Förfarande : 2018/2626(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B8-0139/2018

Ingivna texter :

RC-B8-0139/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 15/03/2018 - 10.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0090

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 374kWORD 61k
13.3.2018
PE616.084v01-00}
PE616.087v01-00}
PE616.089v01-00}
PE616.090v01-00}
PE616.092v01-00} RC1
 
B8-0139/2018}
B8-0142/2018}
B8-0143/2018}
B8-0144/2018}
B8-0146/2018} RC1

i enlighet med artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:

S&D (B8‑0139/2018)

Verts/ALE (B8‑0142/2018)

ECR (B8‑0143/2018)

ALDE (B8‑0144/2018)

PPE (B8‑0146/2018)


om situationen i Syrien (2018/2626(RSP))


Cristian Dan Preda, Tunne Kelam, José Ignacio Salafranca Sánchez‑Neyra, David McAllister, Sandra Kalniete, Elmar Brok, Lorenzo Cesa, Julia Pitera, Laima Liucija Andrikienė för PPE-gruppen
Victor Boştinaru, Elena Valenciano för S&D-gruppen
Charles Tannock, Ruža Tomašić, Pirkko Ruohonen-Lerner, Anna Elżbieta Fotyga, Peter van Dalen för ECR-gruppen
Marietje Schaake, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Gérard Deprez, Marian Harkin, Ivan Jakovčić, Ilhan Kyuchyuk, Louis Michel, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jozo Radoš, Frédérique Ries, Jasenko Selimovic, Pavel Telička, Ivo Vajgl, Hilde Vautmans, Cecilia Wikström för ALDE-gruppen
Barbara Lochbihler, Helga Trüpel, Jordi Solé för Verts/ALE-gruppen
ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om situationen i Syrien (2018/2626(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien, särskilt resolutionen av den 18 maj 2017 om EU:s strategi för Syrien(1),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen från 1948 om de mänskliga rättigheterna och FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter, däribland FN:s konvention om barnets rättigheter,

–  med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dessa,

–  med beaktande av uttalandena om Syrien från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, och särskilt dem av den 9 juli 2017 om eldupphör i Syrien, av den 25 november 2017 om den syriska oppositionens konferens i Riyadh och av den 23 februari 2018 om massakern i östra al-Ghuta samt av hennes kommentarer då hon anlände till rådets (utrikes frågor) möte den 26 februari 2018,

–  med beaktande av de gemensamma uttalandena av den 3 oktober 2017 från den höga representanten/vice ordföranden Federica Mogherini och kommissionär Christos Stylianides om de senaste attackerna i Syrien, av den 20 februari 2018 om den humanitära situationen i östra al-Ghuta och Idlib samt av den 6 mars 2018 om situationen i östra al-Ghuta och på andra platser i Syrien,

–  med beaktande av uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten Federica Mogherini vid plenarsammanträdet av den 6 februari 2018 om människorättssituationen i Turkiet och situationen i Afrin i Syrien,

–  med beaktande av rådets beslut 2011/273/Gusp av den 9 maj 2011 om restriktiva åtgärder mot Syrien(2), och av rådets slutsatser av den 26 februari 2018 om att lägga till två nya ministrar till sanktionsförteckningen,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet till Europaparlamentet och rådet av den 14 mars 2017 EU:s strategi för Syrien (JOIN(2017)0011), samt av rådets slutsatser av den 3 april 2017 om Syrien, som tillsammans utgör EU:s nya strategi för Syrien,

–  med beaktande av medordförandenas uttalande av den 5 april 2017 om givarkonferensen för Syriens och dess grannländers framtid, och de tidigare konferenserna om situationen i Syrien som hölls i London, Kuwait, Berlin och Helsingfors,

–  med beaktande av uttalandena från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad al-Hussein, till FN:s råd för mänskliga rättigheter i Genève, om situationen i Syrien, särskilt uttalandena av den 26 februari 2018 och den 2 mars 2018, och av hans muntliga lägesrapport om hans kontors verksamhet och den senaste utvecklingen på människorättsområdet av den 7 mars 2018,

–  med beaktande av de uttalanden, som kan tillskrivas talespersonen för FN:s generalsekreterare, om östra al-Ghuta i Syriska Arabrepubliken av den 20 februari och 24 februari 2018,

