Förfarande : 2019/2928(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : RC-B9-0214/2019

Ingivna texter :

RC-B9-0214/2019

Debatter :

PV 28/11/2019 - 3.2
PV 28/11/2019 - 5.1
CRE 28/11/2019 - 3.2
CRE 28/11/2019 - 5.1

Omröstningar :

PV 28/11/2019 - 8.3

Antagna texter :

P9_TA(2019)0074

<Date>{27/11/2019}27.11.2019</Date>
<RepeatBlock-NoDocSe> <NoDocSe>B9‑0214/2019/REV</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9‑0217/2019</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9‑0221/2019</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9‑0222/2019</NoDocSe> }
 <NoDocSe>B9‑0223/2019</NoDocSe></RepeatBlock-NoDocSe> } RC1
PDF 160kWORD 52k

<TitreType>GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION</TitreType>

<TitreRecueil>i enlighet med artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen</TitreRecueil>


<Replacing>som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper:</Replacing>

<TablingGroups>B9‑0214/2019 (PPE)

B9‑0217/2019 (Verts/ALE)

B9‑0221/2019 (S&D)

B9‑0222/2019 (GUE/NGL)

B9‑0223/2019 (Renew)</TablingGroups>


<Titre>om Haiti</Titre>

<DocRef>(2019/2928(RSP))</DocRef>


<RepeatBlock-By><Depute>Michael Gahler, Tomáš Zdechovský, Ivan Štefanec, Eva Maydell, Vladimír Bilčík, Magdalena Adamowicz, Michaela Šojdrová, Milan Zver, Isabel Wiseler‑Lima, Željana Zovko, Roberta Metsola, Lefteris Christoforou, Loucas Fourlas, Tomas Tobé, Seán Kelly, Romana Tomc, David McAllister, Stelios Kympouropoulos, Arba Kokalari, Tomasz Frankowski, Sandra Kalniete, Stanislav Polčák, Loránt Vincze, Inese Vaidere, Jiří Pospíšil, Ioan‑Rareş Bogdan, Andrey Kovatchev, Krzysztof Hetman, Antonio López-Istúriz White</Depute>

<Commission>{PPE}för PPE-gruppen</Commission>

<Depute>Kati Piri, Norbert Neuser</Depute>

<Commission>{S&D}för S&D-gruppen</Commission>

<Depute>Irena Joveva, Atidzhe Alieva‑Veli, Abir Al‑Sahlani, Petras Auštrevičius, Malik Azmani, Phil Bennion, Stéphane Bijoux, Izaskun Bilbao Barandica, Gilles Boyer, Jane Brophy, Sylvie Brunet, Catherine Chabaud, Dita Charanzová, Olivier Chastel, Anna Júlia Donáth, Fredrick Federley, Barbara Ann Gibson, Klemen Grošelj, Christophe Grudler, Bernard Guetta, Antony Hook, Ivars Ijabs, Moritz Körner, Ondřej Kovařík, Ilhan Kyuchyuk, Nathalie Loiseau, Jan‑Christoph Oetjen, Urmas Paet, María Soraya Rodríguez Ramos, Michal Šimečka, Susana Solís Pérez, Ramona Strugariu, Yana Toom, Viktor Uspaskich, Hilde Vautmans, Marie‑Pierre Vedrenne</Depute>

<Commission>{Renew}för Renew-gruppen</Commission>

<Depute>Ernest Urtasun</Depute>

<Commission>{Verts/ALE}för Verts/ALE-gruppen</Commission>

<Depute>Miguel Urbán Crespo, José Gusmão, Dimitrios Papadimoulis, Eugenia Rodríguez Palop, Idoia Villanueva Ruiz, Stelios Kouloglou</Depute>

