GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION om INF-avtalets framtid och konsekvenserna för Europeiska unionen
13.2.2019 - (2019/2574(RSP))
som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:
B8‑0128/2019 (ECR)
B8‑0129/2019 (S&D)
B8‑0130/2019 (PPE)
B8‑0132/2019 (ALDE)
B8‑0133/2019 (Verts/ALE)
Michael Gahler, Cristian Dan Preda, Sandra Kalniete, José Ignacio Salafranca Sánchez‑Neyra, David McAllister, Tunne Kelam, Eduard Kukan för PPE-gruppen
Clare Moody, Knut Fleckenstein, Elena Valenciano, Victor Boştinaru för S&D-gruppen
Geoffrey Van Orden, Charles Tannock, Ruža Tomašić, Ruža Tomašić, Branislav Škripek för ECR-gruppen
Urmas Paet, Petras Auštrevičius, Jozo Radoš, Marietje Schaake, Hilde Vautmans för ALDE-gruppen
Klaus Buchner, Bodil Valero, Reinhard Bütikofer, Molly Scott Cato, Bart Staes, Indrek Tarand för Verts/ALE-gruppen
Europaparlamentets resolution om INF-avtalets framtid och konsekvenserna för Europeiska unionen
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av avtalet mellan Amerikas förenta stater och Socialistiska rådsrepublikernas union om avskaffande av deras medeldistans- och kortdistansrobotar (nedan kallat INF-avtalet), undertecknat i Washington den 8 december 1987 av den dåvarande amerikanske presidenten Ronald Reagan och den sovjetiske ledaren Michail Gorbatjov[1],
– med beaktande av 2018 års rapport om anslutning till och efterlevnad av avtal och åtaganden om vapenkontroll, icke-spridning och nedrustning, utarbetat av Förenta staternas utrikesministerium,
– med beaktande av den amerikanske presidenten Donald Trumps uttalande av den 21 oktober 2018 med varsel om att Förenta staterna skulle frånträda INF-avtalet,
– med beaktande av Förenta staternas utrikesministers uttalande av den 2 februari 2019 om Förenta staternas avsikt att frånträda INF-avtalet[2],
– med beaktande av den ryske presidenten Vladimir Putins uttalande av den 2 februari 2019 om att även Ryssland skulle inställa sitt deltagande i avtalet,
– med beaktande av Natos utrikesministrars uttalande av den 4 december 2018 om INF-avtalet[3],
– med beaktande av En global strategi för Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik – Delade visioner, gemensamma åtgärder: Ett starkare Europa,
– med beaktande av de farhågor som yppats av Förenta staterna och Nato om att Ryssland inte följt INF-avtalet, särskilt i fråga om sitt nya robotsystem 9M729, senast i uttalandet från Nordatlantiska rådet av den 1 februari 2019[4],
– med beaktande av uttalandena av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Federica Mogherini, vid den sjunde EU-konferensen om icke-spridning och nedrustning som anordnades i Bryssel den 18–19 december 2018,
– med beaktande av sin resolution av den 27 oktober 2016 om nukleärt säkerhetsskydd och icke-spridning[5],
– med beaktande av EU:s och Natos gemensamma förklaring om samarbete, som undertecknades i Bryssel den 10 juli 2018,
– med beaktande av FN:s nedrustningsagenda[6],
– med beaktande av FN:s mål för hållbar utveckling nr 16, som syftar till att främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling[7],
– med beaktande av den årliga framstegsrapporten för 2017 av den 18 maj 2018 om genomförandet av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen,
– med beaktande av icke-spridningsfördraget från 1968, där alla stater åläggs att bedriva kärnvapennedrustning med ärligt uppsåt och att upphöra med kärnvapenkapprustningen,
– med beaktande av fördraget om förbud mot kärnvapen, som antogs av FN:s generalförsamling den 7 juli 2017,
– med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2010 om fördraget om icke-spridning av kärnvapen[8],
– med beaktande av EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003,
– med beaktande av rådets slutsatser om den 9:e översynskonferensen mellan parterna i fördraget om icke-spridning av kärnvapen (8079/2015),
– med beaktande av Nobels fredspris 2017, som tilldelades den internationella kampanjen för att avskaffa kärnvapen (Ican), samt av Icans uttalande av den 1 februari 2019 US withdrawal from INF Treaty puts Europe (and the world) at risk,
– med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:
A. INF-avtalet, som undertecknades 1987 av Förenta staterna och Sovjetunionen, var ett unikt avtal under det kalla kriget, eftersom det krävde att de två länderna förstörde, och inte bara fastställde gränser för, sina markbaserade kärnbestyckade och konventionella ballistiska robotar och kryssningsrobotar med en räckvidd på 500–5 500 km, och förbjöd parterna att inneha, tillverka och flygtesta sådana robotar.
