Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2158(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0019/2015

Ingivna texter :

A8-0019/2015

Debatter :

PV 09/03/2015 - 14
CRE 09/03/2015 - 14

Omröstningar :

PV 10/03/2015 - 10.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0051

Antagna texter
PDF 374kWORD 113k
Tisdagen den 10 mars 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik
P8_TA(2015)0051A8-0019/2015

Europaparlamentets resolution av den 10 mars 2015 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik (2014/2158(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 6 maj 2014 om konkurrenspolitiken för 2013 (COM(2014)0249), och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionen (SWD(2014)0148),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 101–109,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1/2003 av den 16 december 2002 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget(1),

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 169/2009 av den 26 februari 2009 om tillämpning av konkurrensregler på transporter på järnväg, landsväg och inre vattenvägar(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/104/EU av den 26 november 2014 om vissa regler som styr skadeståndstalan enligt nationell lagstiftning för överträdelser av medlemsstaternas och Europeiska unionens konkurrensrättsliga bestämmelser(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 juni 2013 om beräkning av skada vid skadeståndstalan vid brott mot artikel 101 eller 102 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt(4),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 4 februari 2011 Public consultation: Towards a Coherent European Approach to Collective Redress (Offentligt samråd: mot en övergripande EU-ram för kollektiv prövning) (SEC(2011)0173),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 juni 2013 En övergripande europeisk ram för kollektiv prövning (COM(2013)0401),

–  med beaktande av kommissionens rekommendation 2013/396/EU av den 11 juni 2013 om gemensamma principer för mekanismer för kollektiv talan i mål om förbudsföreläggande och ersättning i medlemsstaterna för överträdelser av rättigheter som unionslagstiftningen ger(5),

–  med beaktande av den studie som utredningsavdelningen vid generaldirektoratet för EU-intern politik publicerade i juni 2012, Collective redress in Antitrust,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 juni 2013, offentliggjort i enlighet med artikel 27.4 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 i mål AT.39740 – Google(6),

–  med beaktande av de åtaganden som presenteras för kommissionen enligt artikel 9 i rådets förordning (EG) nr 1/2003 i mål COMP/39.398 – Visa MIF,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 139/2004 av den 20 januari 2004 om kontroll av företagskoncentrationer (EG:s koncentrationsförordning)(7),

–  med beaktande av kommissionens samråd den 27 mars 2013 om koncentrationskontroll – förslag till översyn av förenklat förfarande och genomförandeförordning om koncentrationer,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 oktober 2008 om tillämpning av reglerna om statligt stöd på åtgärder till förmån för finansinstitut med anledning av den globala finanskrisen(8) (bankmeddelandet),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 december 2008 Rekapitalisering av finansinstitut under den rådande finanskrisen: begränsning av stödet till minsta möjliga och garantier mot otillbörlig snedvridning av konkurrensen(9) (rekapitaliseringsmeddelandet),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 februari 2009 om behandlingen av värdeminskade tillgångar inom gemenskapens banksektor(10) (meddelandet om värdeminskade tillgångar),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 juli 2009 om återställandet av lönsamheten och bedömningen av omstruktureringsåtgärder inom finanssektorn under den rådande krisen enligt reglerna om statligt stöd(11) (omstruktureringsmeddelandet),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 december 2008 om en tillfällig gemenskapsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen(12) (den ursprungliga tillfälliga gemenskapsramen),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 1 december 2010 Tillfällig unionsram för statliga stödåtgärder för att främja tillgången till finansiering i den aktuella finansiella och ekonomiska krisen(13) (den nya tillfälliga gemenskapsramen som ersätter den som löpte ut den 31 december 2010),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om tillämpning, från och med den 1 augusti 2013, av reglerna om statligt stöd för stödåtgärder till förmån för banker med anledning av finanskrisen (bankmeddelandet)(14),

–  med beaktande av kommissionens dokument om huvudfrågor till Ekonomiska och finansiella kommittén om översyn av riktlinjerna för statligt stöd vid omstrukturering av banker,

–  med beaktande av studien från juni 2011 från utredningsavdelningen vid generaldirektoratet för EU-intern politik State aid – Crisis rules for the financial sector and the real economy (Statligt stöd och krisbestämmelser för finanssektorn och realekonomin),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om tillämpning av Europeiska unionens regler om statligt stöd för ersättning för tillhandahållande av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse(15),

–  med beaktande av kommissionen beslut 2012/21/EU av den 20 december 2011 om tillämpningen av artikel 106.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på statligt stöd i form av ersättning för allmännyttiga tjänster som beviljas vissa företag som fått i uppdrag att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse(16),

–  med beaktande av kommissionens meddelande om Europeiska unionens rambestämmelser för statligt stöd i form av ersättning för offentliga tjänster (2011)(17),

–  med beaktande av kommissionens förordning (EU) nr 360/2012 av den 25 april 2012 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse som beviljas företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse(18),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 november 2011 om reform av EU:s regler om statligt stöd avseende tjänster av allmänt ekonomiskt intresse(19),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 februari 2012 Modernisering av det statliga stödet i EU (COM(2012)0209),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2013 om modernisering av det statliga stödet(20),

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådets förordning av den 30 juli 2012 om ändring av rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1370/2007 av den 23 oktober 2007 om kollektivtrafik på järnväg och väg (COM(2012)0730),

–  med beaktande av kommissionens förslag av den 5 juli 2012 till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 93 i EG-fördraget (COM(2012)0725),

–  med beaktande av kommissionens riktlinjer om statligt stöd till järnvägsföretag(21),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 juni 2013 om regionalpolitik som en del av mer omfattande system för statligt stöd(22),

–  med beaktande av ramavtalet av den 20 oktober 2010 om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen(23) (nedan kallat ramavtalet), särskilt punkterna 9, 12, 15 och 16,

–  med beaktande av sina resolutioner av den 22 februari 2005 om kommissionens tjugotredje årsrapport om konkurrenspolitiken – 2003(24), av den 4 april 2006 om kommissionens rapport om konkurrenspolitiken 2004(25), av den 19 juni 2007 om rapporten om konkurrenspolitiken 2005(26), av den 10 mars 2009 om rapporterna om konkurrenspolitiken 2006 och 2007(27), av den 9 mars 2010 om rapporten om konkurrenspolitiken 2008(28), av den 20 januari 2011 om rapporten om konkurrenspolitiken 2009(29), av den 2 februari 2012 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(30), av den 12 juni 2013 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(31) och av den11 december 2013 om årsrapporten om EU:s konkurrenspolitik(32),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 20 juni 2013 Towards more effective merger control (Mot en effektivare kontroll av företagssammanslagningar).

–  med beaktande av kommissionens vitbok av den 9 juli 2014 Towards more effective merger control (Mot en effektivare kontroll av företagssammanslagningar).