<Commission>{GUE/NGL}för GUE/NGL-gruppen</Commission>

<Depute>Assita Kanko, Fabio Massimo Castaldo, Ruža Tomašić</Depute>

</RepeatBlock-By>


Europaparlamentets resolution om Haiti

(2019/2928(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

 med beaktande av sina tidigare resolutioner om Haiti, särskilt resolutionen av den 19 januari 2011 om situationen i Haiti ett år efter jordbävningen: humanitärt bistånd och återuppbyggnad[1] och av den 8 februari 2018 om barnslaveri i Haiti[2],

 med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2018 och särskilt uppdateringen av situationen i Haiti, som antogs av Europeiska rådet den 13 maj 2019,

 med beaktande av slutrapporten från EU:s valuppföljningsuppdrag i Haiti den 19–23 november 2018,

 med beaktande av årsrapporten från juli 2017 från FN:s stabiliseringsuppdrag i Haiti (Minustah) och kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om situationen för de mänskliga rättigheterna i Haiti, den 1 juli 2015–31 december 2016,

 med beaktande av rapporten från Minustah och kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter om påståenden om människorättskränkningar och övergrepp den 13 och 14 november 2018 i distriktet La Saline i Port-au-Prince,

 med beaktande av den allmänna periodiska översynen av Haiti som FN:s råd för de mänskliga rättigheterna antog vid sitt 34:e möte den 17 mars 2017,

 med beaktande av den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, som antogs av FN:s generalförsamling den 16 december 1966 och som Haiti är part i,

 med beaktande av Cotonouavtalet,

 med beaktande av FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna,

 med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter, som Haiti är part i,

 med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 2476 (2019) av den 25 juni 2019,

 med beaktande av slutrapporten från EU:s valobservatörsuppdrag 2015,

 med beaktande av uttalandet av den 7 november 2019 från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik på Europeiska unionens vägnar om situationen i Haiti,

 med beaktande av den artikel som offentliggjordes av Amnesty International den 31 oktober 2019, där det finns bevis på övervåld mot demonstranter,

 med beaktande av rapporten från FN:s kontor för samordning av humanitära frågor av den 1 oktober 2019 om situationen i Haiti,

 med beaktande av uttalandet av den 28 maj 2019 från Europeiska unionens delegation till Haiti,

 med beaktande av artiklarna 144.5 och 132.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A. Regeringens tillkännagivande i juli 2018 om att den skulle avskaffa subventioner, vilket skulle innebära att bränslepriserna kommer att öka med upp till 50 %, har lett till omfattande protester och de värsta oroligheter som landet har upplevt på många år. Denna åtgärd var ett svar på de nedskärningar som man i februari 2018 kom överens om med Internationella valutafonden (IMF) i utbyte mot finansiella lån på 96 miljoner USD för att hjälpa landet att betala sin utlandsskuld.

B. De demonstrationer som anordnades av oppositionsledare krävde att president Jovenel Moïse skulle avgå på grund av den ohejdade inflationen, anklagelser om systematisk korruption på regeringsnivå, som även omfattade f.d. president Michel Martelly, och ekonomisk osäkerhet och osäker livsmedelsförsörjning, men fick inte någon större uppmärksamhet från omvärlden. Demonstrationerna som inleddes för över ett år sedan i protest mot korruptionsskandaler med deltagande av haitiska myndigheter har skördat ett hundratal offer och eskalerat till en stor konflikt. Korruption verkar vara ett ständigt problem för det haitiska samhället och den haitiska politiken.

C. Säkerhetsstyrkorna slog ned protesterna med skarp ammunition och tårgas. I februari dog 41 människor och 100 skadades i protesterna, enligt kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter. Enligt de senaste siffrorna från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter dog minst 42 personer i liknande protester mellan den 15 september och den 1 november 2019, varav 19 dödades av brottsbekämpande myndigheter, och 86 personer skadades.