B. I maj 1991 hade 2 692 robotar skrotats i enlighet med villkoren i avtalet. Därefter utfördes under tio års tid inspektioner på plats. Slutligen skrotades över 3 000 robotar med kärnstridsspetsar tack vare INF-avtalet.
C. INF-avtalet bidrog till att begränsa den strategiska konkurrensen mellan Förenta staterna och Sovjetunionen, som sedermera blev Ryska federationen, samtidigt som det bidrog till att bygga upp och stärka stabiliteten under det kalla kriget. INF-avtalet har blivit till störst nytta för Europa och haft en grundläggande betydelse för upprätthållande av säkerheten i Europa i över trettio års tid. Avtalet fortsätter att utgöra en pelare för internationell fred och stabilitet, i synnerhet i den europeiska säkerhetsstrukturen.
D. År 2014 hävdade Obama-administrationen att Ryssland bröt mot INF-avtalets skyldigheter att inte inneha, tillverka eller utföra flygtest av markbaserade kryssningsrobotar med en räckvidd på 500–5 500 km eller att inneha eller tillverka avskjutningsramper för sådana robotar. I rapporter offentliggjorda av Förenta staternas utrikesministerium 2015, 2016, 2017 och 2018 upprepade Förenta staterna sina anklagelser om att Ryssland fortsätter att bryta mot avtalet.
E. Förenta staterna och Nato har vid upprepade tillfällen frågat Ryssland om dess utveckling av robotar, särskilt när det gäller robotsystemet 9M729, som de anser strida mot INF-avtalet.
F. I december 2017, 30 år efter avtalets ingående, tillkännagav president Trumps administration en ”integrerad strategi” för diplomatiska, militära och ekonomiska åtgärder som syftade till att åter få Ryssland att följa reglerna. Dessa åtgärder inkluderade diplomatiska insatser via den särskilda kontrollkommissionen, inledning av ett program för militär forskning och utveckling samt ekonomiska åtgärder mot ryska enheter som var involverade i utvecklingen och produktionen av den otillåtna roboten.
G. Varken Förenta staterna eller Ryssland har åtgärdat sina gemensamma farhågor genom en diplomatisk dialog. Den särskilda kontrollkommission, som inrättades genom avtalet för att bland annat behandla frågor om efterlevnad, har inte sammankallats.
H. Den 20 oktober 2018 meddelade president Trump att Förenta staterna skulle frånträda INF-avtalet, och angav som orsak att Ryssland inte följer avtalet och Kina inte deltar i det. Den 4 december 2018, efter Natos utrikesministermöte, meddelade Förenta staterna utrikesminister Mike Pompeo, att Förenta staterna hade konstaterat att Ryssland väsentligt brutit mot avtalet och att Förenta staterna därför skulle inställa fullgörandet av sina skyldigheter inom 60 dagar om Ryssland inte började följa avtalet fullt ut och på ett kontrollerbart sätt.
I. Den 1 februari 2019 tillkännagav Förenta staterna sin avsikt att inställa fullgörandet av sina skyldigheter enligt INF-avtalet och inleda processen med att frånträda avtalet, såvida inte Ryssland, som Förenta staterna anser att väsentligt bryter mot avtalet, inom sex månader åter började efterleva bestämmelserna. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har uppmanat Ryssland att ta vara på den sexmånadersperiod som Förenta staterna erbjudit för att återgå till fullständig efterlevnad.
J. Den 4 december 2018 utfärdade Natoländernas utrikesministrar ett uttalande om att Ryssland brutit mot INF-avtalet och uppmanade landet att snarast gå tillbaka till att följa bestämmelserna i avtalet fullt ut på ett kontrollerbart sätt.
