Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/3017(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-0012/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 15/01/2015 - 11.7
CRE 15/01/2015 - 11.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0012

Antagna texter
PDF 164kWORD 74k
Torsdagen den 15 januari 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Situationen i Egypten
P8_TA(2015)0012RC-B8-0012/2015

Europaparlamentets resolution av den 15 januari 2015 om situationen i Egypten (2014/3017(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner, särskilt resolutionerna av den 6 februari 2014 om situationen i Egypten(1) och av den 17 juli 2014 om yttrandefrihet och föreningsfrihet i Egypten(2),

–  med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser om Egypten från augusti 2013 och februari 2014,

–  med beaktande av Europeiska utrikestjänstens senaste uttalanden om Egypten, bland annat av den 21 september 2014 om bombningen vid det egyptiska utrikesministeriet och av den 3 december 2014 om domstolsavgöranden i Egypten,

–  med beaktande av uttalandena av den 23 juni 2014 från FN:s generalsekreterare, Ban Ki-Moon, och FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Navi Pillay, om fängelsedomarna mot ett flertal journalister och fastställandet av dödsdomarna mot ett flertal medlemmar av och anhängare till Muslimska brödraskapet; med beaktande av uttalandet av den 25 oktober 2014 från FN:s generalsekreterare, Ban Ki-Moon, om terroristattacker i Sinai,

–  med beaktande av 2001 års associeringsavtal mellan EU och Egypten, som trädde i kraft 2004 och förstärktes av handlingsplanen från 2007, samt av kommissionens framstegsrapport av den 20 mars 2013 om dess genomförande; med beaktande av den europeiska grannskapspolitiken och den senaste framstegsrapporten om Egypten från mars 2014,

–  med beaktande av Egyptens författning, som antogs genom en folkomröstning den 14–15 januari 2014, i synnerhet artiklarna 65, 70, 73, 75 och 155,

–  med beaktande av Egyptens lag 107 från 2013 om reglering av rätten till offentliga sammankomster, processioner och fredliga protester,

–  med beaktande av presidentdekretet, lag 136 från 2014, enligt vilket alla ”allmänna och viktiga anläggningar” ska underkastas militär jurisdiktion i två år,

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om press- och mediefrihet i världen(4),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport från 2013 EU:s samarbete med Egypten på området samhällsstyrning,

–  med beaktande av det slutliga uttalandet av den 22 juli 2014 från EU:s valobservatörsuppdrag vid presidentvalet i Egypten,

–  med beaktande av de tal som den egyptiske presidenten, Adb al-Fattah al-Sisi, höll den 1 januari 2015 om islamisk extremism och den 6 januari 2015 om behovet av fredliga och konstruktiva förbindelser mellan Egyptens muslimer och kristna,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för yttrandefrihet både online och offline, EU:s riktlinjer för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer) och EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare,

–  med beaktande av FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter från 1966, som Egypten har anslutit sig till,

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna från 1948,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Yttrandefriheten och mötesfriheten är ofrånkomliga stöttepelare i ett demokratiskt och pluralistiskt samhälle. Press- och mediefriheten är livsviktiga för demokrati och ett öppet samhälle. Grundläggande friheter, bland dem yttrandefrihet och mötesfrihet, är förankrade i Egyptens författning från 2014.

B.  Egypten är en mångårig strategisk partner för EU med gemensamma mål för stabilitet, fred och välstånd i Medelhavsområdet och Mellanöstern. Egypten har ställts inför flera svåra politiska utmaningar sedan revolutionen 2011, och dess folk behöver stöd och bistånd från världssamfundet för att ta tag i landets ekonomiska, politiska och säkerhetsmässiga utmaningar.

C.  Sedan militärens maktövertagande i juni 2013 har den egyptiska regeringen bedrivit en storskalig kampanj med godtyckliga frihetsberövanden, trakasserier, skrämsel och censur mot regeringskritiker enbart för att de utövat sin rätt till mötes-, förenings- och yttrandefrihet, däribland journalister, studerande och människorättsförsvarare, samt mot politiska motståndare, däribland medlemmar av Muslimska brödraskapet. Sedan juli 2013 har enligt rapporter över 40 000 människor frihetsberövats till följd av exempellösa vågor av massarresteringar och uppskattningsvis 1 400 demonstranter dödats som ett resultat av säkerhetsstyrkornas överdrivna och godtyckliga våldsanvändning. Förenings-, mötes- och yttrandefriheten har alltsedan juli 2013 ingett särskilda farhågor. Egypten klassas som ”ofritt” av Freedom House i 2014 års rapport Freedom in the World.

