Förfarande : 2019/2886(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B9-0123/2019

Ingivna texter :

RC-B9-0123/2019

Debatter :

PV 23/10/2019 - 7
CRE 23/10/2019 - 7

Omröstningar :

PV 24/10/2019 - 8.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P9_TA(2019)0049

<Date>{22/10/2019}22.10.2019</Date>
<RepeatBlock-NoDocSe> <NoDocSe>B9‑0123/2019</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9‑0125/2019</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9‑0127/2019</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9‑0128/2019</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9‑0129/2019</NoDocSe></RepeatBlock-NoDocSe> } RC1
PDF 174kWORD 57k

<TitreType>GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreRecueil>i enlighet med artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Replacing>som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:</Replacing>

<TablingGroups>B9‑0123/2019 (Verts/ALE)

B9‑0125/2019 (Renew)

B9‑0127/2019 (PPE)

B9‑0128/2019 (GUE/NGL)

B9‑0129/2019 (S&D)</TablingGroups>


<Titre>om Turkiets militära operationer i nordöstra Syrien och konsekvenserna av dessa</Titre>

<DocRef>(2019/2886(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Michael Gahler, Željana Zovko, David McAllister, Sandra Kalniete, Esther de Lange, Andrzej Halicki, Paulo Rangel, Jeroen Lenaers, Vladimír Bilčík, Michal Wiezik, Peter Pollák, Ivan Štefanec</Depute>

<Commission>{PECH}för PPE-gruppen</Commission>

<Depute>Kati Piri, Nacho Sánchez Amor, Andreas Schieder</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

<Depute>Malik Azmani, Hilde Vautmans, Petras Auštrevičius, Phil Bennion, Izaskun Bilbao Barandica, Sylvie Brunet, Olivier Chastel, Katalin Cseh, Anna Júlia Donáth, Engin Eroglu, Laurence Farreng, Valter Flego, Luis Garicano, Barbara Ann Gibson, Klemen Grošelj, Christophe Grudler, Bernard Guetta, Martin Hojsík, Antony Hook, Karin Karlsbro, Ondřej Kovařík, Nathalie Loiseau, Karen Melchior, Urmas Paet, Maite Pagazaurtundúa, Frédérique Ries, María Soraya Rodríguez Ramos, Michal Šimečka, Susana Solís Pérez, Ramona Strugariu, Marie‑Pierre Vedrenne</Depute>

<Commission>{Renew}för Renew-gruppen</Commission>

<Depute>Tineke Strik, Hannah Neumann, Ernest Urtasun, Yannick Jadot, Heidi Hautala, Alice Kuhnke, Molly Scott Cato, Ellie Chowns, Damien Carême, Benoît Biteau, Petra De Sutter, Michael Bloss, Pär Holmgren, Markéta Gregorová, Caroline Roose, Erik Marquardt, François Alfonsi, David Cormand, Michèle Rivasi, Alexandra Geese, Catherine Rowett, Mounir Satouri, Jutta Paulus, Marcel Kolaja, Gwendoline Delbos‑Corfield, Niklas Nienaß, Ville Niinistö, Sergey Lagodinsky</Depute>

<Commission>{Verts/ALE}för Verts/ALE-gruppen</Commission>

<Depute>Nikolaj Villumsen, Özlem Demirel</Depute>

<Commission>{GUE/NGL}för GUE/NGL-gruppen</Commission>

</RepeatBlock-By>

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Europaparlamentets resolution om Turkiets militära operationer i nordöstra Syrien och konsekvenserna av dessa

(2019/2886(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 17 oktober 2019 om Turkiet,

 med beaktande av slutsatserna från rådets (utrikes frågor) möte den 14 oktober 2019 om Syrien,

 med beaktande av de relevanta uttalandena från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, särskilt hennes förklaring av den 9 oktober 2019 om den senaste utvecklingen i nordöstra Syrien och hennes kommentarer vid ankomsten till och vid presskonferensen efter rådets (utrikes frågor) möte den 14 oktober 2019,

