Förfarande : 2019/2690(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B8-0255/2019

Ingivna texter :

RC-B8-0255/2019

Debatter :

PV 18/04/2019 - 6.1
CRE 18/04/2019 - 6.1

Omröstningar :

PV 18/04/2019 - 10.1
CRE 18/04/2019 - 10.1

Antagna texter :

P8_TA(2019)0422

<Date>{17/04/2019}17.4.2019</Date>
<RepeatBlock-NoDocSe> <NoDocSe>B8‑0255/2019</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B8‑0256/2019</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B8‑0258/2019</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B8‑0259/2019</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B8‑0260/2019</NoDocSe></RepeatBlock-NoDocSe> } RC1
PDF 158kWORD 60k

<TitreType>GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreRecueil>i enlighet med artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Replacing>som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:</Replacing>

<TablingGroups>B8‑0255/2019 (ECR)

B8‑0256/2019 (Verts/ALE)

B8‑0258/2019 (S&D)

B8‑0259/2019 (PPE)

B8‑0260/2019 (ALDE)</TablingGroups>


<Titre>om Kina, särskilt situationen för religiösa och etniska minoriteter </Titre>

<DocRef>(2019/2690(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Cristian Dan Preda, Michaela Šojdrová, José Ignacio Salafranca Sánchez‑Neyra, Esther de Lange, Jarosław Wałęsa, Romana Tomc, Csaba Sógor, Pavel Svoboda, Milan Zver, Tunne Kelam, Tomáš Zdechovský, David McAllister, Adam Szejnfeld, Andrzej Grzyb, Inese Vaidere, Seán Kelly, Andrey Kovatchev, Marijana Petir, Sandra Kalniete, Laima Liucija Andrikienė, Krzysztof Hetman, Julia Pitera, László Tőkés, Elmar Brok</Depute>

<Commission>{PPE}för PPE-gruppen</Commission>

<Depute>Elena Valenciano, Soraya Post, Jo Leinen</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

<Depute>Charles Tannock, Bas Belder, Monica Macovei, Branislav Škripek, Anna Elżbieta Fotyga</Depute>

<Commission>{ECR}för ECR-gruppen</Commission>

<Depute>Nathalie Griesbeck, Petras Auštrevičius, Beatriz Becerra Basterrechea, Izaskun Bilbao Barandica, Gérard Deprez, María Teresa Giménez Barbat, Marian Harkin, Petr Ježek, Louis Michel, Javier Nart, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Carolina Punset, Frédérique Ries, Robert Rochefort, Marietje Schaake, Jasenko Selimovic, Johannes Cornelis van Baalen, Hilde Vautmans, Mirja Vehkaperä</Depute>

<Commission>{ALDE}för ALDE-gruppen</Commission>

<Depute>Barbara Lochbihler, Reinhard Bütikofer, Heidi Hautala, Indrek Tarand, Helga Trüpel</Depute>

<Commission>{Verts/ALE}för Verts/ALE-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>


Europaparlamentets resolution om Kina, särskilt situationen för religiösa och etniska minoriteter

(2019/2690(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om situationen i Kina, särskilt resolutionerna av den 26 november 2009 om Kina: minoriteters rättigheter och tillämpningen av dödsstraff[1], av den 10 mars 2011 om situationen och kulturarvet i Kaxgar (Uiguriska autonoma regionen Xinjiang, Kina)[2], av den 15 december 2016 om fallen med det tibetanska buddhistinstitutet Larung Gar och med Ilham Tohti[3], av den 12 september 2018 om läget i förbindelserna mellan EU och Kina[4] samt av den 4 oktober 2018 om utbredda godtyckliga frihetsberövanden av uigurer och kazaker i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang[5],

 med beaktande av det strategiska partnerskapet mellan EU och Kina, som inleddes 2003, och av det gemensamma meddelandet av den 22 juni 2016 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Byggstenar för en ny EU-strategi för Kina (JOIN(2016)0030),

 med beaktande av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfrihet, som antogs av rådet (utrikes frågor) den 24 juni 2013,

 med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 12 mars 2019 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik EU och Kina – En strategisk hållning (JOIN(2019)0005),

 med beaktande av det gemensamma uttalandet från det 21:a toppmötet mellan EU och Kina av den 9 april 2019,

 med beaktande av människorättsdialogen mellan EU och Kina, som inleddes 1995, och den 37:e omgången av dialogen, som hölls i Bryssel den 1 och 2 april 2019,