D.  Tusentals demonstranter och samvetsfångar har suttit frihetsberövade i Egypten sedan landets armé tog makten i juli 2013. Alltsedan al-Sisi valdes till president i maj 2014 har allt fler arresterats och godtyckligen berövats sin frihet. Den 11 juni 2014 dömdes Alaa Abdul Fattah, en framträdande aktivist som spelade en ledande roll i revolutionen 2011, samt ytterligare personer till 15 års fängelse för att ha brutit mot lag 107 från 2013 om rätten till offentliga möten, processioner och fredliga demonstrationer (lagen om protester). Andra framstående aktivister, däribland Mohamed Adel, Ahmed Douma och Ahmed Maher, men även ledande kvinnorättsförsvarare, såsom Yara Sallam och Sana Seif, sitter fortsatt frihetsberövade. Den 28 april 2014 avkunnade Kairos domstol för brådskande ärenden en dom om att ungdomsrörelsen Sjätte april skulle förbjudas.

E.  Den 10 januari 2015 dömde en egyptisk domstol i provinsen Baheira i Nildeltat den 21-årige studenten Karim al-Banna till tre års fängelse för att på Facebook ha deklarerat att han är ateist och för att ha skymfat islam.

F.  De egyptiska myndigheterna har dragit åt snaran kring yttrande- och mötesfriheten genom repressiv lagstiftning som gör det lättare för regeringen att tysta sina kritiker och slå ner protester.

G.  I parlamentets frånvaro har president al-Sisis regering antagit ett antal repressiva lagar, såsom presidentens dekretlag 136 från 2014, som innebär att all offentlig egendom är att betrakta som militära anläggningar och som fått till direkt följd att alla brott som begås på allmän egendom kan prövas i militärdomstolar, även med retroaktiv verkan. Afrikanska kommissionen för mänskliga och folkens rättigheter, som tolkar den afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter, som Egypten har anslutit sig till, har sagt att militärdomstolar inte under några omständigheter bör ha behörighet att döma civila.

H.  FN har i sin allmänna återkommande utvärdering utfärdat 300 rekommendationer, bland annat om frigivande av alla som gripits för att ha utövat sin yttrandefrihet. Sju människorättsgrupper baserade i Egypten deltog inte i FN:s utvärdering av landets resultat av rädsla för förföljelse.

I.  Pressfriheten är fortfarande hårt trängd i Egypten, och journalister grips alltjämt utifrån grundlösa anklagelser. Under 2014 åtalades ett antal journalister anklagade för hot mot den nationella enigheten och den sociala freden, spridning av falska nyheter och samröre med Muslimska brödraskapet. Kassationsdomstolen, Egyptens högsta domstol, har slagit fast att det förekom rättegångsfel i målet mot al-Jazira-journalisterna Mohammed Fahmy, Peter Greste och Baher Mohamed. De tre journalisterna står emellertid nu inför en ny rättegång, och åtalspunkterna ”nyhetsförfalskning” och ”samröre med Muslimska brödraskapet” mot dem har inte dragits tillbaka. Andra journalister – Sue Turton, Dominic Kane och Rena Netjes – dömdes i sin frånvaro till tio års fängelse. De egyptiska journalisterna Mahmoud Abdel Nabi, Mahmoud Abu Zeid, Samhi Mustafa, Ahmed Gamal, Ahmed Fouad och Abdel Rahman Shaheen dömdes av den enda anledningen att de bedrivit sin lagliga verksamhet. De egyptiska medierna är extremt polariserade i fraktioner för eller emot Mursi, något som även stärker polariseringen av det egyptiska samhället.

