Förfarande : 2018/2968(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B8-0568/2018

Ingivna texter :

RC-B8-0568/2018

Debatter :

PV 13/12/2018 - 7.2
CRE 13/12/2018 - 7.2

Omröstningar :

PV 13/12/2018 - 9.9

Antagna texter :

P8_TA(2018)0526

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION
PDF 380kWORD 63k
12.12.2018
PE631.590v01-00}
PE631.591v01-00}
PE631.598v01-00}
PE631.600v01-00}
PE631.601v01-00}
PE631.602v01-00}
PE631.603v01-00} RC1
 
B8-0568/2018}
B8-0569/2018}
B8-0576/2018}
B8-0578/2018}
B8-0579/2018}
B8-0580/2018}
B8-0581/2018} RC1

i enlighet med artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen

som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:

B8-0568/2018 (Verts/ALE)

B8-0569/2018 (ECR)

B8-0576/2018 (EFDD)

B8-0578/2018 (GUE/NGL)

B8-0579/2018 (S&D)

B8-0580/2018 (ALDE)

B8-0581/2018 (PPE)


Egypten, särskilt situationen för människorättsförsvarare (2018/2968(RSP))


Cristian Dan Preda, Barbara Matera, Tomáš Zdechovský, Elisabetta Gardini, Jarosław Wałęsa, Tunne Kelam, Csaba Sógor, Pavel Svoboda, Roberta Metsola, Milan Zver, Lorenzo Cesa, Adam Szejnfeld, Patricija Šulin, Deirdre Clune, Ivana Maletić, Anders Sellström, Andrey Kovatchev, Seán Kelly, Dubravka Šuica, Ivo Belet, Marijana Petir, Laima Liucija Andrikienė, Inese Vaidere, László Tőkés, Krzysztof Hetman, Jiří Pospíšil, Stanislav Polčák, Elmar Brok för PPE-gruppen
Elena Valenciano, Soraya Post, Pier Antonio Panzeri för S&D-gruppen
Monica Macovei, Pirkko Ruohonen-Lerner, Branislav Škripek, Ruža Tomašić, Valdemar Tomaševski, Charles Tannock, Raffaele Fitto för ECR-gruppen
Marietje Schaake, Pavel Telička, Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Dita Charanzová, María Teresa Giménez Barbat, Marian Harkin, Nadja Hirsch, Ivan Jakovčić, Petr Ježek, Ilhan Kyuchyuk, Gesine Meissner, Louis Michel, Javier Nart, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Carolina Punset, Jozo Radoš, Frédérique Ries, Robert Rochefort, Jasenko Selimovic, Hilde Vautmans, Mirja Vehkaperä för ALDE-gruppen
Miguel Urbán Crespo, Marie-Christine Vergiat, Estefanía Torres Martínez, Lola Sánchez Caldentey, Xabier Benito Ziluaga, Tania González Peñas, Eleonora Forenza, Barbara Spinelli, Patrick Le Hyaric, Dimitrios Papadimoulis, Luke Ming Flanagan för GUE/NGL-gruppen
Jordi Solé, Bodil Valero, Judith Sargentini för Verts/ALE-gruppen
Fabio Massimo Castaldo, Isabella Adinolfi, Ignazio Corrao för EFDD-gruppen

Europaparlamentets resolution om Egypten, särskilt situationen för människorättsförsvarare (2018/2968(RSP))  

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Egypten, särskilt av den 8 februari om avrättningar i Egypten(1), den 10 mars 2016 om Egypten, särskilt fallet med Giulio Regeni(2), den 17 december 2015 om Ibrahim Halawa, som eventuellt riskerar dödsstraff(3), och den 15 januari 2015 om situationen i Egypten(4),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om dödsstraff, om tortyr, om yttrandefrihet och om människorättsförsvarare,

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Egypten från augusti 2013 och februari 2014,

–  med beaktande av 2001 års associeringsavtal mellan EU och Egypten, som trädde i kraft 2004 och som stärktes av handlingsplanen från 2007, samt av prioriteringarna för partnerskapet EU–Egypten 2017–2020, som antogs den 25 juli 2017, av det gemensamma uttalandet som utfärdades efter mötet i associeringsrådet EU–Egypten i juli 2017, jämte det gemensamma uttalandet som utfärdades efter det femte mötet i underkommittén EU–Egypten för politiska frågor, mänskliga rättigheter och demokrati i januari 2018,