 med beaktande av artikel 36 i Folkrepubliken Kinas författning, som säkerställer alla medborgares rätt till religionsfrihet, och av artikel 4, som värnar om nationella minoriteters rättigheter,

 med beaktande av den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966, som Kina undertecknade 1998 men inte ratificerade,

 med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

 med beaktande av de avslutande iakttagelserna från FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering i kommitténs granskning av Kina,

 med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. I sin strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati gör EU utfästelser om att mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen kommer att främjas utan undantag på alla områden av EU:s yttre åtgärder och att EU kommer att göra mänskliga rättigheter till en central del av sina förbindelser med alla tredjeländer, inbegripet dess strategiska partner. Detta bör fortsätta att vara en central del i de långvariga förbindelserna mellan EU och Kina, i enlighet med EU:s åtagande om att upprätthålla dessa samma värden i sina yttre åtgärder och Kinas uttalade intresse av att ansluta sig till dem i sin egen utveckling och sitt internationella samarbete.

B. Kina har lyckats lyfta 700 miljoner människor ur fattigdom, men sedan president Xi Jinping kom till makten i mars 2013 har situationen för de mänskliga rättigheterna fortsatt att försämras till följd av regeringens ökade fientlighet mot fredliga protester, yttrande- och religionsfriheten samt rättsstatsprincipen. De kinesiska myndigheterna har gripit och åtalat hundratals människorättsförsvarare, advokater och journalister.

C. De nya bestämmelserna om religiösa frågor, som trädde i kraft den 1 februari 2018, är mer restriktiva gentemot religiösa grupper och verksamheter, och tvingar dem att i högre grad följa partiets politik. Religionsfriheten och samvetsfriheten har nått ett nytt lågmärke sedan inledandet av de ekonomiska reformerna och öppnandet av Kina i slutet av 1970-talet. Kina hör till de länder som har flest personer fängslade på religiösa grunder.

D. I september 2018 nåddes en överenskommelse mellan Heliga stolen och den kinesiska regeringen om utnämningen av biskopar i Kina. Samtidigt har kristna religiösa samfunden utsatts för ett ökat förtryck i Kina, och kristna, såväl i underjordiska som i statligt godkända kyrkor, har utsatts för trakasserier och frihetsberövats, kyrkor har rivits, religiösa symboler har konfiskerats och kristna sammankomster har utsatts för tillslag. I vissa provinser tillåter de kinesiska myndigheterna inte att personer under 18 år deltar i religiös verksamhet. I september 2018 förbjöd Kina Zion Church, den största husförsamlingen i Kina med mer än 1 500 medlemmar.

E. Situationen i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang, där det bor tio miljoner muslimska uigurer och etniska kazaker, har snabbt försämrats, sedan stabiliteten i och kontrollen över Xinjiang har getts högsta prioritet av de kinesiska myndigheterna till följd av både återkommande terroristattacker i eller med påstådd anknytning till Xinjiang av uigurer och den strategiska placeringen av Uiguriska autonoma regionen Xinjiang för initiativet ”Ett bälte, en väg”. Det finns uppgifter om att lägersystemet i Xinjiang har utvidgats till andra delar av Kina.

F. Ett program för utomrättsliga frihetsberövanden har inrättats, och enligt uppskattningar som citeras av FN:s kommitté för avskaffande av rasdiskriminering hålls mellan tiotusentals och en miljon uigurer som tvingas genomgå en politisk ”omskolning”, utan att åtalas eller dömas, på obestämd tid, vilket innebär att de är godtyckligt frihetsberövade under förevändning av kampen mot terrorism och religiös extremism. I Xinjiang-provinsen har en politik införts med strikta restriktioner för religionsutövning, det uiguriska språket och den uiguriska kulturen.

G. Ett sofistikerat nätverk av inkräktande digital övervakning har utvecklats, med bland annat ansiktsigenkänningsteknik och datainsamling.

H. Den kinesiska regeringen har avslagit ett stort antal begäranden om tillstånd att sända oberoende utredare till Xinjiang från FN:s arbetsgrupp för frågor som rör påtvingade eller ofrivilliga försvinnanden, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och andra särskilda FN-förfaranden.

I. Situationen i Tibet har försämrats under de senaste åren, trots den ekonomiska tillväxten och utvecklingen av infrastrukturen, och den kinesiska regeringen har med hänvisning till säkerhet och stabilitet kringskurit en lång rad mänskliga rättigheter och gjort ständiga utfall mot den tibetanska identiteten och kulturen.

