Förfarande : 2018/2752(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B8-0308/2018

Ingivna texter :

RC-B8-0308/2018

Debatter :

PV 11/09/2018 - 15
CRE 11/09/2018 - 15

Omröstningar :

PV 12/09/2018 - 6.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2018)0341

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 278kWORD 55k
10.9.2018
PE621.719v01-00}
PE621.720v01-00}
PE624.059v01-00}
PE624.069v01-00}
PE624.070v01-00}
PE624.071v01-00} RC1
 
B8-0308/2018}
B8-0309/2018}
B8-0355/2018}
B8-0360/2018}
B8-0361/2018}
B8-0362/2018} RC1

i enlighet med artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:

B8‑0308/2018 (Verts/ALE)

B8‑0309/2018 (PPE)

B8‑0355/2018 (ALDE)

B8‑0360/2018 (EFDD)

B8‑0361/2018 (GUE/NGL)

B8‑0362/2018 (S&D)


om autonoma vapensystem (2018/2752(RSP))


Michael Gahler, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Cristian Dan Preda, José Ignacio Salafranca Sánchez‑Neyra, David McAllister, Sandra Kalniete, Laima Liucija Andrikienė, Elmar Brok, Tunne Kelam, Eduard Kukan, Julia Pitera, Fernando Ruas för PPE-gruppen
Ana Gomes, Victor Boştinaru, Knut Fleckenstein, Arne Lietz, Clare Moody för S&D-gruppen
Norica Nicolai, Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Gérard Deprez, Ivan Jakovčić, Ilhan Kyuchyuk, Patricia Lalonde, Louis Michel, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Jozo Radoš, Frédérique Ries, Marietje Schaake, Ramon Tremosa i Balcells, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans, Ivo Vajgl för ALDE-gruppen
Sabine Lösing, Javier Couso Permuy, Kateřina Konečná, Dimitrios Papadimoulis, Stelios Kouloglou, Kostadinka Kuneva för GUE/NGL-gruppen
Philippe Lamberts, Ernest Urtasun, Bodil Valero, Max Andersson, Klaus Buchner för Verts/ALE-gruppen
Fabio Massimo Castaldo, Dario Tamburrano för EFDD-gruppen

Europaparlamentets resolution om autonoma vapensystem (2018/2752(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av avdelning V artikel 21 och 21.2 c i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av Martensklausulen i tilläggsprotokollet till Genèvekonventionerna (protokoll 1 från 1977),

–  med beaktande av del IV i FN:s nedrustningsagenda för 2018 Securing Our Common Future,

–  med beaktande av sin studie av den 3 maj 2013 om konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna av användningen av drönare och obemannade robotar i krigföring (Human Rights Implications of the Usage of Drones and Unmanned Robots in Warfare),

–  med beaktande av sina olika ståndpunkter, rekommendationer och resolutioner som efterfrågar ett internationellt förbud mot dödliga autonoma vapensystem, såsom sin rekommendation till rådet av den 5 juli 2018 om FN:s generalförsamlings 73:e session(1), det mandat att inleda förhandlingar som antogs i plenum den 13 mars 2018 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt försvarsindustriellt utvecklingsprogram, sin resolution av den 13 december 2017 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2016 och Europeiska unionens politik på området(2), sin rekommendation till rådet av den 7 juli 2016 om FN:s generalförsamlings 71:a session(3) och sin resolution av den 27 februari 2014 om användningen av bestyckade drönare(4),

–  med beaktande av årsrapporten av den 9 april 2013 från FN:s särskilda rapportör om utomrättsliga, summariska eller godtyckliga avrättningar, Christof Heyns, (A/HRC/23/47),

–  med beaktande av EU:s uttalanden om dödliga autonoma vapensystem till gruppen av regeringsexperter för parterna i konventionen i Genève om förbud mot eller inskränkningar i användningen av vissa konventionella vapen som kan anses vara ytterst skadebringande eller ha urskillningslösa verkningar, vid gruppens sammanträden den 13–17 november 2017, 9–13 april 2018 och 27–31 augusti 2018,

–  med beaktande av de bidrag som olika länder, inklusive EU:s medlemsstater, gjorde inför sammanträdena 2017 och 2018 i gruppen av regeringsexperter,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 31 maj 2017 som efterlyser en strategi där människan har kontrollen (”human-in-command”) över artificiell intelligens och ett förbud mot dödliga autonoma vapensystem,

–  med beaktande av uppmaningen från Heliga stolen om ett förbud mot dödliga autonoma vapen,

–  med beaktande av det öppna brevet från juli 2015 som undertecknades av mer än 3 000 forskare på området för artificiell intelligens och robotteknik, och det öppna brevet av den 21 augusti 2017 som undertecknades av 116 grundare av ledande företag på området för robotteknik och artificiell intelligens, där man varnar för dödliga autonoma vapensystem, samt av brevet från 240 tekniska organisationer och 3 089 enskilda personer, som utfäster sig att aldrig utveckla, tillverka eller använda dödliga autonoma vapensystem,

–  med beaktande av uttalandena från Internationella rödakorskommittén och initiativ från det civila samhället, såsom kampanjen för att stoppa mördarrobotar, som företräder 70 organisationer i 30 länder, däribland Human Rights Watch, Article 36, PAX och Amnesty International,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU:s politik och åtgärder vägleds av principerna för mänskliga rättigheter och respekt för människors värde, principerna i FN-stadgan och internationell rätt. Dessa principer bör tillämpas för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet.

B.  Begreppet ”dödliga autonoma vapensystem” avser vapensystem utan meningsfull mänsklig kontroll över de kritiska funktionerna att välja ut och anfalla individuella mål.