–  med beaktande av sin resolution av den 5 februari 2014 om EU:s samarbetsavtal om konkurrenspolitikens tillämpning – vägen framåt(33),

–  med beaktande av uttalandet av den 6 november 2014 från Margrethe Vestager, kommissionsledamot med ansvar för konkurrensfrågor, om undersökningarna avseende skattemässigt statligt stöd,

–  med beaktande av kommissionens digitala resultattavla för 2014,

–  med beaktande av artiklarna 52 och 132.2 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0019/2015), och av följande skäl:

A.  Vissa sektorer inom den inre marknaden är fortfarande delade av nationella gränser och artificiella hinder, och samtidigt ger tvivelaktig praxis, t.ex. social dumpning eller missbruk av strukturfonderna, anledning till oro, och bör också beaktas inom ramen för EU:s konkurrenspolitik. Konkurrenspolitiken fungerar inte på ett lika tillfredsställande sätt i alla medlemsstater.

B.  Konkurrenspolitiken är i sig ett medel för att säkerställa den europeiska demokratin genom att den förhindrar en alltför stor koncentration av ekonomisk och finansiell makt till ett fåtal, vilket skulle undergräva de europeiska politiska makthavarnas förmåga att agera oberoende av stora industri- och bankkoncerner.

C.  En konkurrenspolitik som baseras på lika villkor i alla sektorer är en hörnsten i den europeiska sociala marknadsekonomin och en nyckelfaktor för att garantera en välfungerande, dynamisk, effektiv, hållbar och innovativ inre marknad som driver på den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen, och för att vara konkurrenskraftig på den globala marknaden. Den ekonomiska och finansiella krisen får inte användas som förevändning för att lätta på tillämpningen av konkurrensreglerna.

D.  Förluster på 181–320 miljarder EUR – cirka 3 % av EU:s BNP – uppstår varje år på grund av att det finns karteller.

E.  Under perioden 2008 till slutet av 2011 beviljades motsvarande 1 600 miljarder EUR i statligt stöd till banker inom EU.

F.  Skatteflykt, skattebedrägerier och skatteparadis kostar EU:s skattebetalare ca 1 000 miljarder EUR per år i förlorade intäkter, och stör konkurrensen på den inre marknaden mellan de företag som betalar skatt och de som inte gör det.

G.  Europas medborgare vill ha tillgång till offentliga tjänster av hög kvalitet till rimliga kostnader.

H.  En strikt tillämpning av de konkurrensrättsliga principerna gagnar framför allt konsumenterna, medan brist på konkurrens leder till suboptimal fördelning av resurser och lägre produktivitet.

I.  När det gäller energikostnader är den europeiska inre marknaden mindre effektiv än den amerikanska marknaden, med en prisspridning på 31 % jämfört med 22 % i USA.

J.  Genom att inrätta ett ”administrationspass för den inre marknaden” skulle man minska konkurrensstörningarna och fragmenteringen på den inre marknaden och förbättra den europeiska ekonomins tillväxtpotential.

K.  Framgångsrik utveckling av små och medelstora företag i fri konkurrens är en av de allra viktigaste förutsättningarna för jobbskapande, hållbar tillväxt, innovation och investeringar. I många medlemsstater har en kraftig kreditåtstramning drabbat de små och medelstora företagen, som utgör 98 procent av alla företag i EU.

L.  Den fria rörligheten för varor, tjänster, personer och kapital är av avgörande betydelse för tillväxten. Protektionism kan begränsa den inhemska industrins långsiktiga tillväxtutsikter.

M.  Avslöjade karteller har fungerat i mellan 6 och 14 år, och har påverkat ekonomin genom större bördor för kunderna och i sista hand för konsumenterna.

N.  EU:s enhetliga patent är ett steg framåt för att fullborda den inre marknaden, och alla medlemsstater borde delta i det.

O.  Nätverket International Consortium of Investigative Journalists offentliggörande av ”Luxleaks”-dokumenten visar att det behövs en grundlig och oberoende undersökning av medlemsstaternas praxis när det gäller skattebeslut och av hur de följer EU:s regler för kontroll av statligt stöd. Europaparlamentet anser att GD Konkurrens oberoende är ytterst viktigt för att generaldirektoratet ska kunna genomföra detta samt nå sina andra mål på ett framgångsrikt sätt.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet välkomnar att EU:s ekonomiska dimension i fördragen grundar sig på en ”öppen marknadsekonomi med fri konkurrens”. Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att man ännu tydligare främjar konkurrensen om man ska kunna uppnå de ambitiösa målen för sysselsättning, tillväxt, investeringar och en konkurrenskraftig europeisk ekonomi, eftersom det är hållbar och effektiv konkurrens som driver på investeringar, ökar slutanvändarnas nytta och tjänar som bränsle för ekonomin. Europaparlamentet understryker den viktiga roll som genomdrivandet av konkurrenslagstiftningen spelar för att åstadkomma lika villkor som främjar innovationer, produktivitet, skapandet av arbetstillfällen och investeringar hos alla aktörer på hela den inre marknaden och för alla affärsmodeller, inklusive små och medelstora företag, med full respekt för nationella skillnader. Kommissionen uppmanas att driva igenom bestämmelser om antitruståtgärder, statligt stöd och kontroll av sammanslagningar med syftet att uppnå en väl fungerande inre marknad och sociala framsteg.

2.  Europaparlamentet anser att man för att kunna garantera likvärdiga konkurrensvillkor för företagen på den inre marknaden även måste vidta åtgärder mot social dumpning och genomföra social- och miljölagstiftning på gemenskapsnivå. Kommissionen uppmanas att överväga vilka sociala och sysselsättningsmässiga effekter som dess ingripanden i samband med statligt stöd får, särskilt i de regioner där arbetslösheten är hög, och att integrera den analysen i sina beslut.

3.  Europaparlamentet understryker att man måste stödja de europeiska industrikoncernerna och de små och medelstora företagen i deras möte med globaliseringen, genom anpassade konkurrens- och skatteåtgärder.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissonen att identifiera eventuella obalanser mellan medlemsstaterna som skulle kunna störa konkurrensen samt dess orsaker och ekonomiska effekter.

5.  Europaparlamentet betonar att konkurrenspolitiken spelar en grundläggande roll för att förstärka helhetsstrategin för den inre marknaden, med syftet att hantera Europas ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att på ett effektivt sätt respektera medborgarnas, konsumenternas och de små och medelstora företagens behov, genom att ställa deras intressen i centrum för beslutsfattandet så att föreslagna konkurrenspolitiska åtgärder kan tillföra ett mervärde för de europeiska medborgarna.