–  med beaktande av Förenta nationernas stadga och av samtliga FN-konventioner som Syrien har anslutit sig till,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner om Syrien, i synnerhet resolution 2254 (2015) av den 18 december 2015, resolution 2393 (2017) av den 19 december 2017 om tillstånd att leverera bistånd över gränser och skiljelinjer i Syrien och resolution 2401 (2018) av den 24 februari 2018 om ett 30 dagars långt upphörande av fientligheterna i Syrien för att möjliggöra leverans av humanitärt bistånd,

–  med beaktande av rapporterna från den oberoende internationella undersökningskommissionen för Arabrepubliken Syrien, som inrättats av FN:s råd för mänskliga rättigheter (människorättsrådet), och av människorättsrådets resolutioner om Arabrepubliken Syrien, särskilt av den 5 mars 2018 om den försämrade situationen för mänskliga rättigheter i östra al-Ghuta,

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution A-71/248 av den 21 december 2016 om inrättande av en internationell, opartisk och oberoende mekanism för stöd till utredningar och åtal av dem som är ansvariga för de, enligt internationell rätt, allvarligaste brott som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2011,

–  med beaktande av Romstadgan och Internationella domstolens grundläggande dokument, och av tillfälliga domstolars dokument, inbegripet Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, Internationella tribunalen för Rwanda och den särskilda domstolen för Libanon,

–  med beaktande av det samförståndsavtal om inrättandet av nedtrappningszoner i Arabrepubliken Syrien som undertecknades av Iran, Ryssland och Turkiet den 6 maj 2017,

–  med beaktande av den rapport som offentliggjordes av FN:s befolkningsfond 2017 Voices from Syria 2018 - Assessment Findings of the Humanitarian Needs Overview,

–  med beaktande av uttalandet från Carnegies Mellanösterncenter av den 5 mars 2018 om det möte som ska ha ägt rum mellan chefen för Syriens nationella säkerhetsbyrå, Ali Mamlouk, som finns upptagen på EU:s sanktionsförteckning, och Italiens inrikesminister och chefen för den italienska byrån för information och extern säkerhet i Rom, i uppenbar strid med rådets beslut 2011/273/Gusp av den 9 maj 2011 om restriktiva åtgärder mot Syrien,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Syriens sjuåriga inbördeskrig fortsätter trots flera internationella insatser för att uppnå ett eldupphör och lägga grunden för en förhandlingslösning. Följaktligen är den humanitära situationen i landet fortfarande katastrofal. 13 miljoner personer, varav 6 miljoner barn, har registrerats som människor i behov av någon form av humanitärt bistånd. Det finns 6,1 miljoner internflyktingar i landet, tre miljoner människor bor i belägrade områden och över fem miljoner är registrerade syriska flyktingar som bor i angränsande regioner. Konflikten har krävt minst 400 000 syriska dödsoffer.

B.  De områden och städer, såsom Idlib, östra al-Ghuta, al-Yarmuk, Foua och Kefraya har länge utsatts för blockader med allvarliga konsekvenser för civilbefolkningen och utan möjlighet att leverera humanitärt bistånd på ett hållbart sätt på grund av den syriska regimens militäroffensiv och bombanfall mot den egna befolkningen, med stöd av Ryssland och Iran. Östra al-Ghuta har varit belägrad av den syriska regimen och dess allierade i fem år, vilket inneburit att civila, inklusive barn, skolor och vårdinrättningar har utsatts för luftangrepp, granatbeskjutning och användning av kemiska vapen, som orsakat hundratals dödsfall i området. Terroristgrupper i östra al-Ghuta har anklagats för granatattackerna mot civila kvarter i Damaskus.

C.  Situationen i östra al-Ghuta är så allvarlig att FN:s generalsekreterare António Guterres, har beskrivit den som ”helvetet på jorden”. Befolkningen i östra al-Ghuta har på grund av en blockad varit avskuren från varje form av stöd sedan den 14 februari 2018, då en enda konvoj nådde 7 200 av de 400 000 personer som bor i området. En FN-konvoj med humanitärt bistånd lyckades till slut ta sig in i Douma den 5 mars och nå 27 500 människor i behov av mat och medicin. Den syriska regimen avlägsnade viktiga medicinska produkter från konvojen.

