Förfarande : 2018/2513(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B8-0045/2018

Ingivna texter :

RC-B8-0045/2018

Debatter :

PV 18/01/2018 - 4.1
CRE 18/01/2018 - 4.1

Omröstningar :

PV 18/01/2018 - 6.1

Antagna texter :

P8_TA(2018)0013

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 287kWORD 57k
17.1.2018
PE614.347v01-00}
PE614.351v01-00}
PE614.352v01-00}
PE614.353v01-00}
PE614.355v01-00} RC1
 
B8-0045/2018}
B8-0049/2018}
B8-0050/2018}
B8-0051/2018}
B8-0053/2018} RC1

i enlighet med artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:

PPE (B8‑0045/2018)

ECR (B8‑0049/2018)

S&D (B8‑0050/2018)

Verts/ALE (B8‑0051/2018)

ALDE (B8‑0053/2018)


om Nigeria (2018/2513(RSP))


Cristian Dan Preda, Tunne Kelam, Andrzej Grzyb, David McAllister, Sandra Kalniete, Tomáš Zdechovský, Pavel Svoboda, Ivan Štefanec, Elisabetta Gardini, Jaromír Štětina, Krzysztof Hetman, Claude Rolin, Michaela Šojdrová, Dubravka Šuica, Brian Hayes, Thomas Mann, Laima Liucija Andrikienė, Eduard Kukan, Romana Tomc, Patricija Šulin, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Francis Zammit Dimech, Bogdan Brunon Wenta, Adam Szejnfeld, Roberta Metsola, Milan Zver, Eva Maydell, Csaba Sógor, Ivana Maletić, Giovanni La Via, Joachim Zeller, Lars Adaktusson, Andrey Kovatchev, Marijana Petir, Deirdre Clune, Ramona Nicole Mănescu, Jiří Pospíšil, László Tőkés, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska, Manolis Kefalogiannis, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Stanislav Polčák för PPE-gruppen
Elena Valenciano, Soraya Post, Cécile Kashetu Kyenge för S&D-gruppen
Charles Tannock, Karol Karski, Ruža Tomašić, Valdemar Tomaševski, Notis Marias, Monica Macovei, Anna Elżbieta Fotyga, Jana Žitňanská, Branislav Škripek för ECR-gruppen
Catherine Bearder, Nedzhmi Ali, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, Gérard Deprez, Martina Dlabajová, Nathalie Griesbeck, Marian Harkin, Filiz Hyusmenova, Ivan Jakovčić, Petr Ježek, Ilhan Kyuchyuk, Patricia Lalonde, Louis Michel, Javier Nart, Norica Nicolai, Urmas Paet, Jozo Radoš, Frédérique Ries, Marietje Schaake, Jasenko Selimovic, Pavel Telička, Ramon Tremosa i Balcells, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans, Cecilia Wikström, Valentinas Mazuronis, Robert Rochefort för ALDE-gruppen
Judith Sargentini, Maria Heubuch, Heidi Hautala, Jean Lambert, Michèle Rivasi, Bart Staes, Ernest Urtasun, Barbara Lochbihler, Jordi Solé, Davor Škrlec, Bodil Valero, Igor Šoltes, Bronis Ropė, Michel Reimon för Verts/ALE-gruppen
Fabio Massimo Castaldo, Ignazio Corrao, Piernicola Pedicini, Isabella Adinolfi, Rolandas Paksas
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om Nigeria (2018/2513(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nigeria,

–  med beaktande av Afrikanska stadgan om mänskliga rättigheter och folkens rättigheter från 1981, ratificerad av Nigeria den 22 juni 1983,

–  med beaktande av Förbundsrepubliken Nigerias statsförfattning, i synnerhet bestämmelserna om skydd för religionsfriheten i kapitel IV – Rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 12 maj 2014 om bortföranden i Nigeria och den 9 februari 2015 om valen i Nigeria,

–  med beaktande av president Muhammadu Buharis tal inför Europaparlamentet den 3 februari 2016,

–  med beaktande av beslutet att föra upp Boko Haram på EU:s förteckning över terroristorganisationer genom kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 583/2014 av den 28 maj 2014 om ändring för tvåhundrafjortonde gången av rådets förordning (EG) nr 881/2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med nätverket al-Qaida associerade personer och enheter, som trädde i kraft den 29 maj 2014,