J.  Den 2 december 2014 avkunnade en egyptisk brottmålsdomstol provisoriska dödsdomar mot 188 tilltalade i den tredje massdomen av detta slag under 2014. Massrättegångarna har i huvudsak riktat sig mot medlemmar av Muslimska brödraskapet, Egyptens största oppositionsrörelse som i december 2013 förklarades vara en terroristgrupp av myndigheterna. Dessa domar är de senaste i en lång rad av åtal och domstolsförfaranden som varit fulla av formfel och brutit mot internationell rätt. Ingen har ställts till svars för övervåldet i augusti 2013, när säkerhetsstyrkor stormade protestlägren på Rabaa al-Adawiya-torget och enligt en oberoende egyptisk undersökningskommission dödades 607 Mursivänliga demonstranter.

K.  De flesta, men inte alla, av de dödsdomar som i mars och april 2014 avkunnades mot medlemmar av Muslimska brödraskapet och påstådda anhängare till den störtade president Mursi har omvandlats till livstids fängelse.

L.  167 ledamöter av parlamentets underhus och överhus, som valdes 2011, är för närvarande frihetsberövade.

M.  Den förre presidenten Hosni Mubarak, hans tidigare inrikesminister Habib al-Adly och sex andra medhjälpare frigavs den 29 november 2014 efter att åtalet för mord och korruption hade lagts ned på grund av ett tekniskt fel. Den 13 januari 2015 upphävde Egyptens kassationsdomstol förskingringsdomarna mot ex-president Mubarak och hans två söner och beordrade en ny rättegång på grund av att rättsförfarandena inte hade följts ordentligt.

N.  De rättsliga metoder som använts på senare tid kastar allvarliga tvivel över rättssystemets oberoende och dess förmåga att säkerställa ansvarsskyldighet. Framförallt de domar som medfört dödsstraff riskerar att urholka utsikterna till stabilitet på lång sikt i Egypten.

O.  Egypten står inför betydande ekonomiska utmaningar med bland annat utländsk kapitalflykt, stigande inflation, arbetslöshet och svällande statsskuld, tillsammans med säkerhetsmässiga utmaningar förkroppsligade av det globala terrorhotet. Säkerhetssituationen i Sinai är kritisk, med hundratals soldater som dödas av jihadistgrupper verksamma i området. Den 24 oktober 2014 dog minst 33 soldater i en terroristattack. Terrorattentat förekommer nästan dagligen i denna region. Staten har beordrat vräkning av tusentals boende i Rafah och upprättat en 500 meter bred buffertzon längs gränsen till Gaza, och sedan den 24 oktober 2014 råder undantagstillstånd på halvön. Kriminella nätverk verkar alltjämt längs rutterna för människohandel och människosmuggling både inom och till Sinai.

P.  Artikel 75 i Egyptens författning garanterar alla medborgare rätten att bilda icke-statliga föreningar och stiftelser på demokratisk grundval. Förslag till ny lagstiftning kan ytterligare begränsa verksamheten för inhemska och utländska icke-statliga organisationer, som är särskilt oroade över ett nytt lagförslag som syftar till att hindra pengar och materiel från att nå terrorister och andra väpnade grupper men som riskerar att hindra icke-statliga organisationer från att ta emot utländska medel, som många av dem är beroende av. Ett presidentdekret av den 21 september 2014 om ändring av strafflagen innebär svårartade konsekvenser, bland annat livstidsstraff, för icke-statliga organisationer som tar emot utländsk finansiering av det vagt formulerade skälet att det ”skadar det nationella intresset”.

Q.  President al-Sisi har hållit ett tal vid Kairos universitet om behovet av att modernisera och reformera det islamiska tänkandet.

R.  Rapporter från icke-statliga kvinnorättsorganisationer gör gällande att våldet mot kvinnor är på väg att förvärras trots att det antagits en ny lag om sexuella trakasserier, vars tillämpning dock ännu inte har kunnat skönjas. Egyptiska kvinnliga aktivister befinner sig i en särskilt utsatt situation och utsätts ofta för våld, sexuella övergrepp och andra former av förnedrande behandling med i samband med sin fredliga verksamhet. Trots att det 2008 infördes en lag som kriminaliserar kvinnlig könsstympning är denna praxis fortfarande utbredd, och det har inte förekommit några framgångsrika åtal mot personer som har genomfört sådana ingrepp på flickor.