D.  Den 24 februari 2018 antog FN:s säkerhetsråd resolution 2401 i vilken rådet krävde att alla parter i konflikten snarast skulle upphöra med fientligheterna under minst 30 på varandra följande dagar för att möjliggöra säker, obehindrad och varaktig leverans av humanitärt bistånd samt medicinsk evakuering av de allvarligt sjuka och sårade, i enlighet med tillämplig internationell rätt. FN:s säkerhetsråds resolution 2401 har inte genomförts av den syriska regimen och Ryssland och Iran trots upprepade uppmaningar från det internationella samfundet. Militären använder ”befrielse” av regionen som ett svepskäl för att fortsätta angripa civila. Ryssland har under de senaste åren lagt in sitt veto mot 11 resolutioner från FN:s säkerhetsråd, inklusive den från november 2017 med syftet att förnya OPCW:s och FN:s gemensamma utredningsmekanism, och har spelat en aktiv roll när det gäller att begränsa innehållet i resolutionerna.

E.  Dessa attacker och användandet av utsvältning av civila genom att belägra befolkade områden och tvångsförflytta civilbefolkningen, även för att åstadkomma demografiska förändringar, som en del i krigföringen är uppenbara brott mot internationell humanitär rätt. Att förhindra evakueringsinsatser och leveranser av humanitär och medicinsk hjälp utgör flagranta kränkningar av internationell humanitär rätt och flera resolutioner från FN:s säkerhetsråd.

F.  Turkiets ”operation olivkvist” i den kurdiskkontrollerade provinsen Afrin har skapat en ny dimension i Syrienkonflikten, och orsakat ytterligare humanitära problem och oro över de negativa effekterna på den känsliga inre balansen i Syrien och/eller på ansträngningarna att hitta en förhandlingslösning. Det har redan rapporterats om ett stort antal civila dödsoffer och om att ytterligare hundratals civila liv är i fara. Vice ordföranden/den höga representanten har å EU:s vägnar tydligt framfört denna oro, och uppmanat den turkiska regeringen att upphöra med sin offensiv och betonat behovet av att fokusera på att besegra FN-förtecknade terroristorganisationer.

G.  De kränkningar som Assadregimen och dess allierade samt terroristgrupper gjort sig skyldiga till under den syriska konflikten inbegriper riktade, urskillningslösa attacker på civila, med bland annat kemiska vapen, utomrättsliga avrättningar, tortyr och misshandel, påtvingade försvinnanden, massarresteringar och godtyckliga gripanden, kollektiva bestraffningar, attacker mot sjukvårdspersonal och berövande av mat, vatten och medicinsk hjälp. Hittills har dessa brott förblivit ostraffade.

H.  ISIS/Daish och andra jihadiströrelser har begått grymma övergrepp och allvarliga brott mot internationell rätt, bland annat brutala avrättningar, sexuellt våld, bortföranden, tortyr, tvångskonvertering och förslavande av kvinnor och flickor. Barn rekryteras till och används för terroristverksamhet. Användningen av civila som mänskliga sköldar i de områden som hålls av terrorister är mycket oroväckande. Dessa brott är krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord.

I.  För närvarande är den demokratiska oppositionen försvagad och civilbefolkningen sitter fast mellan å ena sidan jihadistiska terrorister och islamiska fundamentalister och å andra sidan anhängare av Assadregimen.

J.  Den 26 februari 2018 lade rådet till Syriens industriminister och informationsminister på förteckningen över personer som omfattas av EU:s restriktiva åtgärder mot den syriska regimen på grund av den allvarliga situationen i landet.

K.  Det internationella samfundet och enskilda stater är skyldiga att ställa dem till svars som gjort sig skyldiga till brott mot internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt som begåtts under konflikten i Syrien, bland annat genom att tillämpa principen om universell jurisdiktion samt nationell lagstiftning. Detta kan göras antingen på grund val av befintliga nationella och internationella rättsmedel, inklusive nationella och internationella domstolar, eller av tillfälliga internationella brottmålsdomstolar som ännu inte har inrättats. Utöver sådant personligt straffrättsligt ansvar kan även stater under vissa villkor lagföras för bristande fullgörande av skyldigheter enligt internationella fördrag och konventioner som Internationella domstolen har behörighet över, däribland 1984 års konvention mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning och 1948 års konvention om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord.

