Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2008(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0027/2015

Ingivna texter :

A8-0027/2015

Debatter :

PV 10/03/2015 - 16
CRE 10/03/2015 - 16

Omröstningar :

PV 11/03/2015 - 9.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0061

Antagna texter
PDF 310kWORD 67k
Onsdagen den 11 mars 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Riktlinjer för 2016 års budget – avsnitt III
P8_TA(2015)0061A8-0027/2015

Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2015 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2016, avsnitt III – kommissionen (2015/2008(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 312 och 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(4),

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015(5) och de sex tillhörande gemensamma uttalanden som parlamentet, rådet och kommissionen kommit överens om samt de tre unilaterala uttalandena,

–  med beaktande av meddelandet om en investeringsplan för Europa som kommissionen antog den 26 november 2014 (COM(2014)0903) och förslaget till förordning om Europeiska fonden för strategiska investeringar, som kommissionen antog den 13 januari 2015 (COM(2015)0010),

–  med beaktande av kapitel 8 i avdelning II i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A8-0027/2015), och av följande skäl:

A.  EU:s budget är huvudsakligen en investeringsbudget med en stark hävstångseffekt som fungerar som katalysator för tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning i hela unionen. Den gynnar program och projekt som annars skulle vara svåra eller omöjliga att genomföra och garanterar strategiska investeringar i åtgärder med europeiskt mervärde genom resurssamling och stordriftsfördelar. EU:s budget har en påtagligt positiv effekt på medborgarnas liv. Den spelar en avgörande roll för att minska skillnaderna mellan Europas olika regioner och garantera investeringar på områden där behovet är som störst.

B.  Som en konsekvens av den ekonomiska och finansiella krisen har investeringsnivån i EU sjunkit avsevärt och utvecklingsklyftan mellan olika regioner i EU har vidgats. Med tanke på de ihållande ekonomiska och budgetmässiga restriktionerna på nationell nivå spelar EU-budgeten en viktig roll för att främja konkurrenskraft och öka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen inom EU.

C.  EU-budgeten kan inte fylla sin uppgift om den inte uppfattas som sund, rättvis och trovärdig. Det är absolut nödvändigt att alla åtaganden som ingår i den fleråriga budgetramen 2014–2020 respekteras fullt ut och att ett antal problem som har hopat sig under tidigare år, i första hand den aldrig tidigare skådade mängden obetalda fakturor i slutet av 2014, snabbt får en lösning. Denna ansamling av obetalda fakturor leder till förseningar i genomförandet av europeiska program och anslag, vilket i första hand drabbar EU-invånarna. Förseningen i strukturfondsutbetalningarna väcker också frågan om huruvida det bör tas ut ränta på de försenade betalningarna eftersom de regionala och lokala myndigheterna måste förfinansiera Europeiska unionens andel via de finansiella marknaderna. Återtagande av anslag inte är någon lösning på betalningskrisen. Enligt artikel 310 i EUF-fördraget ska budgetens inkomster och utgifter balansera varandra.

D.  Under 2016 kommer de nya programmen i den fleråriga budgetramen 2014–2020 att vara i full gång och halvtidsöversynen av budgetramen kommer att inledas.

Tillbaka på rätt spår – sysselsättning, företag och entreprenörskap för smart och hållbar tillväxt för alla i EU

1.  Europaparlamentet framhåller EU-budgetens potential och mervärde för sysselsättningsskapande och utveckling av företag och entreprenörskap för smart och hållbar tillväxt för alla i EU. EU-budgeten bidrar också till ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och till stöd för forskning och utveckling, och energiomställning och sammankoppling av energinät kan leda till nya jobb och tillväxt. En lång rad EU-program, däribland Horisont 2020, Cosme, Erasmus+ och ungdomssysselsättningsinitiativet, bidrar direkt till att uppfylla målen. Kommissionen förväntas sätta sådana tillväxtinriktade program och instrument i centrum i budgetförslaget för 2016 för att de garanterat ska få tillräckliga resurser.

2.  Europaparlamentet påminner om att det finns mer än 20 miljoner små och medelstora företag i EU och att de utgör 99 procent av alla företag. En gynnsam företagsmiljö och en utvecklad entreprenörskultur inklusive anständiga arbetstillfällen i EU skulle kunna göra att små och medelstora företag återigen blev bäst på att skapa nya arbetstillfällen i EU, något som mattats av under den ekonomiska krisen. Det måste bli lättare att skapa och driva nya företag i EU, genom att entreprenörer knyts samman och nya projekt främjas. Tillsammans med förenklad lagstiftning och minskad byråkrati måste de finansieringsinstrument som finns i Cosme-programmet utnyttjas till fullo för att bistå och stödja små och medelstora företag i denna riktning, genom att underlätta deras tillgång till marknader och krediter. Europeiska fonden för strategiska investeringar erbjuder stor potential för små och medelstora företag och midcapföretag.