–  med beaktande av uttalandet av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, av den 7 maj 2017 om frigivningen av flickor som kidnappats av Boko Haram i Nigeria,

–  med beaktande av FN:s förklaring från 1981 om avskaffande av alla former av intolerans och diskriminering på grund av religion och tro,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som ratificerades av Nigeria den 29 oktober 1993,

–  med beaktande av FN-konventionen om barnets rättigheter från 1989, som ratificerades av Nigeria i april 1991,

–  med beaktande av den andra översynen av Cotonouavtalet, som Nigeria ratificerade den 27 september 2010,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av att Europaparlamentets Sacharovpris för tankefrihet år 2005 gick till människorättsförsvararen Hauwa Ibrahim,

–  med beaktande av resultatet av presidentvalet i Nigeria i mars 2015,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt uppskattningar från FN kommer Nigeria, som är Afrikas folkrikaste och kulturellt mest mångskiftande nation (med en befolkning som ökat från 33 miljoner 1950 till omkring 190 miljoner i dag) att bli världens tredje folkrikaste land senast 2050, strax efter Kina och Indien.

B.  Nigeria har Afrikas största kristna befolkning.

C.  Nigerias befolkning är nästan lika fördelad mellan muslimer och kristna.

D.  I norra Nigeria bor uppskattningsvis 30 miljoner kristna, som är den största religiösa minoriteten i den huvudsakligen muslimska regionen.

E.  FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) rapporterade i november 2017 att 8,5 miljoner människor i norra Nigeria behövde livräddande bistånd och att 6,9 miljoner människor valts ut som målgrupp för humanitärt bistånd under 2017.

F.  Regionen Middle Belt har i åratal lidit av ekonomisk och politisk spänning mellan etniska och religiösa folkgrupper. Den senaste tidens våld har underblåsts av att nomadiserande boskapsskötare och jordbrukare tävlar om makten och tillträdet till mark.

G.  Freden och stabiliteten i norra Nigeria har hotats av de fortsatta angreppen, morden och kidnappningarna som sedan 2009 förövats av den islamistiska gruppen Boko Haram.

H.  Alltsedan Boko Haram inledde sina angrepp har över 20 000 människor dödats och fler än två miljoner fördrivits från sina hem, bland annat till grannländerna.

I.  I april 2014 kidnappade Boko Haram 276 flickor från deras skola i Chibok i norra Nigeria. Vissa av dem har sedermera kunnat återförenas med sina familjer, men ett stort antal kvarhålls fortfarande på okänd ort.

J.  Kvinnor och flickor har gjorts till slavar, våldtagits, radikaliserats och tvingats in i ”äktenskap” av Boko Haram. Många som överlevt dessa ohyggliga upplevelser väntar nu barn med dem som de blivit våldtagna av.

K.  Säkerhetsstyrkorna har också anklagats för att ha skingrat fredliga protester och möten, ibland med hjälp av våld och överdriven insats av maktmedel.

L.  Under de senaste åren har flera präster och nunnor kidnappats, bland annat sex medlemmar av orden Sisters of the Eucharistic Heart of Jesus Convent, vilka bortfördes i Iguoriakhi den 13 november 2017 och nyligen släpptes fria.

M.  I Omoku dödades mer än 14 personer och många andra skadades när de återvände från en gudstjänst tidigt på nyårsaftonen. Antalet dödsoffer bland kristna och muslimer har ökat på sistone, något som understryker det oroväckande i situationen för bägge religionerna i landet.

N.  Konflikterna mellan nomadiserande boskapsskötare och jordbrukare i Nigeria har under det gångna årtiondet blivit allt fler, fått ökad spridning och intensifierats, och utgör i dag ett hot mot nationens fortbestånd. Tusentals människor har dödats, samhällen förstörts och oerhört många jordbrukare och nomadiserande boskapsskötare har förlorat liv och egendom i samband med den upptrappning av dödanden och förstörelse som nu inte bara ödelägger människors försörjning utan också drabbar den nationella sammanhållningen.