L.  EU förblir fast besluten att framgångsrikt slutföra förhandlingarna, den så kallade Genèveprocessen, under överinseende av FN:s särskilda sändebud för Syrien. EU fortsätter att stödja denna process, bland annat genom att anordna den andra givarkonferensen för Syriens och dess grannländers framtid i Bryssel, planerad till den 24 och 25 april 2018.

M.  De Genèvebaserade förhandlingarna har efter den nionde förhandlingsomgången i Wien den 25 och 26 januari 2018 inte lyckats hitta någon fredlig lösning på krisen i Syrien. Den 4 maj 2017 nådde Ryssland, Iran och Turkiet en uppgörelse i Kazakstan om att inrätta fyra nedtrappningszoner, men dessa zoner har inte respekterats och skyddats av garanterna. Vid den syriska kongressen för nationell dialog, som hölls i Sotji den 30 januari 2018, meddelade man att det skulle inrättas en konstitutionskommitté, men detta har inte godtagits av alla parter.

N.  Situationen i Syrien och avsaknaden av en övergripande, trovärdig och inkluderande politisk övergångsprocess fortsätter att utgöra ett hinder för ett fullständigt genomförande av EU:s strategi för Syrien och framför allt av unionens omfattande stöd till återuppbyggnaden av landet.

O.  Sedan kriget bröt ut har EU och dess medlemsstater samlat in över 10,4 miljarder euro för att tillgodose de humanitära behov som den syriska krisen har gett upphov till, både internt och externt i den angränsande regionen, vilket gör EU till den största givaren. EU har också gett ett starkt stöd till och lovordat de grannländer som tar emot flyktingar.

1.  Europaparlamentet fördömer än en gång i starka ordalag alla grymheter och utbredda kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt som begås i samband med konflikten, framför allt de handlingar som begås av Assadregimens styrkor, även med stöd av dess allierade, Ryssland och Iran samt av FN‑förtecknade terroristorganisationer. Parlamentet beklagar att minst 400 000 människor dödats och tusentals fler sårats i bombattacker, granatattacker och andra militära åtgärder som använts i Syrien under den sju år långa konflikten, och att miljoner människor fördrivits och att civila nekats tillgång till mat, vatten, sanitet samt hälso- och sjukvård på grund av utdragna belägringar av tätbefolkade områden. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över det upptrappade våldet i många delar av landet, såsom i östra al-Ghuta, Afrin och Idlib.

2.  Europaparlamentet beklagar djupt att upprepade regionala och internationella försök att få slut på kriget har misslyckats, och efterlyser ett förnyat och intensivt internationellt samarbete för att åstadkomma en fredlig och hållbar lösning på konflikten. Parlamentet betonar att det internationella samfundet inte i tillräcklig utsträckning har stött den demokratiska oppositionen. Parlamentet bekräftar än en gång att den FN-ledda Genèveprocessen är viktigast och stöder de åtgärder som vidtagits av FN:s särskilda sändebud för Syrien, Staffan de Mistura, för att åstadkomma en trovärdig och inkluderande politisk övergång i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2254, som förhandlats fram av alla parter i Syrien och som stöds av nyckelaktörer på det internationella och regionala planet. Parlamentet understryker att man måste hitta en politisk lösning på konflikten. Parlamentet står fortfarande fast vid att Syriens enhet, suveränitet, territoriella integritet och oberoende ska bevaras.

3.  Europaparlamentet fördömer i skarpaste ordalag det pågående våldet i östra al-Ghuta, trots det enhälliga antagandet av FN:s säkerhetsråds resolution 2401, och vädjar omgående till alla parter, särskilt Assadregimen, Ryssland och Iran, att fullt ut och skyndsamt genomföra och respektera denna resolution och garantera omedelbar, säker, obehindrad och varaktig leverans av humanitärt bistånd, evakuering av kritiskt sjuka och sårade samt minskat lidande för det syriska folket. Parlamentet stödjer fullt ut uppmaningen till alla parter i konflikten att snarast upphöra med fientligheterna under minst 30 på varandra följande dagar. Parlamentet uppmanar än en gång alla parter, framför allt de syriska myndigheterna, att ta sitt ansvar och skydda Syriens befolkning och att omedelbart upphöra med alla attacker mot civilbefolkningen i Syrien. Parlamentet uppmanar garanterna för eldupphöret i nedtrappningszonerna att fullfölja sitt ansvar för att få ett slut på både våldet och de brott som begås, och att tillåta och garantera obehindrat tillträde till de här zonerna. Parlamentet noterar beslutet av de tre länderna i Astanaprocessen att anordna ett nytt toppmöte i april för att diskutera Syrien och eventuella åtgärder i regionen. Parlamentet betonar att dessa åtgärder inte på något sätt får strida mot eller undergräva de FN-ledda samtalen/Genèveprocessen.