–  med beaktande av den gemensamma förklaringen av den 10 oktober 2017 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Federica Mogherini, och Europarådets generalsekreterare på Europa- och Världsdagen mot dödsstraffet, samt av uttalandet den 2 november 2018 från Europeiska utrikestjänstens talesperson om angreppet på koptiska kristna pilgrimer i Egypten,

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 26 januari 2018 från FN-experter, bland dem Nils Melzer, FN:s särskilda rapportör om tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, där de egyptiska myndigheterna med kraft uppmanades att inte verkställa nära förestående avrättningar, samt av uttalandet av den 4 december 2018 av Leila Farhani, FN:s särskilda rapportör om adekvata bostäder och av Michel Forst, FN:s särskilda rapportör om situationen för människorättsförsvarare, samt av uttalandet av den 9 september 2018 av Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, med dess fördömande av de i massiv skala avkunnade dödsdomarna mot 75 människor,

–  med beaktande av Egyptens konstitution, särskilt artiklarna 52 (om förbud mot alla former och slag av tortyr), 73 (om mötesfrihet) och 93 (om den internationella människorättslagstiftningens bindande karaktär),

–  med beaktande av protokollen 6 och 13 till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av artikel 2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av de afrikanska principerna och riktlinjerna om rätten till en rättvis rättegång och rättsligt biträde, som förbjuder militärrättegångar för civila under alla omständigheter,

–  med beaktande av EU: s nya strategiska ram och handlingsplan för mänskliga rättigheter, vars syfte är att sätta skyddet och övervakningen av mänskliga rättigheter i centrum för all EU-politik,

–  med beaktande av konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, konventionen om barnets rättigheter samt Arabiska stadgan om mänskliga rättigheter, vilka alla Egypten har ratificerat,

–  med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Egypten är part i, särskilt artiklarna 14 och 18 och det andra fakultativa protokollet om dödsstraff,

–  med beaktande av att det italienska underhuset, alltså deputeradekammaren, beslutat att tillfälligt avbryta sina förbindelser med Egypten eftersom det gått så trögt med utredningen av den italienske studenten Giulio Regenis död,

–  med beaktande av konsekvenserna för de mänskliga rättigheterna, både på nationell och regional nivå, av de sanktioner som införts av Saudiarabien, Egypten, Bahrain och Förenade Arabemiraten mot Qatar i juni 2017, och rapporten om Gulfkrisens inverkan på de mänskliga rättigheterna, som offentliggjordes av FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter i december 2017,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Egyptens regering har börjat gå allt hårdare fram mot det civila samhällets organisationer, människorättsförsvarare, fredliga aktivister, jurister, bloggare, journalister, försvarare av arbetstagares rättigheter och fackföreningsfolk, bland annat genom att gripa ett flertal av dem och låta dem försvinna, och genom att alltmer tillgripa lagar mot terrorism och undantagslagar. Sedan slutet av oktober 2018 har minst 40 människorättsaktivister, jurister och politiska aktivister gripits och en del av dem råkat ut för påtvingade försvinnanden. Kvinnliga människorättsförsvarare och aktivister som ställer upp för hbtqi-personers rättigheter i Egypten utsätts fortfarande för olika slag av statsstyrda trakasserier, främst via smutskastningskampanjer och lagföring.

B.  Människorättsjuristen Ezzat Ghoneim, som är chef för Egyptens samordning av fri- och rättigheter har suttit häktad sedan mars 2018, anklagad för ”människorättsterrorism”. Fortfarande vet ingen var han befinner sig efter att en domstol den 4 september 2018 beordrat att han skulle försättas på fri fot. Människorättsjuristen Ibrahim Metwally Hegazy, som var med och grundade Förbundet för försvunnas familjer utsattes för ett påtvingat försvinnande, varefter han torterades och sedan godtyckligt berövades sin frihet och sitter kvar i isoleringscell. Centrumet el Nadeem måste läggas ned 2017.

