100 000 andra har under de senaste åren flytt sjövägen eller landvägen, ofta i klorna på människohandlare, till andra länder. Många dör under dessa farofyllda resor.

L.  Enligt uppgift används våldtäkt allmänt i Burma/Myanmar av de väpnade styrkorna som ett vapen i krigföringen för att skrämma etniska minoriteter, med förödande konsekvenser för offren. FN:s generalsekreterares särskilda representant för sexuellt våld i konfliktsituationer, Zainab Hawa Bangura, har uttryckt djup oro i detta avseende. Internationella brottmålsdomstolen har fört upp våldtäkt och andra former av sexuellt våld på sin förteckning över krigsförbrytelser och handlingar som utgör brott mot mänskligheten. Det bör särskilt betonas att rohingyakvinnor utsätts för många olika former av diskriminering, inklusive sexuella övergrepp och tvångssterilisering.

M.  Aung San Suu Kyi tillkännagav vid ett möte med Yanghee Lee, FN:s särskilda rapportör om mänskliga rättigheter i Myanmar/Burma, att regeringen inte kommer att använda begreppet rohingya – vilket innebär en fortsättning av militärdiktaturens politiska praxis – eftersom det, liksom begreppet bengaler, anses provocerande, och föreslår i stället en ny benämning: ”den muslimska folkgruppen i delstaten Rakhine”.

N.  Myanmar/Burma har gjort vissa ansträngningar för att föra fredsprocessen framåt, utöver sina förberedelser för en nationell fredskonferens. Det är viktigt att upprätthålla den landsomfattande vapenvilan och att inkludera alla etniska väpnade grupper, så att fred, välstånd och enighet kan säkras i landet.

1.  Europaparlamentet är extremt oroat över rapporterna om våldsamma sammandrabbningar i norra delen av delstaten Rakhine och beklagar djupt förlusten av liv, levebröd och tak över huvudet samt den rapporterade oproportionerliga våldsanvändningen av de väpnade styrkorna i Myanmar/Burma. Parlamentet bekräftar att myndigheterna i Myanmar/Burma har en skyldighet att utreda angreppen den 9 oktober och ställa de ansvariga inför rätta, men detta måste ske i enlighet med normer och skyldigheter avseende mänskliga rättigheter.

2.  Europaparlamentet uppmanar kraftfullt militären och säkerhetsstyrkorna att omedelbart upphöra med dödandet, trakasserierna och våldtäkterna mot rohingyafolket och att sluta bränna ner deras hem.

3.  Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet från regeringen i Myanmar/Burma om inrättandet av en undersökningskommission som ska utreda de senaste våldsamheterna i delstaten Rakhine. Parlamentet uppmanar landets regering att låta FN och andra observatörer utifrån bistå vid utredningen av den senaste tidens händelser i distriktet Maungdaw i Rakhine, inbegripet angreppen den 9 oktober och regeringens efterföljande åtgärder. Parlamentet understryker att de ansvariga måste åtalas på lämpligt sätt och offer för kränkningar få fullgod ersättning.

4.  Europaparlamentet insisterar på att detta endast är ett första steg i ett bredare engagemang för att få slut på straffriheten för brott mot rohingyaminoriteten. Parlamentet är särskilt förfärat över rapporterna om sexuellt våld som skrämselmetod och vapen i krigföringen i förtrycket mot rohingyaminoriteten, och kräver att förövarna av dessa brott åtalas.

5.  Europaparlamentet begär vidare att regeringen i Myanmar/Burma omedelbart låter humanitärt bistånd nå alla konfliktområden och fördrivna personer.

6.  Europaparlamentet kräver att regeringen och de civila myndigheterna i Myanmar/Burma omedelbart upphör med den fruktansvärda diskrimineringen och segregeringen av rohingyaminoriteten.

7.  Europaparlamentet uppmanar därför regeringen i Myanmar/Burma att reformera lagen om medborgarskap från 1982 och att återge rohingyaminoriteten dess medborgarskap. Regeringen i Myanmar/Burma och myndigheterna i delstaten Rakhine uppmanas kraftfullt att omedelbart börja registrera alla barn vid födelsen.

8.  Europaparlamentet uppmanar regeringen i Myanmar/Burma att upphäva alla onödiga, diskriminerande och oproportionerliga restriktioner i delstaten Rakhine.

9.  Europaparlamentet uppmanar regeringen i Myanmar/Burma att bekämpa människohandel och gränsöverskridande organiserad brottslighet.

