Index 
Antagna texter
Onsdagen den 17 december 2014 - StrasbourgSlutlig utgåva
Beslut att inte invända mot en delegerad akt: ordningar som ska tillämpas på produkter med ursprung i vissa AVS-stater
 Autonoma handelsförmåner för Republiken Moldavien ***I
 Tullbehandling för varor med ursprung i Ecuador***I
 Utnyttjande av marginalen för oförutsedda händelser under 2014
 Förslag till ändringsbudget nr 3/2014: Inkomster från böter, räntor och återbetalningar – Betalningsbemyndiganden – Kommissionens, Regionkommitténs och Europeiska datatillsynsmannens tjänsteförteckningar
 Förslag till ändringsbudget nr 4/2014: Traditionella egna medel, BNI- och mervärdesskatteunderlagen
 Utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond: Översvämning i Italien – jordbävning i Grekland – isbildning i Slovenien – isbildning och översvämning i Kroatien
 Förslag till ändringsbudget nr 5/2014: Översvämning i Italien (Sardinien) 2013 – jordbävning i Grekland – isbildning i Slovenien – isbildning och översvämning i Kroatien 2014
 Förslag till ändringsbudget nr 6/2014: Översyn av prognosen för traditionella egna medel, momsavgifter och BNI-bidrag
 Utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond: Översvämningar i Serbien, Kroatien och Bulgarien
 Förslag till ändringsbudget nr 7/2014: Översvämningar i Serbien, Kroatien och Bulgarien
 Förslag till ändringsbudget nr 8/2014 – Överskott från genomförandet av budgeten för 2013
 Unionens egna medel – ändring av medlemsstaternas nationella bidrag *
 Utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond: Katastrofdrabbade regioner
 Utnyttjande av flexibilitetsmekanismen – finansiering av de cypriotiska strukturfondsprogrammen
 Ny allmän budget för Europeiska unionen för budgetåret 2015
 Klassificeringen av allvarliga överträdelser av vägtransport
 Förnyelse av EU:s strategi för den inre säkerheten
 Erkännande av Palestina som stat
 Stålindustrin i EU: skydd av arbetstagarna och företagen
 Situationen i Medelhavsområdet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU

Beslut att inte invända mot en delegerad akt: ordningar som ska tillämpas på produkter med ursprung i vissa AVS-stater
PDF 212kWORD 50k
Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 14 november 2014 om ändring av bilaga I till rådets förordning (EG) nr 1528/2007 om tillämpning av de ordningar som ska tillämpas på produkter med ursprung i vissa stater som ingår i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) enligt avtal om att sluta ekonomiska partnerskapsavtal eller som leder till att sådana partnerskapsavtal sluts C(2014)08355 – 2014/2954(DEA)
P8_TA(2014)0085B8-0346/2014

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning C(2014)08355,

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 26 november 2014, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot den delegerade förordningen,

–  med beaktande av skrivelsen av den 5 december 2014 från utskottet för internationell handel till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1528/2007 av den 20 december 2007 om tillämpning av de ordningar som ska tillämpas på produkter med ursprung i vissa stater som ingår i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) enligt avtal om att sluta ekonomiska partnerskapsavtal eller som leder till att sådana partnerskapsavtal sluts(1) särskilt artiklarna 2.2 och 24a.6,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 527/2013 av den 21 maj 2013 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1528/2007 vad gäller strykning av ett antal länder från förteckningen över regioner eller stater som slutfört förhandlingar(2).

–  med beaktande av rekommendation till beslut från utskottet för internationell handel,

–  med beaktande av artikel 105.6 i arbetsordningen, och av följande skäl,

–  med beaktande av att ingen invändning har gjorts inom den tidsfrist som anges i artikel 105.6 tredje och fjärde strecksatserna i arbetsordningen, som löpte ut den 16 december 2014, och av följande skäl:

A.  Enligt förordning (EU) nr 527/2013 upphörde Kenya från och med den 1 oktober 2014 att omfattas av det marknadstillträde som möjliggjordes genom förordning (EG) nr 1528/2007.

B.  Kenya, EU och dess medlemsstater avslutade den 16 oktober 2014 förhandlingarna om ett avtal om ekonomiskt partnerskap.

C.  Den 14 november 2014 antog kommissionen en delegerad akt för att återigen uppföra Kenya i bilaga I till förordning (EG) nr 1528/2007.

D.  Kommissionen har betonat att ett beslut om att inte invända skulle minska Kenyas eventuella avledning av handeln och exportförluster till EU, och reducera skadorna för tonfisksektorn, trädgårdsnäringen och sektorn för snittblommor.

1.  Europaparlamentet tillkännager att det inte invänder mot den delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 348, 31.12.2007, s. 1.
(2) EUT L 165, 18.6.2013, s. 59.


Autonoma handelsförmåner för Republiken Moldavien ***I
PDF 205kWORD 48k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 december 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 55/2008 om införande av autonoma handelsförmåner för Republiken Moldavien (COM(2014)0542 – C8-0128/2014 – 2014/0250(COD))
P8_TA(2014)0086A8-0053/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0542),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0128/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 10 december 2014 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i sin arbetsordning,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A8-0053/2014).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 17 december 2014 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2014 om ändring av rådets förordning (EG) nr 55/2008 om införande av autonoma handelsförmåner för Republiken Moldavien

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1383/2014.)


Tullbehandling för varor med ursprung i Ecuador***I
PDF 203kWORD 48k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 december 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tullbehandling för varor med ursprung i Ecuador (COM(2014)0585 – C8-0172/2014 – 2014/0287(COD))
P8_TA(2014)0087A8-0056/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0585),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0172/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 10 december 2014 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A8-0056/2014).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 17 december 2014 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2014 om om tullbehandling för varor med ursprung i Ecuador

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 1384/2014.)


Utnyttjande av marginalen för oförutsedda händelser under 2014
PDF 219kWORD 53k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter i enlighet med punkt 14 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (COM(2014)0328 – C8-0020/2014 – 2014/2037(BUD))
P8_TA(2014)0088A8-0068/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0328 – C8-0020/2014),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1), särskilt artikel 13,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2), särskilt punkt 14,

–  med beaktande av parlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande om betalningsbemyndiganden, enligt vad som överenskommits i de gemensamma slutsatserna av den 12 november 2013(3),

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, slutgiltigt antagen den 20 november 2013,

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 3/2014 som kommissionen antog den 15 april 2014 (COM(2014)0329),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 3/2014 som rådet antog den 12 december 2014 (16740/2014 – C8-0289/2014),

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0068/2014), och av följande skäl:

A.  Genomförandet av den fleråriga budgetramen 2014–2020 inleddes med en stor mängd obetalda fordringar som uppgick till nästan 23,4 miljarder EUR vid slutet av 2013 bara för sammanhållningspolitiken, och utestående åtaganden (RAL) på 221,7 miljarder EUR vid samma tidpunkt, dvs. 41 miljarder EUR mer än vad som ursprungligen hade anslagits när man kom överens om den fleråriga budgetramen 2007–2013. Denna situation är oacceptabel och kräver snabba åtgärder, vilket kan ske genom att man tar de flexibilitetsmekanismer i anspråk som ingår i förordningen om den fleråriga budgetramen, för att inte äventyra genomförandet av Unionens politik och program som man enhälligt har beslutat om inom ramen för den fleråriga budgetramen, men också för att begränsa kraven på ränta i samband med alltför sena betalningar samt för att undvika att i onödan öka den ekonomiska exponeringen och utsattheten hos mottagarna av medel från unionens budget.

B.  Eftersom betalningarna måste skötas på ett ordnat sätt och eventuella onormala överflyttningar av RAL till 2015 års budget måste undvikas kom parlamentet, rådet och kommissionen under budgetförlikningen för 2014 gemensamt överens om att utnyttja de olika flexibilitetsmekanismer som ingår i förordningen om den fleråriga budgetramen, inklusive marginalen för oförutsedda utgifter.

C.  Efter att ha undersökt alla andra finansiella möjligheter att reagera på oförutsedda omständigheter föreslog kommissionen att man skulle utnyttja hela det belopp under marginalen för oförutsedda utgifter som finns tillgängligt för att komplettera betalningsbemyndigandena i unionens allmänna budget för budgetåret 2014, vilket är över betalningstaket.

D.  Rådet instämmer inte med parlamentets och kommissionens tolkning att de 350 miljoner EUR i betalningsbemyndigandena som användes 2014 för särskilda instrument enligt förordningen om den fleråriga budgetramen bör räknas utanför betalningstaket, vilket skulle lämna en marginal på 711 miljoner EUR som ska uttömmas innan man använder marginalen för oförutsedda utgifter. Man har i enlighet därmed ännu inte beslutat huruvida och i vilken utsträckning beloppet på 350 miljoner EUR bör avräknas mot marginalerna i den fleråriga budgetramen för betalningar för det innevarande budgetåret eller för kommande budgetår.

E.  Inom ramen för förhandlingarna om budgetpaketet för 2014-2015 beslutade man att använda marginalen för oförutsedda utgifter till ett belopp på 2 818,2 miljoner EUR plus 350 miljoner EUR, dvs. 3 168,2 miljoner EUR.

F.  Det är inte troligt att detta utnyttjande varaktigt kommer att lösa de nuvarande underskotten i betalningarna och de utestående åtagandena som fortsätter att öka, utan endast begränsa ökningen av de utestående fodringar som förs över till nästa år, vilka har ökat med mer än 50 % årligen sedan 2010.

G.  Finansieringen av detta utnyttjande kan dessutom genomföras utan någon nämnvärd kostnad för de nationella budgetarna på grund av andra oväntade extra inkomster under 2014.

H.  Dessutom innebär utnyttjandet av marginalen för oförutsedda händelser för 2014 inte någon ökning av det totala taket för betalningar (908 miljarder EUR i 2011 år priser) i den fleråriga budgetramen för 2014-2020, i enlighet med vad som tydligt anges i artikel 13.4 i förordningen om den fleråriga budgetramen, eftersom det räknas av mot marginalerna för kommande budgetår enligt artikel 13.3 i förordningen om den fleråriga budgetramen.

1.  Europaparlamentet instämmer med att man bör utnyttja marginalen för oförutsedda utgifter för 2014, i enlighet med bilagan.

2.  Europaparlamentet understryker att utnyttjandet av detta instrument, enligt artikel 13 i förordningen om den fleråriga budgetramen, än en gång visar att EU:s budget absolut måste bli mer flexibel.

3.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av marginalen för oförutsedda utgifter

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut 2014/435/EU.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(3) Antagna texter, 20.11.2013, P7_TA(2013)0472.


Förslag till ändringsbudget nr 3/2014: Inkomster från böter, räntor och återbetalningar – Betalningsbemyndiganden – Kommissionens, Regionkommitténs och Europeiska datatillsynsmannens tjänsteförteckningar
PDF 222kWORD 56k
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 3/2014 för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen (16740/2014 – C8-0289/2014 – 2014/2036(BUD))
P8_TA(2014)0089A8-0069/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, slutgiltigt antagen den 20 november 2013(2),

–  med beaktande av parlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande om betalningsbemyndiganden (gemensamt uttalande av den 12 november 2013), enligt överenskommelsen i de gemensamma slutsatserna av den 12 november 2013(3), samt Europaparlamentets och kommissionens uttalande om betalningsbemyndiganden, enligt överenskommelsen i samma gemensamma slutsatser,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(4),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(5),

–  med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(6),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 3/2014 som kommissionen antog den 28 maj 2014 (COM(2014)0329),

–  med beaktande av kommissionens förslag om att utnyttja marginalen för oförutsedda utgifter under 2014, antaget den 28 maj 2014 (COM(2014)0328),

–  med beaktande av de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet kom överens om den 8 december 2014,

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 3/2014, som rådet antog den 12 december 2014 och översände till parlamentet samma dag (16740/2014 – C8-0289/2014),

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för utrikesfrågor,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för utveckling,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för kultur och utbildning,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandet från utskottet för regional utveckling (A8-0069/2014), och av följande skäl:

A.  I FÄB nr 3/2014 till den allmänna budgeten för 2014, såsom det ursprungligen lades fram av kommissionen, föreslogs en ökning av både prognosen för inkomster från böter, straffavgifter och andra inkomster med 1 568 miljoner EUR och av betalningsbemyndigandena med 4 738 miljoner EUR för rubrikerna 1a, 1b, 2 och 4 i den fleråriga budgetramen, för att kunna tillgodose betalningsbehoven till slutet av året, så att de täcker tidigare och aktuella åtaganden.

B.  Genomförandet av den fleråriga budgetramen 2014–2020 inleddes med en stor mängd obetalda fordringar som uppgick till nästan 23 400 miljoner EUR vid slutet av 2013 bara för sammanhållningspolitiken, och utestående åtaganden (RAL) på 221 700 miljoner EUR vid slutet av 2013, dvs. 41 000 miljoner EUR mer än vad som ursprungligen hade anslagits när man kom överens om den fleråriga budgetramen 2007–2013.

C.  Av det totala FÄB nr 3/2014 är bara 99 miljoner EUR avsedda att täcka program inom sammanhållningspolitiken under perioden 2014–2020, medan resten hänför sig till slutförandet av program från perioden 2007–2013 (3 296 miljoner EUR) och betalningsbehov under andra rubriker (1 340 miljoner EUR).

D.  I det gemensamma uttalandet av den 12 november 2013 förband sig parlamentet, rådet och kommissionen att se till att unionen får tillgång till de finansiella resurser som krävs för att den ska kunna uppfylla sina rättsliga åtaganden under 2014, genom att garantera att betalningarna sköts på ett ordnat sätt och genom att bevilja tillgång till de olika flexibilitetsmekanismer som ingår i förordningen om den fleråriga budgetramen, inklusive artikel 13 (marginalen för oförutsedda utgifter).

E.  Vissa av rådets delegationer uttryckte reservationer avseende utnyttjandet av reserven för oförutsedda utgifter i FÄB nr 3/2014, medan parlamentet ansåg att dessa reservationer var ogrundade och i strid med andan i förordningen om den fleråriga budgetramen och i det interinstitutionella avtalet.

1.  Europaparlamentet noterar kommissionens FÄB nr 3/2014.

2.  Europaparlamentet stöder de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet kom överens om den 8 december 2014 i syfte att öka betalningsbemyndigandena i 2014 års budget i en rad budgetrubriker upp till en nivå på 4 246 miljoner EUR, varav 3 168 miljoner EUR kommer att tas i anspråk från marginalen för oförutsedda utgifter för 2014.

3.  Europaparlamentet välkomnar i synnerhet ökningarna av betalningsbemyndigandena i rubrik 1a och rubrik 4, som i huvudsak bibehållits i den slutliga kompromiss som avspeglas i de gemensamma slutsatserna av den 8 december 2014.

4.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av betalningsbemyndigandena för rubrik 1b, som rent allmänt är det främsta område som berörs av bristande betalningar i unionens budget. Parlamentet anser att detta är ett absolut minimum för att täcka de nuvarande behoven fram till slutet av 2014, men att det inte kommer att räcka till för att lösa den snöbollseffekt av obetalade fordringar som har förvärrats sedan 2010 års budget. Parlamentet påminner särskilt om att större delen av fakturorna under rubrik 1b traditionellt lämnas in av medlemsstaterna mot slutet av varje budgetår för att undvika eventuella tillbakadragna åtaganden på grund av tillämpningen av regeln n+2 och n+3.

5.  Europaparlamentet stöder förslaget att utnyttja marginalen för oförutsedda utgifter och understryker sin tolkning av artikel 3.2 i förordningen om den fleråriga budgetramen, nämligen att betalningar i samband med särskilda instrument måste beräknas utöver betalningstaken. Varje annan tolkning underminerar basen för den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, det vill säga inställningen att specifik och maximal flexibilitet bör tillämpas så att unionen kan fullgöra sina skyldigheter.

6.  Europaparlamentet påminner om att antagandet av FÄB nr 3/2104, FÄB nr 4/2014, FÄB nr 6/2014 och FÄB nr 8/2014 kommer att minska behovet av medlemsstaternas BNI-baserade bidrag med 8 688 miljoner EUR och kommer därmed att till fullo kompensera för de ytterligare betalningsbehoven i FÄB nr 3/2014, såsom överenskommits i de gemensamma slutsatserna av den 8 december 2014.

7.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 3/2014.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara att ändringsbudget nr 2/2014 är slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 51, 20.2.2014, s. 1.
(3) Antagna texter av den 20 november 2013, P7_TA(2013)0472.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(5) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(6) EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.


Förslag till ändringsbudget nr 4/2014: Traditionella egna medel, BNI- och mervärdesskatteunderlagen
PDF 216kWORD 51k
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 4/2014 för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen (16741/2014 – C8-0290/2014 – 2014/2053(BUD))
P8_TA(2014)0090A8-0076/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, slutgiltigt antagen den 20 november 2013(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(5),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 4/2014 som kommissionen antog den 9 juli 2014 (COM(2014)0461),

–  med beaktade av den ändringsskrivelse nr 1 till förslaget till ändringsbudget nr 4/2014 som kommissionen lade fram den 16 oktober 2014,

–  med beaktande av de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet kom överens om den 8 december 2014,

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 4/2014 som rådet antog den 12 december 2014 och översände till Europaparlamentet samma dag (16741/2014 – C8-0290/2014),

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0076/2014), och av följande skäl:

A.  Förslaget till ändringsbudget (FÄB) nr 4/2014 avser en översyn av prognoserna för de traditionella egna medlen (dvs. tullar och avgifter inom sockersektorn), moms- och BNI-beräkningsgrunderna, budgeteringen av de relevanta korrigeringarna för Förenade kungariket samt en översyn av prognoserna för andra inkomster som härrör från böter. Detta innebär därmed en förändring av nivån och fördelningen mellan medlemsstaterna när det gäller deras bidrag i form av egna medel till unionsbudgeten.

B.  Genom FÄB nr 4/2014 minskas även budgetåtagandena och betalningsbemyndigandena för Europeiska datatillsynsmannen med 248 460 EUR, och det föreslås vissa ändringar av Europeiska regionala utvecklingsfondens kontoplan för att återspegla den antagna rättsliga grunden.

C.  Detta förslag till ändringsbudget är avgörande för att undvika en penningbrist som skulle kunna leda till ett genomförandeunderskott under 2014.

1.  Europaparlamentet noterar FÄB nr 4/2014, ändrat genom ändringsskrivelse nr 1 till FÄB nr 4/2014, som avser en översyn av prognosen för traditionella egna medel (dvs. tullar och avgifter inom sockersektorn) på grundval av kommissionens bästa uppskattningar och vissa andra utvecklingstendenser, liksom en ytterligare översyn av prognosen av andra inkomster som har uppkommit genom en rad böter som nu blivit slutgiltiga och som därför kan budgeteras.

2.  Europaparlamentet konstaterar att minskningen av traditionella egna medel, uppskattningsvis med ca 646,1 miljoner EUR, och av momsbaserade egna medel med 192,4 miljoner EUR, kompenseras genom de ovannämnda böterna för ett sammanlagt belopp på 2 433 miljoner EUR och minskar därmed automatiskt behovet av ytterligare BNI-baserade bidrag med 1 594,5 miljoner EUR.

3.  Europaparlamentet konstaterar att FÄB nr 4/2014, inbegripet ändringsskrivelse nr 1 till detta, innebär en minskning över hela linjen av kraven på egna medel, i första hand på grund av budgeteringen av böter och räntor på sena betalningar som blivit slutgiltiga, motsvarande ett belopp på 2 433 miljoner EUR.

4.  Europaparlamentet konstaterar att det i FÄB nr 4/2014 föreslås en minskning av både åtagande- och betalningsbemyndigandena för Europeiska datatillsynsmannen på 248 460 EUR, på grund av den försenade utnämningen av den nya datatillsynsmannen och av den biträdande europeiska datatillsynsmannen.

5.  Europaparlamentet stöder de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet kom överens om den 8 december 2014 i syfte att godkänna FÄB nr 4/2014, i den form som ursprungligen föreslogs av kommissionen och sedan ändrades genom ändringsskrivelse nr 1 till FÄB nr 4/2014, med införandet av åtagandebemyndiganden från FÄB nr 6/2014 avseende Europeiska havs- och fiskerifonden och reserven för partnerskapsavtalen om hållbart fiske, samt med omfördelningen till budgetrubrik 23 02 01 Humanitärt bistånd av tillgängliga betalningsbemyndiganden till ett belopp av 248 460 EUR som hade fastställts under rubriken för Europeiska datatillsynsmannen.