4.  Europaparlamentet påminner regimerna i Syrien, Ryssland och Iran om att de är folkrättsligt ansvariga för de ohyggliga brott som de fortsätter att begå i Syrien och att förövarna, oavsett om de är stater eller enskilda, kommer att ställas till svars för dessa brott.

5.  Europaparlamentet beklagar djupt att Ryssland upprepade gånger har använt sin vetorätt i säkerhetsrådet och att ingen överenskommelse nåddes om ett förnyat mandat för OPCW:s och FN:s gemensamma utredningsmekanism innan det löpte ut den 17 november 2017. Parlamentet anser att en sådan attityd från en permanent medlem av säkerhetsrådet, med ett särskilt ansvar att upprätthålla internationell fred och säkerhet, är skamlig. Att hindra internationella utredningar är i omvärldens ögon snarare ett tecken på att man är skyldig än något annat understryker parlamentet.

6.  Europaparlamentet fortsätter att vara allvarligt oroat över den upptrappade situationen i Afrin, däribland en möjlig konfrontation mellan turkiska styrkor och Assads eller ryska styrkor, och över de ökade spänningarna med Förenta staterna. Parlamentet uppmanar den turkiska regeringen att dra tillbaka sina trupper och att spela en konstruktiv roll i Syrienkonflikten, något som också ligger i Turkiets nationella intresse. Parlamentet instämmer med den ståndpunkt som uttryckts av vice ordföranden/den höga representanten om att det är negativt för Turkiets säkerhet om nya fronter öppnas i Syrien, och varnar för att den humanitära krisen i landet kan försämras ytterligare. Parlamentet kräver full respekt för internationell humanitär rätt, inklusive skydd av civilbefolkningen, och begär därför ett eldupphör i hela Syrien, inbegripet Afrin.

7.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för den globala koalitionens insatser mot Daish. Parlamentet understryker att koalitionen och syriska partnerstyrkor har gjort stora framsteg i kampen mot Daish i Syrien. Parlamentet påminner om att alla åtgärder som vidtas för att bekämpa Daish och andra grupper som FN:s säkerhetsråd anser vara terroristgrupper måste vara strikt förenliga med folkrätten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras allierade att säkerställa transparens och ansvarighet samt full överensstämmelse med internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning.

8.  Europaparlamentet kräver återigen säkert, snabbt och obehindrat tillträde för humanitära insatser i hela Syrien, och välkomnar FN:s säkerhetsråds resolution 2393 som förnyade tillståndet för gränsöverskridande tillträde och tillträde över konfliktens skiljelinjer för humanitärt bistånd till Syrien med ytterligare 12 månader (till den 10 januari 2019). Parlamentet uppmuntrar FN och dess genomförande partner att fortsätta vidta åtgärder för att utöka de humanitära leveranserna till svårtillgängliga och belägrade områden, bland annat genom att på ett så effektivt sätt som möjligt använda gränsövergångar enligt FN:s säkerhetsråds resolution 2165. Parlamentet stöder kravet på att humanitär minröjning påskyndas snarast möjligt i hela Syrien och påminner alla parter i konflikten om att sjukhus och sjukvårdspersonal uttryckligen är skyddade enligt internationell humanitär rätt. Parlamentet beklagar djupt de olika fall av sexuella övergrepp och tjänstefel som har visat sig förekomma inom internationella hjälporganisationer, bland annat att syriska flyktingar utnyttjats sexuellt av dem som levererar bistånd för FN:s och välkända internationella organisationers räkning. Parlamentet slår fast att det inte får förekomma någon tolerans för sådana handlingar, kräver en grundlig utredning och betonar att alla de ansvariga måste straffas.