K. Den 2 februari 2019 tillkännagav Ryssland att landet ämnade inställa tillämpningen av INF-avtalet och utveckla nya typer av robotar. De ryska myndigheterna har upprepade gånger aktualiserat farhågor om Natos antirobotanläggningar.
L. Kina, tillsammans med andra som inte har undertecknat INF-avtalet, har genomfört en massiv utbyggnad av sin robotarsenal, varav det framgår att det behövs ett nytt avtal som ska bli bindande för Förenta staterna, Ryssland och Kina.
M. Om avtalet eventuellt upphör att gälla skulle det kunna leda till ökade spänningar mellan kärnvapenstaterna, missförstånd och ny kapprustning.
N. INF-avtalet är en hörnsten för upprätthållandet av global strategisk stabilitet, global fred och regional säkerhet. Om avtalet fick kvarstå skulle detta bidra till ansträngningarna att bibehålla andra befintliga avtal om vapenkontroll och nedrustning och skapa gynnsammare villkor för förhandlingar on vapenbegränsning, nedrustning och icke-spridning. Tillkännagivandena om frånträde leder till att man kan ifrågasätta om andra större avtal om vapenkontroll kommer att förlängas, till exempel fördraget mellan Amerikas förenta stater och Ryska federationen om åtgärder för ytterligare minskning och begränsning av strategiska offensiva vapen (det nya Start-avtalet), något som skulle bli till stor skada för den internationella vapenkontrollordning som gett oss flera tiotals år av stabilitet på kärnvapenområdet, så att världen skulle stå utan rättsligt bindande och kontrollerbara gränser för kärnvapenarsenaler.
O. FN:s fördrag om förbud mot kärnvapen öppnades den 20 september 2017 av FN:s generalsekreterare för undertecknande, och har hittills undertecknats av 70 stater av vilka 21 stater blivit parter i fördraget genom att ratificera det. En av dessa stater är en EU-medlemsstat, nämligen Österrike, och Irland kommer sannolikt inom de närmaste månaderna att lämna in sitt ratificeringsinstrument till FN:s generalsekreterare.
P. Organisationen Ican, mottagare av Nobels fredspris, har uppmanat alla stater att ratificera fördraget om fullständigt förbud mot kärnvapen.
1. Europaparlamentet stöder att INF-avtalet efterlevs, samt att det får fortsätta och förstärks. Parlamentet erinrar om vilket livsviktigt bidrag avtalet gett till fred och säkerhet i Europa och i den övriga världen, liksom också till global nedrustning och icke-spridning.
2. Europaparlamentet uttrycker djup oro över avtalsbrotten och över de tillkännagivanden som därefter gjorts av Förenta staterna och Ryssland om att inställa fullgörandet av sina skyldigheter enligt avtalet och att frånträda avtalet inom sex månader. Parlamentet understryker att detta innebär ett hot, dels mot Europas allra viktigaste säkerhetsintressen, dels mot fred och säkerhet i Europa och runt om i världen. Parlamentet befarar att detta kan leda till felräkningar och missuppfattningar så att förbindelserna mellan Förenta staterna och Ryssland försämras, spänningen stiger, de nukleära och militära riskerna och hoten förvärras och vi kanske återgår till destabiliserande kapprustning, till skada för Europas säkerhet och strategiska stabilitet.
3. Europaparlamentet fördömer Ryssland för dess fortsatta avtalsbrott.
4. Europaparlamentet uppmanar Ryssland, med tanke på landets fortsatta överträdelser av avtalets bestämmelser, att återgå till att fullt ut och på ett kontrollerbart sätt följa avtalet, för att därigenom bemöta de farhågor som aktualiserats av Förenta staterna och Nato. Parlamentet uppmanar med kraft Ryssland att engagera sig för att avtalet ska få en framtid på lång sikt.