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Syrien och sin resolution av den 14 mars 2019 om en europeisk sanktionsordning för kränkningar av de mänskliga rättigheterna[1],

 med beaktande av det gemensamma uttalandet från ordförandena för utrikesutskotten i Tyskland, Frankrike, Förenade kungariket, Europaparlamentet och det amerikanska representanthuset av den 18 oktober 2019,

 med beaktande av det gemensamma turkisk-amerikanska uttalandet av den 17 oktober 2019 om nordöstra Syrien,

 med beaktande av uttalandena av den 11 och den 15 oktober 2019 om Syrien från talespersonen för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Rupert Colville,

 med beaktande av Natos generalsekreterares uttalande av den 14 oktober 2019,

 med beaktande av Arabförbundets kommuniké av den 12 oktober 2019 om Turkiets militära operationer i nordöstra Syrien,

 med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 14 mars 2017 från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik EU:s strategi för Syrien (JOIN(2017)0011), samt av rådets slutsatser av den 3 april 2017 om EU:s strategi för Syrien,

 med beaktande av Förenta nationernas stadga och av samtliga FN-konventioner som Turkiet och Syrien har anslutit sig till,

 med beaktande av FN:s säkerhetsråds relevanta resolutioner, särskilt resolution 2254 (2015) av den 18 december 2015 och Genèvekommunikén från 2012,

 med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 71/248 av den 21 december 2016 om inrättande av en internationell, opartisk och oberoende mekanism för stöd till utredningar och åtal av dem som är ansvariga för de, enligt internationell rätt, allvarligaste brott som begåtts i Arabrepubliken Syrien sedan mars 2011,

 med beaktande av Romstadgan och Internationella domstolens grundläggande dokument, och med beaktande av det prejudikat som fastställts genom inrättandet av internationella tribunaler såsom Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, Internationella tribunalen för Rwanda och den särskilda domstolen för Libanon,

 med beaktande av det samförståndsavtal om inrättandet av nedtrappningszoner i Arabrepubliken Syrien som undertecknades av Iran, Ryssland och Turkiet den 6 maj 2017,

 med beaktande av Genèvekonventionerna från 1949 och tilläggsprotokollen till dessa,

 med beaktande av Natofördraget från 1949,

 med beaktande av konventionen om kemiska vapen från 1993,

 med beaktande av rådets slutsatser om EU:s regionala strategi för Syrien och Irak och mot hotet från Isil/Daish, antagna den 16 mars 2015,

 med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2019 om kommissionens rapport för 2018 om Turkiet[2], där kommissionen och rådet rekommenderades att, i enlighet med förhandlingsramen, formellt lägga anslutningsförhandlingarna med Turkiet på is,

 med beaktande av artikel 132.2 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Efter det att Förenta staternas president, Donald Trump, beslutat att dra tillbaka de amerikanska trupperna från nordöstra Syrien inledde Turkiet den 9 oktober 2019, i strid med internationell rätt, en militär invasion (Fredens källa) i områden i Syrien som kontrolleras av Syriens demokratiska styrkor (SDF). Detta har resulterat i ett stort antal civila och militära dödsoffer på ömse sidor om gränsen och, enligt FN-källor, minst 300 000 fördrivna personer, varav 70 000 barn. FN:s säkerhetsråd har ännu inte vidtagit några åtgärder med anledning av krisen trots EU:s enighet.

B. USA och Turkiet tillkännagav den 18 oktober 2019 en omedelbar, fem dagar lång vapenvila i en av Syriens gränsregioner. Denna överenskommelse är tillfällig med tanke på att Turkiet inte gått med på att dra tillbaka sina styrkor från nordöstra Syrien. Hur pass vapenvilan har genomförts är fortfarande oklart. Ett möte mellan president Erdoğan och president Putin ägde rum den 22 oktober.

C. Rådet har fördömt den turkiska operationen och utfäst sig att vidta inledande åtgärder avseende försäljningen av vapen till Turkiet. Ett antal EU-medlemsstater har redan formellt suspenderat försäljningen av vapen till Turkiet i enlighet med bestämmelserna i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel[3].