9.  Europaparlamentet betonar att varken nolltolerans eller straffrihet får förekomma för de fruktansvärda brott som begåtts i Syrien, inklusive dem som begåtts mot religiösa, etniska och andra grupper och minoriteter. Parlamentet upprepar sitt krav på oberoende, opartiska, grundliga och trovärdiga utredningar samt åtal mot de ansvariga, och stödjer arbetet i den internationella, opartiska och oberoende mekanismen avseende internationella brott som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2012. Parlamentet noterar med tillfredsställelse EU:s beslut att ge 1,5 miljoner euro i ekonomiskt stöd till mekanismen genom instrumentet som bidrar till stabilitet och fred. Parlamentet betonar dock att stöd kommer att behövas även efter det 18 månader långa programperioden. Parlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna fullföljer sina åtaganden, och förväntar sig att frågan om den internationella, opartiska och oberoende mekanismen kommer att tas upp och lösas vid den andra givarkonferensen i Bryssel till stöd för Syriens och dess grannländers framtid. Parlamentet efterlyser dessutom stöd till organisationer i det civila samhället och icke-statliga organisationer som samlar in och bidrar till att bevara bevis på kränkningar av de mänskliga rättigheterna och brott mot internationell humanitär rätt.

10.  Europaparlamentet är alltjämt övertygat om att det inte kan bli någon effektiv konfliktlösning eller varaktig fred i Syrien utan att ansvar utkrävs för de brott som begåtts, och efterlyser en europeisk strategi för ansvarsskyldighet för särskilt grymma brott som begåtts i Syrien. Parlamentet upprepar sitt stöd för principen om universell jurisdiktion när det gäller att bekämpa straffrihet, och välkomnar de åtgärder som ett antal EU-medlemsstater har vidtagit i detta syfte. Parlamentet välkomnar också initiativ från medlemsstaterna för att med stöd av sin nationella lagstiftning straffbelägga grova kränkningar av folkrätten. Parlamentet uppmanar åter EU och dess medlemsstater att i nära samordning med likasinnade länder undersöka möjligheten att upprätta en domstol för de krigsförbrytelser som begåtts i Syrien i avvaktan på en hänskjutning till Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet uppmärksammar det viktiga arbete som utförs av det europeiska nätverket av kontaktpunkter med avseende på personer som har gjort sig skyldiga till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser, och uppmanar vice ordföranden/unionens höga representant och generaldirektoratet för rättsliga frågor och konsumentfrågor att främja och inkludera nätverket i framtida ansvarsutkrävande insatser för Syrien.

11.  Europaparlamentet kräver att alla respekterar den rätt som etniska och religiösa grupper och minoriteter, däribland kristna och alla tvångsförflyttade personer, i Syrien har att bo kvar i eller återvända till sitt historiska och traditionella hemland under förhållanden som präglas av värdighet, jämlikhet och säkerhet, och att fullt ut och fritt få utöva sin religion och sin tro, utan att utsättas för någon form av tvång, våld eller diskriminering. Parlamentet stöder en interreligiös dialog i syfte att främja ömsesidig förståelse och motverka fundamentalism.

12.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över att människorättsaktivisten och Sacharovpristagaren Razan Zaitouneh, som i december 2013 ska ha kidnappats i Douma av den väpnade gruppen Jaysh al-Islam, fortfarande är försvunnen. Parlamentet begär att en EU-arbetsgrupp tillsätts för att samordna och öka insatserna för att få reda på var hon befinner sig och se till att hon friges.

13.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att göra sitt yttersta för att gjuta nytt liv i de FN-ledda fredssamtalen, och att kräva en mer aktiv roll i dessa förhandlingar genom att använda EU:s finansiella kapacitet och vilja att anslå betydande resurser till Syriens återuppbyggnad. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten att, i sina insatser för det syriska folkets framtid och med början i den andra Brysselkonferensen som ska hållas den 24 och 25 april 2018, aktivt engagera och stödja det civila samhället i Syrien och dem som vill ha ett demokratiskt, pluralistiskt och inkluderande Syrien. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att arbeta tillsammans med det syriska folket för att ta fram lokala strategier för återuppbyggnaden av de olika regionerna i Syrien. Parlamentet understryker att EU bör överväga alla tillgängliga möjligheter i samarbetet med sina internationella partner, inklusive nedsläpp av bistånd från flygplan och inrättande av flygförbudszoner inom ramen för en resolution från FN:s säkerhetsråd.