6.  Europaparlamentet påminner om att antagandet av detta FÄB kommer att minska behovet av ytterligare egna medel för unionens budget med 2 433 miljoner EUR, och kommer därför, tillsammans med de minskade andelarna av medlemsstaternas BNI-baserade bidrag till unionens budget som följer av FÄB nr 3/2014, FÄB nr 6/2014 och FÄB nr 8/2014, att till fullo kompensera för de ytterligare betalningsbehov som begärs i FÄB nr 3/2014, enligt vad som överenskoms i de gemensamma slutsatserna av den 8 december 2014.

7.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 4/2014.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara att ändringsbudget nr 3/2014 är slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 51, 20.2.2014, s. 1.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(5) EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.


Utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond: Översvämning i Italien – jordbävning i Grekland – isbildning i Slovenien – isbildning och översvämning i Kroatien
PDF 209kWORD 51k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond, i enlighet med punkt 11 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (översvämningar i Italien, jordbävning i Grekland, isbildning i Slovenien och isbildning och översvämningar i Kroatien) (COM(2014)0565 – C8-0137/2014 – 2014/2072(BUD))
P8_TA(2014)0091A8-0073/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0565 – C8-0137/2014),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 10,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt artikel 11,

–  med beaktande av de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet kom överens om den 8 december 2014,

–  med beaktande av skrivelsen från utskottet för regional utveckling,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0073/2014).

1.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/436.)

(1) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Förslag till ändringsbudget nr 5/2014: Översvämning i Italien (Sardinien) 2013 – jordbävning i Grekland – isbildning i Slovenien – isbildning och översvämning i Kroatien 2014
PDF 214kWORD 49k
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 5/2014 för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen (16742/2014 – C8-0291/2014 – 2014/2073(BUD))
P8_TA(2014)0092A8-0078/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, slutgiltigt antagen den 20 november 2013(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 5/2014 som kommissionen antog den 8 september 2014 (COM(2014)0564),

–  med beaktande av de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet kom överens om den 8 december 2014,

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 5/2014 som rådet antog den 12 december 2014 och översände till Europaparlamentet samma dag (16742/2014 – C8-0291/2014),

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0078/2014), och av följande skäl:

A.  Förslaget till ändringsbudget (FÄB) nr 5/2014 avser utnyttjandet av Europeiska unionens solidaritetsfond för ett belopp på 46 998 528 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden avseende översvämningar i Italien (Sardinien) i november 2013, en jordbävning i Grekland (Kefalonia) samt snöstormar i Slovenien och Kroatien, följda av även översvämningar i Kroatien, i slutet av januari och början av februari 2014.

B.  Syftet med FÄB nr 5/2014 är att formellt föra in denna budgetjustering i budgeten för 2014.

1.  Europaparlamentet noterar förslaget till ändringsbudget nr 5/2014, som lagts fram av kommissionen.

2.  Europaparlamentet betonar att finansiellt stöd brådskande bör frigöras via EU:s solidaritetsfond till de länder som drabbats av dessa naturkatastrofer.

3.  Europaparlamentet understryker att bristen på betalningsbemyndiganden för 2014 – vilket var den bakomliggande orsaken till kommissionens framläggande av FÄB nr 3/2014 och det åtföljande förslaget om att utnyttja medel från marginalen för oförutsedda händelser – utesluter redan på förhand möjligheten att erhålla medel för förslaget till ändringsbudget nr 5/2014 genom omfördelning.

4.  Europaparlamentet stöder de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet kom överens om den 8 december 2014 i syfte att godkänna ytterligare åtagandebemyndiganden för ett belopp på 47 miljoner EUR i 2014 års budget och flytta över motsvarande betalningsbehov till 2015 års budget.

5.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 5/2014.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara att ändringsbudget nr 4/2014 är slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 51, 20.2.2014, s. 1.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Förslag till ändringsbudget nr 6/2014: Översyn av prognosen för traditionella egna medel, momsavgifter och BNI-bidrag
PDF 216kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 6/2014 för budgetåret 2014, avsnitt III – Kommissionen (16743/2014 – C8-0288/2014 – 2014/2162(BUD))
P8_TA(2014)0093A8-0074/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), och särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, slutgiltigt antagen den 20 november 2013(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 6/2014 som kommissionen antog den 17 oktober 2014 (COM(2014)0649),

–  med beaktande av ändringsskrivelse nr 1/2014 till det förslag till ändringsbudget nr 6/2014 som kommissionen antog den 3 december 2014 (COM(2014)0730),

–  med beaktande av de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet kom överens om den 8 december 2014,

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 6/2014 som rådet antog den 12 december 2014 och översände till Europaparlamentet samma dag (16743/2014 – C7-0288/2014),

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0074/2014).

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 6/2014 avser översynen av prognosen för traditionella egna medel, moms och BNI-baserade bidrag, en minskning av budgetanslagen för Europeiska havs- och fiskerifonden och reserven för partnerskapsavtal om hållbart fiske liksom en ökning av budgetanslagen för Europeiska ombudsmannen.

B.  Den samlade effekten på intäkterna av detta förslag till ändringsbudget, efter antagandet av ändringsskrivelse nr 1/2014 till förslaget till ändringsbudget nr 6/2014, är en minskning av uttagsbehovet i egna medel med totalt 4 095,5 miljoner EUR, inbegripet en minskning av medlemsstaternas BNI-baserade bidrag på 4 515,5 miljoner EUR, och en ökning av beloppet för traditionella egna medel på 420 miljoner EUR.

C.  Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 6/2014 är att formellt införa dessa budgetjusteringar i 2014 års budget.

1.  Europaparlamentet noterar förslaget till ändringsbudget nr 6/2014, som lagts fram av kommissionen och ändrats genom ändringsskrivelse nr 1/2014.

2.  Europaparlamentet noterar att minskningen av budgetanslagen för Europeiska havs- och fiskerifonden och reserven för partnerskapsavtal om hållbart fiske uppgår till sammanlagt 76,3 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 6,2 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden, vilket i första hand beror på det sena antagandet av den rättsliga grunden för fonden och den uppdaterade bedömningen av läget i förhandlingarna om dessa fiskeavtal.

3.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om att 6,2 miljoner EUR av de besparingar i betalningsbemyndiganden som avses i punkt 2 ska användas för att bidra till finansieringen av eventuella humanitära kriser fram till slutet av året.

4.  Europaparlamentet understryker att den samlade effekten av förslaget till ändringsbudget nr 6/2014 på de BNI-baserade bidragen är en minskning med 4 515,5 miljoner EUR och på prognoserna för traditionella egna medel en ökning med 420 miljoner EUR.

5.  Europaparlamentet stöder de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet kom överens om den 8 december 2014 i syfte att godkänna förslaget till ändringsbudget nr 6/2014, ändrad genom sin ändringsskrivelse, inbegripet att utgiftssidan har flyttats till förslagen till ändringsbudget nr 3/2014 och nr 4/2014.

6.  Europaparlamentet påminner om att antagandet av förslag till ändringsbudget nr 6/2014 kommer att minska behovet av medlemsstaternas BNI-baserade bidrag med 4 515,5 miljoner EUR. Tillsammans med de minskade andelarna av medlemsstaternas BNI-baserade bidrag till unionens budget till följd av förslaget till ändringsbudget nr 3/2014, förslaget till ändringsbudget nr 4/2014 och förslaget till ändringsbudget nr 8/2014 kommer det därför att till fullo kompensera för de ytterligare betalningsbehoven i förslaget till ändringsbudget nr 3/2014, såsom överenskommet i de gemensamma slutsatserna av den 8 december 2014.

7.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 6/2014.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara att ändringsbudget nr 5/2014 är slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 51, 20.2.2014, s. 1.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond: Översvämningar i Serbien, Kroatien och Bulgarien
PDF 208kWORD 49k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond, i enlighet med punkt 11 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (översvämningar i Serbien, Kroatien och Bulgarien) (COM(2014)0648 – C8-0223/2014 – 2014/2161(BUD))
P8_TA(2014)0094A8-0075/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0648 – C8-0223/2014),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(1), särskilt artikel 4.3,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 10,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt punkt 11,

–  med beaktande av de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet kom överens om den 8 december 2014,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0075/2014).

1.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/437)

(1) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Förslag till ändringsbudget nr 7/2014: Översvämningar i Serbien, Kroatien och Bulgarien
PDF 213kWORD 49k
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 7/2014 för budgetåret 2014, avsnitt III – Kommissionen (16744/2014 – C8-0292/2014 – 2014/2163(BUD))
P8_TA(2014)0095A8-0072/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), och särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, slutgiltigt antagen den 20 november 2013(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 7/2014 som kommissionen antog den 17 oktober 2014 (COM(2014)0650),

–  med beaktande av de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet kom överens om den 8 december 2014,

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 7/2014 som rådet antog den 12 december 2014 och översände till Europaparlamentet samma dag (16744/2014 – C8-0292/2014),

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0072/2014), och av följande skäl:

A.  Förslaget till ändringsbudget nr 7/2014 avser utnyttjandet av Europeiska unionens solidaritetsfond (EUSF) till ett belopp av 79 726 440 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden avseende de översvämningar som drabbade Serbien och Kroatien i maj 2014 och Bulgarien i juni 2014.

B.  Syftet med förslaget till ändringsbudget nr 7/2014 är att formellt föra in denna budgetjustering i budgeten för 2014.

1.  Europaparlamentet noterar förslaget till ändringsbudget nr 7/2014, som lagts fram av kommissionen.

2.  Europaparlamentet betonar det akuta behovet att frigöra finansiellt stöd via solidaritetsfonden till de länder som drabbats av dessa naturkatastrofer.

3.  Europaparlamentet understryker att bristen på betalningsbemyndiganden för 2014 – vilket var den bakomliggande orsaken till att kommissionens lade fram förslaget till ändringsbudget nr 3/2014 och det åtföljande förslaget om att utnyttja medel från marginalen för oförutsedda händelser – redan på förhand utesluter möjligheten att erhålla medel för ändringsbudget nr 7/2014 genom omfördelning.

4.  Europaparlamentet stöder de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet kom överens om den 8 december 2014 i syfte att godkänna ytterligare åtagandebemyndiganden till ett belopp av 80 miljoner EUR i budgeten för 2014 och att flytta de motsvarande betalningsbehoven till budgeten för 2015.

5.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 7/2014.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara att ändringsbudget nr 6/2014 är slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 51, 20.2.2014, s. 1.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Förslag till ändringsbudget nr 8/2014 – Överskott från genomförandet av budgeten för 2013
PDF 216kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens ändringsbudget nr 8/2014 för budgetåret 2014, avsnitt III – kommissionen (16745/2014 – C8-0293/2014 – 2014/2225(BUD))
P8_TA(2014)0096A8-0079/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt

—  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(1), särskilt artikel 41,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014, slutgiltigt antagen den 20 november 2013(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(5),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 2/2014 som kommissionen antog den 15 april 2014 (COM(2014)0234),

–  med beaktande av det förslag till ändringsbudget nr 8/2014 som kommissionen antog den 27 november 2014 (COM(2014)0722),

–  med beaktande av de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet enades om den 8 december 2014,

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 8/2014 som rådet antog den 12 december 2014 och översände till Europaparlamentet samma dag (16745/2014 – C8-0293/2014),

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0079/2014), och av följande skäl:

A.  Förslaget till ändringsbudget (FÄB) nr 8/2014 lades fram av kommissionen eftersom förlikningskommittén inte kunde nå en överenskommelse om förslaget till ändringsbudget nr 2/2014, vilket hade exakt samma syfte och innehåll som förslaget till ändringsbudget nr 8/2014.

B.  Syftet med FÄB nr 8/2014 är att till budgeten för 2014 föra över överskottet från budgetåret 2013, vilket uppgår till 1 005 miljoner EUR.

C.  Detta överskott består till största delen av ett positivt inkomstutfall på 771 miljoner EUR och ett underutnyttjande av anslag på 276 miljoner EUR samt en negativ växelkursskillnad på 42 miljoner EUR.

D.  På inkomstsidan kommer ökningen främst från böter och ränta på försenade betalningar (1 331 miljoner EUR) medan de egna medel som verkligen samlats in jämfört med det budgeterade beloppet minskar (- 226 miljoner EUR) och inkomster från överskott, saldon och korrigeringar minskar också (- 360 miljoner EUR).

E.  På utgiftssidan är underutnyttjandet av anslagen för 2013 (107 miljoner EUR) och för 2012 (54 miljoner EUR) inte ett resultat av en minskad förmåga att utnyttja stödet utan alla indikatorer som finns pekar i själva verket på att det var en brist på betalningsbemyndiganden i budgetarna för både 2012 och 2013.

F.  Artikel 18 i budgetförordningen föreskriver att denna ändringsbudget ska ha eventuella avvikelser mellan de preliminära räkenskaperna och beräkningarna som enda syfte och att ett sådant överskott ska införas i unionsbudgeten genom denna ändringsbudget.

1.  Europaparlamentet noterar FÄB nr 8/2014 som uteslutande handlar om införandet i budgeten av överskottet från 2013, dvs. ett belopp på 1 005 miljoner EUR, i enlighet med artikel 18 i budgetförordningen, och såsom förordats av kommissionen och i rådets ståndpunkt om detta.

2.  Europaparlamentet noterar att FÄB nr 8/2014 lades fram av kommissionen eftersom förlikningskommittén inte kunde nå en överenskommelse om FÄB nr 2/2014, vilket hade exakt samma syfte och innehåll och som rådet hade godkänt vid sin behandling den 17 juli 2014. Parlamentet hade lagt fram ändringsförslag till den i sin ståndpunkt av den 22 oktober 2014 i syfte att upprätthålla dess politiska och förfarandemässiga koppling till förslagen till ändringsbudget nr 3, 4, 5, 6 och 7/2014.

3.  Europaparlamentet betonar att förlikningskommittén inte kunde uppnå en överenskommelse om antagande av förslaget till ändringsbudget nr 2/2014 på grund av avvikande ståndpunkter mellan parlamentet och rådet om de utestående betalningsbehoven för 2014 och paketet ändringsbudgetar nr 2-7/2014 och inte om innehållet i förslaget till ändringsbudget nr 2/2014 i sig.

4.  Europaparlamentet påminner om att antagandet av förslaget till ändringsbudget nr 8/2014 kommer att innebära att andelen för medlemsstaternas BNI-baserade bidrag till unionens budget minskar med 1 005 miljoner EUR och därför delvis kompenserar för deras bidrag till finansieringen av ändringsbudgetarna nr 3, 5 och 7/2014.

5.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt om förslaget till ändringsbudget nr 8/2014.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara att ändringsbudget nr 7/2014 är slutgiltigt antagen och se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till de nationella parlamenten.

(1) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(2) EUT L 51, 20.2.2014, s. 1.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(5) EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.


Unionens egna medel – ändring av medlemsstaternas nationella bidrag *
PDF 236kWORD 56k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 17 december 2014 om förslaget till rådets förordning om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (COM(2014)0704 – C8-0250/2014 – 2014/0332(NLE))
P8_TA(2014)0097A8-0066/2014

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2014)0704),

–  med beaktande av artikel 322.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8‑0250/2014),

–  med beaktande av skrivelsen från budgetkontrollutskottet,

—  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

—  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8‑0066/2014), och av följande skäl:

A.  Efter de senaste statistiska revideringarna som medlemsstaterna enats om framkom det att ett antal medlemsstater under ett antal år inte har betalat de fulla belopp som de är skyldiga unionsbudgeten, medan andra har betalat mer än de ska. Dessa avvikelser hänger samman med de stora statistiska ändringar som medlemsstaterna aviserat.

B.  Enligt de gällande regler som enhälligt antagits i rådet skulle det genast ha skett en korrigering av dessa för små eller för stora betalningar.

C.  Medlemsstaterna har tidigare, som allmän regel och utan några betydande förseningar, betalat de fulla beloppen för sina BNI- och momsbaserade bidrag till unionsbudgeten, trots kristider och allvarliga fiskala påfrestningar.

D.  Vissa medlemsstater som under årens lopp dragit nytta av för låga uppskattningar av dess BNI har uttryckt sin ovilja att betala det ytterligare belopp som de är skyldiga före den rättsliga tidsfristen.

E.  Rådet har uppmanat kommissionen att lägga fram ett förslag som löser den situationen genom att ändra reglerna i fråga och möjliggöra att de belopp som ska betalas kan skjutas upp och ske i flera delbetalningar.

F.  I enlighet med den pågående lagstiftningsöversynen har sju medlemsstater beslutat att inte betala in sina respektive BNI- och momssaldon till EU-kontot den första arbetsdagen i december 2014. Kommissionen har därefter sett över de belopp som ursprungligen infördes i ändringsbudget nr 6/2014, med beaktande av de belopp som faktiskt gjorts tillgängliga detta datum.

G.  Detta sker strax efter att institutionerna slutfört en lagstiftningsprocess, som inleddes 2011, för en översyn av lagstiftningen om de egna medlen, och till och med innan detta nya lagstiftningspaket trätt i kraft.

H.  Detta förslag är en del av det större förhandlingspaketet om 2014 års ändringsbudgetar och 2015 års budget.

I.  För transparensens skull bör en rapport om beräkningarna och de underliggande uppgifterna för anpassningarna av moms- och BNI-saldona varje år läggas fram för parlamentet inom ramen för budgetförfarandet så att det finns tillräcklig tid för behandlingen, och medlemsstaternas beslut om datumen och storleken på delbetalningarna bör meddelas parlamentet.

J.  Förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 bör därför ändras i enlighet med detta.

1.  Europaparlamentet betonar att detta förslag om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 har sitt ursprung i engångsföljderna för vissa medlemsstater av tillämpningen av den förordningen.

2.  Europaparlamentet beklagar att frågan om uppskjutandet av nationella bidragsanpassningar vägde tyngre i rådet än uppnåendet av en förhandlingsposition för 2014 och 2015 års budgetförhandlingar som endast fastställdes den sista dagen i den 21 dagar långa förlikningsperioden enligt artikel 314 i EUF-fördraget och som bidrog till att förlikningskommittén misslyckades med att nå en överenskommelse.

3.  Europaparlamentet betonar att den flexibilitet och skyndsamhet som rådet enhälligt kräver när det gäller tidpunkten för medlemsstaternas bidrag till unionsbudgeten avfärdas av ett antal delegationer när det gäller det effektiva genomförandet av den fleråriga budgetramen för 2014-2020 och i synnerhet punktliga utbetalningar till mottagarna från unionsbudgeten.

4.  Europaparlamentet är bekymrat över det större manöverutrymme som medlemsstaterna fått när det gäller tidpunkten för deras ytterliga bidrag till unionsbudgeten till följd av BNI-justeringar. Parlamentet betonar att detta skapar ett precedensfall som skulle kunna få effekter på kommissionens likviditetsförvaltning, tidpunkten för utbetalningarna till mottagarna av unionsbudgeten och i slutänden för unionsbudgetens trovärdighet.

5.  Europaparlamentet betonar att detta förslag gör systemet med egna medel ännu komplexare och syftar till att ändra lagstiftning som snart kommer att ersättas, och det retroaktivt, av redan antagna rättsakter. Mot bakgrund av detta betonar parlamentet den avgörande roll som högnivågruppen för egna medel spelar när det gäller att komma med förslag för att rätta till bristerna i det nuvarande systemet.

6.  Europaparlamentet konstaterar dock att 2014 års anpassningar för moms- och BNI-baserade egna medel ligger på en exceptionellt hög nivå, vilket kan leda till en stor finansiell börda för vissa medlemsstater.

7.  Europaparlamentet betonar att kommissionens förslag är en del av ett större förhandlingspaket som innehåller bland annat 2014 års ändringsbudgetar och 2015 års budget och avstår därför från att förkasta det.

8.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i EUF-fördraget och artikel 106a i Euratomfördraget.

10.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

11.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2
Förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000
Artikel 10 – punkt 7a – femte stycket
Medlemsstaterna får endast tillämpa första stycket om de före den första arbetsdagen i december har informerat kommissionen dels om sitt beslut, dels om det eller de datum då anpassningsbeloppet kommer att krediteras det konto som avses i artikel 9.1 i denna förordning.
Medlemsstaterna får endast tillämpa första stycket om de före den första arbetsdagen i december har informerat kommissionen dels om sitt beslut, dels om det eller de datum då anpassningsbeloppet kommer att krediteras det konto som avses i artikel 9.1 i denna förordning. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet och rådet om varje sådant beslut, inbegripet vilka medlemsstater som berörs, antalet delbetalningar, beloppet för varje delbetalning och datumen när de bokförs.
Ändring 2
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2a (ny)
Förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000
Artikel 10 – punkt 8

Punkt 8 ska ersättas med följande:
"8. De förfaranden som avses i punkt 4-7 medför ändringar av inkomsterna för det budgetår under vilket förfarandena ägde rum."
"8. De förfaranden som avses i punkt 4-7 medför ändringar av inkomsterna för det budgetår under vilket förfarandena ägde rum. Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om de ändrade inkomsterna enligt denna artikel."

Utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond: Katastrofdrabbade regioner
PDF 210kWORD 50k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond, i enlighet med punkt 11 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (COM(2014)0348 – C8-0021/2014 – 2014/2038(BUD))
P8_TA(2014)0098A8-0077/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0348 – C8-0021/2014),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2012/2002 av den 11 november 2002 om inrättande av Europeiska unionens solidaritetsfond(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(2), särskilt artikel 10,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(3), särskilt artikel 11,

–  med beaktande av de gemensamma slutsatser som parlamentet och rådet kom överens om den 8 december 2014,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0077/2014), och av följande skäl:

A.  I linje med förordning (EU) nr 661/2014 om ändring av förordning (EG) nr 2012/2002 ska ett belopp på 50 000 000 EUR göras tillgängligt för utbetalning av förskott genom anslag i Europeiska unionens allmänna budget.

1.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av Europeiska unionens solidaritetsfond

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/422.)

(1) EGT L 311, 14.11.2002, s. 3.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(3) EGT C 373, 20.12.2013, s. 1.


Utnyttjande av flexibilitetsmekanismen – finansiering av de cypriotiska strukturfondsprogrammen
PDF 214kWORD 52k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen, i enlighet med punkt 12 i det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (COM(2014)0349 – C8-0022/2014 – 2014/2039(BUD))
P8_TA(2014)0099A8-0071/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0349 – C8-0022/2014),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1), särskilt artikel 11,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2), särskilt artikel 12,

–  med beaktande av det nya förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 som kommissionen antog den 28 november 2014 (COM(2014)0723),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 som rådet antog den 12 december 2014 och översände till Europaparlamentet samma dag (16739/2014 – C8-0287/2014),

–  med beaktande av sin ståndpunkt som antogs den 17 december 2014 om förslaget till den allmänna budgeten för 2015(3),

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0071/2014), och av följande skäl:

A.  Efter att alla möjligheter att omfördela anslag inom underrubrik 1b har undersökts förefaller det vara nödvändigt att utnyttja flexibilitetsmekanismen för åtagandebemyndiganden.

B.  Kommissionen har föreslagit att flexibilitetsmekanismen ska utnyttjas utöver taket för den fleråriga budgetramen för att komplettera finansieringen från Europeiska unionens allmänna budget för 2015 med ett belopp på 79,8 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden i samband med de ytterligare anslagen från strukturfonderna till Cypern med ett sammantaget belopp på 100 miljoner EUR för 2015.

1.  Europaparlamentet noterar att taket för 2015 i underrubrik 1b, trots återhållsamma ökningar av åtagandebemyndigandena för ett begränsat antal budgetposter, inte gör det möjligt att på ett tillfredsställande sätt finansiera viktiga och brådskande prioriteringar för unionen.

2.  Europaparlamentet samtycker därför till att flexibilitetsmekanismen utnyttjas, och ändrar kommissionens förslag för att finansiera de ytterligare anslagen för de cypriotiska strukturfondsprogrammen inom ramen för underrubrik 1b upp till 83,26 miljoner EUR.

3.  Europaparlamentet påminner om att utnyttjandet av detta instrument, enligt punkt 11 i förordningen om den fleråriga budgetramen, på nytt visar på att unionens budget måste vara flexibel.

4.  Europaparlamentet upprepar sin väletablerade åsikt att betalningar som härrör från åtagandebemyndiganden som tidigare tagits i anspråk via flexibilitetsmekanismen endast kan beaktas utöver betalningstaken. Detta påverkar inte möjligheten att för särskilda budgetposter utnyttja betalningsbemyndiganden via flexibilitetsmekanismen, utan att åtagandebemyndiganden först tagits i anspråk.

5.  Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

BILAGA

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

om utnyttjande av flexibilitetsmekanismen

(Texten till denna bilaga återges inte här eftersom den motsvaras av den slutliga rättsakten, beslut (EU) 2015/421.)

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(3) Antagna texter, P8_TA(2014)0100.


Ny allmän budget för Europeiska unionen för budgetåret 2015
PDF 542kWORD 214k
Resolution
Bilaga
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om rådets ståndpunkt om det nya förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 (16739/2014 – C8-0287/2014 – 2014/2224(BUD))
P8_TA(2014)0100A8-0067/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2014 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten för 2015 – avsnitt III – kommissionen(5),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 april 2014 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2015(6),

–  med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 som kommissionen antog den 24 juni 2014 (COM(2014)0300),

–  med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 som rådet antog den 2 september 2014 och översände till Europaparlamentet den 12 september 2014 (12608/2014 – C8-0144/2014),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2014 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(7),

–  med beaktande av att förlikningskommittén inte uppnådde enighet om ett gemensamt förslag inom de 21 dagar som avses i artikel 314.6 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det nya förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 som kommissionen antog den 27 november 2014 (COM(2014)0723) i enlighet med artikel 314.8 i EUF-fördraget,

–  med beaktande av slutsatserna från trepartsmötet om budgeten den 8 december 2014,

–  med beaktande av den ståndpunkt om det nya förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 som rådet antog den 12 december 2014 (16739/2014 – C8-0287/2014) och översände till parlamentet samma dag,

–  med beaktande av artiklarna 88 och 91 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0067/2014).

1.  Europaparlamentet påminner om att det "paketförslag", som återges i bilagan, som företrädare för parlamentet och rådet enades om efter hårda förhandlingar vid trepartsmötet den 8 december 2014 består av tre delar: förslagen till ändringsbudgetar nr 3–8/2014 till ett totalt belopp av 49,8 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och ytterligare 3 529,6 miljoner EUR i nya pengar i betalningsbemyndiganden, unionens budget för 2015 som fastställts till 145 321,5 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 141 214,0 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden, samt sex gemensamma uttalanden och tre ensidiga uttalanden.

2.  Europaparlamentet understryker att även om nivån för de ytterligare betalningsbemyndiganden som förts in i budgeten för 2014 gör det möjligt för kommissionen att tillgodose de mest brådskande betalningsbehoven 2014 kommer nivån inte att vara tillräcklig för att lösa den återkommande snöbollseffekten av obetalda fakturor 2015. Parlamentet betonar därför vikten av det gemensamma uttalandet om en betalningsplan som åtföljer paketöverenskommelsen om budgeten för 2014 och budgeten för 2015.

3.  Europaparlamentet är emellertid övertygat om att ansträngningarna måste öka under de kommande åren för att minska antalet obetalda fakturor till en hållbar nivå, särskilt när det gäller sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar i detta avseende de tre unionsinstitutionernas gemensamma åtagande att överväga alla möjliga sätt för att minska dessa obetalda fakturor, i enlighet med det gemensamma uttalandet om en betalningsplan som åtföljer årets budgetöverenskommelse.

4.  Europaparlamentet välkomnar ökningen med 244,2 miljoner EUR av den totala nivån för åtagandebemyndigandena jämfört med rådets ursprungliga ståndpunkt av den 2 september 2014. Parlamentet välkomnar att rådets nedskärning av åtagandena med 521,9 miljoner EUR har tagits tillbaka helt och att ett belopp på ytterligare 170,7 miljoner EUR i åtaganden har lagts till, vilket inbegriper hela paketet med pilotprojekt och förberedande åtgärder och 95 miljoner EUR för Horisont 2020, Cosme, Erasmus och humanitärt bistånd.

5.  Europaparlamentet beklagar dock att rådet på nytt inte var villigt att komplettera sina politiska förklaringar med tillräckliga budgetanslag när det gäller stöd till arbetstillfällen och tillväxt och unionens internationella åtaganden, vilket rådet visade genom att inte gå med på att anslå medel upp till taket i den fleråriga budgetplanen för rubrikerna 1a och 4. Parlamentet välkomnar att de ökningar som uppnåddes vid förhandlingarna motsvarar parlamentets politiska prioriteringar. Parlamentet beklagar dock i detta sammanhang att rådet inte verkar ha några politiska prioriteringar längre och att det endast är intresserat av att horisontellt begränsa utgifterna i så stor utsträckning som möjligt.

6.  Europaparlamentet välkomnar att man, tack vare att ytterligare inkomster avsatta för särskilda ändamål fastställts i den gemensamma jordbrukspolitiken efter kommissionens ändringsskrivelse nr 1/2015, har kunnat lösa finansieringen av 273,6 miljoner EUR i katastrofinsatser för att hantera Rysslands importförbud för livsmedel utan att direkt börja utnyttja reserven för kriser inom jordbrukssektorn.

7.  Europaparlamentet välkomnar att den totala nivån för betalningsbemyndigandena som man kommit överens om för 2015 innebär en ökning med 1,6 % jämfört med budgeten för 2014, och att nivån ligger 1 217,1 miljoner EUR över rådets första behandling. Parlamentet gläder sig särskilt åt att de betalningsnivåer som uppnåtts i rubrikerna 1a och 4 är högre än i det ursprungliga förslaget till budget av den 24 juni 2014 tack vare omfördelningen av 448,5 miljoner EUR och de extra inkomster avsatta för särskilda ändamål som fastställts i ovannämnda ändringsskrivelse.

8.  Europaparlamentet noterar emellertid att budgetförhandlingarna har blivit svårare och svårare de senaste åren, särskilt när det gäller betalningarna, vilket främst berott på rådets kompromisslösa hållning. Parlamentet understryker på nytt sin ståndpunkt att budgetförfarandets främsta funktion bör vara att komma överens om de politiska prioriteringarna för budgetåtagandena och att betalningarna helt enkelt bör betraktas som en teknisk uppföljning för att fullgöra dessa åtaganden. Parlamentet påminner rådet om definitionerna av den typ av anslag i artikel 10.3 i budgetförordningen som gäller för unionens allmänna budget och dess tillämpningsbestämmelser, nämligen att ”betalningsbemyndigandena ska täcka de betalningar som krävs för att uppfylla rättsliga åtaganden som ingås under det berörda budgetåret och/eller som ingåtts under tidigare budgetår”.

9.  Europaparlamentet välkomnar att rådet till sist gick med på att använda marginalen för oförutsedda händelser under 2014, dock till ett lägre belopp än vad som behövdes. Parlamentet välkomnar dessutom den generella ökningen av betalningarna i budgeten för 2014 i ett antal budgetposter upp till ett belopp av 4,2 miljarder EUR av vilka 3 168,2 miljoner EUR kommer att användas genom marginalen för oförutsedda händelser för 2014, samt att ökningarna som föreslogs i förslaget till ändringsbudget nr 3/2014 i betalningsbemyndiganden för rubrikerna 1a och 4 i stort sett har bibehållits i den slutliga kompromissen. Parlamentet noterar att ökningarna främst avser rubrik 1b där huvuddelen av problemet med obetalda fakturor vid slutet av året för närvarande finns. Parlamentet påminner om att det redan vid sin behandling av budgeten för 2014 förutsåg det utökade behovet av betalningsbemyndiganden (den slutliga överenskommelsen var 983 miljoner EUR lägre än den ståndpunkt parlamentet antog). Parlamentet uppmanar rådet att inte försöka att på konstlad väg skära ned unionsbudgeten varje år.

10.  Europaparlamentet är emellertid missnöjt med rådets ståndpunkt att inte använda hela beloppet från de extra inkomsterna från böter för att täcka utestående betalningsbehov. Parlamentet anser att tills betalningskrisen har lösts måste alla icke-förutsebara inkomstökningar användas till fullo för att ta itu med detta problem. Parlamentet påminner om att man har enats om paketförslaget eftersom det motsvarade parlamentets krav att stabilisera problemet med utestående betalningar. Parlamentet understryker att en verklig lösning på unionens betalningskris kräver en lämplig gräns för obetalda fakturor.

11.  Europaparlamentet beklagar att frågan om uppskov med justeringarna av de nationella bidragen fick företräde i rådet framför frågan att nå fram till en förhandlingsposition om förhandlingarna om budgetarna för 2014 och 2015, och att denna förhandlingsposition fastställdes först den sista dagen i den förlikningsperiod på 21 dagar som föreskrivs i artikel 314 i EUF-fördraget och bidrog till förlikningskommitténs misslyckande med att nå fram till en överenskommelse.

12.  Europaparlamentet påminner om att enligt artikel 310 i EUF-fördraget ska unionsbudgetens inkomster och utgifter balansera varandra.

13.  Europaparlamentet fäster högsta politiska vikt vid de gemensamma uttalanden som parlamentet, rådet och kommissionen kommit överens om, särskilt om betalningsplanen och om användningen av särskilda instrument. Parlamentet insisterar på att betalningsplanen ska slutföras så snart som möjligt och i vilket fall som helst innan kommissionen antar förslaget till budget för 2016. Parlamentet understryker på nytt att parlamentets godkännande av den fleråriga budgetplanen byggde på förutsättningen att alla särskilda instrument ska beaktas utöver taken och att varje annan tolkning automatiskt skulle leda till att man river upp överenskommelsen om den fleråriga budgetplanen.

14.  Europaparlamentet upprepar den uppfattning som parlamentet har sedan länge, nämligen att betalningar för särskilda instrument ska beräknas utöver taken i den fleråriga budgetramen, såsom är fallet för åtagandena. Parlamentet beklagar på nytt att det inte varit möjligt att nå en överenskommelse med rådet i denna fråga. Parlamentet betonar emellertid att alla ansträngningar måste göras för att så snart som möjligt nå en överenskommelse i denna fråga.

15.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sin ståndpunkt att en grundlig reform av systemet för egna medel är av avgörande betydelse för att man ska ta sig ur det nuvarande dödläget i budgetförhandlingarna och fäster därför yttersta vikt vid högnivågruppen om egna medel som leds av Mario Monti.

16.  Europaparlamentet beklagar rådets och kommissionens ovilja att förse unionsorganen med de resurser de behöver, särskilt när det gäller personal, för att de ska kunna fullgöra de mandat de fått av den lagstiftande myndigheten och understryker att den nuvarande överenskommelsen inte innebär att parlamentet godtagit kommissionens förslag om en central pool för omfördelningar. Parlamentet beklagar dessutom djupt personalnedskärningarna i de organ som finansieras genom avgifter och anser att de är omotiverade i den mån de berörda tjänsterna inte finansieras genom unionsbudgeten.

17.  Europaparlamentet välkomnar förstärkningen av anslagen för de nio nya domarna till domstolen. Parlamentet upprepar att alla åtgärder som krävs måste vidtas för att avsluta lagstiftningsförfarandet senast den 1 oktober 2015 för att möjliggöra en faktisk ökning av antalet domare. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck rådet att utan dröjsmål nå fram till en överenskommelse om fördelningen av tjänster för de nya domarna. Parlamentet begär att domstolen för rådet och parlamentet i god tid presenterar en uppdaterad utvärdering av de ytterligare finansiella behov som de nya domarna och deras personal medför. Parlamentet upprepar att det behov av ytterligare personal som utnämningen av nio domare skapar måste bedömas på ett ansvarsfullt sätt.

18.  Europaparlamentet välkomnar genomförandet av den första fasen av samarbetsavtalet mellan parlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. Parlamentet anser att detta avtal är ett gott exempel på hur man kan hitta synergier mellan institutionerna som kan öka effektiviteten och leda till besparingar. Parlamentet förväntar sig att den andra fasen av detta avtal kommer att vara slutförd i juli 2015.

19.  Europaparlamentet välkomnar de budgetneutrala överföringarna av gemensamma administrativa kostnader för kommissionens personal i delegationerna från avsnitt III (kommissionen) till avsnitt X (Europeiska utrikestjänsten) i budgeten. Parlamentet understryker att denna överföring är i linje med förenklingen av förvaltningen av EU-delegationernas administrativa utgifter och att den inte bör påverka kommissionens administrativa anslag eller arbetsvillkoren för kommissionens personal i delegationerna. Parlamentet insisterar på att överföringen ska genomföras av Europeiska utrikestjänsten och kommissionen i en anda av gott samarbete.

20.  Europaparlamentet beklagar på det hela taget rådets oförmåga att nå fram till en gemensam ståndpunkt, särskilt under den 21 dagar långa förlikningsperioden och med avseende på antagandet av förslagen till ändringsbudgetar, och uppmanar rådet och kommissionen att gemensamt komma fram till hur budgetförfarandet skulle kunna förbättras i syfte att underlätta antagandet av 2016 års unionsbudget. Detta bör utgöra grunden för en ny strukturell strategi för unionsbudgeten i syfte att i så stor utsträckning som möjligt undvika onödiga, återkommande konflikter och stärka förståelsen bland aktörerna för i vilken grad unionens utgifter bidrar till det gemensamma åtagandet att skapa tillväxt och sysselsättning i EU.

21.  Europaparlamentet godkänner utan ändringar rådets ståndpunkt om det nya förslaget till budget för 2015 samt de gemensamma uttalanden som bifogas denna resolution.

22.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att förklara budgeten slutgiltigt antagen och att se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

BILAGA

FÖRSLAG TILL PAKET

Budgeten för 2015 – Gemensamma slutsatser

Detta förslag till paket omfattar följande avsnitt:

1.  Budgeten för 2015

2.  Budgeten för 2014 – Förslag till ändringsbudget nr 3/2014 till 8/2014

3.  Gemensamma uttalanden

SAMMANFATTANDE ÖVERBLICK

A.   Budgeten för 2015

Enligt förslaget till paket:

–  Totalt uppgår åtagandebemyndigandena till 145 321,5 miljoner EUR i 2015 års budget. Sammanlagt ger detta en marginal inom taken för den fleråriga budgetramen för 2015 på 1 760,1 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden.

–  Totalt uppgår betalningsbemyndigandena till 141 214,0 miljoner EUR i 2015 års budget. Detta inbegriper ett belopp på 126,7 miljoner EUR som avser utnyttjande av EU:s solidaritetsfond kopplat till förslag till ändringsbudget nr 5/2014 och nr 7/2014.

–  Flexibilitetsmekanismen för 2015 utnyttjas till ett belopp på 83,3 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden:

–  De betalningsbemyndiganden för 2015 som avser utnyttjande av flexibilitetsmekanismen för ytterligare stöd till Cypern 2014 och 2015 beräknas av kommissionen till 11,3 miljoner EUR.

B.   Budgeten för 2014

Enligt förslaget till paket:

–  Förslag till ändringsbudget nr 3/2014 till nr 8/2014 godtas enligt kommissionens förslag, med de undantag som anges i avsnitt 2.

–  Det innebär att åtagandebemyndigandena i budgeten för 2014 ökar med 49,8 miljoner EUR pga. utnyttjande av EU:s solidaritetsfond (till ett belopp på 126,7 miljoner EUR) kopplat till förslag till ändringsbudget nr 5/2014 och nr 7/2014, vilket delvis uppvägs av en minskning på 76,9 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden i förslag till ändringsbudget nr 3/2014, nr 4/2014 och nr 6/2014 (till största delen avseende fiskeri).

–  Betalningsbemyndigandena i budgeten för 2014 ökar till följd av detta till 3 529,6 miljoner EUR.

–  Marginalen för oförutsedda utgifter för 2014 utnyttjas till ett belopp på 2 818,2 miljoner EUR plus 350 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden, i enlighet med det gemensamma uttalandet om särskilda instrument enligt avsnitt 3.3 nedan.

1.   BUDGETEN FÖR 2015

1.1   "Avklarade" budgetposter

Såvida det inte anges på annat sätt nedan i dessa slutsatser bekräftas alla budgetposter som inte ändrats av antingen rådet eller Europaparlamentet, liksom de budgetposter för vilka Europaparlamentet accepterat rådets ändringar i samband med deras respektive behandling.

För övriga budgetpunkter har Europaparlamentet och rådet enats om slutsatserna i avsnitt 1.2 till 1.7 nedan.

1.2   Övergripande frågor

a)   De decentraliserade organen

EU:s bidrag (i åtagande- och betalningsbemyndiganden) och antalet tjänster för samtliga decentraliserade organ fastställs på den nivå som kommissionen föreslagit i det nya budgetförslaget.