6.  Europaparlamentet upprepar att kommissionen borde överväga att omfördela resurser från inaktuella eller underutnyttjade budgetposter till förmån för GD Konkurrens. Kommissionen måste få tillräckliga personalresurser om den väsentligt ska kunna utvidga och fördjupa sina utredningar avseende skatemässigt statligt stöd, såsom skattebeslut och skatteundandragande, för att ge konkurrenspolitiken en tillräckligt proaktiv inriktning. Kommissionen måste också få rättsliga spetsresurser för att i större utsträckning kunna upptäcka sådana klyftor som vi har blivit medvetna om genom avslöjandena av de skräddarsydda skattemodeller som har använts av olika medlemsstater. Parlamentet rekommenderar särskilt, mot bakgrund av Luxleaksavslöjandena, att GD Konkurrens enhet för skattemässigt statligt stöd ska förstärkas.

7.  Europaparlamentet väntar på det snara offentliggörandet av kommissionens lägesundersökning efter ett decennium med förordning (EG) nr 1/2003 om tillämpning av konkurrensreglerna, och uppmanar kommissionen att involvera parlamentet i eventuella initiativ som undersöknigen leder till. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta lämpliga åtgärder för att anpassa förordningen till de nya rättsliga förhållandena, särskilt efter antagandet av direktivet om skadeståndstalan.

8.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att frågan om de nationella konkurrensmyndigheternas oberoende bör följas noggrant.

9.  Europaparlamentet insisterar på att instrumenten inom konkurrenspolitiken inte får missbrukas för att tjäna skattemässiga syften. Kommissionen uppmuntras att tydligt formulera sin oro när det gäller skatteområdet.

10.  Europaparlamentet anser att konkurrenspolitikens principer och centrala riktlinjer i framtiden bör utarbetas och antas i närmare samarbete med parlamentet för att förstärka konkurrensmyndighetens demokratiska legitimitet.

11.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma tillvägagångssättet i processen att modernisera det statliga stödet för att främja en ökad effektivitet i de offentliga utgifterna med anledning av de begränsade budgetmarginalerna, särskilt i de medlemsstater som har drabbats värst av krisen.

12.  Europaparlamentet inser att ett effektivt genomförande av konkurrenspolitiken kräver en sammanhängande och konsekvent rättslig tolkning.

13.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i allt högre grad förlitar sig på beslut om åtaganden. Dock krävs det bättre transparens rörande innehållet i anklagelsepunkterna samt etablering av fler juridiska predikat. Detta gäller särskilt antitrustfall inom nya områden, t.ex. marknaden för digitala produkter, där företag kan ha problem att avgöra huruvida ett visst uppträdande utgör ett brott mot konkurrensbestämmelserna.

14.  Europaparlamentet anser att man för att förbättra transparensen och lindra vissa av nackdelarna med beslut om åtaganden, samtidigt som man håller fast vid deras huvudsakliga fördelar, bör offentliggöra alla detaljer i de invändningar som kommissionen riktar till anklagade företag.

Statligt stöd och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse

15.  Europaparlamentet noterar att tjänster av allmänt ekonomiskt intresse utgör en stor del av det totala tjänsteutbudet i medlemsstaterna, och vidhåller att man kan göra viktiga besparingar (i förhållande till andra tjänster) genom att erbjuda dem på ett effektivare sätt. Parlamentet bekräftar hur viktigt det är med tjänster av allmänt ekonomiskt intresse när det gäller allmänt tillgängliga tjänster av grundläggande betydelse för Europas medborgare, från hälso- och sjukvård till social trygghet till bostäder, men betonar samtidigt att det är kommissionens ansvar att se till att den kompensation som tillhandahålls i samband med tjänster av allmänt ekonomiskt intresse följer EU:s bestämmelser om statligt stöd.

16.  Europaparlamentet upprepar att EU:s strukturfonder inte får användas på ett sätt som direkt eller indirekt stöder utflyttning av tjänster eller tillverkning till andra medlemsstater.

17.  Europaparlamentet anser att ytterligare undersökningar bör inriktas på idrottsföreningar (särskilt fotbollsklubbar) som är skyldiga de sociala myndigheterna miljonbelopp utan att de betalar dessa belopp eller att regeringarna kräver in dem, då detta i praktiken kan likställas med statligt stöd.

18.  Europaparlamentet betonar att det är lämpligt att bedöma de kumulativa effekterna av företagsbeskattning och statligt stöd.

Antitrust- och kartellagstiftning

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant övervaka medlemsstaternas införlivande av detta direktiv och se till att bestämmelserna tillämpas på samma sätt i hela unionen.

20.  Europaparlamentet upprepar sin oro för att böter som enda sanktion kanske inte är tillräckligt effektivt. Parlamentet uppmanar åter till utveckling av mer sofistikerade instrument för att göra sanktionssystemet effektivare. Parlamentet upprepar sin begäran att kommissionen ska överväga en allmän översyn av sina bötesriktlinjer från 2006, och vill att dessa riktlinjer inlemmas i förordning (EG) nr 1/2003. Kommissionen uppmanas att undersöka möjligheten att komplettera kartellböter med individuella sanktioner såsom individuella böter och diskvalificering av direktörer. Kommissionen uppmanas att se till att företag som begått en överträdelse inte drabbas av negativa återverkningar som inte står i proportion till den överträdelse som begåtts.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att skapa särskilda arbetsgrupper med anställda från olika generaldirektorat, som ska övervaka sektorer där strukturella fenomen (t.ex. höga inträdeshinder eller höga kostnader för konsumenter som vill byta leverantör) gör det sannolikare att antitrustbestämmelserna överträds.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att hjälpa till att införa en institutionell mekanism som skulle garantera att varje gång en nationell myndighet fattar ett antitrustbeslut leder det till en automatisk uppföljning där kommissionen undersöker huruvida liknande frågor påverkar olika geografiska marknader i Europa där det sanktionsbelagda företaget också är verksamt.

23.  Europaparlamentet stöder det pågående samarbetet inom Europeiska konkurrensnätverket som gör det möjligt att uppnå ett enhetligt upprätthållande av konkurrensreglerna i hela EU, och uppmuntrar en vidareutveckling av nätverket.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga förfaranden för tidsplaner och tidsfrister för att skynda på utredningsförfarandet och undvika omotiverade förlängningar. Parlamentet efterlyser formella rättigheter för alla drabbade och inblandade parter i antitrust- och kartellmål, med vederbörlig betoning av principen om oskuldspresumtion.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en heltäckande rättslig och ekonomisk utvärdering av antitrust- och kartellfallen, särskilt på snabbrörliga marknader, för att få en klar förståelse för marknadsstrukturer och marknadstrender, och att vidta lämpliga åtgärder för att skydda konsumenterna.

26.  Europaparlamentet noterar att konkurrenspolitiken särskilt bör fokusera på at skydda konsumenterna och förbättra deras välfärd, främja innovationer och stimulera ekonomisk tillväxt.

27.  Europaparlamentet begär i det sammanhanget att man fastställer villkoren enligt vilka moderföretag som utövar visst inflytande på dotterföretag kan göras gemensamt och solidariskt ansvarigt för överträdelser av kartellagstiftningen som dotterföretag begår, även om de själva inte är direkt involverade.

