Förfarande : 2016/3026(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B8-1346/2016

Ingivna texter :

RC-B8-1346/2016

Debatter :

Omröstningar :

PV 15/12/2016 - 6.1

Antagna texter :

P8_TA(2016)0505

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 366kWORD 51k
14.12.2016
PE596.616v01-00}
PE596.606v01-00}
PE596.623v01-00}
PE596.626v01-00}
PE596.629v01-00}
PE596.631v01-00} RC1
 
B8-1346/2016}
B8-1350/2061}
B8-1353/2016}
B8-1356/2016}
B8-1359/2016}
B8-1361/2016} RC1

i enlighet med artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:

ECR (B8-1346/2016)

EFDD (B8-1350/2061)

Verts/ALE (B8-1353/2016)

PPE (B8-1356/2016)

ALDE (B8-1359/2016)

S&D (B8-1361/2016)


om fallen med det tibetanska buddhistinstitutet Larung Gar och med Ilham Tohti (2016/3026(RSP))


Cristian Dan Preda, Elmar Brok, László Tőkés, Eva Paunova, Thomas Mann, Stanislav Polčák, Luděk Niedermayer, Tomáš Zdechovský, Lefteris Christoforou, Jarosław Wałęsa, Bogdan Brunon Wenta, Csaba Sógor, Ivan Štefanec, Pavel Svoboda, Marijana Petir, Tunne Kelam, Romana Tomc, Milan Zver, Eduard Kukan, Jaromír Štětina, Giovanni La Via, Dubravka Šuica, Jeroen Lenaers, Ildikó Gáll-Pelcz, David McAllister, Sven Schulze, Laima Liucija Andrikienė, Michaela Šojdrová, Deirdre Clune, József Nagy, Adam Szejnfeld, Brian Hayes, Ivana Maletić, Ivo Belet, Therese Comodini Cachia, Patricija Šulin, Lars Adaktusson, Krzysztof Hetman, Seán Kelly, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Andrey Kovatchev, Jiří Pospíšil, Inese Vaidere för PPE-gruppen
Pier Antonio Panzeri, Jo Leinen, Victor Boştinaru, Knut Fleckenstein, Josef Weidenholzer, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Zigmantas Balčytis, Hugues Bayet, Brando Benifei, Vilija Blinkevičiūtė, Soledad Cabezón Ruiz, Andrea Cozzolino, Andi Cristea, Isabella De Monte, Doru-Claudian Frunzulică, Elena Gentile, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Neena Gill, Ana Gomes, Theresa Griffin, Sylvie Guillaume, Cătălin Sorin Ivan, Liisa Jaakonsaari, Afzal Khan, Jeppe Kofod, Cécile Kashetu Kyenge, Arne Lietz, Krystyna Łybacka, David Martin, Costas Mavrides, Alex Mayer, Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Victor Negrescu, Momchil Nekov, Demetris Papadakis, Liliana Rodrigues, Daciana Octavia Sârbu, Monika Smolková, Tibor Szanyi, Claudia Țapardel, Marc Tarabella, Julie Ward, Damiano Zoffoli, Carlos Zorrinho för S&D-gruppen
Mark Demesmaeker, Charles Tannock, Raffaele Fitto, Jana Žitňanská, Valdemar Tomaševski, Branislav Škripek, Ruža Tomašić, Ryszard Antoni Legutko, Ryszard Czarnecki, Karol Karski, Tomasz Piotr Poręba, Monica Macovei, Arne Gericke för ECR-gruppen
Nathalie Griesbeck, Nedzhmi Ali, Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Marielle de Sarnez, Gérard Deprez, Martina Dlabajová, María Teresa Giménez Barbat, Marian Harkin, Filiz Hyusmenova, Ivan Jakovčić, Petr Ježek, Ilhan Kyuchyuk, Louis Michel, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Carolina Punset, Frédérique Ries, Marietje Schaake, Hannu Takkula, Pavel Telička, Ramon Tremosa i Balcells, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans, Paavo Väyrynen, Cecilia Wikström, Valentinas Mazuronis för ALDE-gruppen
Molly Scott Cato, Ulrike Lunacek, Barbara Lochbihler för Verts/ALE-gruppen
Fabio Massimo Castaldo, Ignazio Corrao, Isabella Adinolfi, Beatrix von Storch för EFDD-gruppen