En ökning av antalet tjänster i tjänsteförteckningen och tillhörande anslag i förhållande till det ursprungliga budgetförslaget enligt följande:

–  Europeiska bankmyndigheten (EBA) +9 tjänster och + 585 000 EUR

–  Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa) +3 tjänster och + 195 000 EUR

–  Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma) +4 tjänster och + 260 000 EUR

–  Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo): +4 tjänster och + 260 000 EUR

–  Europeiska polisbyrån (Europol): +5 tjänster, kombinerat med en minskning på –600 000 EUR);

För Frontex, en ökning av driftsutgifterna med 20,0 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden.

b)   Genomförandeorgan

EU:s bidrag (i åtagande- och betalningsbemyndiganden) och antalet tjänster för genomförandeorgan fastställs på den nivå som kommissionen föreslagit i det nya budgetförslaget.

c)   Pilotprojekt/förberedande åtgärder

Ett omfattande paket bestående av 59 pilotprojekt/föreberedande åtgärder godkänns enligt det nya budgetförslaget, både för åtagande- och betalningsbemyndiganden. När ett pilotprojekt eller en förberedande åtgärd verkar täckas av en befintlig rättslig grund, kan kommissionen föreslå en överföring av anslag till den motsvarande rättsliga grunden i syfte att underlätta genomförandet av åtgärden.

Detta paket respekterar till fullo taken för pilotprojekt och förberedande åtgärder enligt budgetförordningen.

d)   Gemensamma administrativa kostnader för EU:s delegationer

Överföringen av "Gemensamma administrativa kostnader för EU:s delegationer" från avsnittet för kommissionen till avsnittet för utrikestjänsten i budgeten, enligt det nya budgetförslaget, godkänns.

1.3.   Utgifter per rubrik i budgetramen – åtagandebemyndiganden

Efter att ha beaktat de ovanstående slutsatserna om ”avklarade” budgetposter, byråer samt pilotprojekt och förberedande åtgärder, har Europaparlamentet och rådet kommit överens om följande:

a)   Underrubrik 1a

Åtagandebemyndigandena har fastställts till den nivå som kommissionen föreslagit i det nya budgetförslaget för att återspegla prioriteringen att bidra till att öka tillgången till finansiering via EU:s budget, särskilt för små och medelstora företag:

(i tusental euro)

Budgetpost

Namn

Ökningar i åtagandebemyndiganden

Budgetförslag för 2015

Nytt budgetförslag för 2015

Skillnad

02 02 02

Att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering i form av eget kapital och lån

162 791,7

174 791,7

12 000,0

04 03 02 03

Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap – Göra det lättare för entreprenörer, särskilt de som befinner sig längst bort från arbetsmarknaden, och företag inom den sociala ekonomin att få finansiering

24 957,0

26 457,0

1 500,0

08 02 02 02

Förbättrad tillgång till riskfinansiering för investering i forskning och utveckling

337 534,7

342 534,7

5 000,0

Totalt

18 500,0

Dessutom godtas följande förstärkningar av åtagandebemyndigandena jämfört med det nya budgetförslaget:

(i tusental euro)

Budgetpost

Namn

Nytt budgetförslag för 2015

Budgeten för 2015

Skillnad

02 02 01

Främjande av entreprenörskap och förbättring av unionsföretagens konkurrenskraft och marknadstillträde

106 561,8

108 561,8

2 000,0

02 04 03 02

Främja trygga europeiska samhällen

148 235,9

153 235,9

5 000,0

08 02 01 01

Stärka spetsforskningen inom Europeiska forskningsrådet

1 631 723,2

1 650 723,2

19 000,0

08 02 02 01

Ledarskap inom nanoteknik, avancerade material, laserteknik, bioteknik, avancerad tillverkning och bearbetning

498 592,7

503 592,7

5 000,0

08 02 03 05

Skapa en resurseffektiv och klimattålig ekonomi och en hållbar försörjning av råvaror

291 719,4

297 719,4

6 000,0

09 04 02 01

Ledarskap inom informations- och kommunikationsteknik

819 154,4

824 154,4

5 000,0

09 04 03 02

Främjande av inkluderande, innovativa och reflekterande europeiska samhällen

41 725,8

43 725,8

2 000,0

15 02 01 01

Att främja kvalitet och samarbete inom den akademiska och yrkesinriktade utbildningen i EU, och utbildningens relevans för arbetsmarknaden

1 336 476,0

1 348 476,0

12 000,0

15 02 01 02

Främja kvalitet och samarbete inom ungdomsfrågor i Europa och ungdomars deltagande i Europas demokratiska liv

161 745,0

165 245,0

3 500,0

15 02 03

Utveckling av en europeisk dimension inom idrotten

20 439,0

20 939,0

500,0

15 03 01 01

Marie Skłodowska-Curie-åtgärder – Generera, utveckla och överföra ny kompetens, kunskap och innovation

734 668,4

737 668,4

3 000,0

Totalt

63 000,0

Som en följd av detta, och inräknat kostnaderna för pilotprojekt, förberedande åtgärder och överföringen av gemensamma kostnader för EU:s delegationer till utrikestjänstens avsnitt, fastställs den godkända nivån för åtaganden till 17 551,7 miljoner EUR vilket ger en marginal på 114,3 miljoner EUR under utgiftstaket för underrubrik 1a.

b)   Underrubrik 1b

Åtagandebemyndigandena fastställs till den nivå som föreslagits i det nya budgetförslaget.

Sedan hänsyn tagits till pilotprojekt och förberedande åtgärder, samt det faktum att 83,3 miljoner EUR mobiliserats från mekanismen för flexibilitet för extra stöd till Cypern, fastställs den godkända nivån på åtagandena till 49 230,3 miljoner EUR.

c)   Rubrik 2

Åtagandebemyndigandena fastställs till den nivå som föreslagits av kommissionen i det nya budgetförslaget.

Med hänsyn taget till de nya faktorer som inte var kända då ändringsskrivelse nr 1/2015 lades fram, särskilt uppgifterna om det faktiska utnyttjandet av de nödåtgärder som vidtagits sedan augusti 2014 på grund av Rysslands importförbud inom livsmedelssektorn, det slutliga överskottet för 2014 för EGFJ och den uppdaterade prognosen för finansiella korrigeringar som ska inkasseras under 2015, bör de nödåtgärder som avses ovan (inbegripet sådana som rör mejerisektorn i de baltiska staterna, för vilken kommissionen antog ytterligare ett paket den 26 november 2014, samt i Finland så snart som villkoren är uppfyllda) kunna finansieras med de anslag som begärdes i ändringsskrivelse nr 1/2015 utan att man behöver utnyttja reserven för jordbrukskriser, på grund av tillskottet av inkomster avsatta för särskilda ändamål.

Som en följd av detta, och inräknat kostnaderna för pilotprojekt, förberedande åtgärder och överföringen av gemensamma kostnader för EU:s delegationer till utrikestjänstens avsnitt, fastställs den godkända nivån för åtaganden till 58 808,6 miljoner EUR vilket ger en marginal på 790,4 miljoner EUR under utgiftstaket för rubrik 2.

d)   Rubrik 3

Åtagandebemyndigandena fastställs till den nivå som föreslagits av kommissionen i det nya budgetförslaget. Ökningen av driftsutgifterna för Frontex kompenseras genom en motsvarande minskning under budgetpunkt 18 02 01 01 (Stöd till gränsförvaltning och en gemensam viseringspolitik för att underlätta lagligt resande).

Som en följd av detta, och inräknat kostnaderna för pilotprojekt och förberedande åtgärder, fastställs den godkända nivån för åtaganden till 2 146,7 miljoner EUR vilket ger en marginal på 99,3 miljoner EUR under utgiftstaket för rubrik 3.

e)   Rubrik 4

Åtagandebemyndigandena fastställs till den nivå som föreslagits av kommissionen i det nya budgetförslaget, särskilt vad gäller överföringen av gemensamma administrativa utgifter för EU:s delegationer till utrikestjänsten budgetavsnitt.

Dessutom godtas följande förstärkningar av åtagandebemyndigandena jämfört med det nya budgetförslaget:

(i tusental euro)

Budgetpost

Namn

Nytt budgetförslag 2015

Budgeten för 2015

Skillnad

21 03 01 04

Stöd till fredsprocessen samt ekonomiskt stöd till Palestina och till Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar

264 500,0

286 500,0

22 000,0

23 02 01

Tillhandahållande av snabbt, verksamt och behovsbaserat humanitärt bistånd och livsmedelsbistånd

872 446,0

882 446,0

10 000,0

Totalt

32 000,0

Dock godtas ej den överföring av EU:s särskilda representanter från rubrik 4 till rubrik 5 (utrikestjänstens avsnitt) som föreslås i det nya budgetförslaget. Följaktligen återinförs åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden i budgetpost 19 03 01 07 (Europeiska unionens särskilda representanter, rubrik 4) i enlighet med det ursprungliga förslaget.

Som en följd av detta, och inräknat kostnaderna för pilotprojekt, förberedande åtgärder och överföringen av gemensamma kostnader för EU:s delegationer till utrikestjänstens avsnitt, fastställs den godkända nivån för åtaganden till 8 408,4 miljoner EUR vilket ger en marginal på 340,6 miljoner EUR under utgiftstaket för rubrik 4.

f)   Rubrik 5

Antalet tjänster i EU-institutionernas tjänsteförteckningar samt åtagandebemyndigandena fastställs till den nivå som föreslagits av kommissionen i det nya budgetförslaget, och integrerar därmed följande:

–  Europaparlamentets och rådets behandlingar av sina egna respektive avsnitt i budgeten.

–  Europaparlamentets behandling av domstolens avsnitt.

–  Europaparlamentets behandling av avsnitten för Europeiska revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

–  För Europeiska utrikestjänsten behöver den anslagsnivå som föreslogs av kommissionen i det ursprungliga budgetförslaget höjas för att ta hänsyn till den budgetneutrala överföringen av anslag för ”gemensamma administrativa utgifter för EU:s delegationer” från kommissionens avsnitt i budgeten till utrikestjänstens budgetavsnitt. Dock godtas ej den överföring av EU:s särskilda representanter från rubrik 4 till utrikestjänstens avsnitt under rubrik 5 som föreslås i det nya budgetförslaget. Följaktligen förs inga sådana anslag in i utrikestjänstens budgetavsnitt.

Sammantaget får dessa ändringar följande konsekvenser, i förhållande till det ursprungliga budgetförslaget:

–  En nettominskning på 35 tjänster i tjänsteförteckningen, på grund av en minskning med 47 tjänster för Europaparlamentet som delvis kompenseras av en ökning med 12 tjänster vid domstolen.

–  En nettominskning av anslagen med 0,6 miljoner EUR på grund av en minskning med 1,4 miljoner EUR för Europeiska revisionsrätten, med 1,4 miljoner EUR för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och med 0,4 miljoner EUR för Regionkommittén, som delvis kompenseras av en ökning med 2,6 miljoner EUR för EU-domstolen.

–  Ökningen av utrikestjänstens budget med 71,5 miljoner EUR följer av den budgetneutrala överföringen av "gemensamma administrativa kostnader för EU:s delegationer" som helt kompenseras av motsvarande minskning inom kommissionens avsnitt: underrubrik 1a (0,6 miljoner euro), rubrik 2 (0,1 miljoner euro) rubrik 4 (45,7 miljoner euro) och rubrik 5 (25,2 miljoner euro). Sammantaget innebär dessa överföringar en nettoökning av anslagen under rubrik 5 med 46,3 miljoner EUR

Dessutom godkänns följande budgetneutrala överföringar och åtagandebemyndiganden jämfört med det nya budgetförslaget från rådet till PMO, för att ta hänsyn till överföringen från och med den 1 januari 2015 av fastställande och förvaltning av pensionsrättigheter för aktiv och pensionerad rådspersonal till PMO: en ökning med 6 AST7-tjänster i tjänsteförteckningen samt en ökning med 504 000 EUR i åtagandebemyndiganden för kommissionen (avsnitt III) kompenseras helt av en minskning med 6 AST7-tjänster i tjänsteförteckningen samt en minskning med 504 000 EUR i åtagandebemyndiganden i rådet (avsnitt II).

Som en följd av detta, inräknat kostnaderna för pilotprojekt, förberedande åtgärder samt överföringen av gemensamma kostnader för EU:s delegationer till utrikestjänstens avsnitt, fastställs den godkända nivån för åtaganden till 8 660,5 miljoner EUR vilket ger en marginal på 415,5 miljoner EUR under utgiftstaket för rubrik 5.

1.4   Betalningsbemyndiganden

Totalt uppgår betalningsbemyndigandena till 141 214 040 563 miljoner EUR i 2015 års budget.

Detta inbegriper ett belopp på 126,7 miljoner EUR som avser utnyttjande av EU:s solidaritetsfond kopplat till förslagen till ändringsbudgetar nr 5 och 7/2014 samt ett belopp på 440 miljoner EUR som avser en överföring av betalningsbemyndigandena för ungdomssysselsättningsinitiativet från 2014 till 2015 års budget.

Vid fördelningen av den totala nivån för betalningsbemyndiganden i 2015 års budget tas följande steg i beaktande:

a)  Betalningsbemyndiganden för de utgifter som täcks av icke-differentierade utgifter enligt ovan, särskilt under rubrikerna 2 och 5.

b)  Betalningsbemyndiganden för paketet med pilotprojekt och förberedande åtgärder enligt ovan, beräknade enligt följande: Betalningsbemyndigandena för alla nya pilotprojekt och förberedande åtgärder fastställs till 50 % av motsvarande åtaganden eller till den nivå som föreslagits av Europaparlamentet, om den är lägre. Vid förlängning av befintliga pilotprojekt och förberedande åtgärder är betalningsnivån den som fastställs i budgetförslaget plus 50 % av motsvarande nya åtaganden eller den nivå som föreslagits av Europaparlamentet, om den är lägre.

c)  Minskningen med 123,3 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden jämfört med det nya budgetförslaget fördelas proportionellt mellan alla budgetposter med differentierade anslag som inte påverkas av steg b ovan, med undantag för följande budgetposter, för vilka nivån på betalningsbemyndigandena har fastställts till samma nivå som i det nya budgetförslaget:

–  utgifter för underrubrikerna 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) och 4 (Europa i världen),

–  budgetposterna 04 02 17, 04 02 60, 11 06 12, 13 03 16 och 13 03 60 för konvergensmålet och

–  internationella avtal om fiskepartnerskap.

På grundval av resultatet av steg c ovan ska följande slutjusteringar göras:

–  Ett belopp på 100 miljoner EUR ska läggas till i budgetposten 13 04 02 (Slutförande av Sammanhållningsfonden (2007–2013)), kompenserat genom

–  en minskning med 50 miljoner EUR i budgetposten 13 03 18 (Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) – Regional konkurrenskraft och sysselsättning) och

–  en minskning med 50 miljoner EUR utspritt på budgetposter med differentierade anslag som inte påverkas av steg b ovan för utgifter för underrubrik 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) och rubrik 4 (Europa i världen), med undantag för budgetposten 23 02 (Humanitärt bistånd, livsmedelsbistånd och katastrofberedskap), där beloppet i det nya budgetförslaget ska kvarstå.

1.5   Budgetanmärkningar

I fråga om de skriftliga budgetanmärkningarna är det nya budgetförslaget godkänt så att de ändringar som gjorts av Europaparlamentets eller rådet således har integrerats, med undantag för budgetposterna 04 03 01 03 och 19 03 01 06, varvid ska gälla att dessa ändringar inte får modifiera eller utvidga tillämpningsområdet för en befintlig rättslig grund eller inkräkta på institutionernas administrativa självständighet.

1.6   Nya budgetposter

Den kontoplan som kommissionen föreslår i det nya budgetförslaget kvarstår oförändrad.

1.7   Reserver

Inget belopp placeras i villkorade reserver för kommissionens avsnitt.

2.   BUDGETEN FÖR 2014

a)  De ytterligare åtagandebemyndiganden (126,7 miljoner euro) som begärts för EU:s solidaritetsfond i förslagen till ändringsbudget nr 5/2014 och 7/2014 godkänns. Motsvarande betalningar förs över till 2015 års budget.

b)  Förslag till ändringsbudget nr 3/2014 godkänns enligt kommissionens förslag med följande minskning av betalningsbemyndigandena:

–  Landsbygdens utveckling: Med hänsyn till att den deklaration av betalningar som medlemsstaterna lämnade in i november 2014 var lägre än beräknat godtas inte 90 miljoner EUR för slutförandet av programmen för landsbygdsutveckling 2007–2013. Dessutom godkänns en minskning med 20 miljoner EUR för de nya programmen.

–  Ungdomssysselsättningsinitiativet: En minskning med 420 miljoner EUR godkänns för ungdomssysselsättningsinitiativet. Ett belopp motsvarande 440 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden för ungdomssysselsättningsinitiativet läggs dock till budgeten för 2015 i enlighet med vad som anges i avsnitt 1.4 ovan.

–  En ytterligare minskning av betalningsbemyndigandena med 648,1 miljoner EUR godkänns, fördelat på de budgetposter som förstärkts genom marginalen för oförutsedda utgifter medan de begärda beloppen behålls oförändrade för budgetposterna 13 03 16 (Eruf – Konvergens), 04 06 01 (Europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt) samt 21 03 02 01 och 21 03 03 03 (Stöd till Ukraina).

Omfördelning av betalningsbemyndiganden

–  Den omfördelning som kommissionen föreslår i den "globala överföringen" (DEC 31/2014) godkänns.

–  Den omfördelning som kommissionen föreslår för kommissionens avsnitt i förslag till ändringsbudget nr 6/2014 godtas, men de betalningsbemyndiganden som är tillgängliga för omfördelning från EHFF (utgifter för administrativt stöd) och reserven för Internationella avtal om fiskepartnerskap (totalt 6 150 900 EUR) omfördelas till humanitärt bistånd (budgetpost 23 02 01).

–  Med hänsyn till det nuvarande läget i budgetgenomförandet och utsikterna inför årsslutet godkänns ytterligare en omfördelning på 30,4 miljoner EUR Den avser följande budgetposter:

–  Artikel 01 03 02 (Makroekonomiskt stöd): 5 miljoner EUR.

–  Artikel 04 03 02 (Progress): 10,0 miljoner EUR.

–  Artikel 12 02 01 (Inre marknaden): 1,2 miljoner EUR.

–  Artikel 17 03 51 (Folkhälsa): 0,7 miljoner EUR.

–  Punkt 18 02 01 02 (Förebyggande och bekämpande av brottslighet): 2,3 miljoner EUR.

–  Punkt 21 09 51 01 (Finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete, Asien): 2,5 miljoner EUR.

–  Artikel 33 02 02 (Främja diskrimineringsförbudet och jämställdheten): 2,2 miljoner EUR, och

–  Artikel 29 02 01 och 29 02 51 (Statistik): 6,5 miljoner EUR.

I nedanstående tabell visas de förstärkningar och minskningar av betalningsbemyndiganden som blir resultatet i förslag till ändringsbudget nr 3/2014 (inbegripet omfördelningen genom den "globala överföringen", förslag till ändringsbudget nr 6/2014 och den senaste uppdateringen av läget för budgetgenomförandet) såsom de godkänns i enlighet med vad som redovisas ovan:

Budgetposter

Namn

Förslag till ändringsbudget nr 3/2014

Antaget

01 03 02

Makroekonomiskt stöd

-28 960 000

01 04 51

Slutförande av program för små och medelstora företag (före 2014)

12 000 000

02 02 02

Att förbättra små och medelstora företags tillgång till finansiering i form av eget kapital och lån

4 540 126

02 05 01

Utveckling och tillhandahållande av infrastruktur och tjänster för global satellitnavigering (Galileo) till 2019

70 000 000

04 02 64

Sysselsättningsinitiativ för ungdomar

-420 000 000

04 03 02 01

Progress – Stöd till utveckling, genomförande, övervakning och utvärdering av unionens sysselsättnings- och socialpolitik och lagstiftning om arbetsvillkor

-2 950 000

04 03 02 03

Mikrofinansiering och socialt entreprenörskap ‒ Öka tillgången och tillgängligheten till finansiering för juridiska och fysiska personer, särskilt dem som befinner sig längst från arbetsmarknaden, och sociala företag

-7 114 776

04 06 01

Främja social sammanhållning och åtgärda de värsta formerna av fattigdom i unionen

99 000 000

05 02 10 02

Säljfrämjande åtgärder – Unionens direktbetalningar

-308 029

05 04 60 01

Främja hållbar landsbygdsutveckling och en jordbrukssektor inom unionen som är mer territoriellt och miljömässigt balanserad, klimatvänlig och innovativ

-20 000 000

05 06 01

Internationella jordbruksavtal

-3 784 411

05 08 77 06

Förberedande åtgärd – Europeiskt centrum för övervakning av priser och marginaler inom jordbruket

-612 329

05 08 77 09

Förberedande åtgärd – Genetiska resurser inom växt- och djurriket i unionen

-600 000

05 08 77 10

Pilotprojekt — Agropol: utveckling av en europeisk gränsöverskridande modellregion för jordbruket

-600 000

05 08 77 11

Pilotprojekt – Trädjordbruk

-350 000

05 09 03 01

Säkerställa tillräcklig försörjning av säkra och högkvalitativa livsmedel och andra biobaserade produkter.