C.  Ett okänt antal länder, offentligt finansierade industrier och privata industrier håller enligt uppgift på att forska om och utveckla dödliga autonoma vapensystem, alltifrån robotar som själva kan välja ut sina mål till självanpassande maskiner med kognitiv förmåga att bestämma vem, när och var de ska anfalla.

D.  Icke-autonoma system, t.ex. automatiserade, fjärrstyrda och telestyrda system, bör inte betraktas som dödliga autonoma vapensystem.

E.  Dödliga autonoma vapensystem kan drastiskt ändra hur krig förs genom att driva på en okontrollerad kapprustning utan motstycke.

F.  Användningen av dödliga autonoma vapensystem väcker grundläggande etiska och juridiska frågor om mänsklig kontroll, särskilt i fråga om kritiska funktioner såsom målval och insatsbeslut. Maskiner och robotar kan inte, likt människor, fatta beslut som berör de rättsliga principerna om urskillning, proportionalitet och försiktighet.

G.  Mänsklig inblandning och övervakning är av central betydelse vid beslut med dödliga konsekvenser, eftersom det fortfarande är människor som är ansvariga för beslut om liv och död.

H.  Internationell rätt, inbegripet humanitär rätt och människorättslagstiftning, är fullt tillämplig på alla vapensystem och deras operatörer, och efterlevnaden av internationell rätt är ett grundläggande krav som stater måste uppfylla, särskilt i fråga om att upprätthålla principer såsom skydd av civilbefolkningen eller försiktighet vid angrepp.

I.  Användningen av dödliga autonoma vapensystem väcker viktiga frågor om genomförandet av internationell människorättslagstiftning, internationell humanitär rätt och europeiska normer och värderingar med avseende på framtida militära insatser.

J.  I augusti 2017 skickade 116 grundare av ledande internationella företag på området för robotteknik och artificiell intelligens ett öppet brev till FN med en uppmaning till regeringar att förhindra en kapprustning med dessa vapen och undvika de destabiliserande effekter som denna teknik skulle ha.

K.  Alla dödliga autonoma vapensystem kan drabbas av funktionsfel på grund av dåligt skrivna koder eller ett it-angrepp från en fientlig stat eller en icke-statlig aktör.

L.  Europaparlamentet har gång på gång begärt att en gemensam ståndpunkt om dödliga autonoma vapensystem skyndsamt ska utarbetas och antas, att ett internationellt förbud ska införas mot utveckling, tillverkning och användning av dödliga autonoma vapensystem som kan anfalla utan meningsfull mänsklig kontroll, och att effektiva förhandlingar ska inledas om ett förbud mot sådana vapen.

1.  Europaparlamentet erinrar om EU:s ambition att verka för fred i världen, och begär att EU ska utöka sin roll i de globala ansträngningarna för nedrustning och icke-spridning, och att EU med sina åtgärder och sin politik ska sträva efter att bevara internationell fred och säkerhet samt säkerställa respekten för internationell humanitär rätt och människorättslagstiftning och skyddet av civilbefolkningen och civil infrastruktur.

2.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaterna och Europeiska rådet att – så snart som möjligt och före mötet mellan de höga fördragsslutande parterna i konventionen om vissa konventionella vapen i november 2018 – utarbeta och anta en gemensam ståndpunkt om dödliga autonoma vapensystem som säkerställer meningsfull mänsklig kontroll över kritiska funktioner i vapensystem, inklusive vid insatser av dem. Likaså uppmanas de till enstämmighet i relevanta forum och agera i enlighet därmed. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang vice ordföranden/den höga representanten, medlemsstaterna och rådet att utbyta bästa praxis och inhämta synpunkter från experter, akademiker och det civila samhället.

3.  Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten, medlemsstaterna och rådet att verka för ett inledande av internationella förhandlingar om ett rättsligt bindande instrument som förbjuder dödliga autonoma vapensystem.

4.  Europaparlamentet betonar, mot bakgrund av detta, den avgörande betydelsen av att förhindra utvecklingen och tillverkningen av dödliga autonoma vapensystem som saknar mänsklig kontroll för kritiska funktioner som till exempel målval och insatsbeslut.

5.  Europaparlamentet erinrar om sin ståndpunkt av den 13 mars 2013 angående förordningen om det europeiska försvarsindustriella utvecklingsprogrammet, särskilt artikel 6.4 (Stödberättigande åtgärder), och betonar sin vilja att inta en liknande ståndpunkt i samband med det kommande försvarsforskningsprogrammet, det försvarsindustriella utvecklingsprogrammet och andra relevanta delar i Europeiska försvarsfonden efter 2020.

6.  Europaparlamentet understryker att inget av de vapen eller vapensystem som för närvarande används av EU-styrkor är dödliga autonoma vapensystem. Parlamentet erinrar om att vapen och vapensystem som är särskilt utformade för att försvara egna plattformar, styrkor och befolkningar mot mycket dynamiska hot, såsom fientliga robotar, vapen och ammunition samt flygplan, inte betraktas som dödliga autonoma vapensystem. Parlamentet betonar att mänskliga operatörer bör fatta beslut om insatser mot bemannade flygplan.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna samt till Förenta nationerna och Natos generalsekreterare.

 

(1)

Antagna texter, P8_TA(2018)0312.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2017)0494.

(3)

EUT C 101, 16.3.2018, s. 166.

(4)

EUT C 285, 29.8.2017, s. 110.

Senaste uppdatering: 11 september 2018Rättsligt meddelande