D. Rådet har med hänsyn till situationen i Syrien infört en rad restriktiva åtgärder inte bara mot personer som gjort sig skyldiga till repressiva åtgärder mot civilbefolkningen i Syrien, utan även mot personer och enheter som har samröre med dem. USA har infört sanktioner mot turkiska ministerier och högre statliga tjänstemän som svar på landets militära offensiv i norra Syrien.

E. Denna ensidiga turkiska militära operation saknar rättslig grund och förvärrar bara den åtta år långa konflikten i Syrien. Konsekvenserna av operationen skadar på ett allvarligt sätt de ansträngningar som gjorts av den globala koalitionen mot Daish, där SDF-styrkorna för närvarande ännu spelar en avgörande roll genom att bekämpa fortfarande aktiva IS-stridande.

F. EU:s officiella ståndpunkt är att stå fast vid den syriska statens enhet, suveränitet och territoriella integritet. Dessa mål kan garanteras endast genom en genuin politisk övergång i linje med FN:s säkerhetsråds resolution 2254 och Genèvekommunikén från 2012, som framförhandlades av de syriska parterna inom ramen för den FN-ledda Genèveprocessen. Under FN:s ledning nådde Arabrepubliken Syriens regering och den syriska förhandlingskommissionen en överenskommelse om att tillsätta en trovärdig, balanserad och inkluderande konstitutionell kommitté som skulle underlätta en politisk lösning på det syriska kriget. Denna kommitté riskerar nu att hindras från att mötas på grund av Turkiets ensidiga militära åtgärd.

G. Det förekommer uttryckliga rapporter om mord, hot, misshandel, kidnappning, plundring och konfiskering av civila hus från turkiskunderstödda väpnade gruppers sida, och civila som anklagas för samröre med specifika kurdiska grupper rapporteras ha tvingats bort från sina hem eller gripits vid kontrollställen av medlemmar i nämnda grupper. Enligt FN förekommer det rapporter om summariska avrättningar som utförs av stridande tillhörande den väpnade gruppen Ahrar al-Sharqiya, som är allierad med Turkiet. Enligt rapporter torterades och avrättades en välkänd kvinnlig kurdisk politiker, Hevrin Khalaf, av stridande tillhörande Ahrar al-Sharqiya.

H. Efter de amerikanska truppernas tillbakadragande gick Bashar al-Assads trupper den 14 oktober 2019 in i ett antal städer i nordöstra Syrien för första gången på sju år efter det att de kurdiska styrkorna ställt sig bakom en uppgörelse framförhandlad med Ryssland som medlare i ett försök att undvika en turkisk attack. De exakta detaljerna i uppgörelsen mellan Damaskus och kurderna är fortfarande oklara. Enligt ännu obekräftade uppgifter patrullerar ryska styrkor frontlinjerna mellan den turkiska och den syriska armén för att hålla dem åtskilda.

I. Turkiskunderstödda styrkor påstås ha använt ammunition laddad med vit fosfor. Bilder och videoklipp från sjukhusen i Tal Tamr och al-Hasakah visar barn med svåra kemiska brännskador. Turkiet har tillbakavisat anklagelserna. SDF har bett internationella organisationer att skicka experter för att undersöka frågan. FN:s inspektörer av kemiska vapen har meddelat att de börjat samla in information efter dessa anklagelser.

J. De kränkningar som Assadregimen och dess allierade, IS/Daish samt andra terroristgrupper gjort sig skyldiga till under den syriska konflikten inbegriper angrepp med kemiska vapen, attacker mot civila, utomrättsliga avrättningar, tortyr och misshandel, påtvingade försvinnanden, massarresteringar och godtyckliga gripanden, kollektiva bestraffningar, attacker mot sjukvårdspersonal och berövande av mat, vatten och medicinsk hjälp. Dessa brott utgör krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord och har hittills gått ostraffade.