-1 666 954

07 02 77 03

Förberedande åtgärd – Strategisk miljökonsekvensbedömning av utvecklingen av den europeiska delen av Arktis

356 052

08 02 01 01

Stärka spetsforskningen inom Europeiska forskningsrådet

24 970 695

08 02 02 02

Förbättrad tillgång till riskfinansiering för investering i forskning och utveckling

4 540 126

08 02 51

Slutförande av tidigare forskningsramprogram – sjunde ramprogrammet – indirekta EG-åtgärder (2007–2013)

50 000 000

08 04 01

Att bygga, driva och utnyttja Iter-anläggningen – Europeiska gemensamma företaget för Iter – fusionsenergi

-8 800 000

08 04 51

Slutförande av det Europeiska gemensamma företaget för Iter – fusionsenergi (2007–2013)

-71 200 000

09 02 01

Fastställande och genomförande av en unionspolitik för elektronisk kommunikation

-271 200

09 02 05

Åtgärder rörande digitalt innehåll och audiovisuella och andra medier

-592 000

09 02 77 03

Pilotprojekt – Europeiskt centrum för press- och mediefrihet

-456 508

09 03 03

Främjande av interoperabilitet, hållbar utbyggnad, drift och uppgradering av transeuropeiska infrastrukturer för digitala tjänster samt samordning på europeisk nivå

-1 898 831

09 03 51 01

Slutförande av programmet Safer Internet (2009–2013)

-450 000

09 04 03 02

Främjande av inkluderande, innovativa och reflekterande europeiska samhällen

2 784 852

09 04 51

Slutförande av Sjunde ramprogrammet (2007–2013)

105 000 000

11 01 04 01

Stödutgifter för insatser och program på politikområdet Havsfrågor och fiske – icke-operativt administrativt och tekniskt stöd

-774 900

11 01 06 01

Genomförandeorganet för små och medelstora företag – Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)

-809 000

11 03 01 (reserv)

Upprättande av en styrningsram för fiskeverksamhet för unionsfiskefartyg som är verksamma i tredjeländers vatten

-69 567 000

11 06 12

Slutförande av Europeiska fiskerifonden (EFF) – Utanför konvergensmålet (2007–2013)

69 540 126

12 02 01

Genomförande och utveckling av den inre marknaden

-1 170 000

12 02 77 03

Förberedande åtgärd — Forum för den inre marknaden

-150 000

12 03 51

Slutförande av särskild verksamhet gällande finansiella tjänster, finansiell rapportering och revision

-669 803

13 03 16

Slutförande av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) – Konvergens

2 400 700 000

13 03 18

Slutförande av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) – Regional konkurrenskraft och sysselsättning

227 006 319

13 03 19

Slutförande av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) – Europeiskt territoriellt samarbete

179 334 992

13 03 77 09

Förberedande åtgärd för ett atlantiskt forum för Europeiska unionens atlantiska strategi

-433 000

13 05 63 02

Gränsöverskridande samarbete – Bidrag från rubrik 4

-12 338 481

14 02 01

Stöd till tullunionens funktion och modernisering

7 500 000

14 03 01

Förbättring av skattesystemens funktionssätt

2 500 000

15 02 01 01

Att främja kvalitet och samarbete inom den akademiska och yrkesinriktade utbildningen i EU, och utbildningens relevans för arbetsmarknaden

138 119 479

15 03 01 01

Marie Skłodowska-Curie-åtgärder – Generera, utveckla och överföra ny kompetens, kunskap och innovation

40 861 137

16 03 01 03

Informationscentrum

1 600 000

16 03 01 04

Kommunikationsåtgärder vid kommissionens representationer och i partnerskap med andra

1 000 000

16 03 02 03

Nätbaserade och skriftliga informations- och kommunikationsverktyg

2 900 000

17 02 01

Skydda konsumenternas intressen och förbättra deras säkerhet och information

-1 449 000

17 03 10

Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar

-2 000 000

17 03 12 01

Unionens stöd till Europeiska läkemedelsmyndigheten

-7 602 918

18 02 01 01

Stöd till gränsförvaltning och en gemensam viseringspolitik för att underlätta lagligt resande

-7 446 000

18 02 01 02

Förebyggande och bekämpning av gränsöverskridande organiserad brottslighet och bättre förvaltning av säkerhetsrelaterade risker och kriser

-9 236 000

18 03 51

Slutförande av insatser och program på området återvändande, flyktingar och migrationsströmmar

19 431 000

19 02 01

Hantering av kriser och begynnande kriser

50 765 835

19 05 51

Slutförande av åtgärderna på området förbindelser och samarbete med industrialiserade tredjeländer (2007–2013)

3 600 000

20 02 01

Utrikeshandelsförbindelser, inbegripet tillträde till marknader i tredjeland

1 181 809

20 02 03

Handelsstöd – Multilaterala initiativ

1 000 000

21 02 07 06

Tryggad livsmedels- och näringsförsörjning och hållbart jordbruk

6 000 000

21 02 40

Råvaruavtal

20 000

21 02 51 01

Samarbete med tredjeland om migration och asyl

4 000 000

21 02 51 02

Samarbete med utvecklingsländer i Latinamerika

23 000 000

21 02 51 03

Samarbete med utvecklingsländer i Asien, inbegripet Centralasien och Mellanöstern

44 000 000

21 02 51 05

Icke-statliga organisationers roll i utvecklingspolitiken

2 000 000

21 02 51 06

Miljö och hållbar förvaltning av naturresurser, däribland energi

2 000 000

21 03 02 01

Det östliga partnerskapet – Mänskliga rättigheter och rörlighet

210 000 000

21 03 03 03

Stöd till övrigt multilateralt samarbete i grannskapsområdet

40 000 000

21 03 51

Slutförande på området den europeiska grannskapspolitiken och förbindelserna med Ryssland (före 2014)

3 000 000

21 04 51

Slutförande av det europeiska instrumentet för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter (före 2014)

3 000 000

21 05 51

Slutförande av åtgärder på området för globala säkerhetshot (före 2014)

2 000 000

21 09 51 01

Asien

-2 500 000

22 02 51

Slutförande av tidigare föranslutningsstöd (före 2014)

45 000 000

23 02 01

Tillhandahållande av snabbt, verksamt och behovsbaserat humanitärt bistånd och livsmedelsbistånd

256 150 900

23 03 51

Slutförande av program och åtgärder på civilskyddsområdet inom unionen (före 2014)

-500 000

24 01 07

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)

-10 000

24 02 01

Insatser för att förebygga och motverka bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen

942 750

24 04 01

Stöd till ömsesidigt bistånd i tullfrågor och främjande av säkra verktyg för elektronisk kommunikation och medlemsstaternas anmälan av oriktigheter

680 612

26 01 09

Publikationsbyrån

-22 000

26 01 23 01

Infrastruktur- och logistikbyrån i Luxemburg

-13 000

26 02 01

Förfaranden vid tilldelning och offentliggörande av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten samt varor och tjänster

-250 000

26 03 01 01

Lösningar för att uppnå interoperabilitet mellan europeiska offentliga förvaltningar

10 000 000

29 02 01

Statistik av hög kvalitet, nya metoder för framställning av europeisk statistik och ett stärkt partnerskap inom det europeiska statistiksystemet

-11 294 249

29 02 51

Slutförande av statistiska program (från före 2013)

-9 872 560

32 02 52

Slutförande av energiprojekt till stöd för ekonomisk återhämtning

65 000 000

33 02 01

Garantera skyddet av de grundläggande rättigheterna och öka allmänhetens möjligheter

-2 000 000

33 02 02

Främja diskrimineringsförbudet och jämställdheten

-5 177 700

34 02 01

Minskning av utsläpp av växthusgaser i unionen

6 000 000

34 02 04

Bidrag till multilaterala och internationella klimatavtal

-74 969

34 02 51

Slutförande av tidigare program om klimatåtgärder

2 903 358

XX 01 01 01 01

Löner och ersättningar

-317 000

SEC 7 - 1 2 0 0

Löner och ersättningar

-10 992

SEC 9 - 1 1 0 0

Löner och ersättningar

-5 843

Totalt

3 529 620 715

De ytterligare betalningsbemyndiganden som blir resultatet av förslag till ändringsbudget nr 3/2014 uppgår till 3 529,6 miljoner EUR varav 2 818,2 miljoner EUR plus 350 miljoner EUR avser utnyttjandet av reserven för oförutsedda utgifter i linje med det gemensamma uttalandet om särskilda instrument i avsnitt 3.3 nedan.

c)  Förslag till ändringsbudget nr 4/2014, ändrat genom sin ändringsskrivelse, godkänns i enlighet med kommissionens förslag, med inkluderande av åtagandebemyndigandena från förslag till ändringsbudget nr 6/2014 avseende utgifterna för administrativt stöd till Europeiska havs- och fiskerifonden och reserven för hållbara fiskepartnerskapsavtal i kommissionens avsnitt. Det belopp på 248 460 EUR i tillgängliga betalningsbemyndiganden som identifierats i förslag till ändringsbudget nr 4/2014 (Europeiska datatillsynsmannen) omfördelas till Humanitärt bistånd (budgetpost 23 02 01). Önskemålet om ytterliga betalnings- och åtagandebemyndiganden med anknytning till Europeiska ombudsmannen (avsnitt VIII) i förslag till ändringsbudget nr 6/2014 dras tillbaka i enlighet med ändringsskrivelsen till förslag till ändringsbudget nr 6/2014.

d)  Förslag till ändringsbudget nr 6/2014, ändrat genom sin ändringsskrivelse, godkänns enligt kommissionens förslag vad gäller egna medel.

e)  Förslag till ändringsbudget nr 8/2014 (=det nya förslaget till ändringsbudget nr 2/2014) om överskottet från 2013 godkänns enligt kommissionens förslag.

3.   UTTALANDEN

3.1   Gemensamt uttalande om förslag till ändringsbudget nr 6/2014 (egna medel) och ändring av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000

"Europaparlamentet och rådet är ense om att anta förslaget till ändringsbudget nr 6/2014, ändrat genom ändringsskrivelse 1/2014.

Mot bakgrund av kommissionens förslag om att ändra rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000, för att genomföra rådets beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel, vilket kommissionen lade fram den 12 november 2014, åtar sig Europaparlamentet att avge sitt yttrande om rådets ändrade förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 i tid för att sörja för dess antagande vid parlamentets plenarsammanträde i december 2014, och rådet åtar sig att anta den som en del av ett helhetspaket."

3.2   Gemensamt uttalande om utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter

"Under 2014 har de utestående betalningarna för struktur- och sammanhållningsfonderna i början av budgetramen varit högre än någonsin, medan ett antal nya program har tidigarelagts väsentligt. Med tanke på detta unika och exceptionella läge, som inte kan hanteras inom ramen för betalningstaket för 2014 är de tre institutionerna ense om att marginalen för oförutsedda utgifter ska utnyttjas som en sista utväg för budgetåret 2014.

Institutionerna erinrar om att följande föreskrivs i artikel 13 i förordningen om den fleråriga budgetramen: "De belopp som har gjorts tillgängliga genom att marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjas ska helt och hållet räknas av mot marginalerna under en eller flera rubriker i budgetramen, för antingen innevarande eller kommande budgetår."

Institutionerna är överens om att göra sitt yttersta för att finna lämpliga lösningar, så att den exceptionellt höga nivån av utestående betalningar för struktur- och sammanhållningsfonderna för perioden 2007–2013 inte ska finnas kvar efter 2014 och att alla ansträngningar därför ska göras för att se till att marginalen för oförutsedda utgifter inte utnyttjas för att finansiera utestående åtaganden som härrör från program för struktur- och sammanhållningsfonderna under budgetåren 2015–2020."

3.3   Gemensamt uttalande om särskilda instrument

"Institutionerna erinrar om att marginalen för oförutsedda utgifter som instrument är en sista utväg som därför inte bör utnyttjas om det fortfarande finns andra finansiella möjligheter. I samband med den allmänna budgeten för 2014 råder det oenighet om huruvida ett belopp på 350 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden som täcker andra särskilda instrument fortfarande finns att tillgå i den ofördelade marginalen.

Institutionerna är ense om att det är mycket viktigt att så snabbt som möjligt nå fram till en principöverenskommelse om utnyttjandet av andra särskilda instrument för betalningar."

Eftersom det dock inte har varit möjligt att nå någon sådan överenskommelse inom ramen för förhandlingarna om det paket som omfattar förslagen till ändringsbudgetar för 2014 och den allmänna budgeten för 2015 har institutionerna, för att garantera ett snabbt antagande av detta paket, enats om följande:

–  Att beloppet på 350 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden läggs till marginalen för oförutsedda utgifter.

–  Att sträva efter att nå en snabb överenskommelse om huruvida och i vilken utsträckning andra särskilda instrument kan utnyttjas utöver taken för betalningar i den fleråriga budgetramen i syfte att fastställa huruvida och i vilken utsträckning beloppet på 350 miljoner EUR bör räknas av mot den fleråriga budgetramens marginaler för betalningar för innevarande eller kommande budgetår.

–  Att – beroende på vad som är lämpligt – komplettera ovanstående med nödvändiga ändringar av beslutet om att utnyttja marginalen för oförutsedda utgifter för budgetåret 2014 eller alla övriga rättsliga ändringar som krävs för att garantera full respekt för den fleråriga budgetramen och framför allt artikel 13.3 i den."

3.4   Uttalande från kommissionen om förfinansieringen av operativa program under 2014 och ungdomssysselsättningsinitiativet

"Inom ramen för det punktliga och effektiva genomförandet av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 bekräftar Europeiska kommissionen förfinansieringen, under 2014, av de operativa program som formellt har lagts fram under 2014 och som uppfyller de nödvändiga villkor som fastställs i motsvarande rättsakter.

Vidare bekräftar kommissionen att ungdomssysselsättningsinitiativet alltjämt är en viktig politisk prioritering och att överföringen av de dithörande betalningsbemyndigandena från 2014 till 2015 inte kommer att försena genomförandet av det."

3.5   Gemensamt uttalande om finansieringen av nödåtgärder på grund av Rysslands importförbud inom livsmedelssektorn

"Till följd av Rysslands importförbud inom livsmedelssektorn har en rad nödåtgärder redan vidtagits under augusti och september 2014 och ytterligare ett paket riktat till mejerisektorn i de baltiska staterna antogs den 26 november 2014. Så snart de villkor som garanterar respekt för de objektiva kriterier som krävs för stödberättigande är uppfyllda kan kommissionen föreslå ytterligare ett paket riktat till mejerisektorn i Finland.

I sin ändringsskrivelse 1/2015 tillkännagav kommissionen sin avsikt att, vid behov, finansiera dessa åtgärder genom reserven för kriser.

Efter framläggningen av ändringsskrivelse 1/2015 har följande tre nya faktorer framkommit som innebär att man kan finansiera dessa nödåtgärder utan att använda reserven för kriser:

–  Enligt medlemsstaternas förklaringar om den faktiska tillämpningen av de åtgärder som antogs i augusti och september har kostnaden sjunkit från den ursprungliga uppskattningen på 344 miljoner EUR till omkring 234 miljoner EUR.

–  Det slutliga överskottet för 2014 för EGJF är omkring 230 miljoner högre än vad som förutsågs i ändringsskrivelse 1/2015, vilken alltjämt grundades på uppskattningar.

–  De finansiella korrigeringar som ska inkasseras under 2015 förväntas bli högre än vad som förväntades i oktober.

På grundval av dessa tre nya faktorer kan de nödåtgärder som avses ovan (inbegripet de som rör mejerisektorn i de baltiska staterna och i Finland när villkoren är uppfyllda) finansieras med de anslag som begärs i ändringsskrivelse 1/2015 utan att man behöver utnyttja reserven för kriser, tack vare tillskottet av inkomster avsatta för särskilda ändamål."

3.6   Gemensamt uttalande om betalningsbemyndiganden

"Europaparlamentet, rådet och kommissionen framhåller sitt gemensamma ansvar enligt artikel 323 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt som innebär att 'Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska se till att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje man'."

Mot bakgrund av genomförandet påminner Europaparlamentet och rådet om att det är nödvändigt att säkerställa en ordnad utveckling av betalningarna i förhållande till åtagandebemyndigandena i syfte att undvika ett onormalt antal obetalda fakturor vid årets slut.

Europaparlamentet och rådet är överens om att fastställa nivån för betalningsbemyndiganden för 2015 till 141 214 040 563 EUR. De uppmanar kommissionen att på grundval av bestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen och budgetförordningen vidta de åtgärder som behövs för att täcka det ansvar som ges i fördraget, i synnerhet efter att ha undersökt utrymmet för en omfördelning av de berörda anslagen, och då särskilt ta hänsyn till eventuellt förväntat underutnyttjande av anslag (artikel 41.2 i budgetförordningen) för att begära ytterligare betalningsbemyndiganden i en ändringsbudget som ska läggas fram så snart det visar sig att anslagen i budgeten för 2015 inte räcker för att täcka utgifterna.

Europaparlamentet och rådet kommer att ta ställning till ett eventuellt förslag till ändringsbudget så snabbt som möjligt i syfte att undvika eventuella underskott i betalningsbemyndigandena. Europaparlamentet och rådet åtar sig att snabbt behandla eventuella överföringar av betalningsbemyndiganden, inbegripet mellan rubriker i budgetramen, så att betalningsbemyndiganden som införts i budgeten ska kunna användas på bästa möjliga sätt och anpassas efter faktiskt genomförande och faktiska behov.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen kommer under loppet av året att aktivt följa upp genomförandet av 2015 års budget, särskilt under underrubrik 1a (Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning) och underrubrik 1b (Ekonomisk, social och territoriell sammanhållning) samt landsbygdsutveckling under rubrik 2 (Hållbar tillväxt: naturresurser). Detta kommer att göras i form av särskilda interinstitutionella möten, i enlighet med punkt 36 i bilagan till det interinstitutionella avtalet, för att utvärdera genomförandet av betalningarna och de reviderade prognoserna.

Dessa möten bör äga rum minst tre gånger under 2015 (under våren vid tidpunkten för framläggningen av budgetförslaget, i juli inför rådets behandling av budgetförslaget för 2016 och i oktober före inledningen av förlikningen) på politisk nivå i närvaro av ledamöter av Europaparlamentet, rådsmedlemmar och kommissionens vice ordförande med ansvar för budget och personal. Syftet med mötena bör vara att komma fram till en gemensam bedömning av de nödvändiga betalningsbehoven, på grundval av en ingående analys av befintliga fakturor som enligt lag måste betalas och uppskattningar för resten av år N och år N+1."

3.7   Gemensamt uttalande om en betalningsplan

"Institutionerna är överens om målet att till årets slut minska antalet obetalda fakturor, framför allt inom ramen för sammanhållningspolitiken, till den strukturella nivån under den nuvarande fleråriga budgetramen.

För att uppnå detta mål

–  samtycker kommissionen till att, tillsammans med de gemensamma slutsatserna om 2015 års budget, lägga fram den senaste prognosen för antalet obetalda fakturor i slutet av 2014; kommissionen kommer att uppdatera dessa siffror och lägga fram alternativa scenarier i mars 2015 när en helhetsbild av antalet obetalda fakturor i slutet av 2014 kommer att vara tillgänglig för de viktigaste politikområdena,

–  kommer de tre institutionerna, på denna grundval, att sträva efter att enas om en högsta gräns för antalet obetalda fakturor vid årets slut som kan anses vara hållbar,

–  kommer de tre institutionerna, på denna grundval samt i enlighet med förordningen om den fleråriga budgetramen, de överenskomna finansieringsramarna för programmen och alla andra bindande avtal, att verka för att under 2015 genomföra en plan för att minska antalet obetalda fakturor i samband med genomförandet av programmen för perioden 2007–2013 till den överenskomna nivån till halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen; de tre institutionerna kommer att enas om en sådan plan i god tid före framläggningen av budgetförslaget för 2016; med tanke på det exceptionellt stora antalet obetalda fakturor är de tre institutionerna eniga om att överväga alla möjliga sätt för att minska detta antal.

Kommissionen samtycker till att varje år till sitt budgetförslag bifoga en utvärdering av antalet obetalda fakturor och en förklaring av hur budgetförslaget kommer att göra det möjligt att minska denna nivå samt med hur mycket. I detta årliga dokument kommer man att ta ställning till de framsteg som hittills har gjorts och föreslå ändringar av planen i enlighet med de uppdaterade siffrorna."