S.  De senaste månaderna har gripandena av homosexuella män trappats upp. Det har skett en serie polistillslag mot misstänkta mötesplatser för homosexuella över hela Egypten. Hbt-personer förföljs och svartlistas offentligt. Det egyptiska initiativet för individens rättigheter uppskattar att minst 150 personer har gripits de senaste 18 månaderna anklagade för sedeslöshet. Den 12 januari 2015 friade en egyptisk domstol 26 män som hade gripits en månad tidigare i samband med en razzia i ett badhus i Kairo och åtalats för ”uppvigling till sedeslöshet”.

T.  Det egyptiska presidentvalet 2014 ägde rum i en situation präglad av kraftiga inskränkningar av yttrandefriheten och undertryckande av alla former av avvikande åsikter och kritik, bland annat från människorättsorganisationer. Parlamentsval har officiellt utlysts till den 21 mars och 25 april 2015.

U.  Oljesektorn har historiskt sett varit den största lockelsen för utländska investerare i Egypten, och olja är den största av landets råvaruexporter. Egypten fick fria oljeleveranser från Gulfstaterna i syfte att stödja den nya regeringen. En regeringsplan är under antagande med målet att landet ska frigöra sig från energisubventioner inom loppet av fem år från juli 2014. Regeringen planerar vidare att genomföra en plan för bränsledistribution med smarta kort i april 2015 för att bringa oljesmugglingen till grannländerna under kontroll och kartlägga de exakta bränslebehoven.

V.  Egypten har mer än en gång inlett förhandlingar med IMF sedan revolutionen i januari 2011, då landet ansökte om ett lån på 4,8 miljarder amerikanska dollar, men förhandlingarna avbröts efter den 30 juni 2013. Kontakterna återupptogs och IMF-experter besökte Egypten i november 2014 för att genomföra samråd enligt artikel IV med en bedömning av landets finansiella och ekonomiska situation.

W.  Nivån på EU:s engagemang i Egypten bör vara incitamentbaserad i linje med ”mer för mer”-principen i den europeiska grannskapspolitiken, och bör vara beroende av att det görs framsteg i reformeringen av demokratiska institutioner, rättsstatliga principer och mänskliga rättigheter.

X.  EU har traditionellt varit Egyptens främsta handelspartner och stod för 22,9 % av Egyptens handelsvolym 2013 samt toppade rankningen gällande både import- och exportpartner. Som ett resultat av arbetsgruppen EU–Egypten åtog sig kommissionen att tillhandahålla ytterligare ekonomiskt stöd till Egypten till ett totalt belopp på nästan 800 miljoner euro. Beloppet består av 303 miljoner euro i form av bidrag (90 miljoner från Springprogrammet, 50 miljoner som en bidragsdel ur mikrofinansstödet, och resten från investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken) och 450 miljoner euro i form av lån (makroekonomiskt stöd). EU kommer emellertid bara att tillhandahålla sitt ekonomiska stöd under förutsättning att de nödvändiga politiska och demokratiska villkoren uppfylls med en fortsatt demokratisk övergång, stärkt och fullständigt inkluderande, och med full respekt för mänskliga rättigheter och kvinnors rättigheter.

Y.  Den 16 juni 2014 besökte EU:s särskilde representant för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis, Kairo och höll möten med presidentledningen, Shurarådet och företrädare för civilsamhället. Diskussionerna var inriktade på förberedelserna av den nya lagen om icke-statliga organisationer, och det betonades vilken betydelse EU tillmäter civilsamhällets avgörande roll i Egypten.

1.  Europaparlamentet framhåller den betydelse EU tillmäter sitt samarbete med Egypten som en viktig granne och partner. Parlamentet betonar Egyptens viktiga roll för stabiliteten i regionen. Parlamentet betonar sin solidaritet med det egyptiska folket och står fast vid sitt fortsatta stöd till Egypten i processen med att stärka landets demokratiska institutioner, respektera och försvara de mänskliga rättigheterna och främja social rättvisa och säkerhet. Parlamentet uppmanar med kraft Egyptens regering att fullgöra sina internationella åtaganden som en viktig aktör i det södra Medlehavsområdet.