D. Haiti har varit utan regering sedan mars 2019, vilket är ett hinder för landets möjlighet att få tillgång till internationellt bistånd och lån från Världsbanken. I januari 2020 kommer Haiti att vara utan parlamentet på grund av att man inte lyckades hålla något parlamentsval i oktober 2019. Jovenel Moïse har meddelat sin avsikt att införa konstitutionella reformer som stärker presidentens ämbete.

E. Inga rättsliga åtgärder har vidtagits trots demonstrationerna. Denna straffrihet och det internationella samfundets brist på uppmärksamhet har underblåst våldet ytterligare. Den utdragna och fortsatta krisen har också lett till en ytterligare begränsning av tillgången till hälso- och sjukvård, livsmedel, utbildning och andra behov, och har lett till ytterligare brist på elektricitet och bränsle.

F. Många samhällen saknar fortfarande tillgång till elnätet efter jordbävningen 2010, och är beroende av elgeneratorer för sina dagliga behov. Ökningen av bränslepriset har begränsat de ekonomiska möjligheterna ytterligare.

G. Det finns trovärdiga belägg för att poliser med automatgevär har avfyrat skarp ammunition under protesterna, i strid med internationell människorättslagstiftning och internationella standarder för användning av våld. Journalister är utsatta för fortsatta trakasserier och fysiska angrepp. Néhémie Joseph, journalist vid Radio Méga som bevakade protesterna, sköts till döds i sin bil den 11 oktober 2019, fotojournalisten från Associated Press, Chery Dieu-Nalio, sköts i ansiktet i september 2019, reportern från Radio Sans Fine, Pétion Rospin, sköts till döds i sin bil i juni 2019, och journalisten Vlajikir Legagneur försvann i mars 2018.

H. Strafflöshet har också förekommit i sådana fall som massakern i La Saline, i utkanten av huvudstaden Port-au-Prince i oktober 2018, då 70 personer dödades godtyckligt och 13 kvinnor våldtogs. Regeringen påstådde att massakern var ett krig mellan gäng. Amerikanska samarbetsorganisationen (OAS) och FN:s uppdrag för rättshjälp i Haiti, anser på grundval av information som samlats in av det nationella nätverket för mänskliga rättigheter, att denna massaker är ett försök av presidentens hustru Martine Moïse och flera regeringsrepresentanter att muta befolkningen i La Saline att stoppa demonstrationerna mot president Moïse, och hävdar att massakern var en följd av deras vägran att ta emot mutor. Människorättsorganisationer i Haiti har begärt att OAS ska utreda massakern.

I. Säkerhetsläget i landet har förvärrats drastiskt sedan oktober 2017, då de fredsbevarande styrkorna från FN:s stabiliseringsuppdrag i Haiti ersattes av FN:s uppdrag för rättshjälp i Haiti, vars personal har begränsad polisutbildning.

J. Diskriminering på grund av kön är fortfarande ett allvarligt problem i landet. Haiti har ett jämställdhetsindex på 0,593, vilket placerar landet på 142:a plats av 159 i 2015 års index. Diskriminering, stigmatisering, utestängning och våld mot hbti‑personer är systematiskt och utbrett i Haiti. Unga flickor får liten eller ingen utbildning. Lagar som kriminaliserar våldtäkt och våld i hemmet antogs först 2005, strafflagen har inte ändrats sedan 1835, och kvinnor och flickor har ofta ett ojämlikt rättsligt skydd. Den 7 november 2019 våldtogs 10 kvinnliga fångar, däribland en 15‑årig flicka, i Gonaïves Civil-fängelset. Överbeläggning, livsmedelsbrist, brist på familjebesök och andra omänskliga förhållanden har varit vanligt förekommande i det haitiska kriminalvårdssystemet sedan protesterna inleddes.

K. De flesta barn i Haiti har inte kunnat gå i skolan sedan början av läsåret i september. Det finns stora problem med analfabetism och tillgång till utbildning i Haiti, eftersom ungefär hälften av alla haitier som är 15 år och äldre är analfabeter, och minst 350 000 barn och ungdomar i hela landet går fortfarande inte i grund- och gymnasieskolan.