J. Övervaknings- och kontrollåtgärderna i Tibet har ökat under de senaste åren, liksom fallen av godtyckliga frihetsberövanden, tortyr och misshandel. Den kinesiska regeringen har skapat en miljö i Tibet där statens makt är obegränsad, rädslan genomsyrar hela samhället och varje aspekt av det offentliga och privata livet noga kontrolleras och regleras. I Tibet kan alla typer av icke-våldsamma avvikande meningar eller kritik mot offentlig politik med avseende på etniska eller religiösa minoriteter ses som ”splittrande” och därmed anses vara brottsliga. I dag är tillträdet till den autonoma regionen Tibet mer begränsat än någonsin tidigare.

K. Sedan 2009 har ett extremt stort antal tibetaner, främst munkar och nunnor, enligt uppgift tänt eld på sig själva i protest mot Kinas restriktiva Tibetpolitik och till stöd för Dalai lamas återvändande och rätten till religionsfrihet i Aba/Ngaba-regionen i Sichuanprovinsen och andra områden på den tibetanska platån. Det har inte gjorts några framsteg i arbetet med att finna en lösning på den tibetanska krisen under de senaste tio åren.

1. Europaparlamentet är djupt oroat över den alltmer repressiva regim som många religiösa och etniska minoriteter, i synnerhet uigurer och kazaker, tibetaner och kristna, utsätts för, och som ytterligare begränsar de författningsmässiga garantierna för deras rätt till kulturella uttryck, religionsfrihet, yttrande- och åsiktsfrihet, frihet att delta i fredliga sammankomster och föreningsfrihet. Parlamentet uppmanar myndigheterna att respektera dessa grundläggande friheter.

2. Europaparlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att omedelbart upphöra med godtyckliga frihetsberövanden, utan åtal, rättegång eller fällande dom för brott, av personer som tillhör de uiguriska och kazakiska minoriteterna och av tibetaner, att stänga alla läger och förvarsenheter och att omedelbart och villkorslöst frige de personer som har frihetsberövats.

3. Europaparlamentet begär ett omedelbart frigivande av godtyckligt frihetsberövade personer och samvetsfångar, däribland Falun Gong-utövare, och ett stopp för påtvingade försvinnanden, och insisterar på att alla ska kunna välja rättslig företrädare, träffa sina familjer och ges läkarvård samt få sina fall utredda.

4. Europaparlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att omedelbart frige uigurer, bland annat Ilham Tohti, Tashpolat Tiyip, Rahile Dawut, Eli Mamut, Hailaite Niyazi, Memetjan Abdulla, Abduhelil Zunun och Abdukerim Abduweli; personer som förföljs för sin religiösa övertygelse, bland annat Zhang Shaojie, Hu Shigen, Wang Yi och Sun Qian; tibetanska aktivister, författare och religiösa ledare som står åtalade för brott eller har fängslats för att ha utövat sin yttrandefrihet, bland annat Tashi Wangchuk och Lobsang Dargye.

5. Europaparlamentet begär att den svenska medborgaren och bokförläggaren Gui Minhai och de två kanadensiska medborgarna Michael Spavor och Michael Kovrig omedelbart ska friges.

6. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck den kinesiska regeringen att lämna ut alla uppgifter om personer som har försvunnit i Xinjiang till deras familjer.

7. Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att sätta stopp för sina kampanjer mot kristna församlingar och organisationer, trakasserier mot och frihetsberövanden av kristna pastorer och präster och tvångsrivningar av kyrkor.

8. Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att bevara det tibetanska folkets språkliga, kulturella, religiösa och övriga grundläggande friheter, och att avstå från en bosättningspolitik som gynnar han-folket och förfördelar tibetanerna, samt att avstå från att tvinga tibetanska nomader att överge sitt traditionella nomadliv.

9. Europaparlamentet fördömer de kampanjer som genomförs genom strategin för ”patriotisk utbildning”, däribland åtgärder för att styra tibetanska buddhistkloster. Parlamentet oroas av att Kinas strafflag missbrukas för att förfölja tibetaner och buddister, vars religiösa verksamhet likställs med ”separatism”. Det är djupt beklagligt att förutsättningarna för att utöva buddism i Tibet har försämrats betydligt efter de tibetanska protesterna i mars 2008, och att den kinesiska regeringen har antagit en mer genomgripande strategi för ”patriotisk utbildning”.

10. Europaparlamentet uppmanar med kraft de kinesiska myndigheterna att genomföra den i författningen garanterade rätten till religionsfrihet för alla kinesiska medborgare.