5. Europaparlamentet erkänner betydelsen av fullständig transparens och dialog för att skapa tillit och förtroende när det gäller genomförandet av INF-avtalet och alla andra avtal som stöder strategisk stabilitet och säkerhet. Parlamentet uppmanar mot bakgrund av det ovansagda både Ryssland och Förenta staterna att få till stånd en lösning i fråga om de respektive påståendena om att avtalet inte följts, att gå in i en konstruktiv dialog under överinseende av FN:s säkerhetsråd, den särskilda kontrollkommissionen eller andra lämpliga forum, för att skapa avspänning under hänsynstagande till bägge parternas intressen och farhågor, för att förhandla med ärligt uppsåt för att slå vakt om INF-avtalet innan avtalet faktiskt frånträds i augusti 2019 och för att förbättra öppenheten och den ömsesidiga övervakningen och få till stånd mer kraftfulla regler och garantier för sin respektive robotkapacitet och kärnvapenkapacitet.
6. Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/unionens höga representant att använda alla de politiska och diplomatiska medel som står till hennes förfogande för att gå in i en dialog med de stater som är parter i INF-avtalet för att återställa förtroendet över gränserna, och erbjuda EU:s sakkunskap och erfarenhet inom medlingens område för att inte både Förenta staterna och Ryssland ska frånträda avtalet. Parlamentet uppmanar kraft vice ordföranden/unionens höga representant till krafttag för att bevara och utveckla INF-avtalet och inleda förhandlingar om ett multilateralt avtal om den kategori av robotar som avtalet berör. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/unionens höga representant att lägga fram förslag om att stärka befintlig expertis om icke-spridning och vapenkontroll i EU och se till att EU spelar en kraftfull och konstruktiv roll i arbetet för att utveckla och stärka de globala regelbaserade insatserna för icke-spridning och strukturen för vapenkontroll och nedrustning.
7. Europaparlamentet betonar att INF-avtalets osäkra framtid inte bör få äventyra andra vapenkontrollavtal. Parlamentet uppmanar framför allt med kraft Förenta staterna och Ryssland att förlänga det nya Start-avtalet, där vardera partens antal utplacerade strategiska stridsspetsar begränsas till 1 550, innan det löper ut under 2021.
8. Europaparlamentet upprepar sitt fulla engagemang för bevarandet av ändamålsenliga internationella vapenkontroll-, nedrustnings- och icke-spridningsordningar som en hörnsten för den globala och europeiska säkerheten. Parlamentet anser att Europa måste föregå med gott exempel, av omsorg om sin trovärdighet och för att vi ska komma framåt på vägen mot en kärnvapenfri värld. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att göra multilateral kärnvapennedrustning till en prioritering både inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet erinrar om sitt åtagande om att bedriva en politik för att minska och få bort alla kärnvapenarsenaler.
9. Europaparlamentet anser att Europas säkerhet bör förbli odelad. Parlamentet uppmanar alla EU-medlemsstater som också är Natomedlemmar att handla därefter. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att göra en gemensam hotbildsbedömning genom att analysera vilka konsekvenserna för EU:s säkerhet det skulle få om det skydd som INF-avtalet ger unionen och dess medborgare inte längre fanns till, och att inom rimlig tid rapportera om detta till Europaparlamentet i enlighet med artikel 36 i fördraget om Europeiska unionen, samt att därefter utveckla en trovärdig och ambitiös nedrustningsstrategi, baserad på effektiv multilateralism.
10. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram förslag för att mobilisera EU:s ekonomiska resurser och stärka dels unionens kunskapsbas och sakkunskap om icke-spridning och vapenkontroll, dels dess mänskliga kapacitet för att analysera hoten från kärnvapen. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att lägga fram väl genomtänkta planer för att förhindra att kärnvapen används oavsiktligt eller genom olyckshändelse.
11. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaternas regeringar och parlament, Nato, Förenta nationerna, Förenta staternas president och ledamöterna av Förenta staternas kongress, Ryska federationens president och ledamöterna av den ryska statsduman samt Ryska federationens federala råd.
- [1] https://treaties.un.org/doc/Publication/UNTS/Volume%201657/v1657.pdf
- [2] https://www.state.gov/secretary/remarks/2019/02/288722.htm
- [3] https://www.nato.int/cps/en/natohq/official_texts_161122.htm
- [4] https://www.nato.int/cps/en/natohq/news_162996.htm
- [5] EUT C 215, 19.6.2018, s. 202.
- [6] https://front.un-arm.org/documents/SG+disarmament+agenda_1.pdf
- [7] https://sustainabledevelopment.un.org/sdg16
- [8] EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 77.