28.  När det gäller upprepade överträdelser upprepar Europaparlamentet sin begäran om en tydlig förbindelse mellan den lagöverträdelse som undersöks och de överträdelser som företaget i fråga tidigare har begått.

29.  Europaparlamentet noterar att antalet ansökningar om nedsättning av böter med motiveringen ”oförmåga att betala” har ökat, särskilt från enproduktsföretag och små och medelstora företag. Det är nödvändigt att anpassa bötesriktlinjerna för att ta hänsyn till de speciella omständigheter som gäller för enproduktsföretag och små och medelstora företag.

30.  Europaparlamentet anser att marknadsdominans genom tillväxt, innovation och framgång i sig inte är något konkurrensproblem. Däremot är missbruk av en dominerande ställning ett allvarligt konkurrensproblem. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att även i fortsättningen garantera oberoende och objektivitet i samband med konkurrensförfarandena.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med beslutsamhet hantera alla omständigheter som framkommit i de pågående kartellrättsliga undersökningarna och vidta alla åtgärder som krävs för att få stopp på de skadliga metoderna och återupprätta den sunda konkurrensen.

Koncentrationskontroll

32.  Europaparlamentet instämmer i att effektiv koncentrationskontroll är ett viktigt instrument för genomdrivande av konkurrenslagstiftningen, eftersom den bidrar till att upprätthålla konkurrenspressen bland marknadsaktörerna.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vara uppmärksam på de fall där konsumentpriserna stiger eller det sker en påtaglig sänkning av produktkvaliteten strax efter att en företagssammanslagning har blivit godkänd.

34.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag av den 5 december 2013 om ett förenklat förfarande samt förslagen i den senaste vitboken(34), men efterlyser mycket tydligare definitioner av marknadsandel, dominans på marknaden samt en definition av marknaden.

35.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att undersöka om nuvarande praxis när det gäller kontrollen av företagskoncentrationer tar hänsyn till internationaliseringen av marknaderna. Parlamentet anser att kommissionen måste ta hänsyn till resultatet av en sådan kontroll inom ramen för översynen av bestämmelserna om företagskoncentrationer.

36.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant undersöka huruvida det verkligen finns kryphål med avseende på kommissionens befogenheter att granska icke-kontrollerande minoritetsinnehav.

Sektorsvisa utvecklingstendenser

Energi och miljö

37.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt med rimligt prissatt, hållbar och säker energiförsörjning för Europas ekonomi och dess konkurrenskraft. Konkurrenspolitiken måste ta hänsyn till detta trefaldiga mål när man att tar itu med den nuvarande marknadsfragmenteringen, när man genomför det tredje avregleringspaketet för gas och el på korrekt sätt och i rätt tid, när man uppmuntrar uppdelning mellan grossistförsäljning och detaljistförsäljning för att förhindra konkurrenshindrande praxis, och när man bidrar till en energiförsörjning till rimliga priser för konsumenter och företag. Kommissionens nya riktlinjer för statligt stöd till miljöskydd och energi skulle kunna begränsa vissa medlemsstaters försök att främja förnybar energi. Parlamentet betonar att regleringen av statligt stöd till hållbara energikällor i största möjliga utsträckning måste genomföras i samma anda som inom varje annat område, samtidigt som man beaktar Europa 2030-målen för klimat och energi samt nationella olikheter.

38.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att undvika monopolpraxis om man vill uppnå en helt rättvis och konkurrenskraftig europeisk energimarknad. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang till avveckling av monopolistiska leverantörer och eliminering av diskriminerande praxis gentemot kunder. Den europeiska gasmarknaden bör utvecklas i riktning mot en energiunion med rättvisa och stabila priser genom att allt mer diversifiera sina energikällor och förbättra tillgången till strategiska infrastrukturer.

39.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra utredningar och vidta de åtgärder som krävs så att de nuvarande elsammanlänkningarna blir fullt tillgängliga för energimarknaden genom transmissionsystemoperatörerna (TSO), med syftet att förbättra den inre elmarknadens funktionssätt och för att bidra till att Europa 2030-målen för klimat och energi kan uppnås till lägst möjliga socioekonomiska kostnad på unionsnivå.

40.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att rapportera om reserver av fossila bränslen hos och potentiella koldioxidutsläpp från börsnoterade företag och företag som ansöker om att bli börsnoterade på den inre marknaden, och att korrekt och tillförlitligt rapportera om miljön på aggregerad nivå och offentliggöra nivåerna för reserver och utsläpp med hjälp av lämpliga redovisningsriktlinjer, eftersom detta är grundläggande om man ska kunna åstadkomma lika villkor på marknaden för hållbara investeringar.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka i vilken utsträckning som koncentrationen av viktiga råmaterialleverantörer skulle kunna leda till ojämlika villkor och skada verksamheten i kundsegmenten och vara till nackdel för en mer ekologiskt effektiv ekonomi. Vissa av dessa material spelar en avgörande roll för utvecklingen av ekologiskt effektiva tekniker och innovationer som behövs för att uppnå miljömålen.

42.  Europaparlamentet upprepar att konkurrenspolitiken bör bidra till att främja transparens, öppna standarder och driftskompabilitet för att hindra varje marknadsaktör inom energisektorn att utsätta konsumenter och kunder för teknisk inlåsning. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att noga granska konkurrensnivån, eftersom de tre största aktörerna fortfarande har cirka 75 procent (elektricitet) och över 60 procent (gas) av marknaden trots det gradvisa öppnandet av marknaderna sedan mitten av 1990-talet. Kommissisonen uppmanas dessutom att garantera verklig konkurrens på energimarknaden för att förbättra det statliga stödet till innovationer och tillgång till förnybara energikällor.

43.  Europaparlamentet ber kommissionen att se till att energiförordningar och energidirektiv införlivas och tillämpas korrekt i alla medlemsstater, och uppmanar kommissionen att vara särskilt vaksam när priser stiger över genomsnittet i EU, eftersom höga priser snedvrider konkurrensen och skadar konsumenterna.

Informations- och kommunikationstekniksektorn (IKT) samt medierna

44.  Europaparlamentet anser att den digitala inre marknaden måste stå i centrum för EU:s ansträngningar att nå resultat när det gäller målen att skapa sysselsättning, tillväxt och investeringar och erkänner konkurrenspolitikens roll för att åstadkomma en digital inre marknad. EU:s lagstiftningsram måste snabbt anpassas till marknadsutvecklingen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över de nuvarande konkurrensrättsliga instrumenten för att se huruvida de motsvarar den digitala tidsålderns krav. Prioriteringarna i rapporten Priorities towards a Digital Single Market in the Baltic Sea Region skulle kunna bli hela EU:s ambitioner.