K. Hundratals påstådda medlemmar i Daish, vissa av dem EU-medborgare, uppges – tillsammans med sina familjer – ha flytt från fångenskapen hos SDF mitt under den turkiska offensiven. De måste hindras från att återgå till att strida och sprida terror, som en främsta prioritering för säkerheten i regionen och EU. SDF säger sig hålla runt 10 000 stridande från Islamiska staten fångna. Det stora flertalet av de tusentals europeiska barnen till stridande från Islamiska staten befinner sig för närvarande i tre olika läger i nordöstra Syrien, närmare bestämt Al Hol, Roj och Ein Issa, som alla har drabbats hårt av den turkiska offensiven.

L. Inrättandet av säkra zoner i Syrien väcker allvarliga frågor om säkerheten för människor som fördrivits till följd av konflikten och för dem som kan komma att omplaceras från Turkiet. Tvångsförflyttning av människor, även för att åstadkomma demografiska förändringar, utgör uppenbara brott mot internationell humanitär rätt och brott mot mänskligheten och kan i slutändan också leda till demografiska och etniska förändringar. Säkra zoner i samband med militära konflikter blir ofta ”krigszoner” för civilbefolkningen.

M. Från flera provinser kommer det trovärdiga rapporter om att de turkiska myndigheterna godtyckligt hållit kvar och tvingat tillbaka mängder av syrier till nordöstra Syrien sedan juli 2019 i strid med Turkiets internationella åtagande att inte skicka tillbaka någon till en plats där personen löper reell risk att utsättas för förföljelse, tortyr eller annan misshandel eller riskerar livet.

N. Sedan den militära insatsen inleddes har de turkiska myndigheterna slagit hårt mot alla som kritiserar den militära operationen genom att använda turkiska lagar mot terrorism. De turkiska myndigheterna har inlett utredningar av mer än 500 konton på sociala medier som de anklagar för att sprida ”terroristpropaganda”. Enligt Turkiets inrikesminister har 121 personer redan gripits för sina inlägg på sociala medier där de ifrågasätter operationen. Sedan operationen inleddes har över 150 medlemmar av Folkets demokratiska parti (HDP) gripits.

O. De flesta internationella biståndsorganisationer har tvingats avbryta sin verksamhet och evakuera internationell personal till följd av oro för säkerheten. Att orsaka hinder för säkert, obehindrat och varaktigt tillhandahållande av humanitärt bistånd, evakueringar och sjukvård utgör också en kränkning av internationell humanitär rätt och av ett antal resolutioner från FN:s säkerhetsråd. FN och dess partner fortsätter att leverera humanitära förnödenheter till tiotusentals människor som fördrivits på grund av våldet.

P. Världssamfundet och enskilda stater ansvarar för att ställa dem till svars som gjort sig skyldiga till brott mot internationell människorättslagstiftning och humanitär rätt under konflikten i Syrien, bland annat genom att tillämpa principen om universell jurisdiktion samt nationell lagstiftning. Detta kan göras antingen vid befintliga nationella och internationella domstolar eller vid särskilda internationella brottmålstribunaler som ännu inte har inrättats.

Q. Tullunionen mellan Turkiet och EU trädde i kraft 1995 och har förblivit oförändrad sedan dess. Till följd av det har värdet av den bilaterala handeln mer än fyrdubblats. 2018 var Turkiet fortfarande EU:s femte största handelspartner sammanlagt, samtidigt som EU är den överlägset viktigaste handelspartnern för Turkiet och även dess huvudsakliga källa till utländska direktinvesteringar. Initiativet att modernisera tullunionen suspenderades av EU 2018 på grund av den oroväckande politiska utvecklingen i Turkiet.

R. Turkiet är alltjämt en nyckelpartner för EU, en Natomedlem och en viktig aktör i den syriska krisen och i regionen. Enligt artikel 1 i Natofördraget ska dess parter åta sig att lösa alla internationella tvister som de är inblandade i på ett fredligt sätt som inte äventyrar den internationella freden, säkerheten och rättvisan och i sina internationella förbindelser avstå från att hota med eller bruka våld på ett sätt som är oförenligt med FN:s syften.

