Förfarande : 2018/2711(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B8-0244/2018

Ingivna texter :

RC-B8-0244/2018

Debatter :

Omröstningar :

PV 31/05/2018 - 7.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0238

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 153kWORD 50k
29.5.2018
PE621.628v01-00}
PE621.632v01-00}
PE621.633v01-00}
PE621.636v01-00}
PE621.637v01-00} RC1
 
B8-0244/2018}
B8-0248/2018}
B8-0249/2018}
B8-0251/2018}
B8-0252/2018} RC1

i enlighet med artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:

B8-0244/2018 (PPE)

B8-0248/2018 (S&D)

B8-0249/2018 (ECR)

B8-0251/2018 (ALDE)

B8-0252/2018 (EFDD)


om situationen i Nicaragua (2018/2711(RSP))


Luis de Grandes Pascual, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Gabriel Mato, Cristian Dan Preda, Lorenzo Cesa, Esteban González Pons, David McAllister, Francisco José Millán Mon, Tunne Kelam, Ivan Štefanec, Eduard Kukan, José Inácio Faria för PPE-gruppen
Elena Valenciano, Ramón Jáuregui Atondo, Francisco Assis för S&D-gruppen
Charles Tannock, Ruža Tomašić, Valdemar Tomaševski, Jan Zahradil, Pirkko Ruohonen-Lerner, Monica Macovei, Anna Elżbieta Fotyga för ECR-gruppen
Dita Charanzová, Nedzhmi Ali, Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Gérard Deprez, Ivan Jakovčić, Petr Ježek, Ilhan Kyuchyuk, Patricia Lalonde, Louis Michel, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jozo Radoš, Frédérique Ries, Marietje Schaake, Pavel Telička, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans för ALDE-gruppen
Fabio Massimo Castaldo, Ignazio Corrao för EFDD-gruppen

Europaparlamentets resolution om situationen i Nicaragua (2018/2711(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Nicaragua, särskilt resolutionerna av den 18 december 2008(1), 26 november 2009(2) och 16 februari 2017(3),

–  med beaktande av associeringsavtalet mellan EU och Centralamerika från 2012,

  med beaktande av EU:s landsstrategidokument och fleråriga vägledande program 2014–2020 för Nicaragua,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från juni 2004,

  med beaktande av Nicaraguas konstitution,

–  med beaktande av uttalandet av den 19 november 2016 och 15 maj 2018 från talespersonen för kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik om slutresultatet av valet i Nicaragua,

–  med beaktande av uttalandena av den 22 april 2018 och 15 maj 2018 från talespersonen för vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant om Nicaragua,

–  med beaktande av pressmeddelandet av den 27 april 2018 från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) om situationen för de mänskliga rättigheterna i Nicaragua,

–  med beaktande av besöket av den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna (IACHR) den 17–21 maj 2018 för att undersöka situationen i Nicaragua och dess preliminära uttalande av den 21 maj 2018,

–  med beaktande av uttalandet av den 20 april 2018 från talespersonen för FN:s kontor för mänskliga rättigheter, Liz Throssell, om våldet under demonstrationerna i Nicaragua,

–  med beaktande av pressmeddelandet av den 14 maj 2018 från Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) om besöket för att undersöka situationen i Nicaragua,

–  med beaktande av rapporten av den 20 januari 2017 från OAS generalsekretariat om Nicaragua och dess uttalande av den 22 april 2018 som fördömde våldet i Nicaragua,

  med beaktande av de kommunikéer som utfärdats av biskopskonferensen i Nicaragua, särskilt den senaste av den 23 maj 2018,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt rapporterna har minst 84 personer dödats, mer än 860 har skadats och över 400 har gripits till följd av de fredliga studentprotester som inleddes den 18 april 2018 mot de socialförsäkringsreformer som aviserats av president Daniel Ortega. De flesta offren hade skottskador i huvudet, halsen, bröstkorgen eller magen, vilket är ett mycket tydligt tecken på utomrättsliga avrättningar. De nicaraguanska myndigheterna har öppet stigmatiserat demonstranter genom att kalla dem för ”vandaler” och anklagat dem för ”politisk manipulation”.

B.  Den 23 april 2018 tillkännagav Ortega att socialförsäkringsreformen skulle dras tillbaka, men demonstrationerna övergick i omfattande och fortsatta oroligheter och med krav på en interimsregering och på att den demokratiska ordningen återställs. En annan källa till missnöje och öppen konflikt är den kraftiga ökningen av exportinriktade utvinningsverksamheter.

C.  Den 20 april 2018 attackerades 600 studenter i den gamla katedralen i Managua av antiupprorsstyrkor och en grupp medlemmar av Sandinistiska nationella befrielsefronten som agerade med fullständig straffrihet och med polisens medverkan och samtycke. IACHR har dokumenterat attacker vid fyra universitet (UCA, UPOLL, UNA och UNAN).