C.  Amal Fathy som är människorättsförsvarare och aktivist för kvinnors rättigheter dömdes till två års fängelse i september 2018, anklagad dels för att ha ”spridit falska nyheter” i syfte att skada den egyptiska staten, dels för ”sedlighetssårande beteende” för att i sociala medier ha offentliggjort en video med kritik mot att regeringen misslyckats med att bekämpa sexuellt våld. Fathy sitter nu häktad i väntan på utredning av en annan serie anklagelser med anknytning till nationell säkerhet.

D.  Den qatariska medborgaren Ola al-Qaradawi och hennes man Hosam Khalaf, som är egyptisk medborgare, har sedan den 30 juni 2017 hållits frihetsberövade under fasaväckande förhållanden, utan att någondera av dem anklagats för någonting som helst. I juni 2018 kom FN:s arbetsgrupp för frågor om godtyckliga frihetsberövanden fram till att de utsatts för grym, omänsklig eller förnedrande behandling som kan innebära tortyr, samt förklarade att frihetsberövandet av dem var godtyckligt och yrkade på att Egyptens regering skulle frige dem.

E.  Den 2 februari 2016 påträffades liket av Giulio Regeni, som försvunnit i Kairo den 25 januari, med tecken på ohygglig tortyr och en våldsam död. De egyptiska myndigheterna har ännu heller varken avslöjat sanningen om hans död eller ställt alla gärningsmännen inför rätta. Egypten har än en gång avslagit den italienska åklagarmyndighetens begäran om att identifiera dem som varit inblandade i Regenis försvinnande och död.

F.  Reportrar utan gränser har dokumenterat minst 38 fall där mediearbetare för närvarande hålls frihetsberövade i Egypten för sitt arbete, på grundval av politisk förföljelse och flerfaldiga kränkningar av rätten till en rättvis rättegång. Utländska mediearbetare tas också som måltavla, och flera korrespondenter i internationella medier har utvisats från Egypten eller vägrats inresa i landet. Pressfotografen Mahmoud ‘Shawkan’ Abu Zeid dömdes vid en massrättegång till fem års fängelse för sin lagliga yrkesverksamhet och avtjänar fortfarande ett tilläggsstraff på sex månader för att inte ha betalat ett ansenligt bötesbelopp. Ismail al-Iskandarani, som är en framträdande journalist och en av de ytterst få som rapporterat om människorättskränkningar i Sinai greps i november 2015 och dömdes av en militärdomstol i maj 2018 till tio års fängelse.

G.  I juli 2018 antogs en ny medielag där definitionen av begreppet press utvidgades till att omfatta alla konton i sociala medier med fler än 5 000 följare, så att dessa konton kan åtalas för att ha offentliggjort ”falska nyheter” eller allt som kan tolkas som uppvigling till brott mot lagen. Respekten för medborgerliga friheter, bland dem också yttrande- och mediefriheten, är en väsentlig del av grunden för ett demokratiskt samhälle, och journalister bör fritt få utöva sitt yrke, utan fruktan för lagföring eller fängelse.

H.  Företag från ett flertal olika EU-medlemsstater har fortsatt att till Egypten exportera övervakningsteknik som underlättar hackande och sabotageprogram, liksom också andra former av angrepp på människorättsförsvarare och aktivister från det civila samhället i sociala medier. Detta har lett till att yttrandefriheten på internet undertryckts.

I.  Egypten gick förra året till juridiskt angrepp mot icke-statliga organisationer med en lag som innebär att deras finansiering, utländsk eller inhemsk, måste godkännas av statliga säkerhetsmyndigheter, vilket i praktiken innebär ett förbud. Den 15 november 2018 yrkade president al-Sisi på en översyn av lagen om icke-statliga organisationer för att den skulle bli mera ”balanserad” och gav parlamentet i uppdrag att göra en sådan översyn. Den 20 december 2018 blir det ny rättegång mot de 16 anklagade i ”målet om utländsk finansiering”, 173/2011. Anklagelserna lyder på att de upprättat och drivit avdelningar av internationella organisationer utan statsmakternas tillstånd.