2.  Europaparlamentet erinrar den egyptiska regeringen om att Egyptens och dess befolknings framgångar på lång sikt beror på skyddet av universella mänskliga rättigheter och på inrättandet och förankringen av demokratiska och öppna institutioner som även verkar för att skydda medborgarnas grundläggande rättigheter. Parlamentet uppmanar därför de egyptiska myndigheterna att till fullo tillämpa principerna i internationella konventioner.

3.  Europaparlamentet är mycket oroat över de pågående inskränkningarna av de grundläggande rättigheterna i Egypten, framför allt yttrande-, mötes- och föreningsfriheten, den politiska pluralismen och rättsstatsprincipen. Parlamentet kräver ett slut på alla former av våld, uppvigling, hatpropaganda, trakasserier, skrämsel och censur som drabbar politiska motståndare, demonstranter, journalister, bloggare, studenter, fackföreningsmedlemmar, kvinnorättsaktivister, civilsamhällesaktörer och minoriteter och som statliga myndigheter, säkerhetsstyrkor, säkerhetstjänster och andra grupper i Egypten gör sig skyldiga till. Parlamentet fördömer övervåldet mot demonstranter.

4.  Europaparlamentet välkomnar att Yasser Ali, den avsatte president Mursis talesman, en framträdande gestalt inom det Muslimska brödraskapet har frigivits och friats från alla anklagelser. Parlamentet kräver ett skyndsamt frigivande av alla politiska fångar.

5.  Europaparlamentet begär ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla samvetsfångar, alla som frihetsberövats på grund av att de fredligt utövat sin rätt till yttrande-, mötes- och föreningsfrihet samt de som frihetsberövats på grund av sitt påstådda medlemskap i Muslimska brödraskapet. Parlamentet uppmanar Egyptens myndigheter att säkerställa rätten till en rättvis rättegång i enlighet med internationella normer. Parlamentet uppmanar med kraft de egyptiska myndigheterna att vidta konkreta åtgärder för att se till att den nya författningens bestämmelser om grundläggande rättigheter och friheter, däribland yttrande- och mötesfriheten, tillämpas fullt ut.

6.  Europaparlamentet betonar att respekt för tryck-, informations- och åsiktsfriheten (både online och offline) och politisk pluralism är grundläggande förutsättningar för demokrati. Parlamentet uppmanar Egyptens myndigheter att garantera att dessa friheter kan utövas i landet utan godtyckliga inskränkningar eller censur, och uppmanar dem även att säkerställa yttrandefriheten. Parlamentet anser att alla journalister måste tillåtas rapportera om situationen i Egypten utan att behöva frukta åtal, fängelse, hot eller inskränkningar i yttrandefriheten.

7.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Egyptens myndigheter att utan dröjsmål genomföra opartiska och oberoende utredningar av anklagelserna om övervåld, misshandel och andra människorättskränkningar – däribland sexuella övergrepp – som brottsbekämpande styrkor gjort sig skyldiga till under demonstrationer, och att straffa de ansvariga, bevilja offren gottgörelse och inrätta en oberoende mekanism för övervakning och utredning av säkerhetsstyrkornas agerande. Parlamentet uppmanar Egypten att ratificera Romstadgan och ansluta sig till Internationella brottmålsdomstolen.

8.  Europaparlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att återkalla de dödsdomar som utfärdats utan hänsyn till ett korrekt förfarande som respekterar de tilltalades rättigheter och att upphäva de repressiva och författningsvidriga lagar som allvarligt inskränker grundläggande mänskliga rättigheter och friheter, särskilt presidentdekretet (lag 136) från 2014. Parlamentet uppmanar myndigheterna att ogiltigförklara alla domar mot civila som utfärdats av militärdomstolar sedan juli 2013. Parlamentet kräver ett frigivande av de 167 ledamöter av det egyptiska parlamentet som valdes 2011 och som för närvarande är frihetsberövade. Parlamentet uppmanar myndigheterna att omedelbart införa ett officiellt moratorium för avrättningar, som ett första steg mot avskaffande av dödsstraffet.