D.  Det stora antalet dödsoffer visar på de statliga myndigheternas brutala förtryck, i strid med de principer om nödvändighet och proportionalitet som fastställs i internationell rätt och internationella normer, vilka begränsar användningen av våld. Chefen för den nationella polisen i Nicaragua, Aminta Granera, har avgått till följd av det övervåld som använts.

E.  Regeringen har godtyckligt stängt ned de medieföretag som rapporterat om protesterna, och journalister som gett uttryck för någon form av opposition har trakasserats, hotats och gripits. De nicaraguanska myndigheternas kraftåtgärder mot yttrandefriheten och trakasserier mot oppositionsledare har fördömts som ett angrepp på de medborgerliga fri- och rättigheterna. Journalisten Angel Gahona sköts till döds under en direktsändning.

F.  Människorättsorganisationerna har fått många rapporter om att skadade demonstranter inte har fått hjälp och vård på offentliga sjukhus.

G.  Den 27 april meddelade talmannen för Nicaraguas nationalförsamling, Gustavo Porras, att det inrättats en sanningskommission som ska utreda händelserna i samband med protesterna. Den 6 maj 2018 utnämndes sanningskommissionens fem ledamöter av en kommitté bestående av sju lagstiftare – varav fem tillhör president Ortegas parti – och nationalförsamlingen godkände deras utnämning.

H.  IACHR besökte Nicaragua den 17–21 maj 2018. IACHR dokumenterade olagliga och godtyckliga gripanden, tortyr och grym, omänsklig och förnedrande behandling, censur och angrepp mot pressen, samt andra former av skrämseltaktik, såsom hot, trakasserier och förföljelse för att upplösa demonstrationer och förhindra medborgarna från att delta.

I.  Den nationella dialog mellan Ortega och Nicaraguas opposition samt civila grupper under ledning av den katolska kyrkan, som inleddes den 16 maj 2018 lyckades inte komma fram till någon lösning på krisen och avbröts då regeringens företrädare vägrade att diskutera den agenda med 40 punkter som medlarna hade lagt fram, och som även innehöll en färdplan för demokratiska val, däribland reformer av vallagen, tidigareläggande av nästa val och förbud mot omval av presidenter. Det har föreslagits att man ska inrätta en gemensam kommitté bestående av sex personer, tre från regeringen och tre från plattformen Alianza Cívica por la Justicia y la Democracia (medborgaralliansen för rättvisa och demokrati).

J.  Sedan Ortega tillträdde år 2007 har han tre gånger i rad blivit vald till president trots att Nicaraguas konstitution förbjuder på varandra följande omval, vilket visar på den korruption och det auktoritära styre som nu råder i landet. Valen 2011 och 2016 kritiserades hårt av EU-institutionerna och OAS för de oriktigheter som förekom, då de genomfördes utan närvaro av observatörer från dessa båda organisationer eller andra trovärdiga internationella observatörer.

K.  Korruptionen i den offentliga sektorn, bland annat sådan där Ortegas familjemedlemmar är inblandade, är fortfarande en av de största utmaningarna. Bestickning av offentliga tjänstemän, olagliga beslagtaganden och godtyckliga bedömningar av tull- och skattemyndigheterna är mycket vanliga. Berättigade farhågor om nepotism inom Nicaraguas regering har uttryckts. Människorättsgrupper har fördömt den successiva koncentrationen av makt som följer av ett enpartistyre och försvagade institutioner.

L.  Nicaragua har det senaste årtiondet upplevt en tillbakagång för demokratin och rättsstaten. Utvecklingen och befästandet av demokratin och rättsstaten samt respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna måste utgöra en integrerad del av EU:s utrikespolitik, däribland associeringsavtalet mellan EU och länderna i Centralamerika från 2012.

1.  Europaparlamentet fördömer att demonstranter i Nicaragua som protesterar mot socialförsäkringsreformer brutalt förtrycks och trakasseras, vilket har lett till många dödsfall, försvinnanden och godtyckliga gripanden som beväpnade styrkor, polisen och våldsamma grupper som stöder regeringen ligger bakom. Parlamentet påminner alla nicaraguanska säkerhetsstyrkor om deras skyldighet att framför allt skydda allmänheten mot skada.

2.  Europaparlamentet uttrycker sitt deltagande och sin medkänsla med anhöriga till alla dem som dödats och skadats under demonstrationerna.

3.  Europaparlamentet uppmanar de nicaraguanska myndigheterna att upphöra med allt våld mot personer som utövar sin rätt till yttrandefrihet och mötesfrihet. Parlamentet uppmanar också de demonstranter och civilsamhällesorganisationer som lett protesterna att avstå från att använda våld när de utövar sina rättigheter. Parlamentet uppmanar eftertryckligen de nicaraguanska myndigheterna att släppa alla dem som hålls godtyckligt frihetsberövade, kompensera alla berörda familjemedlemmar och garantera att inga straffrättsliga åtgärder kommer att vidtas mot dem. Parlamentet uppmanar med kraft de statliga myndigheterna att avstå från offentliga uttalanden som stigmatiserar demonstranter, människorättsaktivister och journalister, och att inte använda statliga medier för att föra offentliga kampanjer som kan uppmuntra till våld.