J.  Sedan april 2017 råder det undantagstillstånd i Egypten och undantagstillståndet förlängdes med tre månader från och med den 21 oktober 2018. Enligt statliga medier infördes undantagstillståndet för att bidra till åtgärder mot ”terrorismens faror och finansiering av terrorism”. Under hela denna period av tre månader får presidenten och de som agerar på hans vägnar hänskjuta civilpersoner till undantagsdomstolar för statssäkerhet. FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Michelle Bachelet, har kritiserat försöken att bevilja immunitet från lagföring för brott som påstås ha begåtts av medlemmar av säkerhetsstyrkorna, något som undergräver det egyptiska folkets förtroende för att regeringen kan stå till tjänst med rättvisa åt alla.

K.  Egyptens lag mot terrorism har en bred definition av begreppet terrorism, vilken innefattar ”brott mot allmän ordning, hot mot samhällets säkerhet, intressen och trygghet, förhindrande av konstitutionens eller rättsordningens tillämpning eller verksamhet till skada för nationens enhet, samhällsfreden eller den nationella säkerheten”, vilket innebär att fredliga oliktänkande, förkämpar för demokrati och människorättsförsvarare löper risk att stämplas som terrorister och dömas till döden.

L.  Under president al-Sisis styre har Egyptens domstolar på preliminär basis rekommenderat minst 2 443 dödsdomar – bland dem också minst 12 mot barn – och låtit minst 1 451 dödsdomar vinna laga kraft. Minst 926 av de lagakraftvunna dödsdomarna avkunnades vid massrättegångar mot 15 eller fler personer samtidigt. Under samma period verkställde Egypten minst 144 avrättningar. Särskilt vid massrättegångar har dödsdomar ofta avkunnats mot personer som utövat sina grundläggande rättigheter, bland dem också mötesfriheten.

M.  I augusti bekräftade en egyptisk domstol domarna mot fler än 739 personer, med anledning av de protester som utspelade sig på torget Rabaa efter kuppen 2013. Domstolen ratificerade 75 dödsdomar och bekräftade livstidsdomarna mot ytterligare 47 personer. Under rättegången påtalades ett flertal regelstridigheter och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter beskrev den som ett grovt justitiemord.

N.  I slutet av november tillkännagav Egypten att det inrättats en ”hög ständig kommission för mänskliga rättigheter”, vilket uppgavs ha skett för att ”bemöta påståenden” om läget för de mänskliga rättigheterna i Egypten och för att ”sammanställa en enhetlig egyptisk syn på frågan”. Medlemmarna av kommissionen är huvudsakligen företrädare för utrikes- och inrikesministerierna, militären och underrättelseväsendet.

O.  Trots att den koptiska kulturen i Egyptens konstitution erkänns som en av landets ”stöttepelare” har våldet mot och diskrimineringen av egyptier av koptiskt ursprung, vilka utgör majoriteten av landets nio miljoner kristna, ökat sedan 2011. De koptiska kristna, som utgör omkring 10 % av Egyptens merendels muslimska befolkning, har drabbats hårdast av det sekteristiska våldet. Den 2 november 2018 angrep militanta islamister en buss med koptiska kristna pilgrimer i Minya, varvid sju dödades och nitton skadades. Av detta framgår vilka utmaningar Egypten står inför på säkerhetens område.

P.  Associeringsrådet EU–Egypten ska sammanträda den 20 december 2018. Ett besök i Egypten från Europaparlamentets underutskott för mänskliga rättigheter är planerat att äga rum före mötet i associeringsrådet. Egypten har inte officiellt bjudit in denna delegation.

Q.  Egypten har genomgått många svåra prövningar sedan revolutionen 2011, och världssamfundet stöder landet för att det ska klara av sina ekonomiska, politiska och säkerhetsmässiga utmaningar. Det finns stora säkerhetsutmaningar i Egypten, särskilt på Sinaihalvön, där terroristgrupper har angripit säkerhetsstyrkor. En rad förödande terrorattacker har inträffat i Egypten.