1. Europaparlamentet fördömer skarpt Turkiets ensidiga militära insats i nordöstra Syrien, som utgör en allvarlig kränkning av internationell rätt, undergräver stabiliteten och säkerheten i hela regionen, orsakar ytterligare lidande för en redan svårt krigsdrabbad befolkning, ger upphov till massfördrivning av civila och kan bidra till en återkomst för Daish – som alltjämt är ett säkerhetshot för Syrien, Turkiet, regionen i stort och EU men även globalt – samt hindrar tillgången till humanitärt bistånd.

2. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen Turkiet att omedelbart och slutgiltigt avbryta sin militära operation i nordöstra Syrien och dra tillbaka alla sina styrkor från syriskt territorium. Parlamentet betonar att den militära operationen inte kommer att lösa landets underliggande säkerhetsproblem. Parlamentet kräver full respekt för humanitär rätt, inbegripet skydd av civilbefolkningen, samt att lokala och internationella humanitära organisationer ska beviljas obehindrat tillträde.

3. Europaparlamentet uttrycker sin solidaritet med den kurdiska befolkningen och alla andra invånare i regionen. Parlamentet understryker det viktiga bidrag som Syriens demokratiska styrkor (SDF), särskilt kvinnorna, stått för som allierad i kampen mot Daish och i dess sätt att lyfta fram betydelsen av frihet och medborgerliga rättigheter i utvecklingen av det sociala, politiska och kulturella livet i den kurdiskdominerade delen av Syrien.

4. Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att upprätthålla EU:s ståndpunkt gentemot de turkiska myndigheterna och lägga grunden för ett kraftfullt och omfattande svar från EU på denna kris. Parlamentet uppmanar henne eftertryckligen att inleda en dialog med de turkiska myndigheterna i syfte att möjliggöra en snabb nedtrappning av situationen och finna en hållbar lösning på krisen. Parlamentet understryker att EU bör överväga alla tillgängliga möjligheter i samarbetet med sina internationella partner, inom ramen för FN.

5. Europaparlamentet noterar den amerikansk-turkiska överenskommelsen av den 17 oktober om tillfällig vapenvila. Parlamentet uttrycker emellertid oro över att dess bestämmelser legitimerar den turkiska ockupationen av den ”säkra zonen” i nordöstra Syrien. Parlamentet uttrycker vidare djup oro över att uppgörelsen kräver inte bara en fördrivning av grupper ur lokalbefolkningen såsom kurder, yazidier och assyrier samt turkmenska, armeniska, arabiska och andra minoriteter, utan även en omplacering till områden med arabisk majoritet, vilket skulle skapa nya spänningar och säkerhetshot för civilbefolkningen.

6. Europaparlamentet insisterar på att den syriska konflikten bör få en global politisk lösning baserad på ett erkännande av den syriska statens enhet, suveränitet och territoriella integritet med full respekt för rättigheterna för alla etniska och religiösa delar av det syriska samhället inom ramen för FN:s säkerhetsråds resolution 2254 och Genèvekommunikén från 2012, som framförhandlades av de syriska parterna inom ramen för den FN-ledda Genèveprocessen och lägger grunden för en genuin politisk övergång.

7. Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang tillsättningen av den konstitutionella kommittén och insatserna av Geir O. Pedersen, FN:s generalsekreterares särskilda sändebud för Syrien, som bör tillhandahålla en trovärdig, balanserad och inkluderande grundval för en politisk process bland syrierna som är fri från yttre inblandning. Parlamentet efterlyser medverkan fullt ut för alla berörda aktörer från nordöstra Syrien i denna process. Parlamentet påminner om att en militär lösning på konflikten inte är hållbar och uppmanar samtliga parter att fullt ut följa FN:s säkerhetsråds resolutioner, i vilka det krävs att fientligheterna omedelbart upphör, att alla belägringar hävs, att ett fullständigt och obehindrat humanitärt tillträde garanteras i hela landet och att biståndsarbetare skyddas av samtliga parter. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att åter vända sig till FN:s säkerhetsråd för antagande av en resolution som gör det möjligt för rådet att agera målinriktat, i slutändan i syfte att uppnå en FN-ledd säkerhetszon i norra Syrien till förmån för de människor som lever där.

