Förfarande : 2019/2733(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B9-0014/2019

Ingivna texter :

RC-B9-0014/2019

Debatter :

PV 18/07/2019 - 3.2
CRE 18/07/2019 - 3.2

Omröstningar :

PV 18/07/2019 - 7.2
CRE 18/07/2019 - 7.2

Antagna texter :

P9_TA(2019)0005

PDF 158kWORD 57k
ÄNDRINGSFÖRSLAG

 

Plenarhandling

 

<RepeatBlock-NoDocSe> <NoDocSe>B9-0014/2019</NoDocSe> }

 <NoDocSe>B9-0027/2019</NoDocSe> }

 <NoDocSe>B9-0030/2019</NoDocSe></RepeatBlock-NoDocSe> } RC1

 

<Date>{17/07/2019}17.7.2019</Date>

<TitreType>GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreRecueil>i enlighet med artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen</TitreRecueil>

<Replacing>som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:</Replacing>

<TablingGroups>B9-0014/2019 (Verts/ALE)

B9-0027/2019 (S&D)

B9-0030/2019 (Renew)</TablingGroups>

<Titre>om situationen vid gränsen mellan USA och Mexiko</Titre>

<DocRef>(2019/2733(RSP))</DocRef>

<RepeatBlock-By><Depute>Kati Piri, Nacho Sánchez Amor</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

<Depute>Sheila Ritchie, Andrus Ansip, Petras Auštrevičius, José Ramón Bauzá Díaz, Izaskun Bilbao Barandica, Jordi Cañas, Olivier Chastel, Dacian Cioloș, Pascal Durand, Laurence Farreng, Valter Flego, Luis Garicano, Klemen Grošelj, Christophe Grudler, Bernard Guetta, Sophia in ’t Veld, Irena Joveva, Pierre Karleskind, Ilhan Kyuchyuk, Javier Nart, Jan-Christoph Oetjen, Maite Pagazaurtundúa, Mauri Pekkarinen, Dragoş Pîslaru, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Stéphane Séjourné, Susana Solís Pérez, Ramona Strugariu, Irène Tolleret, Dragoş Tudorache, Viktor Uspaskich, Hilde Vautmans, Marie-Pierre Vedrenne</Depute>

<Commission>{Renew}för Renew Europe-gruppen</Commission>

<Depute>Tineke Strik, Damien Carême, Yannick Jadot, Margrete Auken, Monika Vana, Catherine Rowett, Alexandra Geese, Alice Kuhnke, Hannah Neumann, Erik Marquardt, Katrin Langensiepen, Molly Scott Cato, Gina Dowding, Ernest Urtasun, Reinhard Bütikofer</Depute>

<Commission>{Verts/ALE}för Verts/ALE-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

Europaparlamentets resolution om situationen vid gränsen mellan USA och Mexiko

(2019/2733(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av artikel 24 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, där det anges att barnets bästa ska komma i främsta rummet och att varje barn har rätt att upprätthålla ett personligt förhållande till och direkta kontakter med båda föräldrarna,

 med beaktande av den internationella konventionen om skydd av alla migrerande arbetstagare och deras familjemedlemmar,

 med beaktande av de uttalanden som ledamöter av den amerikanska kongressen gjorde efter att ha besökt förvarsenheter i juli 2019,

 med beaktande av konventionen angående flyktingars rättsliga ställning (1951 års konvention) och protokollet angående flyktingars rättsliga ställning från 1967,

 med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter från 1989,

 med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

 med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare från 2008,

 med beaktande av den nuvarande amerikanska administrationens politiska initiativ i fråga om migration och asyl samt protokollet om skydd av migranter (Migrant Protection Protocol),

 med beaktande av uttalandet av Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, av den 8 juli 2019,

 med beaktande av uttalandet av USA:s tillförordnade minister för inre säkerhet av den 9 juli 2019,

 med beaktande av memorandumet av den 2 juli 2019 från det amerikanska tillsynsorganet Office of Inspector General (OIG) till USA:s tillförordnade minister för inre säkerhet om situationen i mottagningscentrumet i Rio Grande Valley,

 med beaktande av den globala migrationspakten, som antogs av FN:s generalförsamling den 19 december 2018,

 med beaktande av Förenta staternas oavhängighetsförklaring från 1776,

 med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Både USA och EU anser att de mänskliga rättigheterna är en oförytterlig och grundläggande rättighet som gäller för alla människor.

B. Under de senaste åren har en svår krissituation med våld och kronisk fattigdom drivit familjer, däribland ungdomar och barn, på flykt från Mexiko och länderna i norra triangeln av Centralamerika – El Salvador, Guatemala och Honduras – till USA i deras strävan efter säkerhet, skydd och ekonomisk stabilitet.