R.  De nya prioriteringarna för partnerskapet EU–Egypten 2017–2020, som antogs i juli 2017, styrs av ett gemensamt åtagande i fråga om de universella värdena demokrati, rättsstaten och respekt för de mänskliga rättigheterna och utgör en ny ram för politiskt engagemang och fördjupat samarbete, bland annat inom säkerhet, rättsliga reformer och terrorismbekämpning, på grundval av ömsesidig respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Underutskottet för politiska frågor, mänskliga rättigheter och demokrati inom ramen för associeringsavtalet mellan Egypten och Europeiska unionen höll sitt femte sammanträde i Kairo den 10 och 11 januari 2018, där man tog upp samarbete inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatliga principer. Det sjätte mötet i Associeringskommittén EU–Egypten hölls den 8 november 2018.

S.  EU är Egyptens främsta ekonomiska partner och landets främsta källa till utländska investeringar. EU:s bilaterala bistånd till Egypten inom det europeiska grannskapsinstrumentet för 2017–2020 uppgår till runt 500 miljoner euro. Den 21 augusti 2013 gav rådet (utrikes frågor) den höga representanten i uppdrag att se över EU:s bistånd till Egypten. Rådet beslutade att EU:s samarbete med Egypten skulle justeras i enlighet med händelseutvecklingen på plats.

T.  Under hela presidentvalsprocessen 2018 undanröjdes möjligheterna till en fredlig politisk opposition, och de egyptiska väljarna förnekades sin rätt till politiskt deltagande i en massiv omfattning.

U.  Rådet (utrikes frågor) angav i sina slutsatser av den 21 augusti 2013 att ”medlemsstaterna [också enades] om att dra in licenserna för export till Egypten av utrustning som kan användas för internt förtryck och att ompröva licenserna för export av sådan utrustning som omfattas av gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp och se över sitt stöd på säkerhetsområdet med Egypten”. Dessa slutsatser upprepades av utrikesrådet i februari 2014. Vice ordföranden/den höga representanten bekräftade i ett skriftligt svar av den 27 oktober 2015 att dessa slutsatser utgjorde ”ett politiskt ställningstagande mot allt militärt stöd till Egypten”.

1.  Europaparlamentet fördömer skarpt de fortsatta restriktionerna för grundläggande demokratiska rättigheter, särskilt yttrandefriheten både på och utanför internet, förenings- och mötesfriheten, den politiska pluralismen och rättsstaten i Egypten. Parlamentet kräver ett slut på alla handlingar av våld, uppvigling, hets, trakasserier, hotelser, påtvingade försvinnanden och censur som riktas mot människorättsförsvarare, advokater, demonstranter, journalister, bloggare, fackföreningsmedlemmar, studenter, kvinnorättsaktivister, hbti-personer, organisationer i det civila samhället, den politiska oppositionen och minoriteter, däribland nubier, och som förövas av statliga myndigheter, säkerhetsstyrkor och säkerhetstjänst samt andra grupper i Egypten. Parlamentet fördömer övervåldet mot demonstranter och begär en oberoende och insynsvänlig utredning av alla kränkningar av de mänskliga rättigheterna och att de ansvariga ska ställas inför rätta.

2.  Europaparlamentet uppmanar den egyptiska regeringen att omedelbart och villkorslöst frige människorättsförsvararna Ahmad Amasha, Hanan Badr al-Din, Amal Fathy, Ezzat Ghoneim, Hoda Abdelmoneim, Ibrahim Metwally Hegazy och Azzouz Mahgoub samt mediearbetarna Mahmoud ”Shawkan” Abu Zeid, Hisham Gaafar, Mohammed ”Oxygen” Ibrahim, Ismail Iskandarani, Adel Sabri, Ahmed Tarek Ibrahim Ziada, Alaa Abdelfattah, Shady Abu Zaid, Mostafa al-Aasar, Hassan al-Bannaand och Moataz Wadnan, liksom alla andra som frihetsberövats enbart för att de fredligt utövat sin rätt till yttrandefrihet, vilket strider mot Egyptens författning och internationella åtaganden. I väntan på att de ska släppas fria uppmanar parlamentet Egypten att ge dem full tillgång till sina familjer, advokater som de själva valt och lämplig medicinsk vård, och att genomföra trovärdiga utredningar av alla påståenden om misshandel eller tortyr. Parlamentet uppmanar EU att till fullo genomföra sina exportkontroller gentemot Egypten med avseende på varor som kan användas för tortyr eller dödsstraff.