11. Europaparlamentet påminner om vikten av att EU och dess medlemsstater tar upp frågan om kränkningar av de mänskliga rättigheterna på alla politiska nivåer med de kinesiska myndigheterna, i linje med EU:s åtagande att tala med en stark, tydlig och enad röst i sina kontakter med landet, bland annat i den årliga människorättsdialogen, den strategiska dialogen, den ekonomiska dialogen och det ekonomiska toppmötet på hög nivå samt vid det kommande toppmötet mellan EU och Asien.

12. Europaparlamentet understryker att EU och Kina i deras gemensamma uttalande efter det 21:a toppmötet mellan EU och Kina på nytt bekräftade att alla mänskliga rättigheter är universella, odelbara, ömsesidigt beroende och sammanlänkade, och att EU med kraft bör uppmana Kina att agera i enlighet med detta. Parlamentet beklagar djupt att brådskande människorättsfrågor återigen spelade en marginell roll vid toppmötet mellan EU och Kina den 9 april 2019. Parlamentet anser att om och när toppmötet mellan EU och Kina enbart leder till vaga ord om mänskliga rättigheter bör rådet, Europeiska utrikestjänsten och kommissionen besluta sig för att inte inkludera dessa överhuvudtaget och i stället utfärda ett separat meddelande om ämnet med en meningsfull bedömning av såväl situationen som varför man inte kunde enas om mer kraftiga ordalag.

13. Europaparlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att förhindra all verksamhet som bedrivs av de kinesiska myndigheterna på EU:s territorium för att trakassera medlemmar av turkmuslimska samfund, tibetaner och andra religiösa och etniska grupper i syfte att tvinga dem att agera som angivare eller återvända till Kina eller att tysta dem.

14. Europaparlamentet uppmanar de kinesiska myndigheterna att tillåta ett fritt, meningsfullt och obehindrat tillträde till Xinjiang-provinsen och den autonoma regionen Tibet för journalister och internationella observatörer, däribland FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och FN:s särskilda förfaranden. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att under nästa session i FN:s råd för mänskliga rättigheter ta initiativ till en resolution om inrättande av ett undersökningsuppdrag till Xinjiang.

15. Europaparlamentet uppmanar den kinesiska regeringen att säkerställa en obegränsad respekt för medborgarnas rättigheter i den kinesiska författningen, med avseende på artikel 4, som skyddar nationella minoriteter; artikel 35, som skyddar yttrande-, press-, mötes-, förenings- och demonstrationsfriheten; artikel 36, som erkänner rätten till religionsfrihet, samt artikel 41, som garanterar rätten att kritisera och lägga fram förslag beträffande alla statliga organ och tjänstemän.

16. Europaparlamentet uppmanar med kraft Kina att ratificera den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter,

17. Europaparlamentet uppmanar med kraft Kina att ge diplomater, journalister och vanliga medborgare från EU fritt tillträde till Tibet på samma sätt som kinesiska resenärer ges fritt och öppet tillträde till EU-medlemsstaternas hela territorier. EU:s institutioner uppmanas med kraft att ta frågan om tillträde till Tibet under allvarligt övervägande i diskussionerna om avtalet om förenklade viseringsförfaranden mellan EU och Kina.

18. Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att den 37:e omgången av människorättsdialogen mellan EU och Kina inte gav några påtagliga resultat. Parlamentet beklagar vidare att den kinesiska delegationen inte deltog den 2 april i den fortsättning av dialogen som innehöll en diskussion med det civila samhällets organisationer.

19. Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten och medlemsstaterna att mer noggrant övervaka den oroande utvecklingen av situationen för mänskliga rättigheter i Xinjiang, inklusive förtryck och övervakning från regeringens sida, och att uttala sig både privat och offentligt mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Kina.

20. Europaparlamentet uppmanar rådet att överväga att anta riktade sanktioner mot tjänstemän som är ansvariga för kraftåtgärderna i Uiguriska autonoma regionen Xinjiang.

21. Europaparlamentet uppmanar EU, dess medlemsstater och det internationella samfundet att stoppa all export och all tekniköverföring av varor och tjänster som Kina använder för att utvidga och förbättra sin utrustning för it-övervakning och förutsägande profilering. Parlamentet är djupt oroat över att Kina redan exporterar sådan teknik till auktoritära stater världen över.

22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament och Folkrepubliken Kinas regering och parlament.

[1] EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 80.

[2] EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 185.

[3] EUT C 238, 6.7.2018, s. 108.

[4] Antagna texter, P8_TA(2018)0343.

[5] Antagna texter, P8_TA(2018)0377.

Senaste uppdatering: 18 april 2019Rättsligt meddelande