14.  Europaparlamentet välkomnar att den andra Brysselkonferensen kommer att hållas med EU som värd i syfte att uttrycka och i praktisk handling omsätta det internationella samfundets fulla politiska och ekonomiska stöd för Genèveprocessen för nödställda syrier och för länder som tagit emot syriska flyktingar. Parlamentet erkänner den imponerande solidaritet som Jordanien, Libanon och Turkiet visat gentemot flyktingarna, och efterlyser ökat ekonomiskt stöd från EU och medlemsstaterna för att tillgodose flyktingarnas och deras värdsamhällens akuta behov. Parlamentet avråder från att inleda något som helst återuppbyggnadsarbete förrän det uppnåtts en FN‑förhandlad politisk överenskommelse med alla parter. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att i högre utsträckning inkludera det civila samhällets organisationer i denna konferens. Parlamentet efterlyser i detta avseende ökat stöd till fredliga och demokratiska organisationer i det syriska civilsamhället och till människorättsförsvarare, bland annat genom Madad-fonden, instrumentet som bidrar till stabilitet och fred samt det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att uppfylla sina löften om humanitärt bistånd till Syrien och dess grannländer.

15.  Europaparlamentet betonar att EU:s insatser för att ge humanitärt stöd och planera för Syriens framtid är lovvärda. Parlamentet erinrar om att EU, i linje med EU-strategin, har förbundit sig att inte villkorslöst ge stöd till återuppbyggnaden av Syrien förrän en övergripande, trovärdig och inkluderande politisk övergångsprocess, framförhandlad av de syriska parterna i konflikten på grundval av FN:s säkerhetsråds resolution 2254 och Genèvekommunikén, verkligen är på gång. Parlamentet understryker att Assadregimen, Putins Ryssland och Iran bär huvudansvaret för de ekonomiska konsekvenserna av sina militära interventioner. Parlamentet konstaterar att alla åtaganden om återuppbyggnad, baserade på en bottom-up-strategi och ett lyckat stärkande av lokala aktörer, varvid kända terroristgrupper utesluts, måste vara inriktade på fred och ansvarsskyldighet.

16.  Europaparlamentet fördömer starkt att barn används i strider eller terroristattacker. Parlamentet betonar hur fundamentalt det är att barn skyddas och att deras tillträde till utbildning prioriteras, även för flyktingbarn i grannländerna, och att den psykiska rehabiliteringen av dessa barn stöds.

17.  Europaparlamentet uttrycker oro över att 66 000 flyktingar uppges ha återsänds till Syrien 2017 och understryker behovet av att fullt ut respektera principen om non‑refoulement. Parlamentet betonar att det inte är säkert för flyktingar att återvända till Syrien och att EU inte får stödja sådana återsändanden. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att fullgöra sina egna åtaganden, däribland de som föreskrivs i New York-deklarationen, och säkerställa ansvarsdelning så att flyktingar kan fly från krigszoner i Syrien och finna skydd bortom de närmaste grannländerna, genom bland annat vidarebosättning och humanitära mottagandesystem.

18.  Europaparlamentet välkomnar dessutom att två syriska ministrar, som utsågs i januari 2018 och som är ansvariga för repressiva åtgärder mot det syriska folket, den 26 februari 2018 lades till förteckningen över personer som omfattas av EU:s restriktiva åtgärder mot den syriska regimen. Parlamentet vädjar till samtliga medlemsstater att se till att rådets beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien följs fullt ut, framför allt frysningen av de personers tillgångar som finns upptagna i förteckningen samt inreserestriktionerna för de personer som gynnas av eller stöder regimen i Syrien. Parlamentet fördömer de senaste rapporterna om överträdelser av detta beslut och påminner medlemsstaterna om deras skyldighet enligt internationell rätt att se till att personer som misstänks för grymma brott grips och hålls kvar på deras territorium. Parlamentet efterlyser riktade sanktioner mot ryska och iranska tjänstemän som avsiktligt riktar sina insatser mot civilbefolkningen, såväl i östra al-Ghuta som i det övriga Syrien.

19.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, medlemmarna i den internationella stödgruppen för Syrien samt alla parter i konflikten, och att även se till att denna text översätts till arabiska.

 

(1)

P8_TA(2017)0227.

(2)

EUT L 121, 10.5.2011, s. 11.

Senaste uppdatering: 14 mars 2018Rättsligt meddelande