3.  Europaparlamentet påminner den egyptiska regeringen om att Egyptens och dess befolknings långsiktiga välstånd går hand i hand med skyddet av universella mänskliga rättigheter och inrättandet och förankringen av demokratiska och öppna institutioner som verkar för att skydda medborgarnas grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar därför de egyptiska myndigheterna att fullt ut tillämpa principerna i de internationella konventioner som Egypten har anslutit sig till.

4.  Europaparlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att lägga ned alla befintliga grundlösa brottsutredningar om icke-statliga organisationer, däribland fallen av ”utländsk finansiering”, och att upphäva den drakoniska lagen om icke-statliga organisationer. Parlamentet vill att denna lag ska ersättas av nya rättsliga ramar som utarbetas i verkligt samråd med organisationer i det civila samhället i enlighet med Egyptens nationella och internationella åtaganden i syfte att skydda föreningsfriheten.

5.  Europaparlamentet uttrycker allvarlig oro över massrättegångarna i egyptiska domstolar och det stora antalet dödsdomar och långa fängelsestraff som avkunnas. Parlamentet uppmanar de egyptiska rättsliga myndigheterna att upphöra med att tillämpa dödsstraffet mot enskilda personer, däribland mot dem som var under 18 år vid tidpunkten för det påstådda brottet, och att upprätthålla och respektera den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som Egypten är part i, särskilt artikel 14 om rätten till en rättvis och snar rättegång på grundval av tydliga åtalspunkter och med respekt för de åtalades rättigheter.

6.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till Egypten att underteckna och ratificera det andra fakultativa protokollet till den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som syftar till ett avskaffande av dödsstraffet, liksom FN:s internationella konvention till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Parlamentet uppmuntrar den egyptiska regeringen att skicka ut en öppen inbjudan till de berörda särskilda FN-rapportörerna att besöka landet.

7.  Europaparlamentet uppmanar det egyptiska parlamentet att se över Egyptens strafflag, straffprocesslag, lagstiftning mot terrorism och militärlag. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att upphöra med att ställa civilpersoner inför rätta i militärdomstolar.

8.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över repressalierna mot personer som samarbetar eller försöker samarbeta med internationella människorättsorganisationer eller FN:s människorättsorgan, såsom senast FN:s särskilda rapportör om adekvata bostäder. Parlamentet påminner de egyptiska myndigheterna om Egyptens skyldigheter som FN‑medlem att avstå från sådana handlingar.

9.  Europaparlamentet fördömer den fortsatta förföljelsen av minoritetsgrupper i Egypten. Parlamentet upprepar sitt engagemang för samvets- och religionsfrihet i Egypten och uppmanar till internationellt samarbete, inbegripet en oberoende utredning av FN för att bedöma situationen för koptiska kristna i Egypten. Parlamentet uppmanar Egypten att se över sina hädelselagar och se till att religiösa minoriteter skyddas från dem.

10.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen den egyptiska regeringen att sätta stopp för alla diskriminerande åtgärder som infördes efter juni 2017 mot qatariska medborgare, särskilt med avseende på fallet Ola al-Qaradawi och hennes man Hosam Khalaf.

11.  Europaparlamentet stöder förhoppningarna hos majoriteten av det egyptiska folket, som vill få till stånd ett fritt, stabilt, blomstrande, inkluderande och demokratiskt land som respekterar sina nationella och internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter. Parlamentet påminner om att det, vid en tidpunkt då Egypten försöker befästa demokratin och rättsstaten, är viktigt med respekt för fredligt uttryckande av åsikter och kritik.

12.  Europaparlamentet uttrycker sitt djupaste deltagande med de anhöriga till terrorismens offer. Parlamentet står solidariskt med det egyptiska folket och upprepar sitt åtagande att bekämpa spridningen av radikala ideologier och terrorgrupper.

13.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen den egyptiska regeringen att se till att alla insatser på Sinaihalvön genomförs i enlighet med internationella normer för mänskliga rättigheter, att grundligt utreda alla övergrepp, att omedelbart öppna norra Sinai för oberoende observatörer och journalister, att tillgodose invånarnas grundläggande behov och att tillåta oberoende hjälporganisationer att ge stöd till människor i nöd.