4.  Europaparlamentet uppmanar de nicaraguanska myndigheterna att omedelbart tillåta en internationell, oberoende och transparent utredning i syfte att lagföra de ansvariga för förtrycket och dödsfallen i samband med demonstrationerna. Parlamentet välkomnar i detta avseende IACHR:s besök i Nicaragua och uttrycker sin oro över slutsatserna i den preliminära rapporten. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att spela en aktiv roll för att ställa de ansvariga till svars.

5.  Europaparlamentet uppmanar Nicaraguas regering att erkänna och stärka befogenheterna för den kommitté för övervakning av genomförandet av de rekommendationer som lagts fram av IACHR, och att skapa en kalender för sina nya besök. Parlamentet begär att det ska inrättas ett offentligt närvaroregister på sjukhus, enligt IACHR:s krav.

6.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen de nicaraguanska myndigheterna att ge alla aktörer i samhället, inklusive oppositionen, journalister och människorättsförsvarare, däribland miljöaktivister och det civila samhället, tillräckligt utrymme att verka fritt, i enlighet med internationell rätt, för att lägga grunden för en diskussion med alla berörda parter om situationen i Nicaragua och upprätthålla skyddet av de mänskliga rättigheterna i landet. Parlamentet påminner om att oppositionens deltagande, avpolariseringen av rättsväsendet, ett slut på straffriheten och mediepluralism är avgörande faktorer för att återställa den demokratiska ordningen i landet.

7.  Europaparlamentet beklagar kränkningarna av mediefriheten i Nicaragua, både före och under protesterna. Parlamentet anser att myndigheternas beslagtagande av medieföretagens resurser och egendom under protesterna är oacceptabelt. Parlamentet uppmanar regeringen att återupprätta full mediefrihet och yttrandefrihet i landet, och att sluta trakassera journalister.

8.  Europaparlamentet noterar att det nyligen inletts en nationell dialog och inrättats en sanningskommission, som måste inkludera deltagande av oberoende nationella aktörer från alla sektorer, och internationella aktörer. Parlamentet beklagar att den första omgången av den nationella dialogen har misslyckats som en följd av de restriktioner som införts av den nicaraguanska regeringen och hoppas att den nyligen återupptagna dialogen erbjuder ett tillfälle att lösa krisen och få slut på våldet. Parlamentet betonar att dialogen bör äga rum utan våld och förtryck, med respekt för lagen och konstitutionen samt principen att alla förändringar av lagstiftningen bör göras i enlighet med vad som stadgas i lag och konstitution.

9.  Europaparlamentet fördömer de olagliga åtgärder som vidtagits i strid med rättssystemet och som har lett till ändringar av konstitutionen för att ta bort begränsningen av presidentens mandatperioder och därmed gjort det möjligt för Ortega att sitta kvar som president i uppenbar strid med rätten till demokratiska val. Parlamentet betonar behovet av starka demokratiska institutioner, mötesfrihet och politisk mångfald. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang en valreform som skapar rättvisa, öppna och trovärdiga val i enlighet med internationella standarder, för att lösa den politiska krisen.

10.  Europaparlamentet uppmanar myndigheterna att bekämpa den otyglade korruptionen inom Nicaraguas politiska kretsar, eftersom den hämmar alla statliga institutioners verksamhet och begränsar utländska investeringar. Parlamentet kräver att Nicaraguas lagstiftning mot korruption genomförs, däribland i fråga om mutor, missbruk av tjänsteställning och andra mindre betalningar (facilitation payments). Parlamentet är bekymrat över kopplingarna mellan president Ortega och andra konflikter i regionen. Parlamentet uppmanar de nicaraguanska myndigheterna att underteckna och ratificera Romstadgan för Internationella brottmålsdomstolen.

11.  Europaparlamentet påpekar att Nicaragua, mot bakgrund av associeringsavtalet mellan EU och länderna i Centralamerika, måste påminnas om nödvändigheten att respektera rättsstatsprincipen, demokratin och de mänskliga rättigheterna, enligt avtalet människorättsklausul. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att övervaka situationen och att vid behov bedöma vilka åtgärder som bör vidtas. Parlamentet varnar för de allvarliga politiska, ekonomiska och investeringsrelaterade konsekvenser som kan följa av brott mot mänskliga rättigheter.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, generalsekreteraren för Amerikanska staters organisation, den parlamentariska församlingen EU-Latinamerika, det centralamerikanska parlamentet, Limagruppen och Nicaraguas regering och parlament.

(1)

EUT C 45 E, 23.2.2010, s. 89.

(2)

EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 74.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2017)0043.

Senaste uppdatering: 30 maj 2018Rättsligt meddelande