45.  Europaparlamentet välkomnar tillkännagivandet från kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens att kommissionen ytterligare ska utreda Googles affärsmetoder i mobilsektorn och på den digitala marknaden i allmänhet. Parlamentet beklagar att kommissionen, trots fyra år av utredningar och tre uppsättningar förslag till åtaganden, inte har uppvisat något påtagligt resultat när det gäller att lösa det huvudsakliga konkurrensproblemet i det antitrustärende som man driver mot Google, nämligen den förmånsbehandling som Google ger sina egna tjänster när resultaten av sökningar på nätet visas. Parlamentet betonar att kommissionen skyndsamt måste lösa Google-ärendet för att garantera lika konkurrensvillkor om man vill fortsätta att vara trovärdig i sin strategi för den digitala agendan. Kommissionen uppmanas enträget att beslutsamt ta itu med alla frågor som har ringats in, att vidta kraftfulla åtgärder, baserade på principen om icke-diskriminering, mot konkurrensstörning när det gäller snabbrörliga och dynamiska digitala marknader, t.ex. marknader för sökning och annonsering på nätet, och att finna långsiktiga lösningar för en balanserad, rättvis och öppen sökstruktur för internet.

46.  Europaparlamentet ber kommissionen att inrikta sig på att utnyttja verktyg för konkurrenspolitiken och marknadsexpertis så att de på lämpligt sätt kan bidra till agendan för tillväxt och sysselsättning, inbegripet den digitala inre marknaden. I detta sammanhang är det viktigt att fortsätta utveckla en ekonomisk och rättslig strategi för bedömning av konkurrensfrågor och vidareutveckla marknadsövervakning till stöd för kommissionens bredare verksamhet.

47.  Europaparlamentet betonar att när det gäller nästa generations bredband har de tidigare monopolen en överväldigande marknadsandel på över 80 procent. Effektiv konkurrens är den bästa drivkraften för ändamålsenliga investeringar och kan ge konsumenter största möjliga fördelar i form av valmöjligheter, pris och kvalitet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att se till att EU:s konkurrensbestämmelser följs både i förväg och i efterhand för att förhindra överdriven marknadskoncentration och missbruk av dominerande ställning, eftersom konkurrenstryck är en nyckelfaktor för att konsumenter i största möjliga utsträckning ska kunna dra fördel av tjänster av god kvalitet till överkomliga priser.

48.  Europaparlamentet betonar att det är osannolikt att begränsad konkurrens leder till mer bredbandsinvesteringar, även i avlägsna områden, eftersom full täckning av grundläggande bredbandstjänster har uppnåtts i Europa genom en rättslig ram som garanterar tillgång till dominerande operatörers nät.

49.  Investeringar i infrastruktur för nästa generations bredband är helt klart centralt för att uppnå en digital ekonomi och ett digitalt samhälle, men för att maximera investeringar bör telekompolitiken göra det möjligt för alla aktörer att investera ändamålsenligt genom att de får tillgång till icke-kopierbara nättillgångar och ändamålsenliga accessprodukter i grossistledet.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att grunda sina beslut och förslag på en noggrann och opartisk analys av korrekta, relevanta och oberoende uppgifter. Parlamentet framhåller särskilt att det råder tvivel om hur korrekta uppgifterna är om EU:s otillfredsställande prestanda när det gäller höghastighetsbredband, inbegripet hastigheter som erbjuds slutanvändarna, infrastrukturinvesteringar och sektorns finansiella status i en global jämförelse.

51.  Europaparlamentet påminner om att nätneutralitet är av mycket stor betydelse för att vissa internettjänster inte ska missgynnas och för att konkurrensen ska garanteras fullt ut.

52.  Europaparlamentet understryker att det är av största vikt att lösa problemet med fragmenteringen av den digitala inre marknaden, för att främja konkurrensen och stärka tillväxten och konkurrenskraften och konsumenternas förtroende inom den digitala sektorn. Detta kan bl.a. ske genom att man undersöker vilka de befintliga hindren är för marknadsinträde till nyckelsektorer inom den digitala inre marknaden, och garanterar ett öppet internet och en EU-rättsligt förankrad nätneutralitet, för att all internettrafik ska behandlas likvärdigt, utan diskriminering, begränsningar eller störning. Öppna standarder och driftskompatibilitet bidrar till sund konkurrens. Konkurrenspolitiken måste vara framtidssäker och beakta nya sätt att bedriva näthandel.

53.  Europaparlamentet betonar att insatser för att främja fri och sund konkurrens, bl.a. utveckling av den digitala inre marknaden samt andra aspekter av tjänstesektorn, alltid bör tjäna konsumenternas och de små och medelstora företagens intressen. Sådana insatser kommer att öka konsumentutbudet och bidra till en miljö i vilken små och medelstora företag och mikroföretag kan uppvisa mer innovation och kreativitet. Parlamentet anser att snabba åtgärder från lagstiftarnas och de brottsbekämpande myndigheternas sida mot vilseledande eller illojala affärsmetoder är av största vikt för genomförandet av konkurrens- och konsumentskyddspolitiken.

Samverkanskonsumtion

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att analysera hur den växande samverkanskonsumtionen kan infogas i EU-lagstiftningen. En sådan anpassning är nödvändig för att lika villkor ska gälla så att det råder sund konkurrens för alla berörda aktörer.

55.  Europaparlamentet anser att företag med anknytning till samverkanskonsumtion måste betala skatt och följa bestämmelserna på samma sätt som traditionella företag, eftersom det annars skulle innebära dels en snedvridning av konkurrensen, dels negativa skattemässiga konsekvenser för medlemsstaternas finanser.

56.  Europaparlamentet framhåller att det är särskilt viktigt med en effektiv granskning av dominerande företags uppträdande samt en snabb reaktion vid missbruk, eftersom illegala metoder kan leda till att små och innovativa konkurrenter slås ut från marknaden i ett tidigt skede.

57.  Europaparlamentet noterar att avsaknaden av reglering av samverkanskonsumtion ger vissa företag en orättvis fördel, samtidigt som det minskar incitamenten för investeringar i de berörda sektorerna.

Offentlig upphandling

58.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i syfte att främja sund konkurrens och garantera myndigheterna de mest fördelaktiga anbuden genomföra EU:s nya upphandlingsbestämmelser i rätt tid, inbegripet bestämmelserna om kriterier för den sakfråga avtalet avser, däribland sociala, miljömässiga och innovativa egenskaper, samt bestämmelserna om e-förvaltning, e-upphandling och uppdelning i flera delar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att se till att bestämmelserna tillämpas i så hög grad som möjligt i syfte att åtgärda snedvridningarna av konkurrensen till följd av uppgjorda anbud, missbruk av dominerande ställning, diskriminering och bristande tillträde för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att utforma sina åtgärder i ett globalt perspektiv och att koppla unionens konkurrenspolitik i Europa till öppning av marknaden för offentlig upphandling utanför EU.