3.8   Uttalande från Europaparlamentet om utnyttjandet av marginalen för oförutsedda utgifter som en sista utväg

"Europaparlamentet beklagar att rådet inte instämmer i dess tolkning att de 350 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden som utnyttjats under 2014 inom ramen för de särskilda instrument som föreskrivs i förordningen om den fleråriga budgetramen bör räknas utanför betalningstaket, och därmed ge en marginal på 711 miljoner EUR som ska uttömmas innan marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjas.

Europaparlamentet erinrar om att marginalen för oförutsedda utgifter i enlighet med artikel 13.1 i förordningen om den fleråriga budgetramen är ett instrument som kan användas som en sista utväg. Därför är det nödvändigt att alla andra finansiella möjligheter uttöms helt innan marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjas. Inom ramen för tvisten mellan Europaparlamentet och rådet angående beräkningen av den tillgängliga marginalen under betalningstaket för 2014 var det inte möjligt att nå en politisk överenskommelse om uttömmande av en tillgänglig marginal på 350 miljoner EUR innan marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjas.

Parlamentet erinrar om att förordningen om den fleråriga budgetramen grundas på principen om "särskild flexibilitet i så stor utsträckning som möjligt" för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser i enlighet med artikel 323 i EUF-fördraget (skäl 4 i förordningen om den fleråriga budgetramen) och anser att det är mycket viktigt att göra ytterligare anslag tillgängliga för att fullgöra utestående rättsliga åtaganden genom att utnyttja marginalen för oförutsedda utgifter. Därför godtar parlamentet att marginalen för oförutsedda utgifter utnyttjas, trots dess tolkning att 350 miljoner EUR alltjämt är tillgängliga under betalningstaket.

Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överföra den outnyttjade marginalen på 350 miljoner EUR i dess tekniska justering av den samlade marginalen för betalningar för 2015 i enlighet med artikel 6.1 d i förordningen om den fleråriga budgetramen."

3.9   Uttalande från rådet om utnyttjandet av de särskilda instrumenten

"Rådet erinrar om att de särskilda instrumenten endast kan aktiveras för att hantera verkligt oförutsedda omständigheter.

Rådet erinrar om att marginalen för oförutsedda utgifter inte får leda till att de sammanlagda taken för åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena överskrids.

Vad gäller andra särskilda instrument erinrar rådet om att det i artikel 3.2 i den fleråriga budgetramen anges att åtagandebemyndiganden som går utöver utgiftstaken för de berörda rubrikerna får införas i budgeten.

Rådet uppmanar kommissionen att, vid beräkningen av den samlade marginalen, agera i enlighet med förordningen om den fleråriga budgetramen och inte undergräva den överenskommelse som nåtts mellan de tre institutionerna om ett gemensamt uttalande om särskilda instrument (3.3)."

(1) EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.
(2) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(4) EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.
(5) Antagna texter från detta sammanträde, P7_TA(2014)0247.
(6) Antagna texter från detta sammanträde, P7_TA(2014)0450.
(7) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2014)0036.


Klassificeringen av allvarliga överträdelser av vägtransport
PDF 219kWORD 55k
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om utkastet till kommissionens förordning om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 vad gäller klassificeringen av allvarliga överträdelser av unionens bestämmelser som kan leda till att vägtransportföretaget förlorar sitt goda anseende, och om ändring av bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG (D034120/02 – 2014/2859(RPS))
P8_TA(2014)0101B8-0325/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till kommissionens förordning (D034120/02),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009 av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler beträffande de villkor som ska uppfyllas av personer som bedriver yrkesmässig trafik och om upphävande av rådets direktiv 96/26/EG(1), särskilt artikel 6.2,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/22/EG av den 15 mars 2006 om minimivillkor för genomförande av rådets förordningar (EEG) nr 3820/85 och (EEG) nr 3821/85 om sociallagstiftning på vägtransportområdet samt om upphävande av rådets direktiv 88/599/EEG(2), särskilt artikel 9.3,

–  med beaktande av yttrandet av den 30 juni 2014 från den kommitté som avses i artikel 18.1 i rådets förordning (EEG) nr 3821/85(3),

–  med beaktande av artikel 5a.3 b i rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter(4),

–  med beaktande av artikel 106.2, 106.3 och 106.4 c i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Syftet med förordning (EG) nr 1071/2009 är att förverkliga en inre marknad för transporter på väg med rättvisa konkurrensvillkor, vilket kräver en enhetlig tillämpning av gemensamma bestämmelser om rätten att yrkesmässigt bedriva gods- eller persontransporter på väg.

B.  Sådana gemensamma bestämmelser kommer att bidra till att höja nivån på yrkeskunnandet i vägtransportföretagen, rationalisera marknaden, förbättra kvaliteten på tjänster, i vägtransportföretagens, deras kunders och hela näringslivets intresse, samt öka trafiksäkerheten.

C.  Artikel 6 innehåller en icke uttömmande förteckning över EU-regler som rör bedömningen av ett gott anseende, bland annat regler för förarnas kör- och arbetstider, användning av färdskrivare, maximivikt och maximimått för kommersiella fordon i internationell trafik, förarnas utbildning och fortbildning, kommersiella fordons tekniska beskaffenhet, tillträde till marknaden för internationella godstransporter på väg eller, i tillämpliga fall, tillträde till marknaden för persontransporter på väg, säkerhet vid transport av farligt gods på väg, installation och användning av hastighetsbegränsande anordningar, körkort, rätt att utöva yrket samt regler för djurtransporter.

D.  Enligt artikel 6.2 i förordning (EG) nr 1071/2009 ska kommissionen upprätta en förteckning över kategorier och typer av sådana allvarliga överträdelser av dessa gemenskapsregler som, utöver dem som anges i bilaga IV, kan leda till förlust av gott anseende, samt över överträdelsernas allvarlighetsgrad.

E.  Medlemsstaterna ska beakta information om dessa överträdelser, inklusive information från andra medlemsstater, när de fastställer prioriteringarna för kontroller enligt artikel 12.1.

F.  Enligt artikel 6 i förordning (EG) nr 1071/2009 ska kommissionen under utarbetandet av dessa åtgärder fastställa vilka kategorier och typer av överträdelser som oftast förekommer.

G.  Enligt den grundläggande rättsakten ska den åtgärd som kommissionen ska anta innehålla en fullständig harmoniserad förteckning över både sådana överträdelser som kan leda till att vägtransportföretaget förlorar sitt goda anseende och deras allvarlighetsgrad.

H.  När kommissionen utarbetar dessa åtgärder ska överträdelsernas allvarlighetsgrad fastställas med beaktande av risken för dödsfall eller svåra skador.

I.  Den förteckning som kommissionen ska upprätta skulle kunna omfatta enbart de överträdelser som kan medföra risk för dödsfall eller svåra skador, samtidigt som allvarliga överträdelser av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1072/2009(5) av den 21 oktober 2009 om gemensamma regler för tillträde till den internationella marknaden för godstransporter på väg har stor inverkan på arbets- och levnadsvillkoren, vilket verkligen skulle kunna medföra risk för dödsfall eller svåra skador.

J.  I förteckningen finns inte någon uttömmande förteckning över allvarliga överträdelser av förordning (EG) nr 1072/2009, eftersom punkt 10 i bilaga 1 till kommissionens utkast till förordning inte omfattar olagliga cabotagetransporter, vilka, med tanke på deras negativa konsekvenser för förarna, absolut bör anses utgöra en allvarlig överträdelse.

K.  Andra regler som rör olagliga cabotagetransporter, t.ex. regler som rör utförandet av cabotage på ett sätt som inte överensstämmer med sådana nationella krav avseende sociallagstiftning som är tillämpliga på kontraktet, bör införas i förteckningen över allvarliga överträdelser, eftersom de kan medföra risk för dödsfall och svåra skador.

L.  I den tillagda förteckningen över kategorier och typer av överträdelser samt deras allvarlighetsgrad används väldigt vardagliga ord, såsom ”i enlighet” eller ”giltig”, och detta försvårar ytterligare behöriga myndigheters tolkning av allvarliga överträdelsers typ och allvarlighetsgrad.

M.  De befintliga förordningarna innehåller redan tydliga bestämmelser om vilket ansvar transportföretag, förare och det ansvariga företaget har i fråga om transport av farligt gods.

N.  De olika aktörernas skyldigheter och ansvarsuppgifter i fråga om transport av farligt gods kan undermineras, med avseende på grupperna av överträdelser av direktiv 2008/68/EG i punkt 9 i bilaga 1 till den föreslagna åtgärden.

O.  Därför bör kommissionens utkast till åtgärd inte anses vara förenligt med syftet med eller innehållet i den grundläggande rättsakten.

1.  Europaparlamentet motsätter sig antagandet av utkastet till kommissionens förordning.

2.  Europaparlamentet anser att utkastet till kommissionens förordning inte är förenligt med syftet och innehållet i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1071/2009.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dra tillbaka sitt utkast till förordning och att för kommittén lägga fram en ny förteckning över sådana allvarliga överträdelser av EU:s regler som kan leda till att personer som bedriver yrkesmässig trafik förlorar sitt goda anseende.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 300, 14.11.2009, s. 51.
(2) EUT L 102, 15.3.2006, s. 35.
(3) EUT L 370, 31.12.1985, s. 8.
(4) EUT L 184, 17.7.1999, s. 23.
(5)EUT L 300, 14.11.2009, s. 72.


Förnyelse av EU:s strategi för den inre säkerheten
PDF 137kWORD 60k
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om att förnya strategin för inre säkerhet i EU (2014/2918(RSP))
P8_TA(2014)0102B8-0350/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 6, 7 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget) och artiklarna 4, 16, 20, 67, 68, 70, 71, 72, 75, 82, 83, 84, 85, 86, 87 och 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 6, 7, 8, 10.1, 11, 12, 21, 47–50, 52 och 53,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juni 2014 om genomförandet av strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2010–2014 (COM(2014)0365),

–  med beaktande av Europols rapport om den rådande situationen för och tendenserna inom terrorismen i Europa (TE-SAT) för 2014,

–  med beaktande av Europols hotbildsbedömning av internetstödd organiserad brottslighet (iOCTA) för 2014,

–  med beaktande av Europols hotbildsbedömning avseende den grova och organiserade brottsligheten i EU (Socta) för 2013,

–  med beaktande av yttrande 01/2014 från arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (den s.k. artikel 29-gruppen) över tillämpning av principerna om nödvändighet och proportionalitet samt uppgiftsskydd inom brottsbekämpningssektorn,

–  med beaktande av den resolution som FN:s säkerhetsråd antog den 24 september 2014 om det hot mot internationell fred och säkerhet som terroristhandlingar utgör (resolution 2178 (2014)),

–  med beaktande av sin resolution av den 2 april 2014 om halvtidsöversynen av Stockholmsprogrammet(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt inverkan på EU‑medborgarnas grundläggande rättigheter(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2012)(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om den andra rapporten om genomförandet av strategin för inre säkerhet i EU(4),

–  med beaktande av EU:s strategi för inre säkerhet, som antogs vid rådets möte den 25 februari 2010,

–  med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om att förnya strategin för inre säkerhet i EU (O-000089/2014 – B8‑0044/2014 och O‑000090/2014 – B8‑0045/2014),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Lissabonfördraget har lagt grunden för utvecklingen av en säkerhetspolitik som är gemensam för EU och dess medlemsstater, som bygger på rättsstatsprincipen, respekten för grundläggande rättigheter och solidaritet och som är föremål för demokratisk tillsyn på EU-nivå och nationell nivå, samtidigt som man håller fast vid subsidiaritetsprincipen. För att garantera demokratisk kontroll blev Europaparlamentet en fullvärdig aktör på det säkerhetspolitiska området vid Lissabonfördragets ikraftträdande. Parlamentet har därmed rätt att aktivt delta i att fastställa prioriteringarna på detta område och att samtala med alla relevanta aktörer på EU-nivå och nationell nivå för att nå fram till en övergripande, målinriktad och effektiv säkerhetspolitik inom EU.

B.  Säkerhetsläget i Europa har under de senaste åren genomgått dramatiska förändringar på grund av nya konflikter och omvälvningar i EU:s omedelbara grannskap, den snabba utvecklingen av ny teknik samt en tilltagande radikalisering som leder till våld och terrorism. Många av dagens säkerhetsutmaningar är till sin karaktär gräns- och områdesöverskridande och överstiger varje enskild medlemsstats förmåga att effektivt bemöta dem, vilket kräver en gemensam europeisk strategi.

C.  EU och dess medlemsstater har ett gemensamt ansvar för att garantera de europeiska medborgarnas säkerhet och frihet. Frihet, säkerhet och rättvisa är mål som måste eftersträvas parallellt. För att åstadkomma frihet och rättvisa bör därför säkerhetsåtgärder alltid grundas på fakta, i överensstämmelse med nödvändighets- och proportionalitetsprinciperna och respekten för de grundläggande rättigheterna samt på grundval av korrekt demokratisk tillsyn och ansvarsskyldighet.

D.  Särskild vikt bör läggas på att stödja och skydda alla brottsoffer i hela EU.

E.  Strategin för inre säkerhet för perioden 2010–2014 börjar nå sitt slut och en ny strategi för perioden 2015–2019 håller på att tas fram.

1.  Europaparlamentet välkomnar att en ny strategi för inre säkerhet för de kommande fyra åren utarbetas. Sedan den aktuella strategin fastställdes har nya säkerhetshot tillkommit, medan andra kräver annorlunda politiska reaktioner. Vidare påminner parlamentet om att EU‑stadgan om de grundläggande rättigheterna blev en del av EU-lagstiftningen i och med Lissabonfördragets ikraftträdande. Parlamentet anser därför att den aktuella strategin för inre säkerhet bör granskas grundligt, uppdateras och moderniseras.

2.  Europaparlamentet anser att till de nödvändiga kraven för en effektiv strategi för inre säkerhet hör en analys av de säkerhetshot som måste hanteras. Denna analys ska göras av Europol i nära samarbete med andra berörda EU-organ och medlemsstaterna.

3.  Europaparlamentet beklagar att kommissionens meddelande inte innehåller någon utvärdering av de aktuella instrumenten eller någon tillhörande bedömning av de befintliga luckorna. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast göra en inventering och fokusera sina ansträngningar på ett bättre genomförande och bättre tillämpning av befintliga lagar och instrument innan man föreslår nya. Parlamentet uppmanar rådet att, i samarbete med kommissionen och i enlighet med artikel 70 i EUF‑fördraget, göra en ingående utvärdering av genomförandet av de åtgärder inom inre säkerhet som antogs innan Lissabonfördraget trädde i kraft.

4.  Europaparlamentet anser att en ny strategi för inre säkerhet måste vara framtidsinriktad, strategisk och lätt att anpassa till nya förhållanden genom att den koncentreras inte bara på befintliga säkerhetshot, utan också på sådana som håller på att ta form, och genom att den använder sig av ett integrerat, övergripande och holistiskt synsätt i fråga om områden som it-säkerhet, människohandel och terrorismbekämpning, och sammankopplade frågor, såsom organiserad brottslighet, penningtvätt och korruption.

5.  Europaparlamentet noterar oroat det snabbt stigande antalet EU-medborgare som reser till konfliktområden för att ansluta sig till terroristorganisationer och sedan återvänder till EU:s territorium, vilket utgör en ny typ av risk för EU:s inre säkerhet. Parlamentet avser att motarbeta denna oroande tendens på flera sätt, bland annat genom att (i) heltäckande bemöta bakomliggande faktorer som radikalisering, intolerans och diskriminering genom att främja politisk och religiös tolerans, utveckla social sammanhållning och inkludering samt underlätta återintegrering, (ii) analysera och motverka incitament för att genomföra terrorattacker som motiveras av extremism och för att genomföra resor som syftar till att ansluta sig till terroristorganisationer, (iii) förebygga och motverka rekryteringen och inblandningen i en konflikt, bland annat genom lämpliga lagar för att konkret förhindra att utländska sympatisörers reser iväg för att aktivt delta i konflikter, (iv) förhindra ekonomiskt stöd till terroristorganisationer och individer som vill ansluta sig till dem samt (v) erbjuda rättsliga åtgärder i tillämpliga fall.

6.  Europaparlamentet påpekar att säkerhetshoten blivit mer varierande, internationella, heterogena, fler till antalet och asymmetriska. Detta kräver ett närmare samarbete över gränserna och mellan byråerna. Parlamentet efterlyser ett effektivare operativt samarbete mellan medlemsstaterna, genom att man i större utsträckning använder sig att värdefulla befintliga instrument, till exempel gemensamma utredningsgrupper, och genom att man snabbare och effektivare delar relevanta uppgifter och relevant information, med lämpliga garantier för dataskydd och integritet. Parlamentet understryker i detta sammanhang att det är ytterst viktigt att snabbt anta det föreslagna direktivet om dataskydd för att skapa en heltäckande rättslig ram för utbyte av uppgifter på området för brottsbekämpning. För att det operativa samarbetet mellan medlemsstaterna ska främjas ytterligare behövs fler förtroendeskapande åtgärder. Parlamentet stöder därför en förstärkning av europeiska utbildnings- och utbytesprogram för nationella yrkesutövare på det berörda området, i syfte att ytterligare främja en europeisk brottsbekämpningskultur.

7.  Europaparlamentet påminner Europeiska rådet om dess skyldighet enligt artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt att regelbundet utvärdera de hot som unionen utsätts för och uppmanar kommissionen att lägga fram konkreta förslag om hur denna skyldighet bäst ska kunna uppfyllas och hur man därmed ska kunna samordna de splittrade och snävt inriktade utvärderingar av hot och risker som i dag utförs på EU‑nivå och nationell nivå.

8.  Europaparlamentet anser att man måste sträva efter den rätta balansen mellan förebyggande politik och repressiva åtgärder för att slå vakt om frihet, säkerhet och rättvisa. Säkerhetsåtgärder bör alltid vidtas i överensstämmelse med rättsstatsprincipen och för att värna alla grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att, när den utformar och genomför den nya strategin för inre säkerhet, ta vederbörlig hänsyn till EU-domstolens dom om uppgiftslagringsdirektivet nyligen, vari man kräver att alla instrument ska följa principerna om proportionalitet, nödvändighet och laglighet och innehålla lämpliga garantier för ansvarsskyldighet och rättslig prövning.

9.  Europaparlamentet beklagar att strategin för inre säkerhet fortfarande saknar en lämplig ”rättslig dimension”. I linje med Stockholmsprogrammet påminner parlamentet om att det ömsesidiga förtroendet måste stärkas genom att man successivt utvecklar en europeisk rättskultur som grundar sig på mångfalden av rättssystem och traditioner. Detta kräver europeiskt samarbete och europeisk lagstiftning på området, närmare bestämt utveckling av ett juridiskt samarbete i straffrättsfrågor.

10.  Europaparlamentet betonar att det är av avgörande betydelse att den nya strategin för inre säkerhet genomförs på ett korrekt sätt, att det behövs en tydlig fördelning av uppgifter mellan EU-nivån och den nationella nivån och att både Europaparlamentet och de nationella parlamenten måste vara delaktiga i denna kontrollprocess. Därför avser parlamentet att, i nära samarbete med de nationella parlamenten, regelbundet genomföra insatser för att kontrollera att strategin för inre säkerhet genomförs korrekt.

11.  Europaparlamentet betonar vikten av samstämdhet mellan säkerhetens inre och yttre aspekter. Synergieffekterna bör maximeras mellan verktygen inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och rättsliga och inrikes frågor (RIF), däribland informationsutbyte, polissamarbete och rättsligt samarbete med tredjeländer, särskilt med hjälp av avtal om ömsesidig rättslig hjälp. De principer som fastställs i artiklarna 2, 3, 6 och 21 i EU-fördraget måste härvid följas till fullo. Parlamentet betonar i detta sammanhang att alla relevanta aktörer, inklusive EU:s samordnare för kampen mot terrorism och samordnare för kampen mot människohandel, bör ha ett nära samarbete där man integrerar såväl interna som externa aspekter.

12.  Europaparlamentet understryker behovet av att skapa tillräckliga ekonomiska resurser för att fullt ut tillämpa de åtgärder som fastställs i strategin för inre säkerhet, och i synnerhet för att säkerställa att EU-organ såsom Europol och Eurojust utrustas tillräckligt för att utföra de uppgifter de tilldelas. Parlamentet erkänner i detta sammanhang den viktiga roll som forskning och innovation kan spela för att utveckla verktyg som bidrar till att bekämpa terrorism samt allvarlig och organiserad brottslighet.