3.  Europaparlamentet betonar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna utgör den största investeringsutgiftsposten i EU-budgeten och att de bidrar även till att skapa sysselsättning, stimulera tillväxt och konkurrenskraft samt innovation. EU:s sammanhållningspolitik har i hög grad har bidragit till offentliga investeringar på centrala ekonomiska områden och lett till konkreta resultat som kan hjälpa medlemsstater och regioner att komma ur den nuvarande krisen och nå Europa 2020-målen. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att göra allt för att snabbt anta återstående operativa program under kommande månader, så att de kan börja genomföras under 2016.

4.  Europaparlamentet oroar sig över finansieringen av ungdomssysselsättningsinitiativet från och med 2016, med tanke på att programmets hela finansiering koncentreras till 2014 och 2015. Bekämpningen av ungdomsarbetslösheten behöver intensifieras ytterligare och alla finansieringsmöjligheter bör övervägas för detta ändamål. Under 2016 kommer medlen i den samlade marginalen inom den fleråriga budgetramen för åtaganden, på det sätt som anges i förordningen om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020, för första gången att frigöras över de takbelopp som fastställdes i den fleråriga budgetramen för åren 2016 till 2020 för att uppnå de politiska målen tillväxt och sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa orsakerna till att genomförandet av programmet har försenats, och att samarbeta med medlemsstaterna för att fonden ska utnyttjas till fullo.

5.  Europaparlamentet understryker att gränsöverskridande rörlighet är viktigt, eftersom Europa därmed kan dra fördel av en rad olika färdigheter samtidigt som utbildnings- och jobbmöjligheterna för alla generationer utökas. Emblematiska och framgångsrika rörlighetsprogram såsom Erasmus+ är till gagn både för enskilda och för ekonomin och bör därför användas fullt ut. De sociala aspekterna av rörligheten måste alltid beaktas och rörligheten är endast ett av de tänkbara verktygen för att bekämpa arbetslösheten och bör inte vara den sista utvägen.

6.  Europaparlamentet påminner om att skattebedrägeri och skatteundandragande inverkar negativt på medlemsstaternas ekonomier och senare på EU-budgeten. Momsbedrägerier, till exempel ”karusellbedrägerier”, påverkar direkt EU:s inkomster. Parlamentet uppmanar kommissionen att förstärka EU-program som kompletterar medlemsstaternas ansträngningar på detta område.

7.  Europaparlamentet välkomnar införandet av gröna utvecklingskriterier i EU-budgeten. EU-politiken bör effektivt bidra till att uppfylla de överenskomna målen om att bekämpa klimatförändringen, främja förnybar energi och energieffektivitet och skydda miljön och den biologiska mångfalden. Detta är viktiga globala utmaningar på medellång och lång sikt som inte bör glömmas bort.

EU-budgeten och investeringspaketet

8.  Europaparlamentet välkomnar, som ett första steg, det investeringspaket som kommissionen lagt fram, som skapar möjlighet att utnyttja 315 miljarder EUR för investeringar i infrastruktur, utbildning och forskning, samt små och medelstora företag och midcapföretag, för att kompensera för underskottet i offentliga och privata investeringar till följd av den ekonomiska krisen. EU-budgeten förväntas utgöra grundpelaren i investeringspaketet genom att ställa till förfogande den garantifond på 8 miljarder EUR som krävs för åtaganden och betalningar för avsättningar till Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Bidraget från EU:s budget bör göra det möjligt att i större utsträckning uppnå målen genom en kraftigare hävstångseffekt. Parlamentet bekräftar sin vilja att ytterst noggrant undersöka hur EU:s och EIB:s finansiella åtaganden när det gäller Europeiska fonden för strategiska investeringar återspeglas i budgeten.

9.  Europaparlamentet framhåller att det föreslagna investeringspaketet är ett tillägg till och kompletterar EU-budgeten och att de har ett gemensamt syfte att få igång ekonomin och främja sysselsättningsskapande. EU-budgeten är i sig själv ett stort investeringsverktyg med en tydlig roll och uppgift, som har åstadkommit påtagliga resultat med ett tydligt europeiskt mervärde. Man måste göra allt man kan för att skapa samverkansvinster inte bara mellan investeringspaketet och EU-budgeten utan också med nationella budgetar, för att överbrygga investeringsunderskott, säkerställa konvergens och stabilitet och maximera effekten av offentliga utgifter på den reala ekonomin. Det är också viktigt att avlägsna befintliga hinder för investeringar, framför allt vad gäller regelverkets tydlighet och förutsägbarhet.