L. Restavèk-systemet, en modern form av slaveri, tillämpas fortfarande och innebär att haitiska barn från utfattiga hem sänds av sina föräldrar för att bo hos andra familjer och arbeta i deras hushåll. De utsätts ofta för övergrepp och misshandel och får inte någon skolundervisning.

M. Haiti, som ligger på plats 168 av världens länder FN: s utvecklingsprograms (UNDP) index för mänsklig utveckling, vilket är lägre än dess tidigare placeringar, är i ett ständigt behov av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Enligt Världsbanken är Haiti fortfarande det fattigaste landet i Amerika och ett av de fattigaste länderna i världen, med 59 % av befolkningen under den nationella fattigdomsgränsen, 24 % under den nationella gränsen för extrem fattigdom och över 40 % av befolkningen arbetslös. Korruptionen på regeringsnivå är omfattande och enligt Transparency Internationals korruptionsindex 2018 hamnar Haiti på plats 161 av de 180 undersökta länderna.

1. Europaparlamentet fördömer med kraft de haitiska myndigheternas förtryck av fredliga protester samt användningen av dödligt våld, godtyckliga frihetsberövanden, hot, trakasserier och sexuellt våld. Parlamentet kräver att de haitiska myndigheterna omedelbart upphör med att olagligen använda våld, särskilt skjutvapen och skarp ammunition, mot fredliga demonstranter och att de skyddar människors rätt att demonstrera fritt och fredligt. Parlamentet stöder det haitiska folkets krav på att korruptionen och straffriheten ska upphöra.

2. Europaparlamentet understryker att för att förhindra ytterligare instabilitet och lidande för befolkningen måste alla berörda parter avstå från våld. Parlamentet uppmanar alla parter att inleda en uppriktig, öppen och inkluderande dialog i Haiti för att bättre tillmötesgå befolkningens grundläggande behov och ambitioner, och att tillhandahålla varaktiga lösningar på den nuvarande politiska, ekonomiska och humanitära krisen.

3. Europaparlamentet påminner om att en reform av rättsväsendet, och ett avskaffande av långvariga frihetsberövanden före rättegång, samt bekämpning av korruption måste förbli en prioriterad fråga, vilket framgår av den senaste allmänna återkommande utvärderingen. Parlamentet uppmanar det internationella samfundet att hjälpa det haitiska folket att stärka ett oberoende och robust rättsväsende, som kan ställa förövare inför rätta och straffa dem, oavsett deras sociala status.

4. Europaparlamentet efterlyser en oberoende utredning av massakern i La Saline, av trakasserier och attacker mot journalister, och av de dödsfall som inträffade i mitten av september 2019. Parlamentet kräver att alla förövare av brott ställs inför rätta och bestraffas. Parlamentet bekräftar på nytt vikten av att medierna kan rapportera om situationen. Parlamentet uppmanar med kraft alla aktörer att avstå från att angripa journalister och att ge dem möjlighet att rapportera om situationen i landet. Parlamentet upprepar att rätten att fredligt uttrycka sina åsikter och framföra kritik måste garanteras.

5. Europaparlamentet ställer sig bakom begäran om att ett oberoende expertuppdrag från OAS ska sändas till Haiti för en längre period med uppgift att klargöra de många människorättskränkningarna i landet, och att genomföra opartiska, grundliga, transparenta och oberoende utredningar samt förbättra ansvarigheten, ge rättvisa och sanning till familjer och överlevande offer, vilket efterfrågas av nationella människorättsorganisationer.

6. Europaparlamentet avvisar alla försök av vissa krafter att återinföra diktaturen. Parlamentet understryker det brådskande behovet av strukturell styrning och ekonomiska reformer för att återupprätta förtroendet för landets politiska system. Parlamentet framhåller behovet av att utrota den systemiska korruptionen på regeringsnivå, klientelismen och urholkningen av rättsstatsprincipen.

7. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och EU:s ambassad i Port‑au‑Prince att stödja en fullständig demokratisk stabilisering av landet och att bidra till att sätta stopp för korruption och andra former av brottslighet.

8. Europaparlamentet välkomnar att FN:s säkerhetsråd den 16 oktober 2019 inrättade FN:s integrerade kontor i Haiti (BINUH) som har till uppgift att ge råd till Haitis regering i syfte att förbättra den politiska stabiliteten och införa goda styrelseformer. Parlamentet uppmanar FN att fortsätta att spela en aktiv roll i en process för fredsbevarande och fredsarbete, utan att upprepa tidigare misstag. Parlamentet uppmanar FN och dess medlemsstater att på ett effektivt sätt utreda fall av påstått sexuellt utnyttjande eller sexuella övergrepp från Minustahs fredsbevarande styrkors och icke-statliga organisationers sida i Haiti samt att åtala förövarna av dessa brott och ge stöd och ersättning till offren.

9. Europaparlamentet uppmanar EU att stärka och stödja de haitiska organisationernas kapacitet att ta ledningen när det gäller att fatta beslut om vilken typ av bistånd som ska ges till landet, samt om vilka mottagare som ska få stöd.

10. Europaparlamentet uppmanar enträget Haitis regering att ge humanitära organisationer obehindrat tillträde för att bedriva sin verksamhet, bistå behövande och distribuera livsmedel och annat viktigt bistånd.

11. Europaparlamentet vill se ett slut på bruket med Restavèk. Parlamentet uppmanar den haitiska regeringen att genomföra åtgärder som säkerställer att barn registreras och skyddas, både fysiskt och psykologiskt, och att de får möjlighet att genomföra sin skolgång. Parlamentet uppmanar EU att samarbeta med den haitiska regeringen för att genomföra en rättslig ram för att skydda barns rättigheter.

12. Europaparlamentet betonar behovet av att bekämpa våld mot kvinnor och flickor, att anta lagstiftning mot alla former av könsbaserat våld och att avkriminalisera abort, som för närvarande är förbjudet under alla omständigheter, inbegripet i fall av sexuellt våld. Parlamentet anser att det är nödvändigt att genomföra brådskande åtgärder för att skydda och stödja kvinnor och barn som är offer för sexuella övergrepp, t.ex. i form av sjukvård och psykologisk hjälp samt specifika program för social inkludering och rehabilitering. Parlamentet fördömer gruppvåldtäkterna av kvinnor i Gonaïves‑fängelset, och kräver en snabb, opartisk, oberoende och effektiv utredning av anklagelserna. Parlamentet betonar att när en stat frihetsberövar människor ska den garantera deras integritet och skydda dem mot våld.

13. Europaparlamentet fördömer de lagförslag mot hbt-personer som antogs 2017 och som kräver ett förbud mot samkönade äktenskap och registrerade partnerskap, jämte barnpornografi, incest och sexuellt utnyttjande av barn i kommersiellt syfte, som skäl för att neka en medborgare ett intyg om gott anseende. Parlamentet uttrycker oro över omständigheterna kring Charlot Jeudy, ordförande för hbtqi-gruppen Kouraj, som har dött.

14. Europaparlamentet uppmanar Haitis regering att införa ett administrativt system som garanterar att alla nyfödda barn registreras vid födseln, liksom åtgärder för att registrera dem som inte registrerades vid födseln.

15. Europaparlamentet efterlyser en systematisk kamp mot våld mot äldre.

16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaterna, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, AVS–EU-ministerrådet, Cariforums institutioner, regeringarna och parlamenten i Haiti samt FN:s generalsekreterare.

[1] EUT C 136E, 11.5.2012, s. 46.

[2] EUT C 463, 21.12.2018, s. 40.

Senaste uppdatering: 28 november 2019Rättsligt meddelande