59.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att kommissionen tillhandahåller detaljerade och tydliga riktlinjer för företag, särskilt små och medelstora företag, och myndigheter i syfte att främja deras förståelse för den nyligen antagna lagstiftningen om offentlig upphandling, särskilt de nya möjligheter till flexibilitet som den erbjuder.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka centraliseringen av inköpen på marknader för offentlig upphandling i syfte att undvika alltför långt driven koncentration av köpkraft och hemliga samförstånd och ge små och medelstora företag möjlighet att få tillträde till marknaden i enlighet med den europeiska småföretagsakten.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom ramen för sin offentliga upphandling via sina generaldirektorat och byråer tilldela fler kontrakt med låga värden och kontrakt för belopp över 193 000 EUR, i stället för att nästan uteslutande använda ramkontrakt, vilka utgör ett hinder för en öppning av marknaden för offentlig upphandling för europeiska små och medelstora företag, eftersom de endast gynnar storföretag och konsortier som är belägna nära beslutscentrumen.

Finansiella tjänster

62.  Europaparlamentet efterlyser för fjärde gången i rad ett snabbt slut på systemet för statligt krisstöd till banksektorn. Parlamentet inser att kommissionens bankmeddelande från augusti 2013 inte är tillräckligt för att skydda de europeiska skattebetalarna och begränsa det stöd som banker kan få. Parlamentet understryker att statligt stöd till banksystemet varken lyckades öka utlåningen eller återställa förtroendet. Kommissionen uppmanas enträget att hålla noggrann uppsikt över banksektorn, för att förbättra konkurrensen på de europeiska bankmarknaderna och därigenom maximera unionsmedborgarnas nytta. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att återgå till den vanliga tillämpningen av kontrollen av statligt stöd så snart detta är möjligt för banksektorn.

63.  Europaparlamentet understryker att kartellbekämpning bidrar till en transparentare sektor för finansiella tjänster.

64.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte vidtog några åtgärder mot de oegentligheter som förekom vid omstruktureringen av privata banker, inbegripet sådana som drabbade små insättare och små ägare av finansiella instrument, såsom preferensaktier, som i många fall hade marknadsförts utan full överensstämmelse med EU-lagstiftningen.

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka finanssektorn för att stärka konkurrensen och investerings- och konsumentskyddet på den europeiska bank- och investeringsmarknaden. Konsolideringen i banksektorn har ökat flera finansinstituts marknadsandel så att de växt sig större än de var före krisen, och sektorn för finansiella investeringar har samtidigt växt utan att det påverkat den reala ekonomin inom unionen. Bevarandet av en fullt fungerande inre marknad kräver lika villkor för finanssektorns aktörer, och åtgärder måste vidtas för att undvika minskad transparens och utveckling av kartelliknande konstruktioner.

66.  Europaparlamentet inser den viktiga roll som kontrollen av statligt stöd har spelat sedan krisens början för att få till stånd en omstrukturering eller avveckling av problemtyngda banker.

67.  Europaparlamentet anser att kontroll av statligt stöd under krisen bör inriktas både på att stabilisera banksystemet och hantera orättvis segmentering av kreditvillkoren och diskriminering av små och medelstora företag på den inre marknaden.

68.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör överväga möjligheten att som villkor för statligt bankstöd ställa krav på att banker ska bevilja lån till små och medelstora företag.

69.  Europaparlamentet anser att bankförordningar bör ta hänsyn till att små institutioner har mindre resurser för att garantera efterlevnad, och därför bör förordningarna vara så enkla som möjligt för att undvika att skapa snedvridningar som gynnar stora banker.

70.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka de marknader inom banksektorn där koncentrationen är hög eller växande, särskilt som ett resultat av omstrukturering som ett svar på krisen. Parlamentet påminner om att oligopolmarknader är särskilt utsatta för konkurrensbegränsande förfaranden och fruktar att denna koncentration i sista hand skadar konsumenterna.

71.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att se till att banker säljer sina andelar i andra företag innan de erhåller något statligt stöd, för att på så sätt minska bördan för skattebetalarna.

72.  Europaparlamentet anser att särskild vikt måste läggas vid fragmenteringen av marknaden för elektroniska kortbetalningar, bland annat problemet med utebliven service när konsumenter flyttar till en annan medlemsstat.

73.  Europaparlamentet välkomnar EU-domstolens dom av den 11 september 2014 om konkurrensstridiga kreditkortsavgifter och kommissionens framgångsrika åtgärder för att se till att standardiseringsprocessen inom betalningssektorn inte inverkar på marknadstillträde och innovation. Parlamentet upprepar sin ståndpunkt att man bör införa tak för kortbetalningsavgifter i syfte att minska onödiga kostnader för konsumenterna. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att påskynda kartläggningen av standardiseringsarbetet för mobilbetalningar och samtidigt se till att de åtgärder som vidtas inte utesluter nya aktörer eller främjar dominerande aktörer och att regleringsramen är tekniskt neutral för att underlätta framtida teknisk utveckling.

74.  Europaparlamentet anser att de externa effekterna av utvecklingen i denna sektor bör övervakas noga. Parlamentet är oroat över utvecklingen av skilda standarder bland jämbördiga konkurrenter som en konsekvens av finanslagstiftningens standardisering.

75.  Europaparlamentet noterar de avsevärda framsteg som har gjorts sedan 2008 för att reglera finanssektorn. Parlamentet betonar att man måste gå vidare med problemet avseende finansinstitut som är för stora för att gå omkull och som därför fortsätter att dra nytta av implicita subventioner. En genomgripande analys av konkurrensaspekterna av EU:s nya finanslagstiftning bör ingå i ECON:s kommande betänkande om konsekvensutvärdering och lägesbedömning av lagstiftningen om finansiella tjänster, med syftet att se till att EU: banker är konkurrenskraftiga i alla konkurrenssituationer i förhållande till internationella finansinstitut.

Skattemässigt statligt stöd

76.  Europaparlamentet uttrycker oro över eventuellt illegala metoder för företagsbeskattning i medlemsstaterna, och uppmanar kommissionen att slutföra sina pågående utredningar om skattebeslut så snart som möjligt och att utnyttja alla tillgängliga bevis. Parlamentet vill se en prioritering av utredningar om skattesänkningar som eventuellt innebär otillåtet statligt stöd. En sund skattekonkurrens är nödvändig för den inre marknadens integritet, de offentliga finansernas hållbarhet och likvärdiga konkurrensvillkor.

77.  Europaparlamentet framhåller offentliggörandet av de s.k. LuxLeaks-dokumenten av ICIJ (internationell sammanslutning av undersökande journalister). Parlamentet välkomnar åtagandet från kommissionsledamoten med ansvar för konkurrens att göra en noggrann och oberoende utredning av medlemsstaternas praxis vid skattebeslut och hur de överensstämmer med EU:s konkurrenslagstiftning. Vissa företags undvikande av skatt snedvrider konkurrensen på den inre marknaden. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att noga övervaka att EU:s regler för statligt stöd efterlevs.