13.  Europaparlamentet påpekar att strategin för inre säkerhet i praktiken också får följder för prioriteringen bland EU-byråers verksamhet och unionens finansiering på RIF‑området, där parlamentet är medlagstiftare. Parlamentet uppmanar därför rådet att ta vederbörlig hänsyn till parlamentets bidrag till den nya strategin för inre säkerhet innan den antas.

14.  Europaparlamentet avser att ytterligare utveckla sin ståndpunkt rörande prioriteringar och åtgärder inom inre säkerhet, däribland utifrån ett förväntat meddelande från kommissionen om den nya strategin för inre säkerhet, samt att i Lissabonfördragets anda föra en givande dialog i denna fråga med rådet och kommissionen.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0276.
(2) Antagna texter, P7_TA(2014)0230.
(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0173.
(4) Antagna texter, P7_TA(2013)0384.


Erkännande av Palestina som stat
PDF 129kWORD 52k
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om erkännande av Palestina som stat (2014/2964(RSP))
P8_TA(2014)0103RC-B8-0277/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om fredsprocessen i Mellanöstern,

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 17 november 2014 om fredsprocessen i Mellanöstern,

–  med beaktande av uttalandena från vice ordföranden/den höga representanten om attacken på Har Nof-synagogan den 18 november 2014 och om terrorangreppet i Jerusalem den 5 november 2014, och av uttalandet från talespersonen för EU:s höga representant om den senaste tidens utveckling i Mellanöstern av den 10 november 2014,

–  med beaktande av att den svenska regeringen den 30 oktober 2014 tillkännagav Sveriges erkännande av staten Palestina, liksom av andra medlemsstaters tidigare erkännanden, innan de anslöt sig till Europeiska unionen,

–  med beaktande av de förslag om erkännande av staten Palestina som antogs av Storbritanniens underhus den 13 oktober 2014, den irländska senaten den 22 oktober 2014, det spanska parlamentet den 18 november 2014, den franska nationalförsamlingen den 2 december 2014 samt det portugisiska parlamentet den 12 december 2014,

–  med beaktande av internationell rätt,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  EU har upprepade gånger bekräftat sitt stöd för tvåstatslösningen, med utgångspunkt i 1967 års gränser och med Jerusalem som båda staternas huvudstad, där den säkra staten Israel och en självständig, demokratisk, sammanhängande och livskraftig palestinsk stat lever sida vid sida i fred och säkerhet. EU har också efterlyst ett återupptagande av direkta fredssamtal mellan Israel och den palestinska myndigheten.

B.  Att uppnå en rättvis och varaktig fred mellan israeler och palestinier har i mer än ett halvt sekel varit en nyckelfråga för det internationella samfundet, inklusive Europeiska unionen.

C.  Direkta fredssamtal mellan parterna har avstannat. EU har uppmanat parterna att fortsätta med insatser som leder till ett klimat präglat av förtroende, vilket är nödvändigt för att garantera meningsfulla förhandlingar, att avstå från handlingar som undergräver fredsprocessens trovärdighet och att förebygga provokationer.

D.  I sin resolution av den 22 november 2012 betonade Europaparlamentet att en rättvis och varaktig fred mellan israeler och palestinier endast kan åstadkommas med fredliga medel utan våld, och ville att det skulle skapas förutsättningar för att direkta fredssamtal skulle kunna återupptas mellan de båda parterna. I detta sammanhang stödde parlamentet Palestinas ansökan om observatörsstatus som icke-medlemsstat i FN och såg detta som ett viktigt steg för att göra Palestinas anspråk synligare, starkare och effektivare. Parlamentet uppmanade samtidigt EU:s medlemsstater och det internationella samfundet att nå en överenskommelse som gick i denna riktning.

E.  FN:s generalförsamling beslutade den 29 november 2012 att bevilja Palestina observatörsstatus som icke-medlemsstat i FN.

F.  Erkännandet av staten Palestina faller under medlemsstaternas behörighetsområde.

G.  PLO har sedan 1993 åtagit sig att erkänna staten Israel.

1.  Europaparlamentet stöder i princip ett erkännande av Palestina som stat och tvåstatslösningen, och anser att detta bör gå hand i hand med utvecklingen av fredssamtal, som bör föras framåt.

2.  Europaparlamentet stöder de ansträngningar som görs av president Abbas och den palestinska nationella samförståndsregeringen. Parlamentet betonar på nytt vikten av att stärka den palestinska samförståndsregeringens befogenheter och dess administration i Gazaremsan. Parlamentet uppmanar alla palestinska fraktioner, inklusive Hamas, att acceptera PLO:s åtaganden och få ett slut på den interna splittringen. Parlamentet efterlyser fortsatt stöd och bistånd från EU till det palestinska institutionella kapacitetsbyggandet.

3.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över de ökade spänningarna och det tilltagande våldet i regionen. Parlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag alla terror- och våldsdåd och uttrycker sitt deltagande med offrens anhöriga. Parlamentet varnar för riskerna med en ytterligare upptrappning av våldet kring heliga platser, som skulle kunna förvandla Israel-Palestina-konflikten till en religiös konflikt. Parlamentet uppmanar politiska ledare från alla sidor att arbeta tillsammans genom synliga åtgärder för att lugna situationen, och betonar att icke-våld och respekt för de mänskliga rättigheterna och den humanitära rätten är det enda sättet att få till stånd en hållbar lösning och en rättvis och varaktig fred mellan israeler och palestinier. Parlamentet understryker att våldshandlingar endast underblåser extremismen på båda sidor. Parlamentet uppmanar alla parter att avstå från handlingar som kan förvärra situationen ytterligare genom uppvigling, provokation, övervåld eller vedergällning.

4.  Europaparlamentet betonar också att åtgärder som leder till att uttalade åtaganden för en förhandlingslösning ifrågasätts måste undvikas. Parlamentet understryker att bosättningar är olagliga enligt internationell rätt. Parlamentet uppmanar båda parter att avstå från alla handlingar som kan undergräva de möjligheter och framtidsutsikter som en tvåstatslösning erbjuder.

5.  Europaparlamentet upprepar sitt starka stöd för tvåstatslösningen baserad på gränserna från 1967, med Jerusalem som huvudstad för båda staterna, där den säkra staten Israel och en självständig, demokratisk, sammanhängande och livskraftig palestinsk stat lever sida vid sida i fred och säkerhet på grundval av rätten till självbestämmande och med full respekt för internationell rätt.

6.  Europaparlamentet välkomnar den höga representantens/vice ordförandens besök i Israel och Palestina nyligen, liksom hennes åtagande att aktivt engagera sig i en positiv process som syftar till att bryta spiralen av konflikter och skapa förutsättningar för verkliga framsteg i fredsprocessen. Parlamentet anser att EU bör ta sitt ansvar och bli en verklig aktör och medlare i fredsprocessen i Mellanöstern, även med tanke på behovet av att återuppta fredssamtalen. Detta bör bland annat ske genom en gemensam och heltäckande strategi för en lösning av den israelisk-palestinska konflikten. Parlamentet upprepar att det behövs en diplomatisk strategi under Mellanösternkvartettens överinseende, och påminner om vikten av det arabiska fredsinitiativet.

7.  Europaparlamentet uppmanar den höga representanten/vice ordföranden att underlätta en gemensam EU-ståndpunkt i detta avseende.

8.  Europaparlamentet understryker behovet av en heltäckande fred som innebär att inga ytterligare anspråk kan ställas och som tillgodoser båda parters legitima strävanden, såväl israelernas strävan efter säkerhet som palestiniernas strävan efter en stat. Parlamentet betonar att den enda möjliga lösningen på konflikten är samexistens mellan två stater: Israel och Palestina.

9.  Europaparlamentet beslutar att lansera initiativet ”Parlamentsledamöter för fred”, som på ett partiövergripande plan ska sammanföra ledamöter av Europaparlamentet med ledamöter från parlamenten i Israel och Palestina, i syfte att bidra till att främja en agenda för fred och komplettera EU:s diplomatiska insatser.

10.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik/vice ordföranden för kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s generalsekreterare, Mellanösternkvartettens sändebud, Knesset och Israels regering samt till den palestinska myndighetens president och det palestinska lagstiftande rådet.


Stålindustrin i EU: skydd av arbetstagarna och företagen
PDF 247kWORD 77k
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om stålsektorn i EU: att skydda arbetstagare och industrier (2014/2976(RSP))
P8_TA(2014)0104RC-B8-0352/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen, som ligger till grund för fördraget om Europeiska unionen,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2011 Industripolitik för stärkt konkurrenskraft (COM(2011)0642),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning – Uppdatering av meddelandet om industripolitiken (COM(2012)0582),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 juni 2013 Handlingsplan för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa (COM(2013)0407),

–  med beaktande av sin resolution av den 4 februari 2014 om handlingsplanen för en konkurrenskraftig och hållbar stålindustri i Europa(1),

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om stålindustrin samt om omstrukturering, utflyttning och nedläggning av företag inom EU,

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om Europa 2020-strategins sysselsättningsmässiga och sociala aspekter(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar(3),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om stålverket Acciai Speciali Terni (AST) i Italien (O-000087/2014),

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

Allmänna utmaningar

A.  Den europeiska stålindustrin har historiskt spelat en stor roll för den europeiska integrationen och utgör grunden för den europeiska industrins mervärde.

B.  Stålsektorn är mycket viktig för Europas ekonomi och industri, men i dagsläget brottas den med en avsevärt minskad efterfrågan, vilket leder till allt fler förlorade arbetstillfällen och sänkt konkurrenskraft. Detta bådar inte gott för den nödvändiga återhämtningen i den europeiska ekonomin.

C.  EU bör främja en politik för utveckling av industriproduktionen i samtliga medlemsstater i syfte att skydda sysselsättningen inom EU, och bör sträva efter att uppnå sina vägledande mål att höja industrins nuvarande andel av BNP så att den senast 2020 uppgår till 20 procent.

D.  Ett av EU:s mål är att stödja stålindustrin, att undanröja hinder för och hot mot dess konkurrenskraft och att anpassa den till de ändrade marknadsvillkoren i och utanför EU.

E.  Under de senaste åren har stålindustrin brottats med svåra utmaningar i fråga om omstrukturering och företagssammanslagningar, med tillhörande sociala kostnader, men också i fråga om nya krav på att uppfylla EU:s klimatmål.

F.  Framför allt ett antal stora ståltillverkare har i sina strategier varit inriktade på kortsiktig ekonomisk vinst till förfång för innovation, investeringar i forskning och utveckling, sysselsättning och kompetensutveckling.

G.  Den europeiska stålindustrin har drabbats av en investeringskris som hotar dess framtid. Samtidigt förväntas stålmaterial spela en avgörande roll när det gäller att tillhandahålla hållbara industrilösningar för urbanisering, rörlighet och demografiska förändringar.

H.  En begränsad ökning av efterfrågan kommer att omvandla Europa från nettoexportör till nettoimportör av stål, särskilt platta produkter och produkter med stort mervärde.

I.  Enligt kommissionen har nedläggningen av stålverk lett till 60 000 förlorade arbetstillfällen sedan 2007, och produktionen har minskat från 210 miljoner ton 2007 till 166 miljoner ton 2013.(4)

Konkurrenskraft och handel

J.  Att förena behovet av hög miljöprestanda med skärpt global konkurrens och samtidigt åtgärda koldioxidläckage och förbättra tillgången till råvaror kvarstår som en grundläggande utmaning för stålsektorn, i och med att de olika aktörer som konkurrerar inte är bundna av en och samma uppsättning normer.

K.  Energikostnader måste beaktas i en global strategi för stålindustrin, och energipriserna för industriella konsumenter i EU kan ha en direkt inverkan på konkurrenskraften.

L.  Fortsatta förbättringar av energi- och resurseffektiviteten skulle kunna ge ytterligare kostnadsbesparingar och utsläppsminskningar för industrin.

M.  Efterfrågan från bilindustrin minskar till följd av strukturell överkapacitet medan andra sektorer såsom förnybar energi och energiinfrastruktur utgör verkliga möjligheter för stålsektorn (exempelvis motsvarar en 3mW vindturbin samma som 500 bilar).

Sociala aspekter

N.  De höga arbetslöshetssiffrorna i EU hänger samman med unionens minskande produktionsbas inom industri och tillverkning, och dagens kris innebär stora sociala prövningar för de drabbade arbetstagarna och regionerna.

O.  Den europeiska stålindustrin är en viktig arbetsgivare som står för mer än 350 000 direkta arbetstillfällen och flera miljoner arbetstillfällen i industrier som är knutna till stålindustrin, inbegripet inom återvinningskedjan.

P.  Situationen för vissa stålverk i Europa ger anledning till stor oro för arbetstagare och nationella och lokala myndigheter.

Q.  Företag som håller på att omstrukturera bör ta sitt sociala ansvar, eftersom det har visat sig att en socialt och ekonomiskt hållbar omstrukturering kräver tillräcklig social dialog, med särskild inriktning på information till och samråd med de anställda, i enlighet med vad som anges i parlamentets ovan nämnda resolution av den 15 januari 2013.

R.  För att skydda såväl stålföretagens som deras anställdas intressen är det mycket viktigt att arbetsmarknadens parter deltar i stor utsträckning på alla nivåer och att den sociala dialogen på EU-nivå stärks.

S.  På många stålverk, motsvarande en kapacitet på 20 miljoner ton, har verksamheten tillfälligt legat nere i över tre år. Samtidigt kännetecknas personalen på många stålverk i Europa av åldrande kompetenta arbetstagare som nästan har nått pensionsåldern.

FoU/teknik

T.  Högteknologisk industri – där stålsektorn är ett exempel – har setts som en modell för tekniskt kunnande som måste skyddas, och det måste omedelbart vidtas åtgärder för att förhindra att denna industri flyttas utanför EU.

U.  FoU är av strategisk betydelse för en industri som måste hitta vägar för att minska sina utsläpp, särskilt (men inte enbart) av koldioxid.

Utmaningar

1.  Europaparlamentet betonar att Europas ekonomiska återhämtning i hög grad är beroende av en kraftfull tillverkningsindustri, där stålindustrin spelar en central roll, och att tillverkningen är beroende av inhemsk efterfrågan och tillväxt.

2.  Europaparlamentet framhåller på nytt att man bör bevara den kunskap och expertis som utvecklats i viktiga industriområden, vilket kommer att trygga diversifiering, miljöskyddsgarantier och innovativa produkter.

3.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att påskynda arbetet med att förbereda den industripolitiska färdplan som är tänkt att vara klar under första delen av 2015, i syfte att gjuta nytt liv i den europeiska industrins konkurrenskraft gentemot den globala marknaden och därmed garantera att faktiska lika villkor råder. Samtidigt måste höga sociala standarder och miljöstandarder i EU säkerställas och ömsesidighet i tredjeländer eftersträvas.

4.  Europaparlamentet anser att en ambitiös strategi för återindustrialisering i samband med halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin är av stor betydelse för att få till stånd en effektiv industripolitik för EU och för att ge en nystart åt EU:s industriella konkurrenskraft på global nivå.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att studera den europeiska stålindustrins strategiska position i världen, eftersom stålproduktionen i många länder anses vara av strategisk betydelse, och att särskilt utveckla en tydlig färdplan för de medel- och långsiktiga initiativ den avser att föreslå för att stödja den europeiska stålindustrin. Parlamentet betonar att arbetsmarknadens parter på alla nivåer redan i ett tidigt skede och i stor omfattning måste delta i utvecklingen av en sådan färdplan. Parlamentet anser dock, med hänsyn till den fortsatta krisen, att en årsrapport om genomförandet av handlingsplanen för stål också bör läggas fram för att bygga vidare på de framsteg som gjorts under det senaste året och undvika att arbetet avstannar.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett instrument för djupgående analys av stålmarknaden som kan ge exakt information om balansen mellan tillgång och efterfrågan på den europeiska och globala stålmarknaden och som skiljer mellan strukturella och konjunkturella delar av utvecklingen på denna marknad. Parlamentet anser att övervakning av stålmarknaden på ett betydande sätt skulle kunna bidra till öppenhet inom stål- och skrotmarknaderna och tillhandahålla värdefull information för korrigerande och proaktiva åtgärder som är oundvikliga på grund av stålindustrins cykliska karaktär. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda detta instrument för marknadsanalys för att förutsäga risker och undersöka hur nedläggningen av stålverk påverkar sektorns återhämtning.

7.  Europaparlamentet kräver att kommissionen på kort sikt ska tillhandahålla en rapport om den europeiska stålindustrins största utmaningar, inbegripet sociala, ekonomiska och miljörelaterade aspekter. Parlamentet påminner i detta sammanhang om att kommissionen, efter det att fördraget om upprättandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen upphört att gälla, har rätt att ta itu med de ekonomiska och sociala effekterna av utvecklingen i den europeiska stålindustrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta de positiva erfarenheterna, särskilt när det gäller de strategiska trepartsövervägandena och forskning.

8.  Europaparlamentet begär att högnivågruppen för stål omgående återupprättas inom ramen för det nyvalda kommissionärskollegiet, med parlamentets fulla deltagande, och att det ska anordnas ett möte inom denna ram för att informera relevanta aktörer om hur arbetet med att genomföra de 40 insatserna i kommissionens handlingsplan för stål fortskrider. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid behov och om möjligt hålla möten i högnivågruppen vid lämpliga tillfällen, så att dess arbete kan bli diskussionsunderlag för rådet (konkurrenskraft). Parlamentet uppmanar kommissionen att anordna årliga tematiska möten med andra energiintensiva industrier om konkurrens-, handels-, energi- eller klimatpolitik, med tanke på att vissa av frågorna inom stålsektorn är relevanta också för andra energiintensiva industrier.

9.  Europaparlamentet anser att det är oerhört viktigt att lokala och regionala myndigheter samt fackföreningar som företräder de områden där stålverken är belägna aktivt engageras i processen för att främja samarbete och informationsutbyte samt bästa praxis bland de centrala aktörerna i medlemsstaterna.

10.  Europaparlamentet betonar att man måste studera hur investeringskrisen ska tacklas för att den europeiska industrin ska kunna omvandlas till en hållbar och lönsam industri, eftersom investeringar i stålindustrin kännetecknas av långsiktiga vinster. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att överväga att låta delar av sitt investeringspaket gå till bärkraftiga långsiktiga infrastrukturprojekt och till innovation i samband med storskaliga industriprojekt, inbegripet energieffektivitet och koldioxidsnåla projekt, som också kan ge ett kraftigt uppsving för efterfrågan på stål i EU.

11.  Europaparlamentet uppmuntrar vidare användningen av andra innovativa finansiella instrument, som till exempel riskdelningsinstrument som prioriterar stålindustrier i kris. Parlamentet uppmanar Europeiska investeringsbanken och Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling att ta fram en långsiktig finansiell ram för stålprojekt.

12.  Europaparlamentet betonar att det är mycket viktigt att stödja stålindustrin, bl.a. den strategiska utvecklingen av nya viktiga sektorer som använder stål, t.ex. energisektorn (produktion och distribution av förnybar energi), transportsektorn och resurseffektiva byggprojekt som därmed skapar incitament för effektiva produktionsprocesser och stärker den inre marknaden samt uppmuntrar till kompetensutveckling.

13.  Europaparlamentet vill att tillvägagångssättet med ”livscykelanalys” ska tillämpas vid utvärderingar av miljöeffekter och minskad resursförbrukning inom alla stadier av livscykeln, vilket innefattar utvinning och omvandling av råvaror och därefter tillverkning och distribution samt användning och/eller förbrukning, för att man på det sättet ska sporra till återanvändning samt material- och energiåtervinning och minska det slutliga bortskaffandet.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida tillämpningen av konkurrensregler har medfört orättvisa lösningar på den europeiska stålmarknaden, med eventuella negativa effekter på marknadens effektivitet. Om så är fallet uppmanas kommissionen att lägga fram korrigerande åtgärder och att undvika sådana situationer i framtiden. Parlamentet betonar att kommissionens beslut eller åtgärder på konkurrenslagstiftningsområdet inte får äventyra enskilda stålproducerande företags ekonomiska lönsamhet, särskilt mot bakgrund av den ökade konkurrensen från omvärlden. Parlamentet tillägger att kommissionen även bör agera för att skydda viktig industriinfrastruktur och produktionskapacitet från spekulationsverksamhet som går ut på att sälja ut tillgångar.

15.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att se till att dagens system för statligt stöd till energiintensiva industrier inte medför snedvridningar på den inre marknaden och att därmed säkerställa lika villkor för alla företag. Parlamentet anser att energiintensiva industrier behöver en stabil ram för sina investeringar så att de kan garantera en hög sysselsättning.

