Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2966(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0265/2014

Ingivna texter :

B8-0265/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 25/11/2014 - 7.5
CRE 25/11/2014 - 7.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2014)0058

Antagna texter
PDF 127kWORD 52k
Tisdagen den 25 november 2014 - Strasbourg Slutlig utgåva
Yttrande från domstolen över huruvida avtalet mellan Europeiska unionen och Kanada om lufttrafikföretags överföring och behandling av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) till den kanadensiska gränskontrollmyndigheten är förenligt med fördragen
P8_TA(2014)0058B8-0265/2014

Europaparlamentets resolution av den 25 november 2014 om yttrande från domstolen över huruvida avtalet mellan Europeiska unionen och Kanada om lufttrafikföretags överföring och behandling av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) till den kanadensiska gränskontrollmyndigheten är förenligt med fördragen (2014/2966(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt punkterna 6 och 11,

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut om ingående på unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Kanada om överföring och behandling av passageraruppgifter (12652/2013),

–  med beaktande av avtalet mellan Europeiska unionen och Kanada om överföring och behandling av passageraruppgifter (12657/2013),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om en övergripande strategi när det gäller överföring av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) till tredjeländer (COM(2010)0492),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 5 maj 2010 om inledandet av förhandlingar om avtal om passageraruppgifter med Förenta staterna, Australien och Kanada(1) och av den 11 november 2010 om en övergripande strategi när det gäller överföring av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) till tredjeländer(2),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska datatillsynsmannen av den 19 oktober 2010 om kommissionens meddelande om en övergripande strategi när det gäller överföring av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) till tredjeländer(3),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska datatillsynsmannen av den 30 september 2013 om förslagen till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Kanada om överföring och behandling av passageraruppgifter(4),

–  med beaktande av yttrande 7/2010 av den 12 november 2010 från artikel 29-gruppen angående kommissionens meddelande om en övergripande strategi när det gäller överföring av passageraruppgifter (PNR-uppgifter) till tredjeländer,

–  med beaktande av artikel 16 i EUF-fördraget och artiklarna 7, 8 och 52.1 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av domstolens dom av den 9 mars 2010 i mål C-518/07, Europeiska kommissionen mot Förbundsrepubliken Tyskland,

–  med beaktande av domstolens dom av den 8 april 2014 i de förenade målen C-293/12 och C-594/12 i vilka datalagringsdirektivet förklarades ogiltigt,

–  med beaktande av artikel 108.6 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  2005 tecknade EU ett avtal med Kanada om hantering av passageraruppgifter på grundval av ett antal åtaganden som den kanadensiska gränsmyndigheten (CBSA) gjorde gällande tillämpningen av sitt passageraruppgiftsprogram. När giltighetstiden för kommissionens beslut av den 22 september 2009 löpte ut upphörde EU:s rättsliga grund för överföring av passageraruppgifter till CBSA.

B.  CBSA tog ensidigt initiativ till att försäkra EU om att åtagandena skulle fortsätta att vara i kraft och gälla tills ett nytt avtal trädde ikraft. Detta meddelades alla medlemsstater och deras datatillsynsmyndigheter.

C.  Sedan Lissabonfördraget trädde i kraft den 1 december 2009 måste rådet få parlamentets godkännande innan det kan ingå nya PNR-avtal.

D.  Den 2 december 2010 antog rådet ett beslut som tillsammans med ett förhandlingsdirektiv gav kommissionen rätt att inleda förhandlingar på EU:s vägnar om ett avtal om överföring och hantering av passageraruppgifter med Kanada.

E.  Den 18 juli 2013 föreslog kommissionen rådet att fatta beslut om ingående av avtalet.

F.  Den 30 september 2013 lämnade Europeiska datatillsynsmannen ett yttrande om avtalet, i vilket behovet av och proportionaliteten i PNR-programmen och den kollektiva överföringen av PNR-uppgifter till tredjeländer, samt valet av rättslig grund, ifrågasattes.

G.  Den 5 december 2013 beslutade rådet att begära parlamentets godkännande av att avtalet ingås.

H.  Avtalet undertecknades den 25 juni 2014.

I.  Den 7 juli 2014 begärde rådet att parlamentet skulle ge sitt godkännande av ingåendet av avtalet.

J.  Den 8 april 2014 förklarade domstolen datalagringsdirektivet ogiltigt i sin dom i de förenade målen C-293/12 och C-594/12.

K.  Enligt artikel 1 i avtalet är dess syfte att fastställa de villkor under vilka PNR-uppgifter får överföras och användas samt det sätt på vilket uppgifterna ska skyddas.

1.  Europaparlamentet anser att det råder rättslig osäkerhet kring avtalsförslagets förenlighet med bestämmelserna i fördragen (artikel 16 i EUF-fördraget) och i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (artiklarna 7, 8 och 52.1) när det gäller enskildas rätt till skydd av personuppgifter. Parlamentet ifrågasätter dessutom valet av rättslig grund, det vill säga att man valt artiklarna 82.1 d och 87.2 a i EUF-fördraget (straffrättsligt samarbete och polissamarbete) snarare än artikel 16 i EUF-fördraget (uppgiftsskydd).

2.  Europaparlamentet beslutar att begära ett yttrande från domstolen om avtalets förenlighet med fördragen.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen för kännedom och att vidta de åtgärder som krävs för att få ett sådant yttrande från domstolen.

(1) EUT C 81 E, 15.3.2011, s. 70.
(2) EUT C 74 E, 13.3.2012, s. 8.
(3) EUT C 357, 30.12.2010, s. 7.
(4) EUT C 51, 22.2.2014, s. 12.

Rättsligt meddelande