8. Europaparlamentet upprepar hur allvarliga konsekvenser ytterligare upptrappning och destabilisering i regionen får såväl för regionen i fråga som för EU, med ökande säkerhetsrisker, humanitära kriser och migrationsflöden. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbereda EU i alla dess aspekter för att på bästa sätt reagera på alla situationer som kan uppstå samt informera Europaparlamentet om eventuella konsekvenser av ytterligare upptrappning och destabilisering i regionen.

9. Europaparlamentet beklagar att rådet (utrikes frågor) den 14 oktober 2019 inte kunde enas om ett vapenembargo mot Turkiet för hela EU. Parlamentet välkomnar icke desto mindre flera EU-medlemsstaters beslut att stoppa licensiering av vapenexport till Turkiet, men uppmanar dem eftertryckligen att säkerställa att även överföringar som redan har beviljats tillstånd stoppas, liksom icke levererade överföringar. Parlamentet upprepar i synnerhet att samtliga medlemsstater strikt måste tillämpa de regler som fastställs i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om vapenexport, inklusive den fasta tillämpningen av kriterium fyra för regional stabilitet. Parlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten att – så länge den turkiska militära operationen och närvaron i Syrien fortsätter – inleda ett initiativ som syftar till att för hela EU införa ett omfattande vapenembargo mot Turkiet, även med avseende på varor och teknik med dubbla användningsområden, med tanke på de allvarliga anklagelserna om brott mot internationell humanitär rätt.

10. Europaparlamentet uppmanar rådet att införa en uppsättning riktade sanktioner och viseringsförbud mot de turkiska tjänstemän som är ansvariga för kränkningar av de mänskliga rättigheterna under den nuvarande militära insatsen tillsammans med ett liknande förslag för de turkiska tjänstemän som ansvarar för de interna åtgärder som syftar till att slå ned på de grundläggande rättigheterna. Parlamentet vädjar till samtliga medlemsstater att se till att rådets beslut 2013/255/Gusp om restriktiva åtgärder mot Syrien[4] följs fullt ut, framför allt i fråga om frysning av tillgångar som innehas av personer som finns förtecknade däri samt inreserestriktioner för personer som gynnas av eller stöder regimen i Syrien.

11. Europaparlamentet avvisar bestämt Turkiets planer på att inrätta en så kallad säker zon längs gränsen i nordöstra Syrien. Parlamentet betonar att en tvångsförflyttning av syriska flyktingar eller internflyktingar till detta område skulle utgöra en allvarlig kränkning av konventionell internationell flyktingrätt, internationell humanitär rätt och principen om ”non-refoulement”. Parlamentet erinrar om att ett återvändande för flyktingarna måste vara säkert, frivilligt och värdigt och att de nuvarande omständigheterna gör att sådana förflyttningar ovillkorligen måste förhindras. Parlamentet insisterar på att inget stabiliserings- eller utvecklingsbistånd från EU bör lämnas till dessa områden. Parlamentet betonar att etniska och religiösa grupper i Syrien har rätt att fortsätta att leva i eller återvända till sina historiska och traditionella hemländer i värdighet och säkerhet.

12. Europaparlamentet uppmanar rådet att överväga att anta lämpliga och riktade ekonomiska åtgärder mot Turkiet som inte får påverka det civila samhället eller personer som redan drabbats hårt av landets ekonomiska kris, situationen för syriska flyktingar eller turkiska studenters fortsatta deltagande i europeiska utbytesprogram såsom Erasmus+. Parlamentet uppmanar rådet att som ett avskräckande exempel för att förhindra en ytterligare upptrappning i nordöstra Syrien överväga att suspendera handelsförmånerna i avtalet om jordbruksprodukter och som en sista utväg suspendera tullunionen mellan EU och Turkiet.

13. Europaparlamentet påpekar att det arbetat proaktivt för att minska IPA II-finansieringen (instrument för stöd inför anslutningen) under de senaste åren till följd av problem med bristande respekt för de mänskliga rättigheterna, och konstaterar att de åtgärder som de turkiska myndigheterna nyligen vidtagit strider mot europeiska värderingar. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att inga EU-medel används för att finansiera de pågående militära operationerna eller för att underlätta påtvingat återvändande för syriska flyktingar till den så kallade säkra zonen.