78.  Parlamentet uppmanar kommissionens ordförande att garantera oberoendet för de pågående och framtida utredningarna om medlemsstaternas skattebeslut som leds av kommissionsledamoten med ansvar för konkurrensfrågor. Parlamentet insisterar på att hållas fullständigt informerat om hur dessa utredningar framskrider, så att de garanterat utförs på ett transparent och oberoende sätt. Kommissionen uppmanas att snarast möjligt lägga fram en rapport om sina iakttagelser. Parlamentet påminner om den utfästelse som kommissionsledamoten med ansvar för konkurrensfrågor gjorde att beakta de generella följderna för konkurrensen av företagens aggressiva metoder för skatteflykt som uppmuntras av olika stater, och att utvidga utredningarna om det skulle visa sig nödvändigt med tanke på de fakta som samlats in.

Livsmedelsindustrin

79.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom den kommande reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken undersöka medfinansieringen av överförda medel, att förenkla de åtgärder som är inriktade på konkurrenskraft samt genomföra en konkurrensneutral granskning av livsmedelsmyndighetes faktorer för fånggrödor och kvävebindande grödor.

80.  Mot bakgrund av kommissionens översyn nyligen av den ekonomiska effekten av modern detaljhandel för urval och innovation inom EU:s livsmedelssektor, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att beakta den potentiella effekten av att stora dagligvaruhandelskedjor dominerar marknaden i så hög grad att deras kollektiva köpkraft snedvrider konkurrensen i distributionsledet, både i Europa och i utvecklingsländerna.

Läkemedelssektorn samt och hälso- och sjukvårdssektorn

81.  Europaparlamentet noterar att denna sektor är fragmenterad på grund av nationell lagstiftning. Parlamentet välkomnar att EU:s konkurrenspolitik bidrar till att tackla artificiella hinder för marknadstillträde.

82.  Europaparlamentet begär att särskild hänsyn tas till innovativa läkemedel och förfaranden vid bedömningen av tillfällig prissättning.

83.  Europaparlamentet noterar att konkurrenspolitiken kan spela en roll när det gäller att förbättra tillgången till generiska läkemedel.

Transporter och posttjänster

84.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att garantera lika villkor som tillåter fri men också sund konkurrens mellan alla transportslag, med inser dock i detta sammanhang att ordentlig hänsyn måste tas till ett stort antal nationella särdrag i transportlagstiftningen. Transportinfrastrukturen är avgörande för fysiska och juridiska personers överlevnad och välbefinnande, särskilt i glesbygdsområden och på avlägset belägna öar.

85.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar att garantera sund konkurrens och bättre tjänstekvalitet inom järnvägssektorn och inom förvaltningen av hamnar och flygplatsnät, särskilt när deras förvaltning är ett statligt monopol. Parlamentet betonar att konkurrens inte nödvändigtvis medför privatisering av befintliga tjänster. Kommissionen uppmanas dessutom att se till att lufttrafikföretag inte missbrukar sin dominerande ställning vid vissa flygplatser.

86.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör förstärka kopplingarna mellan konkurrenspolitiken och transportpolitiken ytterligare för att förbättra den europeiska transportsektorns konkurrenskraft och måste fortsätta att ta ytterligare steg i riktning mot fullbordandet av den inre transportmarknaden.

87.  Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att avsluta genomförandet av det gemensamma europeiska järnvägsområdet, garantera fullständig transparens för penningflöden mellan infrastrukturförvaltare och järnvägsföretag och se till att alla medlemsstater har en stark och oberoende nationell tillsynsmyndighet.

88.  Europaparlamentet betonar att den gemensamma marknaden för järnvägsfrakt påverkas av medlemsstaternas felaktiga eller ofullständiga införlivande av EU-lagstiftningen och av flaskhalsar i den gränsöverskridande rörligheten som skadar konkurrens och tillväxt. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera huruvida tekniska eller marknadsmässiga hinder som skiljer sig från en medlemsstat till en annan, såsom spårvidd, energitillförsel och signalsystem, kan betraktas som överträdelser av konkurrensbestämmelserna.

89.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en motiverad översikt för att fastställa vilka lufttrafikföretag som åtnjuter fördelar framför andra tjänsteleverantörer genom särskilda villkor eller påstått missbruk av dominerande ställning vid vissa flygplatser.

90.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att medlemsstaterna i varierande grad genomför förordningar om internationella vägtransporter och ser till att de följs, t.ex. förordningen om cabotage och kör- och vilotider vid vägransporter, och över potentiell social dumpning inom transporttjänster mer allmänt, och anser att man måste ta itu med dessa problem.

91.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ som riktar sig mot de internationella biluthyrningsföretagen i syfte att stoppa praxis som hindrar konsumenterna från att få tillgång till bästa priser på grundval av bosättningsland. Parlamentet betonar att konsumenterna inte bör hindras att utnyttja bästa tillgängliga priser när de köper varor eller tjänster på den inre marknaden.

92.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att minska fragmenteringen i hyrbilssektorn, eftersom nationella bestämmelser för närvarande märkbart ökar kostnaderna för gränsöverskridande resor och därigenom skadar den inre marknaden.

93.  Europaparlamentet betonar att ansträngningar för att uppmuntra ett konkurrenskraftigt EU alltid måste syfta till allmänhetens bästa. Parlamentet inser sambandet mellan en effektiv konkurrenspolitik på EU-nivå och behovet av storskaliga investeringar i väsentliga offentliga tjänster, inklusive transporttjänster.

Kultur och idrott

94.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att granska de internationella idrottsfederationernas restriktiva och otillbörliga metoder, såsom att förvägra sina medlemmar rätten att delta i alternativa idrottsevenemang som inte är sanktionerade av respektive federation och att på livstid avstänga idrottsmän, tjänstemän och tränare från deltagande i tävlingar som OS och VM om de inte följer reglerna.

Den internationella dimensionen

95.  Europaparlamentet vill att man i det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar inför ett konkurrenskapitel med antitrustbestämmelser och bestämmelser om företagssammanslagningar, statligt ägda företag, statligt stöd och ojämlikt marknadstillträde. Parlamentet efterlyser en neutral mediebevakning av åtgärder, problem och framsteg i samband med sådana fördrag.

96.  Europaparlamentet erkänner och stöder kommissionens behov att stärka konkurrenspolitikens roll i internationellt ekonomiskt samarbete, även genom globalt samarbete med konkurrensmyndigheter. Sådant samarbete kring reglering och tillämpning bidrar till lika villkor för europeiska företag som är verksamma på världsmarknaden.

97.  Europaparlamentet betonar att i en globaliserad tid är ett internationellt samarbete absolut nödvändigt för en effektiv tillämpning av de konkurrensrättsliga principerna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att fördjupa det internationella samarbetet i konkurrensanknutna frågor.