Europaparlamentets resolution om fallen med det tibetanska buddhistinstitutet Larung Gar och med Ilham Tohti (2016/3026(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Tibet, särskilt av den 25 november 2010 om Tibet: planer på att göra kinesiska till det huvudsakliga undervisningsspråket(1), av den 27 oktober 2011 om Tibet, särskilt fallen av självbränningar bland nunnor och munkar(2) samt av den 14 juni 2012 om människorättssituationen i Tibet(3),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner av den 26 november 2009 om Kina: minoriteters rättigheter och tillämpningen av dödsstraff(4) och av den 10 mars 2011 om situationen och kulturarvet i Kaxgar (Uiguriska autonoma regionen Xinjiang, Kina)(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 december 2015 om förbindelserna mellan EU och Kina(6),

–  med beaktande av de nio förhandlingsrundorna under perioden 2002–2010 mellan högt uppsatta företrädare för Kinas regering och Dalai lama, med beaktande av Kinas vitbok om Tibet, Tibet’s Path of Development Is Driven by an Irresistible Historical Tide, offentliggjord den 15 april 2015 av det kinesiska statsrådets informationskontor, med beaktande av 2008 års memorandum och 2009 års meddelande om verkligt självstyre, båda presenterade av den fjortonde Dalai lamas företrädare,

–  med beaktande av artikel 36 i Folkrepubliken Kinas konstitution, som garanterar alla medborgare rätten till frihet att utöva sin religion, och artikel 4 som värnar om nationella minoriteters rättigheter, och artikel 36 som tryggar religionsfrihet,

–  med beaktande av kommentarerna från Donald Tusk, Europeiska rådets ordförande, den 29 juni 2015 vid den gemensamma presskonferensen med Kinas premiärminister Li Keqiang efter det sjuttonde toppmötet mellan EU och Kina, där han uttryckte EU:s farhågor angående yttrandefriheten och föreningsfriheten i Kina, bland annat situationen för personer som tillhör minoriteter som tibetaner och uigurer, och där han uppmuntrade Kina att återuppta en meningsfull dialog med Dalai lamas företrädare,

–  med beaktande av det sjätte arbetsforumet om Tibet, som arrangerades av centralkommittén i Kinas kommunistiska parti (KKP) och som hölls i augusti 2015,

–  med beaktande av uttalandet av den 23 september 2014 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om fördömandet av det livstidsstraff som den uiguriska professorn i ekonomi, Ilham Tohti, dömdes till, och kravet på hans omedelbara och ovillkorliga frigivande,

–  med beaktande av människorättsdialogen mellan EU och Kina, som inleddes 1995, och av den trettiofjärde rundan, som hölls i Peking den 30 november–1 december 2015,

–  med beaktande av det faktum att Ilham Tohti den 11 oktober 2016 tilldelades Martin Ennals-priset för försvar av de mänskliga rättigheterna, och att han i september 2016 nominerades till Sacharovpriset för tankefrihet,

–  med beaktande av det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina, som inleddes 2003, och kommissionens och utrikestjänstens gemensamma meddelande till Europaparlamentet och rådet med titeln Byggstenar för en ny EU-strategi för Kina, som antogs den 22 juni 2016,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Främjandet och respekten för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen bör fortsätta att stå i fokus för det långvariga partnerskapet mellan EU och Kina, i linje med EU:s åtagande att upprätthålla dessa värderingar i sin externa verksamhet och med Kinas visade intresse för att respektera dessa samma värderingar i sin egen utveckling och internationella samarbete.

B.  Den kinesiska regeringen har i sina egna utvecklingsmål meddelat att den eftersträvar en större roll när det gäller att hantera globala utmaningar, såsom den internationella freden och säkerheten samt klimatförändringarna, och ett större inflytande över både den politiska och ekonomiska globala styrningen, och har förbundit sig till att stärka rättsstatsprincipen.

C.  Vid det 17:e toppmötet mellan EU och Kina den 29 juni 2015 togs de bilaterala förbindelserna till en ny nivå, och i sin strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati utfäster sig EU att göra mänskliga rättigheter till en central del av sina förbindelser med alla tredjeländer, däribland sina strategiska partner. Vid det 18:e toppmötet mellan EU och Kina den 12–13 juli 2016 beslutades att en ny runda i människorättsdialogen mellan EU och Kina skulle hållas ännu under 2016.