O.  Den nomadiserande boskapsskötseln hotas på lång sikt av den stora befolkningstillväxten, liksom av jordbrukets utbredning samt förlusten av betesmarker och boskapsvägar. Samtidigt kan den nomadiserande boskapsskötseln inte upphöra eller förbjudas, eftersom det finns vägande kulturella, politiska och ekonomiska skäl för att den ska finnas.

P.  Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har sagt att det finns skälig orsak att, utgående från artikel 7 i Romstadgan, anta att Boko Haram i Nigeria begått brott mot mänskligheten, också i form av mord och förföljelse.

Q.  Nigeria har en invecklad rättsordning, där common law, sedvanerätt och religiös rätt förenas, tillsammans med flera olika styresnivåer, och detta skapar en utmanande miljö för tillsynen över att mänskliga rättigheter faktiskt efterlevs.

R.  Ansvarsutkrävande, rättvisa och rättsstatsprincipen samt kampen mot straffrihet är grundläggande faktorer för insatser för fred och konfliktlösning, försoning och återuppbyggnad.

S.  Dödsstraffet är lagligt i Nigeria. Under 2016 dömdes 527 till döden i Nigeria, vilket var tre gånger fler än under 2015. Sedan 2006 har det funnits ett de facto-moratorium för dödsstraffet, fastän detta moratorium bröts under 2013 och 2016.

T.  Nigerias oberoende nationella valkommission har tillkännagett att presidentval och val till nationalförsamlingen kommer att hållas den 16 februari 2019.

U.  I organisationen Transparency Internationals årliga korruptionsuppfattningsindex kom Nigeria på 136:e plats bland 175 länder under 2016.

V.  Enligt artikel 8 i Cotonouavtalet för EU en regelbunden politisk dialog med Nigeria om mänskliga rättigheter och demokratiska principer, däribland frågan om diskriminering på grund av etnisk tillhörighet, religiös övertygelse eller ras.

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över de tilltagande konflikterna mellan folkgrupper som består av nomadiserande boskapsskötare respektive jordbrukare i regionen Middle Belt, vilka spätt på de utmaningar mot säkerheten som Nigeria redan är ställt inför, och beklagar att det inte gjorts några verkliga framsteg med att åtgärda dessa frågor.

2.  Europaparlamentet fördömer skarpt det ökade våldet mot kristna och muslimer i Nigeria, bland annat i form av att religiösa institutioner och religionsutövare väljs ut som måltavla, liksom nyligen när minst 48 kristna dödades i olika byar i Platåstaten, eller vid bombdådet mot en moské i Mubi i nordöstra Nigeria, då minst 50 människor dödades. Parlamentet uppmanar president Buhari och Nigerias regering att göra mer för att stoppa våldet och att försvara nigerianernas rätt till fri religionsutövning, liksom också att mer rigoröst skydda landets alla invånare, såsom det föreskrivs i landets lagar och statsförfattning. Parlamentet uttalar sitt deltagande till de anhöriga till alla dem som fallit offer för det pågående våldet. Parlamentet påminner dessutom om att nomadiserande boskapsskötare och jordbrukare levde fredligt sida vid sida fram till 1970-talet, och beklagar att det aktuella våldet, som handlar om tillträdet till mark och som förvärrats av att det inte längre finns några effektiva system för medling, med en överdriven förenkling utmålas som en religiös konflikt.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen att fokusera på upprätthållandet av de mänskliga rättigheterna och människans värdighet inom all politik för att säkerställa fredlig samexistens mellan invånarna oavsett deras religion, övertygelse eller politiska åskådning.

4.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Nigerias regering att förhandla fram en ram för den nationella politiken som skulle slå vakt om både jordbrukares och nomadiserande boskapsskötares intressen, och uppmanar internationella partner att investera mera i att förebygga och lösa konflikter mellan de samhällsgrupper som består av nomadiserande boskapsskötare respektive jordbrukare, genom att stödja samarbete med hjälp av delade initiativ om skötseln av ekonomin och naturtillgångarna.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt de våldshandlingar och angrepp som fortgår i norra Nigeria och har inriktat sig på kristna befolkningsgrupper. Parlamentet konstaterar att Boko Haram urskillningslöst angripit muslimer, kristna och anhängare av andra trosuppfattningar.