10.  Europaparlamentet uppmanar regeringen i Myanmar/Burma att förbättra sitt samarbete med FN, inklusive UNHCR och mandatinnehavarna vid de särskilda förfarandena. Regeringen i Myanmar/Burma uppmanas med eftertryck att genomföra rekommendationerna i FN:s människorättsråds resolution 31/24 om situationen för de mänskliga rättigheterna i Myanmar/Burma. Parlamentet uppmanar vidare regeringen att bjuda in FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter att öppna ett kontor i landet, med ett fullständigt mandat och tillräcklig personal.

11.  Europaparlamentet uppmanar regeringen i Myanmar/Burma att otvetydigt fördöma all hets mot folkgrupp på grundval av ras eller religion, vidta åtgärder för att sätta stopp för hatpropaganda, även från radikala buddistiska grupper, och bekämpa social diskriminering och fientligheter mot rohingyaminoriteten. Parlamentet uppmanar vidare landets regering att upprätthålla den universella rätten till religions- och trosfrihet.

12.  Europaparlamentet uppmanar Sacharovpristagaren Aung San Suu Kyi att utnyttja sin centrala position i regeringen i Myanmar/Burma för att förbättra rohingyaminoritetens situation. Parlamentet påminner om uttalandet av den 18 maj 2015 från talespersonen för Aung San Suu Kyis parti om att landets regering bör återge rohingyaminoriteten dess medborgarskap.

13.  Europaparlamentet rekommenderar att regeringarna i de länder som får hantera inflödet av rohingyaflyktingar samarbetar nära med UNHCR, som har den tekniska sakkunskap som krävs för att avgöra flyktingstatus och uppdraget att skydda flyktingar och statslösa personer. Dessa länder uppmanas kraftfullt att respektera principen om ”non‑refoulement” och inte avvisa rohingyaflyktingarna, åtminstone inte förrän en tillfredsställande och värdig lösning på deras situation har hittats. Parlamentet uppmanar framför allt Bangladesh att tillåta inresa för rohingyaflyktingar, samtidigt som parlamentet erkänner de insatser som Bangladesh redan har gjort för att ta emot hundratusentals flyktingar.

14.  Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser av den 20 juni 2016 om EU:s strategi gentemot Burma/Myanmar. Parlamentet anser att EU verkligen har ett strategiskt intresse av att stärka sina förbindelser med Myanmar/Burma. Parlamentet menar att den nya regeringen har en historisk möjlighet och en skyldighet att befästa demokratin och uppnå fred, nationell försoning och välstånd. Villkoret för en ytterligare fördjupning av förbindelserna mellan EU och Myanmar/Burma måste vara att verkliga förbättringar avseende de mänskliga rättigheterna sker i landet.

15.  Europaparlamentet återger vidare uppmaningarna i rådets slutsatser om att bygga upp ändamålsenliga demokratiska institutioner och ett starkt civilt samhälle, respekt för de grundläggande rättigheterna och friheterna samt främjande av goda styrelseformer.

16.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att fortsätta den regelbundna bilaterala dialogen om mänskliga rättigheter, att ingående diskutera situationen beträffande problematisk lagstiftning och diskriminering av minoriteter, särskilt rohingyafolket, och att rapportera tillbaka till Europaparlamentet om resultatet av dessa diskussioner.

17.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att fortsätta sitt stöd till de nya demokratiska strukturerna i Myanmar/Burma och att särskilt fokusera på tekniskt samarbete för att hjälpa till att förbättra de olika statliga funktionerna.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att upprätthålla granskningen av Myanmar/Burma i FN:s råd för mänskliga rättigheter under punkt 4 på dagordningen.

19.  Europaparlamentet uppmanar EU att stödja UNHCR i dess insatser till hjälp för rohingyaflyktingar i regionen Syd- och Sydostasien.

20.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att stödja UNHCR:s globala handlingsplan för perioden 2014–2024 för att avskaffa statslöshet.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till regeringen och parlamentet i Myanmar/Burma, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, kommissionen, regeringarna och parlamenten i EU:s medlemsstater, generalsekreteraren för Asean, Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter, FN:s särskilda rapportör om situationen för mänskliga rättigheter i Myanmar/Burma, FN:s flyktingkommissarie samt FN:s råd för mänskliga rättigheter.

 

(1)

P8_TA(2016)0316.

Rättsligt meddelande