9.  Europaparlamentet uppmanar Egyptens myndigheter att återkalla den lag om protester som antogs i november 2013 och inleda en verklig dialog med både organisationer från det civila samhället och juridiska experter för att anta lagstiftning om förenings- och mötesfriheterna i linje med internationella normer, samt att skydda rätten att bilda en förening enligt artikel 75 i Egyptens författning, inklusive rätten att ta emot och ge finansiering. Parlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna att se över det nya lagförslag om icke-statliga organisationer som ministeriet för social solidaritet lagt fram. Det är mycket viktigt att det nya lagförslaget är förenligt med både Egyptens författning och alla internationella fördrag som Egypten undertecknat.

10.  Europaparlamentet påminner Egyptens regering om att den ansvarar för att garantera säkerheten och tryggheten för alla medborgare oavsett deras politiska åskådning, tillhörighet eller tro. Endast genom ett verkligt pluralistiskt samhälle som respekterar mångfalden av åsikter och livsstilar kan man uppnå långsiktig stabilitet och säkerhet i Egypten. Parlamentet uppmanar därför landets myndigheter att verka för dialog och icke-våld samt ett styre som inkluderar alla.

11.  Europaparlamentet välkomnar och uppmuntrar den egyptiska regeringens åtgärder till stöd för respekten för de religiösa samfundens rättigheter och friheter. Parlamentet erinrar om den bestämmelse i artikel 235 i Egyptens författning som stipulerar att det nyvalda parlamentet under sin första mandatperiod måste utfärda en lag som reglerar uppförande och renovering av kyrkor på ett sätt som garanterar fri religionsutövning för kristna. Parlamentet gläds åt att president Adb al-Fattah al-Sisi, på kopternas julafton, blev den förste president som närvarat vid en mässa i en kyrka i Kairo, och anser att detta är en viktig, symbolisk markering i ansträngningarna att skapa enighet i det egyptiska samhället.

12.  Europaparlamentet lyfter fram Egyptens betydelse som internationell aktör och hoppas att landet ska fortsätta att spela en aktiv roll i inledandet av verkliga fredsförhandlingar som kan få ett slut på Israel–Palestina-konflikten samt lämna ett konstruktivt bidrag till strävandena efter stabilitet i Medlehavsregionen, i dagsläget framför allt i Libyen och Mellanöstern. Parlamentet kräver ett omedelbart och villkorslöst frigivande av alla kidnappade egyptiska medborgare som för närvarande är fast i Libyen, däribland 20 egyptiska kopter som bortfördes den 3 januari 2015. Parlamentet framhåller på nytt EU:s beredvillighet att samarbeta med Egypten som en partner i regionen för att ta tag i dessa allvarliga hot.

13.  Europaparlamentet fördömer skarpt den senaste tidens terroristattacker på Sinaihalvön och alla andra terrorhandlingar mot Egypten. Parlamentet uttrycker sitt uppriktiga deltagande med offrens anhöriga. Parlamentet understryker att EU och det internationella samfundet måste inta en fast hållning och samarbeta med Egypten i dess kamp mot terrorismen. Parlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att göra allt som står i dess makt för att stoppa de kriminella nätverk som fortfarande verkar längs människohandels- och smugglingsrutterna inom och till Sinai.

14.  Europaparlamentet erinrar de egyptiska myndigheterna om deras nationella och internationella rättsliga skyldigheter och uppmanar dem att prioritera skyddet och främjandet av de mänskliga rättigheterna och se till att ansvar utkrävs för kränkningar av de mänskliga rättigheterna, bland annat genom oberoende och opartisk rättskipning.

15.  Europaparlamentet noterar att sjunkande oljepriser direkt kommer att leda till lägre energisubventioner, vilket är den största utmaning som regimerna efter 25 januari-revolutionen har ställts inför. Parlamentet är oroat över att denna prissänkning kan komma att få stor inverkan på många regeringsplaner, av vilka den viktigaste är insatser för att behålla en säkerhetsmarginal i utländsk valuta.