98.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att ingå konkurrensavtal med fler tredjeländer, vilket underlättar informationsutbytet mellan de utredande konkurrensmyndigheterna. Parlamentet betonar i detta sammanhang att det konkurrensavtal som nyligen ingicks med Schweiz kan tjäna som förebild för ytterligare avtal av detta slag.

Europaparlamentets roll

99.  Europaparlamentet framhåller bestämmelserna i ramavtalet om likabehandling av parlamentet och rådet i fråga om tillträde till sammanträden och erhållande av information vid förberedelser av lagstiftning eller icke-bindande instrument inom konkurrenspolitiken.

100.  Europaparlamentet framhåller sin väsentliga roll när det gäller att företräda de europeiska konsumenternas intressen för en korrekt tillämpning av konkurrensbestämmelserna.

101.  Europaparlamentet välkomnar sin roll som medlagstiftare för direktivet om skadeståndstalan vid överträdelser av konkurrensreglerna och anser att arbetet med detta direktiv bör fungera som modell för det framtida interinstitutionella samarbetet i konkurrensfrågor.

102.  Europaparlamentet upprepar att i utformningen av konkurrenspolitiken måste kommissionen vara fullt redovisningsskyldig och följa upp parlamentets resolutioner.

103.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbinda sig att hålla täta möten med parlamentets berörda utskott samt med arbetsgruppen för konkurrens inom parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor.

104.  Europaparlamentet anser att man bör ha medbeslutandebefogenheter inom konkurrenspolitiken, och beklagar att det i artiklarna 103 och 109 i EUF-fördraget endast föreskrivs samråd med parlamentet. Parlamentet anser att detta demokratiska underskott inte kan tolereras, och föreslår att denna brist ska avhjälpas snarast möjligt genom interinstitutionella överenskommelser inom konkurrenspolitiken och rättas till vid nästa fördragsändring.

Den tillträdande kommissionens konkurrenspolitiska prioriteringar

105.  Europaparlamentet understryker den roll som kommissionsledamoten med ansvar för konkurrensfrågor har för att främja arbetstillfällen och tillväxt samt den digitala inre marknaden, energipolitiken, finansiella tjänster, näringslivspolitiken samt kampen mot skatteflykt.

106.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att utarbeta riktlinjer och förfaranden inom ramen för Europeiska konkurrensnätverket, och garantera en effektiv kontroll av att medlemsstaternas skattebeslut överensstämmer med reglerna för statligt stöd.

107.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att effektivt genomdriva konkurrensbestämmelserna vad gäller antitrust- och kartellfall, företagssammanslagningar och statligt stöd och att upprätthålla konkurrensinstrument för marknadsutveckling, samtidigt som man främjar en innovativ konkurrenskultur, både inom EU och globalt.

108.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera sin hantering av nyliga antitrustfall och ta fasta på den oro som har framförts avseende formalistiska aspekter.

109.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta samordnade förslag avseende skattekonkurrens och att lägga fram dem för rådet.

110.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta den årliga rapporteringen till parlamentet om utvecklingen och konsekvenserna av tillämpningen av konkurrenspolitiken.

111.  Europaparlamentet välkomnar de utfästelser som kommissionsledamoten gjorde under utfrågningen, särskilt med avseende på det framtida samarbetet och förstärkningen av förbindelserna med parlamentet.

112.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att verka med större kraft för en aktiv konkurrenspolitik som grundpelare för den sociala marknadsekonomin.

113.  Europaparlamentet anser att en resultattavla i form av en samling typfall bör tillhandahållas konsumenterna och företagen så snart som möjligt.

114.  Europaparlamentet noterar den bestående oklarheten i flera medlemsstater om huruvida finansiering av europeiska konsumentcentrum kan anses utgöra otillåtet statligt stöd. Parlamentet är oroat över att stödet till europeiska konsumentcentrum av denna orsak kan komma att äventyras. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast möjligt informera medlemsstaterna om att det är nödvändigt att anmäla dessa stöd för att trygga de europeiska konsumentcentrumens fortsatta tillhandahållande av stödtjänster.

115.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att särskilt se till att bestämmelserna för statligt stöd strikt iakttas på alla politiska nivåer.

116.  Europaparlamentet efterlyser ett gemensamt organ med företrädare för parlamentet, rådet, kommissionen och de akademiska institutionerna som ska analysera långsiktiga trender för och vidareutvecklingen av konkurrenspolitiken i framtidssektorer som den digitala ekonomin eller energisektorn.

117.  Europaparlamentet begär en villkorslös analys av den nationellt förda skattepolitiken särskilt när det gäller osund skattepolitik och konkurrenssnedvridande skatteregler och skatteundantag, så att man i framtiden kan vidta effektiva åtgärder mot sådan praxis.

o
o   o

118.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de nationella konkurrensmyndigheterna.

(1) EGT L 1, 4.1.2003, s. 1.
(2) EUT L 61, 5.3.2009, s. 1.
(3) EUT L 349, 5.12.2014, s. 1.
(4) EUT C 167, 13.6.2013, s. 19.
(5) EUT L 201, 26.7.2013, s. 60.
(6) EUT C 120, 26.4.2013, s. 22.
(7) EUT L 24, 29.1.2004, s. 1.
(8) EUT C 270, 25.10.2008, s. 8.
(9) EUT C 10, 15.1.2009, s. 2.
(10) EUT C 72, 26.3.2009, s. 1.
(11) EUT C 195, 19.8.2009, s. 9.
(12) EUT C 16, 22.1.2009, s. 1.
(13) EUT C 6, 11.1.2011, s. 5.
(14) EUT C 216, 30.7.2013, s. 1.
(15) EUT C 8, 11.1.2012, s. 4.
(16) EUT L 7, 11.1.2012, s. 3.
(17) EUT C 8, 11.1.2012, s. 15.
(18) EUT L 114, 26.4.2012, s. 8.
(19) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 51.
(20) Antagna texter, P7_TA(2013)0026.
(21) EUT C 184, 22.7.2008, s. 13.
(22) Antagna texter, P7_TA(2013)0267.
(23) EUT L 304, 20.11.2010, s. 47.
(24) EUT C 304 E, 1.12.2005, s. 114.
(25) EUT C 293 E, 2.12.2006, s. 143.
(26) EUT C 146 E, 12.6.2008, s. 105.
(27) EUT C 87 E, 1.4.2010, s. 43.
(28) EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 16.
(29) EUT C 136 E, 11.5.2012, s. 60.
(30) EUT C 239 E, 20.8.2013, s. 97
(31) Antagna texter, P7_TA(2013)0268.
(32) Antagna texter, P7_TA(2013)0576.
(33) Antagna texter, P7_TA(2014)0079.
(34) COM(2014)0449, 9 juli 2014

Rättsligt meddelande