D.  Kina har under de senaste årtiondena gjort framsteg när det gäller att förverkliga sociala och ekonomiska rättigheter, något som avspeglar landets prioriteringar rörande folkets rätt till uppehälle och utveckling, men resultaten när det gäller politiska och medborgerliga rättigheter samt främjandet av mänskliga rättigheter, är begränsade.

E.  Vid den trettiofjärde rundan av människorättsdialogen mellan EU och Kina i Peking den 2 december 2015 tog EU upp farhågor rörande respekten för rättigheter för personer som tillhör minoriteter, särskilt i Tibet och Xinjiang, och respekten för religions- eller trosfrihet. Fallet Ilham Tohti diskuterades under den trettiofjärde rundan av människorättsdialogen mellan EU och Kina.

F.  Larung Gar-institutet, det största tibetanska buddhistcentrumet i världen, som grundades 1980, är för närvarande föremål för omfattande förstörelse från den kinesiska regeringens sida, som har som syfte att minska institutets storlek med 50 procent, tvångsvräka cirka 4 600 bosatta och förstöra cirka 1 500 bostäder. Enligt de kinesiska myndigheterna är denna förstörelse nödvändig för att genomföra ”korrigering och rättelse”.

G.  De vräkta kommer att tvingas att delta i så kallad ”patriotisk utbildning”. Tre av institutets nunnor begick självmord i protest mot den pågående storskaliga förstörelsen av Larung Gar.

H.  Sedan 2009 har ett extremt stort antal tibetaner, främst munkar och nunnor, enligt rapporterna satt eld på sig själva i protest mot Kinas restriktiva Tibetpolitik och krävt att Dalai lama ska återvända och att religionsfriheten ska respekteras i Aba/Ngaba-regionen i Sichuanprovinsen och andra områden på den tibetanska platån.

I.  Hans helighet Dalai lamas sändebud har kontaktat den kinesiska regeringen för att finna en ömsesidigt gynnsam lösning på Tibetfrågan. Under de senaste åren har inga framsteg gjorts för att lösa krisen i Tibet, eftersom de senaste diskussionsrundorna hölls 2010 och förhandlingarna för närvarande är lagda på is.

J.  Den uiguriske professorn i ekonomi, Ilham Tohti, dömdes till livstidsstraff den 23 september 2014 anklagad för påstådd separatism efter att ha blivit gripits i januari samma år. Sju av hans före detta studenter greps också och dömdes till mellan tre och åtta års fängelsestraff för påstått samarbete med Ilham Tohti.

K.  Det förekommer påståenden om att korrekt rättsförfarande inte respekterades, särskilt när det gäller rätten till försvar.

L.  Xinjiang-regionen, där den uiguriska muslimska etniska minoriteten främst befinner sig, har upprepade gånger drabbats av etniska oroligheter och våld. Ilham Tohti har alltid avvisat separatism och våld och sökt försoning grundad på respekt för den uiguriska kulturen.

1.  Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att sätta stopp för förstörelsen av Larung Gar och vräkningen av de boende, och på detta sätt respektera religionsfriheten i enlighet med landets internationella åtaganden på området för mänskliga rättigheter.

2.  Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att inleda en dialog och delta konstruktivt i utvecklingen i Larung Gar tillsammans med det lokala samhället och dess religiösa ledare, och att ta hänsyn till den oro som finns över överfulla religiösa institut genom att låta tibetaner grunda fler institut och bygga fler lokaler. Parlamentet efterlyser lämplig ersättning och nya bostäder för de tibetaner som har vräkts under förstörelsen i Larung Gar, efter eget val, så att de kan fortsätta sin religiösa verksamhet.

3.  Europaparlamentet beklagar djupt att folkdomstolen i Barkham har dömt tio tibetaner till olika långa, 5–14 år, fängelsestraff för att ha deltagit i 80-årsfestligheterna för Hans helighet Dalai lama i Ngaba-regionen.

4.  Europaparlamentet är djupt oroat över den försämrade situationen för de mänskliga rättigheterna i Tibet, vilket har lett till ett ökat antal fall av självbränningar. Parlamentet kritiserar det ökade antalet militära uppvisningar på den tibetanska platån, vilket endast leder till ökad spänning i regionen. Parlamentet fördömer den ökade användningen av övervakningssystem i tibetanska privata hushåll.