C. USA har historiskt sett varit ett invandringsland med många olika befolkningsgrupper.

D. Varje suverän stat har rätt att besluta om villkoren för utländska medborgares inresa och vistelse, men måste samtidigt uppfylla alla relevanta internationella skyldigheter på människorättsområdet.

E. 2018 var USA den största givaren till FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) med ett bidrag på sammanlagt 1 589 776 543 US-dollar.

F. USA har antagit strikta åtgärder gentemot de migranter och asylsökande som tar sig över landets gräns i jakten på den oförytterliga rättigheten till liv, frihet och lycka.

G. Det råder en humanitär nödsituation vid gränsen mellan USA och Mexiko, där migranter och asylsökande hålls frihetsberövade på den amerikanske sidan efter att ha passerat gränsen. Situationen för barnen är särskilt oroväckande och oacceptabel eftersom hundratals barn tynar bort i tältstäder vid gränsen eller hålls bakom lås och bom i förvarsenheter som inte uppfyller miniminormerna för de mänskliga rättigheterna, eftersom de är överfulla och har vare sig fullgoda hälso- och sjukvårdsinrättningar eller ordentlig tillgång till mat och sanitära inrättningar.

H. I ett memorandum om situationen i mottagningscentrumet i Rio Grande Valley betonade det amerikanska tillsynsorganet OIG de ”brådskande frågor som kräver omedelbar uppmärksamhet och omedelbara åtgärder” på grund av ”allvarlig överbeläggning och långvariga frihetsberövanden av utländska ensamkommande barn, familjer och enskilda vuxna som omedelbart måste uppmärksammas” och därför efterlyste ”omedelbara åtgärder för att minska den farliga överbeläggningen och de långvariga frihetsberövandena av barn och vuxna i Rio Grande Valley”.

I. Att frånta barn deras frihet på grund av deras eller deras föräldrars migrationsstatus kan aldrig anses ske för barnets bästa och går utöver kravet på nödvändighet, blir grovt oproportionerligt och kan innebära en grym, omänsklig eller förnedrande behandling av migrerande barn. Varje frihetsberövande som vuxna migranter och asylsökande utsätts för bör vara en sista utväg och, om det måste göras, fortgå så kort tid som möjligt, med garantier för ett korrekt rättsförfarande och under förhållanden som fullt ut överensstämmer med alla relevanta internationella människorättsnormer.

J. Enligt uppgifter som lämnats till Amnesty International av USA:s tullverk och gränsbevakning separerades omkring 8 000 familjeenheter mellan 2017 och augusti 2018 efter att ha passerat gränsen. I dessa uppskattningar räknas många andra fall av separation inte in, till exempel sådana som skiljer barn från deras äldre syskon, syskon till en förälder, mor- eller farförälder eller personer som inte är nära anhöriga.

K. I juni 2018 beordrade en federal domare i San Diego den amerikanska administrationen att upphöra med separationerna. Trots detta har USA:s tullverk och gränsbevakning, enligt uppgifter som lämnats ut till den federala domaren, fortsatt att verkställa separationer, där minst 245 barn har avlägsnats från sina familjer sedan juni 2018, ofta utan någon tydlig dokumentation som kan hjälpa till att ta reda på var barnet befinner sig.

L. I december 2018 hade USA:s departement för hälsofrågor och sociala frågor (Department of Health and Human Services) identifierat 2 737 barn som skilts från sina föräldrar, samtidigt som det erkände att tusentals fler barn kan ha skilts från sina föräldrar sedan 2017 utan att administrationen kunnat identifiera dem på grund av avsaknaden av ett effektivt spårningssystem.

M. Separationer av familjer och frihetsberövande på obestämd tid utgör misshandel. Barn som bor på institutioner och befinner sig långt från sina familjer är mycket sårbara för emotionella, fysiska och psykiska övergrepp, som kan leda till bestående utvecklingsstörningar, skador och djupa trauman och få allvarliga negativa sociala konsekvenser.

N. Enligt rapporter från American Civil Liberties Union och olika uttalanden av talespersoner för USA:s departement för hälsofrågor och sociala frågor respektive för inre säkerhet känner man sedan förra året till minst sex barn som dödats i förvar för migranter, efter nästan ett helt decennium där inget barn rapporterats ha dött i det amerikanska tullverkets och gränsbevakningens förvar.