6.  Europaparlamentet konstaterar att den nigerianska militären återtagit territorium från Boko Haram och gripit vissa av dess medlemmar, men att regeringens insatser för att stoppa Boko Haram med icke-militära medel fortfarande befinner sig på ett mycket tidigt stadium.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringen Buhari att försvara sina medborgare mot terrorism, men håller fast vid att sådana insatser måste utföras i full överensstämmelse med respekten för mänskliga rättigheter och rättsstaten. Parlamentet berömmer regeringen Buhari för dess framsteg med att åtgärda dels de utmaningar mot säkerheten som Nigeria redan är ställt inför, dels korruptionen, och erbjuder sitt stöd till uppnåendet av detta mål, liksom också till strävandena efter att bryta kopplingen mellan korruption och terrorism.

8.  Europaparlamentet påminner dock om att regeringens åtgärder mot Boko Haram och andra terroristorganisationer inte bör ytterligare underblåsa våldet, och uppmanar här till en reform av Nigerias statliga säkerhetsstyrkor, bland dem också polisen, samt till undersökningar av alla dem som på något sätt bär ansvaret för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, även i form av utomrättsliga dödanden, tortyr, godtyckliga gripanden och övergrepp med anknytning till utpressning.

9.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Nigerias regering att ta itu med de bakomliggande orsakerna till våldet genom att tillförsäkra alla medborgare lika rättigheter och en icke-diskriminerande lagstiftning.

10.  Europaparlamentet fördömer sexuellt och könsrelaterat våld mot kvinnor och flickor, liksom också att kvinnor och barn väljs ut av Boko Haram och andra terroristgrupper för att bortföras, tvingas in i äktenskap, våldtas och användas som självmordsbombare. Parlamentet uttrycker dessutom oro över att det otillräckliga humanitära biståndet i flyktinglägren också lett till att det blivit vanligt med utnyttjande och sexuella övergrepp.

11.  Europaparlamentet uppmanar Nigerias myndigheter att ge nödvändigt psykosocialt stöd till offren för det gissel som heter radikalisering, framför allt till kvinnor, barn och ungdomar, innan de återintegreras i samhället. Parlamentet efterlyser en gemensam insats genom försorg av alla internationella aktörer, dels för att förebygga radikalisering som leder till våldsbejakande extremism, dels för att utveckla program för rehabilitering och avradikalisering.

12.  Europaparlamentet uppmanar till större framsteg mot korruptionen som varit en skamfläck för samhället i Nigeria under flera årtionden, och anser att regeringen Buharis politiska, ekonomiska och sociala agenda i bredare bemärkelse inte kan förverkligas om man inte tar krafttag för att utrota sådana brott. Parlamentet uppmanar med kraft Nigerias myndigheter till skärpta åtgärder mot korruptionen och betonar att om så inte sker kommer följden att bli flera år av fattigdom, ojämlikhet, vanrykte och färre investeringar utifrån, liksom också att medborgarna får sämre möjligheter i livet. Parlamentet påminner om att korruptionen leder till missnöje med de offentliga institutionerna och till minskad legitimitet för regeringar i medborgarnas ögon.

13.  Europaparlamentet yrkar på ett effektivare och mera oberoende rättsväsen för Nigeria, för att straffrätten verkningsfullt ska kunna sättas in mot våld, terrorism och korruption.

14.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Nigerias myndigheter att införa ett moratorium för dödsstraffet, för att sedermera avskaffa det.

15.  Europaparlamentet erinrar Nigerias regering om dess skyldighet att tillse att valen hålls i överensstämmelse med Nigerias internationella förpliktelser på de mänskliga rättigheternas område, samt att vidta alla nödvändiga åtgärder för att valen ska bli fria. öppna och trovärdiga.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att övervaka återintegreringen av nigerianer som återvänder från Libyen och säkerställa att de EU-medel som ställs till förfogande används effektivt. Parlamentet uppmanar kommissionen att hålla parlamentet underrättat om dessa återintegreringsåtgärder.

17.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament, Förbundsrepubliken Nigerias president, Afrikanska unionens ordförande, den gemensamma parlamentariska AVS–EU‑församlingen, Panafrikanska parlamentet och företrädare för Västafrikanska staters ekonomiska gemenskap (Ecowas).

Senaste uppdatering: 17 januari 2018Rättsligt meddelande