5.  Europaparlamentet är oroat över den allt repressivare regim som de olika minoriteterna utsätts för, i synnerhet tibetaner och uigurer, när den ytterligare begränsar de konstitutionella rättigheterna till kulturell yttrandefrihet och religionsfrihet samt yttrandefrihet, frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet, vilket äventyrar Kinas uttalade åtagande om rättsstatsprincipen och respekten för internationella skyldigheter. Parlamentet uppmanar myndigheterna att respektera dessa grundläggande friheter.

6.  Europaparlamentet är oroat över antagandet av paketet om lagar om säkerhet och dess konsekvenser för minoriteter i Kina, särskilt lagen om terrorismbekämpning, som kan leda till straffbeläggning av fredliga uttryck för tibetansk kultur och religion och lagen om styrning av internationella icke-statliga organisationer som träder i kraft den 1 januari 2017, och som ställer grupper för mänskliga rättigheter under regeringens strikta kontroll, då detta utgör en klar uppifrån-och-ner-strategi, i stället för att uppmuntra partnerskap mellan lokal- och centralförvaltningarna och det civila samhället.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft den kinesiska regeringen att ändra de bestämmelser i paketet om lagar om säkerhet som inskränker spelrummet för organisationer i det civila samhället och skärper regeringens kontroll över religionsutövning. Parlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att skapa och garantera ett rättvist och säkert klimat för alla icke-statliga organisationer och människorättsförsvarare att verka fritt i landet, vilket i hög grad skulle kunna komplettera de sociala tjänster som staten erbjuder genom en nedifrån-och-upp-strategi och bidra till främjandet av sociala, ekonomiska, politiska och medborgerliga rättigheter.

8.  Europaparlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att fortsätta dialogen med de tibetanska företrädarna, som avslutades av Kina 2010, för att hitta en inkluderande politisk lösning på krisen i Tibet. Parlamentet kräver att det tibetanska folkets yttrande-, förenings- och religionsfrihet respekteras såsom de fastställs i konstitutionen. Parlamentet anser att respekten för minoriteters rättigheter är en nyckelfaktor för demokratin och rättsstatsprincipen, som är nödvändig för den politiska stabiliteten.

9.  Europaparlamentet fördömer kraftigt fängslandet av Ilham Tohti, som avtjänar ett livstidsstraff för påstådd separatism. Parlamentet beklagar djupt att principen om rättvisa rättegångar inte respekterades och att han inte hade rätt till ändamålsenligt försvar. Parlamentet uppmanar med kraft de kinesiska myndigheterna att respektera normen om att garantera ett besök per månad för familjemedlemmar.

10.  Europaparlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av Ilham Tohti och hans anhängare som berövats sin frihet i samband med hans fall. Parlamentet kräver också att Ilhan Tohtis undervisningstillstånd återställs och hans fria rörlighet garanteras i och utanför Kina.

11.  Europaparlamentet erinrar om vikten av att EU tar upp frågan om kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina, i synnerhet i fråga om minoriteter i Tibet och Xinjiang, vid varje politisk dialog och människorättsdialog med de kinesiska myndigheterna, i linje med EU:s åtagande om att agera på ett starkt, klart och enigt sätt gentemot landet, inbegripet de årliga människorättsdialogerna. Parlamentet påpekar ytterligare att Kina, som en del av sin pågående reformprocess och sitt ökade globala engagemang, har valt att ansluta sig till de internationella människorättsramarna genom att underteckna ett stort antal människorättsfördrag, och parlamentet framhåller därför att dialogen med Kina måste fortsätta för att landet ska uppfylla dessa åtaganden.

12.  Europaparlamentet beklagar att den trettiofemte rundan i människorättsdialogen mellan EU och Kina sannolikt inte kommer att hållas före utgången av 2016, som avtalat. Parlamentet uppmanar med kraft den kinesiska regeringen att gå med på en högnivådialog under de första veckorna 2017.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och Folkrepubliken Kinas regering och parlament.

(1)

EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 118.

(2)

EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 121.

(3)

EUT C 332 E, 15.11.2013, s. 69.

(4)

EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 80.

(5)

EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 185.

(6)

Antagna texter, P8_TA(2015)0458.

Rättsligt meddelande