Handel och konkurrenskraft

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fästa större vikt vid industripolitiken genom att vidta åtgärder som kan ge nytt liv åt den europeiska industrins konkurrenskraft på en global marknad, och att säkerställa att genuint lika villkor råder för alla ekonomiska aktörer.

17.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på ett snabbt och kraftfullt sätt ta itu med stålimporten till EU:s marknad som olagligen subventionerats och dumpats, och vid behov utnyttja EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder i linje med gällande EU-rätt.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att genomföra ett system för koldioxidjustering vid gränserna (betalning av utsläppshandelssystemets utsläppsrätter för stål som kommer från länder utanför EU), i syfte att skapa lika villkor för alla när det gäller koldioxidutsläpp och därmed få slut på koldioxidläckaget.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtida handelsavtal se till att exportmöjligheterna och möjligheterna till marknadstillträde för europeiska stålprodukter och stålbaserade produkter tydligt förbättras. Parlamentet betonar att rättvis handel med stålprodukter endast är möjlig om grundläggande rättigheter för arbetstagarna och miljöstandarder följs, och påpekar att import till dumpade priser leder till illojal konkurrens, särskilt för tillverkare av rostfritt stål i Europa. Parlamentet betonar att EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder omgående måste moderniseras, och uppmanar kommissionen att uppmuntra medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att driva denna moderniseringsprocess framåt och därmed säkerställa rättvis konkurrens och göra det möjligt för EU att snabbt vidta proportionella åtgärder i kampen mot illojala affärsmetoder.

20.  Europaparlamentet anser att de positiva åtgärder som föreslås här skulle göra det möjligt för stålindustrin att bli internationellt mer konkurrenskraftig. De visar att EU:s stålprodukter håller högre sociala, miljömässiga och ekonomiska standarder än produkter från andra håll i världen och betonar den kvalitet som EU:s stålproducenter håller, vilket samtidigt skulle förbättra konsumenternas uppfattning.

21.  Europaparlamentet betonar att EU:s höga klimat- och miljöskyddsstandarder skulle kunna bli världsomfattande standarder, varvid man skulle säkerställa rättvisa villkor och rättvis konkurrens.

22.  Europaparlamentet konstaterar att stålsektorn i många medlemsstater har det svårt, vilket delvis beror på att den globala efterfrågan har sjunkit kraftigt, energikostnaderna har ökat och den europeiska tillverkningsindustrin alltmer har utlokaliserats. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fullt ut genomföra färdplanen för ett resurseffektivt Europa (COM(2011)0571) och de politiska rekommendationerna från plattformen för ett resurseffektivt Europa.

23.  Europaparlamentet anser att avfallslagstiftningen bör förbättras för att stödja stålskrotmarknaden i EU genom till exempel en översyn av direktivet om uttjänta fordon. Parlamentet erinrar om vikten av en välfungerande skrotmarknad, som bör förbättras och stimuleras mer, mot bakgrund av en EU-strategi för ett kretsloppssamhälle för att förhindra alltför stora prishöjningar till följd av att industrier från tredjeländer är närvarande på marknaden i EU. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att överväga en tillämpning av exporttullar på EU:s skrotmarknad för att förhindra den miljödumpning som brukar förekomma.

Sociala aspekter

24.  Euroapparlamentet påminner om behovet av att investera i arbetstagarnas utbildning, och betonar hur viktigt det är att kommissionen noggrant följer den pågående utvecklingen, i syfte att skydda det industriella arvet och de berörda arbetstagarna.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att se till att medlemsstaterna inte spelas ut mot varandra då ett större stålföretag med stålverk i flera länder aviserar sin avsikt att omstrukturera. Man måste dessutom samordna politiken för att garantera en hållbar, resurseffektiv och konkurrenskraftig stålindustri som kan möta förändrade marknadsförhållanden inom och utanför Europa, och parlamentet efterlyser därför en alleuropeisk lösning som skyddar och skapar bra arbetstillfällen och industriverksamhet i EU:s regioner.

26.  Europaparlamentet betonar att industrin, arbetsmarknadens partner och lokala myndigheter måste kunna förutse de utbildningskrav som en eventuell omstart av de stålverk där verksamheten tillfälligt ligger nere skulle medföra.

27.  Europaparlamentet rekommenderar främjandet av ett program för kunskapsöverföring så att äldre kvalificerade arbetstagare kan överföra sina kunskaper och färdigheter till nyanställda vid de europeiska stålverken.

28.  Europaparlamentet betonar att EU:s standarder för företagens sociala ansvar och arbetstagardeltagande också bör tillämpas av europeiska företag i tredjeländer.

29.  Europaparlamentet betonar att arbetstagares delaktighet i innovations- och omstruktureringsåtgärder är en förutsättning för ekonomisk framgång, och uppmanar därför kommissionen att skapa en plattform med arbetsmarknadens parter för att ge råd om, genomföra och övervaka den europeiska handlingsplanen för stål.

30.  Europaparlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter vid de stålverk som befinner sig i en svår ekonomisk situation att överväga lösningar för att gemensamt minska arbetstiden i syfte att bemöta krissituationer och undvika uppsägningar och förlust av arbetstillfällen.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivisera relevanta EU-fonder, såsom Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och Europeiska socialfonden (ESF), och policyinstrument för att minska de sociala kostnaderna för anpassning och se till att relevant kompetens bibehålls och utvecklas för industrins framtida konkurrenskraft.

32.  Europaparlamentet föreslår att vinsten från företagens försäljning av sina gratis utsläppsrätter helt och hållet bör återinvesteras i den koldioxidsnåla ekonomin (utrustning, teknik, FoU, utbildning för arbetstagare).

33.  Europaparlamentet anser att man bör ställa in sig på stora förändringar i stålsektorn och andra industrisektorer. Parlamentet anser att medlemsstaterna i större utsträckning bör anpassa sin utbildningspolitik till arbetsmarknadens behov för att kunna hantera liknande situationer och arbeta för att göra tekniska och naturvetenskapliga utbildningar attraktiva med målet att garantera specialister inom stålsektorn som driver på innovation.

34.  Europaparlamentet betonar behovet av kvalificerad och kompetent personal för att klara övergången till mer hållbara produktionsprocesser och produkter, och efterlyser en europeisk utbildningsstrategi. Parlamentet välkomnar det utbildningsprojekt för miljöanpassad teknik för stålsektorn, där stålföretag, forskningsinstitut och arbetsmarknadens parter gemensamt undersökte kompetensbehovet för hållbar miljö. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stödja genomförandet av projektets resultat.

FoU/teknik

35.  Europaparlamentet inser att det finns ett behov av att utveckla och sprida bästa tillgängliga teknik över hela EU och i mån av möjlighet stödja ersättande av mineraler med järnskrot, öka användningen av ljusbågsugnar och ersätta kokskol med gas.

36.  Europaparlamentet vill att investeringar ska riktas mot teknik som ger maximalt utbyte av energitillförseln, exempelvis genom att optimera användningen av processgaser och spillvärme som kan användas för ång‑ och elproduktion.

37.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att garantera tillräcklig social trygghet, adekvata arbetsvillkor och skäliga löner, genom antingen lagstiftning eller kollektivavtal, samt ett effektivt skydd mot oskäliga uppsägningar.

38.  Europaparlamentet betonar att investeringar i forskning och innovation är mycket viktiga för att få fart på och förnya den europeiska ekonomin i allmänhet, och i synnerhet stålindustrin som bygger på långa livscykler och stor återvinningspotential. Parlamentet nämner i detta sammanhang den befintliga och den nya vätgasbaserade tekniken för reduktion av järnmalm som har potential att minska eller sätta stopp för stora mängder koldioxidutsläpp. Parlamentet vill se att ett varumärke för EU-tillverkade rättvisestålprodukter inrättas och främjas.

39.  Europaparlamentet anser att gemensamma forsknings- och utvecklingsinsatser kommer att främja en koldioxidsnål och skonsam ståltillverkning och underlätta en mer hållbar och konkurrenskraftig industri.

40.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang hur viktiga programmen Horisont 2020 och Hållbara industriprocesser genom resurs- och energieffektivitet (Spire) är. Dessutom behövs det finansiering från Europeiska investeringsbanken och de framtida 400 miljoner utsläppsrätterna (NER400) för de mest riskfyllda innovations- och forskningsprogrammen.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föra en ambitiös innovationspolitik som skapar möjlighet för energieffektiva och innovativa produkter av hög kvalitet, så att EU kan fortsätta hävda sig i den allt hårdare globala konkurrensen. Parlamentet betonar att innovation i nya produkter, såsom masstålprodukter, inklusive högvärdig och högresistent stålplåt för biltillverkning, liksom specialstål med olika fysikaliska och kemiska egenskaper, och nya produktionsprocesser, särskilt vätgasbaserad metallurgi och omsmältningsbaserad metallurgi, är nyckeln till förbättrad konkurrenskraft för den europeiska stålindustrin gentemot leverantörer från tredjeländer. Detta område behöver särskilt stöd.

42.  Europaparlamentet påminner om att innovation måste uppmuntras genom stöd till forskning, utveckling och kunskapsöverföring, men också till marknadsintroduktion och innovationskluster genom att främja offentlig–privata partnerskap i strategiska sektorer såsom stålindustrin för att mobilisera mer privatkapital.

43.  Europaparlamentet stöder finansieringen av industripilotprojekt som minskar koldioxidutsläpp för att möta det akuta behovet av en övergång till en hållbar och koldioxidfri ekonomi som bygger på energieffektivitet, förnybara energikällor och smart infrastruktur, och för att omvandla Ulcos-tekniken (ultra-low CO2 steelmaking) till ett energieffektivt och miljömässigt effektivt industripolitiskt verktyg.

44.  Europaparlamentet anser att minskningsalternativen, särskilt för sektorer inom stålindustrin, huvudsakligen kommer att bero på ny teknik, och betonar därför hur viktiga EU-finansierade forsknings- och innovationsprogram kan vara när det gäller att främja Europas ekonomi genom Horisont 2020, och även för att garantera den europeiska stålsektorns konkurrenskraft och en produktion av hög kvalitet. Parlamentet påminner om att forskning och innovation är viktiga drivkrafter för ekonomisk tillväxt och en konkurrenskraftig industri.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt genomföra SustSteel-initiativet, som föreslås i handlingsplanen för stål och som stöds helhjärtat av parlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

o
o   o

46.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0069.
(2) Antagna texter, P8_TA(2014)0060.
(3) Antagna texter, P7_TA(2013)0005.
(4) Arbetsdokument från kommissionens avdelningar med titeln State of play on implementation of the Commission Communication Action Plan for a competitive and sustainable steel industry in Europe of 11 June 2013 (COM(2013)0407) (SWD(2014)0215).


Situationen i Medelhavsområdet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU
PDF 140kWORD 57k
Europaparlamentets resolution av den 17 december 2014 om situationen i Medelhavsområdet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU (2014/2907(RSP))
P8_TA(2014)0105B8-0362/2014

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av Genèvekonventionen från 1951 och tilläggsprotokollet till denna,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 oktober 2013 om EU:s och medlemsstaternas åtgärder för att hantera den flyktingström som orsakas av konflikten i Syrien(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2013 om migrationsströmmar i Medelhavet, särskilt de tragiska händelserna utanför Lampedusa(2),

–  med beaktande av det tal som Europaparlamentets talman höll under sitt besök i Lampedusa den 2–3 oktober 2014 för att uppmärksamma årsdagen för den tragedi som inträffade den 3 oktober 2013,

–  med beaktande av betänkandena från parlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor om utskottets delegationsbesök i Lampedusa i november 2011, i Jordanien i februari 2013 om flyktingar från Syrien och i Bulgarien i januari 2014 om situationen för asylsökande och flyktingar, särskilt från Syrien,

–  med beaktande av de debatter som hölls under parlamentets plenarsammanträde den 9 oktober 2013, om EU:s migrationspolitik i Medelhavsområdet, särskilt de tragiska händelserna utanför Lampedusa,

–  med beaktande av de debatter som sedan den innevarande valperioden inleddes har hållits i Europaparlamentets utskott för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor: den 22 juli 2014 om genomförande av meddelandet om arbetet i arbetsgruppen för Medelhavsområdet, den 4 september 2014 om Frontex verksamhet i Medelhavsområdet och om arbetsgruppen för Medelhavsområdet, den 24 september 2014 om kommissionens femte årsrapport om invandring och asyl (2013)(3) och om årsrapporten från Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) om asylsituationen i Europeiska unionen (2013),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 december 2013 om arbetet i arbetsgruppen för Medelhavsområdet(4),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 20 december 2013,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 22 maj 2014 om genomförande av meddelandet om arbetet i arbetsgruppen för Medelhavsområdet(5),

–  med beaktande av de slutsatser som antogs vid Europeiska rådets möte den 26‑27 juni 2014, där Europeiska rådet fastställde de strategiska riktlinjerna för lagstiftningsprogrammet och den operativa programplaneringen för de kommande åren inom området med frihet, säkerhet och rättvisa(6),

–  med beaktande av de politiska riktlinjer för nästa kommission som ordförande Jean-Claude Juncker lade fram vid Europaparlamentets sammanträde den 15 juli 2014,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 september 2014 om EU:s invandringspolitik(7),

–  med beaktande av de åtaganden som Dimitris Avramopoulos, kommissionsledamot med ansvar för migration, inrikesfrågor och medborgarskap, gjorde under sin utfrågning den 30 september 2014 inför utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av rådets slutsatser om åtgärder för bättre hantering av migrationsflöden, vilka antogs den 10 oktober 2014,

–  med beaktande av Europarådets parlamentariska församlings (Pace) rapport från april 2012: Lives lost in the Mediterranean Sea,

–  med beaktande av årsrapporterna från FN:s särskilda rapportör för migranters mänskliga rättigheter, särskilt den rapport som offentliggjordes i april 2013 om förvaltningen av EU:s yttre gränser och dess inverkan på migranters mänskliga rättigheter och den rapport som offentliggjordes i april 2014 om arbetskraftsexploatering av migranter,

–  med beaktande av det tal som Hans helighet påven Franciskus höll vid sitt besök i Europaparlamentet den 25 november 2014,

–  med beaktande av frågorna för muntligt besvarande till rådet och kommissionen om situationen i Medelhavsområdet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU (O-000078/2014 – B8‑0037/2014 och O-000079/2014 – B8‑0038/2014),

–  med beaktande av debatten om situationen i Medelhavet och behovet av ett helhetsgrepp på migration i EU, som hölls i Europaparlamentet den 25 november 2014,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Under de första nio månaderna 2014 dog minst 3 072 människor i Medelhavet enligt Internationella organisationen för migration(8). Detta är ännu en signal om att allt måste göras för att rädda livet på människor i fara och på att medlemsstaterna måste fullgöra sina internationella sjöräddningsskyldigheter.

B.  Cirka 500 migranter rapporterades ha mördats när den båt de färdats med från Egypten till Europeiska unionen uppenbarligen rammats och avsiktligt sänkts av människohandlare. Människosmugglare och människohandlare utnyttjar den irreguljära migrationen, och deras nätverk utgör en allvarlig fara för migranternas liv och en utmaning för EU.

C.  Den nya patrullerings-, räddnings- och övervakningsinsatsen Mare Nostrum, som Italien tagit initiativ till för att förbättra sjöräddningen i Medelhavet, har på 364 dagar räddat 150 810 migranter(9). Den italienska regeringen har meddelat att den avser att fasa ut sin Mare Nostrum-verksamhet.

D.  Den gemensamma operationen Triton, som samordnas av Frontex, blev fullt operativ den 1 november 2014, men det är oklart hur medlemsstaterna kommer att bidra i framtiden.

1.  Europaparlamentet anser att det är viktigt med ett helhetsgrepp när det gäller migration.

2.  Europaparlamentet upprepar att EU måste förstärka en rättvis fördelning av ansvar och solidariteten gentemot de medlemsstater som tar emot flest flyktingar och asylsökande, antingen i absoluta eller i relativa termer (i enlighet med artikel 80 i EUF-fördraget). Parlamentet påminner om de skyldigheter som följer av artiklarna 78 och 79 i EUF-fördraget.

3.  Europaparlamentet beklagar de tragiska dödsfallen i Medelhavet, och uppmanar med kraft EU och medlemsstaterna att göra allt de kan för att förhindra ytterligare dödsfall till havs. Parlamentet är medvetet om behovet av att sök- och räddningsskyldigheterna verkligen fullgörs och att de ges ordentlig finansiering på medellång och lång sikt.

4.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att reflektera över stärkandet av gränspolitiken och gränssäkerheten och över hur den framtida rollen för Frontex och Easo ska förbättras. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta att visa solidaritet och engagemang genom att ge tillräckliga bidrag till dessa organs budgetar och insatser.

5.  Europaparlamentet påminner om att medlemsstaterna bör föreskriva stränga straff för människohandel och människosmuggling både till och inom EU, och även för de enskilda personer eller grupper som utnyttjar utsatta migranter i EU, och genomföra omfattande informationskampanjer för att öka medvetenheten om vilka risker de människor som lägger sina liv i människosmugglares händer och de som drabbas av människohandel löper.

6.  Europaparlamentet anser att vägar för laglig migration bör utforskas.

7.  Europaparlamentet överväger behovet av att undersöka framtida initiativ som följer goda exempel på vidarebosättning, inbegripet det frivilliga vidarebosättningsprogram som föreskrivs i artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av asyl‑, migrations- och integrationsfonden. Parlamentet påminner om att de medlemsstater som är villiga att genomföra vidarebosättningsprogram kan erhålla EU-medel för detta.

8.  Europaparlamentet framhåller behovet av att undersöka den övergripande strategin för samarbete med tredjeländer, bland annat länderna söder om Sahara, i Nordafrika och i Mellanöstern, vad gäller humanitärt, finansiellt och politiskt stöd, inbegripet på området för brottsbekämpning när så är lämpligt. Parlamentet begär också klargöranden om den roll som spelas av regional skydds-, vidarebosättnings- och återvändandepolitik, inbegripet både ursprungsländers och transitländers avtal om migrationshantering, för att ta itu med de bakomliggande orsakerna till migration. Parlamentet betonar att tredjeländer måste respektera internationell rätt om att rädda liv till havs och garantera flyktingskydd och respekt för de grundläggande rättigheterna.

9.  Europaparlamentet bör överväga möjligheten till snabb behandling i samarbete med tredjeländer som är transit- och ursprungsländer, inte minst för de personer som inte är berättigade till asyl i EU, för att på sätt säkra bästa möjliga resursanvändning för dem som behöver skydd. Parlamentet framhåller att en politik för frivilligt återvändande måste uppmuntras, samtidigt som skyddet av alla migranters rättigheter garanteras och säker och laglig tillgång till EU:s asylsystem tryggas.

10.  Europaparlamentet anser att en analys bör göras av hur fonder för inrikes frågor, inklusive fonder för nödåtgärder, används i detta sammanhang, i synnerhet för åtgärder på områdena migration och asyl, gränskontroll, kampen mot människosmuggling och människohandel samt återvändande, liksom en analys av de fonder som avser EU:s utrikes- och utvecklingspolitik.

11.  Europaparlamentet uttrycker oro över hur man ska se till att det gemensamma europeiska asylsystemet faktiskt genomförs – inbegripet, vid behov, igångsättande av mekanismen för tidig varning, beredskap och krishantering (artikel 33 i förordning (EU) nr 604/2013) eller användning av överträdelseförfaranden i de fall där EU-lagstiftningen inte genomförs på ett korrekt sätt. Parlamentet uttrycker också oro över hur man ska garantera ändamålsenliga gemensamma normer för mottagningsvillkor, asylförfaranden och skyddsbehov i hela EU, i syfte att skydda de mest utsatta och främja social integration av flyktingar.

12.  Europaparlamentet uppdrar åt sitt ansvariga utskott att, med hjälp av ytterligare resurser för att exempelvis genomföra utfrågningar och inrätta ad hoc-delegationer, utvärdera de olika strategier som kan komma på tal, utarbeta rekommendationer och lägga fram ett strategiskt initiativbetänkande för kammaren före slutet av 2015.

13.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) Antagna texter, P7_TA(2013)0414.
(2) Antagna texter, P7_TA(2013)0448.
(3) COM(2014)0288.
(4) COM(2013)0869.
(5) SWD(2014)0173, delarna 1 och 2.
(6) EUCO 79/14.
(7) REX/414.
(8) Fatal Journeys: Tracking Lives Lost during Migration, IOM, 2014.
(9) http://www.marina.difesa.it/EN/operations/Pagine/MareNostrum.aspx.

Rättsligt meddelande