16.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Egyptens regering att fullt ut genomföra nationella strategier för att bekämpa våld mot kvinnor och avskaffa alla former av diskriminering, samt att säkerställa verkligt samråd med och medverkan av kvinnoorganisationer och andra organisationer i det civila samhället under hela processen.

17.  Europaparlamentet uttrycker sin bestörtning över de allt hårdare tagen mot hbt-personer i Egypten och uppmanar eftertryckligen de egyptiska myndigheterna att upphöra med att, på grundval av lagen om sedeslöshet, kriminalisera hbt-personer som uttrycker sin sexuella läggning och ordnar sammankomster, samt att släppa alla hbt-personer som gripits och fängslats enligt denna lag.

18.  Europaparlamentet uppmanar de egyptiska myndigheterna att samarbeta fullt ut med FN:s människorättsmekanismer, bland annat genom att godkänna besök som flera särskilda rapportörer från FN begärt och att fullgöra Egyptens åtagande om att inrätta ett regionalt kontor för FN:s högkommissariat för mänskliga rättigheter.

19.  Europaparlamentet upprepar, i linje med slutsatserna från EU:s valobservatörsuppdrag i samband med presidentvalet 2014, att valet inte uppfyllde tillämpliga internationella normer och inte till fullo respekterade de grundläggande rättigheter som fastställs i den nyligen antagna författningen, eftersom det framför allt förekom inskränkningar i yttrande- och mötesfriheten och bristfällig reglering av finansieringen av valkampanjer, rätten att kandidera och rätten att rösta. Parlamentet uppmanar den egyptiska regeringen att ta tag i presidentvalets bristfälligheter i samband med förberedelserna inför parlamentsvalet, som utlysts till den 21 mars och 25 april 2015.

20.  Europaparlamentet efterlyser en gemensam strategi bland medlemsstaterna gentemot Egypten. Parlamentet uppmanar än en gång eftertryckligen vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen att aktivt arbeta i enlighet med villkorsprincipen (”mer för mer”) och att beakta Egyptens allvarliga ekonomiska problem i sina bilaterala förbindelser med och sitt ekonomiska stöd till landet. Parlamentet vill se tydliga och gemensamt överenskomna riktmärken för detta. Parlamentet bekräftar åter sitt åtagande att bistå det egyptiska folket på vägen mot demokratiska och ekonomiska reformer.

21.  Europaparlamentet uppmuntrar företrädare för EU:s delegation och EU-medlemsstaternas ambassader i Kairo att närvara vid politiskt känsliga rättegångar mot egyptiska och utländska journalister, bloggare, fackföreningsmedlemmar och civilsamhällesaktivister i landet.

22.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att tydligt ange vilka åtgärder som har vidtagits som svar på rådets (utrikes frågor) beslut att se över EU:s bistånd till Egypten, även med hänvisning till revisionsrättens rapport från 2013. Parlamentet begär framför allt en klarläggning av läget i fråga om (i) det planerade programmet för en reform av rättsväsendet, (ii) EU:s program för budgetstöd, (iii) programmet för förbättringar av handeln och inhemska förbättringar och (iv) Egyptens deltagande i EU:s regionala program, såsom Euromeds polis- och rättssamarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga skyddsmekanismerna i de program som finansieras genom investeringsinstrumentet för grannskapspolitiken när det gäller korruptionsrisker samt ekonomiska och finansiella enheter som kontrolleras av militären.

23.  Europaparlamentet efterlyser ett EU-omfattande förbud mot export till Egypten av teknik som kan användas för intrång och övervakning och således för att spionera på medborgarna och förtrycka dem. I enlighet med Wassenaar-arrangemanget efterlyser parlamentet ett förbud mot export av säkerhetsutrustning eller militärt bistånd som skulle kunna användas för att undertrycka fredliga protester eller användas mot EU:s strategiska och säkerhetsmässiga intressen.

24.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, medlemsstaternas parlament och regeringar samt Arabrepubliken Egyptens president och dennes interimsregering.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0100.
(2) Antagna texter, P8_TA(2014)0007.
(3) Antagna texter, P7_TA(2012)0470.
(4) Antagna texter, P7_TA(2013)0274.

Rättsligt meddelande