O. Enligt uppgifter från Internationella organisationen för migration (IOM) har 197 personer hittills dött under 2019 när de försökt passera gränsen till USA från Mexiko. Av dessa var minst tretton barn. Under de senaste fem åren har dödsfallen stadigt ökat och mellan 2014 och 2018 uppgick de sammanlagt till över 1 900.

P. Under de senaste veckorna har de mexikanska myndigheterna avsevärt ökat sina verkställande migrationspolitiska insatser, vilket har lett till att ett ökande antal migranter hålls i förvar och återsänds.

Q. Migranter – i det här fallet huvudsakligen från Centralamerika – som lever under svåra förhållanden sporras att resa till och ta sig över gränsen till USA. Trycket på gränserna söderut och norrut leder till att tusentals migranter – de flesta av dem kvinnor och barn – sätter sina liv på spel.

R. Enligt Mexikos regering står landet i dag inför en våldsam kris i fråga om den allmänna säkerheten. Enligt USA:s protokoll för skydd av migranter återsänds asylsökande till Mexiko, däribland de två stater i norr som hör till de mest våldsamma i landet – Baja California och Chihuahua, där de lever under extremt svåra förhållanden och riskerar att bli offer för grova brott, bland annat kidnappning, sexuella övergrepp och våld.

S. Stora avvisningar av asylsökande, olagliga familjeseparationer och godtyckliga frihetsberövanden av asylsökande på obestämd tid utan möjlighet till villkorlig frigivning utgör en grym politik och innebär uppenbara kränkningar av både USA:s asylrätt och folkrätten.

T. Den 27 juni 2019 antog USA:s representanthus ett paket på 4,6 miljarder US-dollar för att ta itu med situationen vid gränsen mellan USA och Mexiko.

U. Filialer till FN:s människorättskontor i Mexiko och Centralamerika har dokumenterat många människorättskränkningar och övergrepp mot migranter och asylsökande i transit, bland annat övervåld, godtyckligt frihetsberövande, familjeseparationer, nekad tillgång till tjänster, avvisningar och godtyckliga utvisningar.

V. 195 parter har undertecknat och ratificerat FN:s konvention om barnets rättigheter. Förenta staterna är den enda medlemsstaten i FN som inte har ratificerat konventionen.

W. Partnerskapet mellan EU och USA har sin historiska grund i starka politiska, kulturella, ekonomiska och historiska band och gemensamma värden såsom frihet, demokrati, främjande av fred och stabilitet, mänskliga rättigheter och rättsstaten. Starka förbindelser mellan EU och USA är avgörande för att skapa en mer demokratisk, säker och välmående värld.

1. Europaparlamentet oroar sig djupt för migranternas och de asylsökandes situation vid gränsen mellan USA och Mexiko, särskilt situationen för migrerande barn.

2. Europaparlamentet beklagar det stora antalet dödsoffer bland människor som färdats på vägarna i riktning mot gränsen mellan USA och Mexiko, samt uttrycker yttersta solidaritet med offren och deras familjer.

3. Europaparlamentet oroar sig för de skakande förhållandena för migranter och asylsökande, framför allt barn, i de amerikanska immigrationsmyndigheternas förvarsanläggningar, där det saknas lämplig hälso- och sjukvård, bra kosthållning och ordentliga sanitetsanläggningar. Parlamentet beklagar djupt att sju underåriga migranter på senaste tiden dött när de hållits i förvar av USA:s ministerium för inre säkerhet (Department of Homeland Security) och stöder allt som den amerikanska kongressen och administrationen gör för att ordna med övervakning och utredning av omständigheterna kring dessa dödsfall samt öppenhet om dem och ansvarsutkrävande för dem.

4. Europaparlamentet betonar att gränsförvaltningsåtgärderna måste överensstämma med USA:s internationella skyldigheter på området mänskliga rättigheter och inte bör bygga på en smalspårig strategi för upptäckt, kvarhållande och snabb deportering av irreguljära migranter.

5. Europaparlamentet vill ha garantier för mänskliga rättigheter, säkerhet och tillgång till asylförfaranden som överensstämmer med de mänskliga rättigheterna, även i form av respekt för principen om non-refoulement och tillhandahållande av människovärdiga mottagningsvillkor.

6. Europaparlamentet beklagar djupt att familjer splittras, så att barnen och deras närmaste anhöriga kan bli systematiskt traumatiserade. För dagens amerikanska administration verkar detta ha blivit ett immigrationspolitiskt redskap för att avskräcka människor som söker efter säkerhet.

7. Europaparlamentet framhåller att splittrande av familjer eller förvarstagande av immigranter aldrig är förenligt med barnets bästa.