14.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att prioritera situationen för människorättsförsvarare i Egypten och att fördöma den alarmerande människorättssituationen i landet, inklusive användningen av dödsstraff. Utrikestjänsten uppmanas med eftertryck att ta upp den senaste utvecklingen i Egypten och att använda alla medel för att utöva inflytande som står till dess förfogande för att sätta press på Egypten att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna och sätta stopp för nära förestående avrättningar, att begära att de frihetsberövade omedelbart ska friges och att uppmuntra de egyptiska myndigheterna att respektera sina åtaganden i fråga om internationella normer och lagar.

15.  Europaparlamentet framhåller den betydelse som EU tillmäter sitt samarbete med Egypten som en viktig granne och partner. Egypten uppmanas därför med stort eftertryck att infria sitt åtagande i prioriteringarna för partnerskapet EU–Egypten, som antogs den 27 juli 2017, om att främja demokrati, grundläggande friheter och mänskliga rättigheter i överensstämmelse med landets författning och internationella normer. Parlamentet understryker att partnerskapsprioriteringarna ingicks med Egypten 2017 trots en kontinuerlig tillbakagång på området för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten. Vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna uppmanas eftertryckligen att villkora ytterligare samarbete med Egypten med respekt för de mänskliga rättigheterna och att integrera människorättsfrågor i alla samtal med de egyptiska myndigheterna, särskilt avseende de tre fastställda prioriteringarna. Parlamentet upprepar att de mänskliga rättigheterna inte får undergrävas genom migrationshantering eller åtgärder för att bekämpa terrorism.

16.  Europaparlamentet påminner de egyptiska myndigheterna om att nivån på EU:s engagemang i Egypten bör vara incitamentbaserad i linje med ”mer för mer”‑principen i den europeiska grannskapspolitiken, och bör vara beroende av att det görs framsteg i reformen av demokratiska institutioner, rättsstaten och mänskliga rättigheter.

17.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen vice ordföranden/den höga representanten och medlemsstaterna att behålla en stark och enad hållning i fråga om EU:s ställningstagande för mänskliga rättigheter vid mötet i associeringsrådet EU–Egypten den 20 december 2018, på samma sätt som de bör göra i alla forum för mänskliga rättigheter och i bilaterala och multilaterala möten, och att tydligt uttrycka de konsekvenser som den egyptiska regeringen kommer att möta om den inte kan vända sin negativa utveckling, såsom riktade sanktioner mot personer som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar även EU att utfärda ett fast uttalande vid nästa möte i FN:s råd för mänskliga rättigheter, också med tanke på rekommendationerna till FN:s allmänna återkommande utvärdering 2019.

18.  Europaparlamentet påminner om sin fortsatta bestörtning över tortyren och dödandet av den italienske forskaren Giulio Regeni. Parlamentet kommer att fortsätta att trycka på för att EU:s myndigheter ska stå i kontakt med sina egyptiska motsvarigheter fram till dess att sanningen kommer fram i detta fall och förövarna ställs till svars. Parlamentet påminner de egyptiska myndigheterna om deras ansvar för säkerheten för de italienska och egyptiska jurister som utreder fallet Giulio Regeni.

19.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att stoppa exporten till Egypten av övervakningsteknik och säkerhetsutrustning som kan underlätta angrepp på människorättsförsvarare och aktivister i det civila samhället, även på sociala medier.

20.  Europaparlamentet beklagar djupt de egyptiska myndigheternas ovilja att organisera ett besök i Kairo från parlamentets underutskott för mänskliga rättigheter. Parlamentet förväntar sig att EU tar upp de egyptiska myndigheternas fortsatta vägran att tillåta detta besök.

21.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas regeringar och parlament samt Egyptens regering och parlament.

(1)

Antagna texter, P8_TA(2018)0035.

(2)

EUT C 50, 9.2.2018, s. 42.

(3)

EUT C 399, 24.11.2017, s. 130.

(4)

EUT C 300, 18.8.2016, s. 34.

Senaste uppdatering: 12 december 2018Rättsligt meddelande