14. Europaparlamentet är utomordentligt oroat över uppgifterna om att turkiska styrkor och/eller deras ombud ska ha använt vit fosfor mot civila, vilket är förbjudet enligt internationell rätt. Parlamentet stöder helhjärtat arbetet i Organisationen för förbud mot kemiska vapen (OPCW), som börjat utreda den eventuella användningen av vit fosfor. Parlamentet begär att de ansvariga ska ställas till svars.

15. Europaparlamentet uppmanar Turkiet att säkerställa ansvarsutkrävande för de grymheter som begåtts av dess proxymiliser, inbegripet mordet på Hevrin Khalaf och andra summariska avrättningar. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att bistå med stöd i processen med att dokumentera alla kränkningar i nordöstra Syrien och insistera på att de utreds grundligt och opartiskt samt att förövarna åtalas.

16. Europaparlamentet är utomordentligt oroat över rapporterna om att hundratals IS-fångar, däribland många utländska stridande, lyckats fly från läger i norra Syrien mitt under den turkiska offensiven. Detta ökar risken för att IS åter vaknar till liv. Parlamentet uppmanar EU:s medlemsstater att förbereda beredskapsplaner för säkerhetshot som kan uppstå om utländska IS-stridande skulle komma tillbaka och att i överensstämmelse med internationella normer väcka åtal för de grymheter som begåtts av dessa personer. Parlamentet uppmanar nationella underrättelsetjänster och säkerhetstjänster att öka vaksamheten när det gäller utländska stridandes och deras familjers eventuella återvändande.

17. Europaparlamentet är bekymrat över den dramatiska situationen och omständigheterna för europeiska barn till stridande från Islamiska staten i norra Syrien. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma dessa barns situation och behov för att se till att deras grundläggande rättigheter respekteras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ha principen om barnets bästa som främsta prioritering i alla beslut som rör barn.

18. Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt stöd för de insatser som görs av den globala koalitionen mot Daish, som Turkiet är partner till. Parlamentet understryker att koalitionen och de syriska partnerstyrkorna har gjort betydande framsteg i kampen mot Daish i Syrien, men uttrycker samtidigt sin oro över att Turkiets ensidiga militära åtgärd undergräver dessa framsteg.

19. Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande om fortlöpande humanitärt bistånd till Syriens grannar, särskilt Jordanien, Libanon, Turkiet, Irak och Egypten, som fortsätter att hysa miljontals flyktingar. Parlamentet anser det oacceptabelt att Turkiets president, Recep Tayyip Erdoğan, använder flyktingar som vapen och som ett sätt att bedriva utpressning mot EU. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att engagera sig mycket mer i ansvarsfördelningen för att syriska krigsflyktingar ska kunna finna skydd bortom den omedelbara grannregionen genom vidarebosättning. Parlamentet betonar att principen om ”non-refoulement” måste respekteras fullt ut. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att bistå med extra finansiering till Kurdistans regionala regering i Irak för att den ska klara tillströmningen av flyktingar från Syrien.

20. Europaparlamentet tillstår att Turkiet har legitima säkerhetsproblem men framhåller att dessa bör hanteras på politisk och diplomatisk väg, inte genom militära åtgärder, i enlighet med internationell rätt, däribland humanitär rätt.

21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN, Turkiet, medlemmarna i den internationella stödgruppen för Syrien samt alla parter i konflikten, och att även se till att denna text översätts till arabiska och turkiska.

 

[1] Antagna texter, P8_TA(2019)0215.

[2] Antagna texter, P8_TA(2019)0200.

[3] EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.

[4] Rådets beslut 2013/255/Gusp av den 31 maj 2013 om restriktiva åtgärder mot Syrien (EUT L 147, 1.6.2013, s. 14).

Senaste uppdatering: 24 oktober 2019Rättsligt meddelande - Integritetspolicy