8. Europaparlamentet tar del av memorandumet från tillsynsorganet OIG och liknande rapporter, och uppmanar USA att se över hela den nuvarande migrationspolitiken med tillhörande rutiner som strider mot internationell människorättslagstiftning, bland annat mot den grundläggande rättigheten att söka asyl, principen om non-refoulement och rätten till människovärdet.

9. Europaparlamentet uppmanar USA:s regering att sluta splittra familjer och att skyndsamt låta alla barn som fortfarande vistas åtskilt från sina föräldrar eller vårdnadshavare återförenas med dem för att de säkert ska kunna rehabiliteras, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas barnens behov.

10. Europaparlamentet uppmanar USA:s relevanta myndigheter att omedelbart tillförsäkra grundläggande rättigheter för alla förvarstagna, såsom rätten till vatten, mat, hälsovård och bostad.

11. Europaparlamentet uppmanar USA:s myndigheter att snabbt finna andra alternativ för migranter och asylsökande, både barn och vuxna, än förvarstagande, och yrkar på att de barn det berör får återvända till sina familjer.

12. Europaparlamentet uppmanar med kraft USA:s regering att ratificera FN-konventionen om barnets rättigheter, vilken USA undertecknade 1995 men aldrig därefter kom att anta, så att USA blivit det enda landet i världen som inte antagit den. Parlamentet uppmanar med kraft USA:s regering att ratificera det tredje fakultativa protokollet till konventionen, vilket handlar om ett förfarande för överföring av klagomål.

13. Europaparlamentet uttrycker allvarliga farhågor med anledning av de senaste tillslagen som gjorts av USA:s organ för verkställighet av immigrations- och tullagstiftningen (Immigration and Customs Enforcement, ICE) mot papperslösa migranter, i första hand från Centralamerika, samt mot deras föräldrar och barn, varvid dessa personer brottsligförklarats.

14. Europaparlamentet anser att det gynnar främlingsfientlighet, hat och våld om migrantströmmar bemöts genom att undertryckas eller brottsligförklaras.

15. Europaparlamentet oroar sig för de ändringar av migrationspolitiken som de mexikanska myndigheterna antagit på senaste tiden och uppmanar Mexikos regering att i sin hantering av migrationsfrågor följa internationella normer och internationell människorättslagstiftning.

16. Europaparlamentet anser att militären inte är den rätta att hantera migrationsfrågor, och påpekar att situationen vid gränsen bör hanteras av polisens specialstyrkor, som fått vederbörlig utbildning och tillhållits att respektera mänskliga rättigheter och migranternas människovärde.

17. Europaparlamentet håller med om att migrationen är en global utmaning, och uppmanar ursprungs-, genomfarts- och destinationsländerna att samarbeta för att åtgärda de grundläggande orsakerna till migrationsströmmarna med hjälp av en övergripande strategi. Parlamentet upprepar här sitt fulla stöd till att den globala flyktingpakten och den globala pakten för säker, ordnad och reguljär migration utvecklas och genomförs, eftersom de erbjuder ett betydande tillfälle till förbättrad migrationsstyrning och åtgärder mot de utmaningar som migrationsstyrning innebär.

18. Europaparlamentet påminner om sin tro på öppen och rättvis handel, och uttalar sin fasta övertygelse om att ekonomiska påtryckningar och hot om strafftullar motverkar sitt syfte och inte är ägnade att låta suveräna länder finna konstruktiva och varaktiga lösningar på sådana politiska utmaningar som migration.

19. Europaparlamentet uttrycker sin högaktning för de enskilda personer och civilsamhällesorganisationer som tillförsäkrat migranterna möjlighet att få ta del av sina mest grundläggande rättigheter, såsom rätten till vatten, mat, hälsovård, drägliga bostäder och annat dylikt bistånd på ömse sidor om gränsen och inom hela regionen. Parlamentet upprepar att man bör sluta brottsligförklara det humanitära biståndet, och uppmanar än en gång med kraft kommissionen att anta riktlinjer om denna fråga, i enlighet med parlamentets resolution av den 5 juli 2018.

20. Europaparlamentet välkomnar uttalandet av FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, och såg gärna att kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) eller relevanta FN-experter genomförde ett informationsuppdrag för undersökning av människorättssituationen utmed gränsen mellan USA och Mexiko.

21. Europaparlamentet åtar sig att noggrant övervaka EU:s utvecklingsbistånd till regionen, för att säkerställa effektiva standarder för utvecklingen, eftersom detta kan bidra till åtgärder mot de bakomliggande orsakerna till påtvingad migration.

22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, USA:s president Trump och hans administration, USA:s kongress och Mexikos regering och parlament.

Senaste uppdatering: 17 juli 2019Rättsligt meddelande