Intern och extern solidaritet och ett säkert Europa

10.  Europaparlamentet påminner om att EU-budgeten är ett verktyg för intern solidaritet genom att den stöder ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, bidrar till fattigdomsbekämpning, främjar social inkludering och bidrar till att minimera skillnaderna i utveckling mellan medlemsstaterna och även mellan regioner inom medlemsstaterna. Den är också ett instrument för extern solidaritet genom snabb hjälp vid humanitära och civila kriser, stöd till behövande länder, t.ex. Ukraina, och genom att den gör EU till den största givaren av utvecklingsbistånd, med målet att uppfylla EU:s åtaganden för att utrota fattigdomen, ett åtagande som har förnyats genom det europeiska samförståndet om utveckling, samt bidrar till den globala utvecklingsagendan efter 2015.

11.  Europaparlamentet noterar med oro att trots att Europa är en av de säkraste platserna i världen står européerna inför nya typer av hot mot sin interna säkerhet, vilket kräver närmare polissamarbete och rättsligt samarbete och samordning samt åtgärder för bättre integration och ökad social sammanhållning. Samtidigt verkar Europa för stabilitet och fred i konfliktområden. Gemensamma insatser för att hantera migrationsflöden handlar om både inre och yttre solidaritet. EU bör få större resurser och en kultur bör utvecklas där bördor fördelas rättvist mellan dess medlemmar när det gäller hantering av asyl och migration, för att skapa säkra och trygga yttre gränser med full respekt för EU:s grundläggande värden, särskilt i samband med de åtgärder som vidtas i Medelhavet och vid EU:s sydöstra gräns. Kommissionen uppmanas att lägga fram riktade förstärkningar av relevanta program och instrument och därmed visa på EU:s åtagande att ta itu med dessa frågor.

Respektera åtaganden

12.  Europaparlamentet är övertygat om att EU-budgeten inte kan nå sin fulla potential utan att man på ett slutgiltigt och otvetydigt sätt klarar ut ett antal problem som har hopat sig under de senaste åren och som tyvärr dominerade det senaste årets budgetförhandlingar, särskilt det återkommande problemet med obetalda fakturor vid årets slut samt frågan om budgeteringen av den fleråriga budgetramens särskilda instrument och förseningen i genomförandet av de nya operativa programmen inom ramen för sammanhållningspolitiken. Senast 2015 bör påtagliga och hållbara lösningar för dessa kvarstående frågor läggas fram.

13.  Europaparlamentet kräver att de gemensamma uttalandena om betalningsbemyndiganden och om en betalningsplan som parlamentet, rådet och kommissionen kommit överens om efter budgetförfarandet 2015 ska genomföras fullt ut och anser att en sådan åtgärd skulle visa att alla tre institutionerna menar allvar med att arbeta för en lösning på problemet med obetalda räkningar. Parlamentet påminner om att under detta år ska minst tre interinstitutionella möten hållas om betalningar, för att granska betalningsgenomföranden och reviderade prognoser. Det första av dessa möten i mars 2015 bör ge en första överblick av antalet obetalda räkningar i slutet av 2014 för de huvudsakliga politikområdena. Det är beklagligt att fakturorna i slutet av 2014 enligt prognoserna uppgick till det aldrig tidigare skådade beloppet 24,7 miljarder EUR enbart för sammanhållningsprogrammen 2007–2013. Denna skuld undergräver tyvärr EU:s trovärdighet och strider mot de mål som angetts på högsta politiska nivå för tillväxt och sysselsättning. Betalningar är en logisk följd av tidigare åtaganden.

14.  Europaparlamentet fäster största vikt vid att en sund betalningsplan inrättas och genomförs i syfte att minska antalet obetalda räkningar vid årets slut till den strukturella nivån under den nuvarande fleråriga budgetramen enligt vad som angavs av rådet, parlamentet och kommissionen i den gemensamma förklaring som lämnades i samband med budgetförfarandet för 2015. Parlamentet påminner om att denna plan ska beslutas gemensamt av de tre institutionerna i god tid före framläggandet av budgetförslaget för 2016. Parlamentet anser att det interinstitutionella mötet i mars 2015 bör ge de tre institutionerna en möjlighet att komma överens om en sådan plan.

15.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt sedan länge att betalningen av speciella instrument (mekanismen för flexibilitet, Europeiska unionens solidaritetsfond, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och reserven för katastrofbistånd) måste räknas utanför och över betalningstaket för den fleråriga budgetramen, vilket görs för åtaganden. Det är beklagligt att ingen överenskommelse var möjlig under förra årets budgetförfarande på grund av rådets feltolkning av de relevanta bestämmelserna om den fleråriga budgetramen. Rådets ståndpunkt i frågan kan medföra en ytterligare minskning av den fleråriga budgetramen jämfört med perioden 2007–2013. Ärendet bör klaras ut i samband med kommissionens tekniska justering 2015 av den samlade marginalen för betalningar.

16.  Europaparlamentet påminner om att EU-byråerna spelar en viktig roll för att utvecklingen och genomförandet av EU:s politik och mål såsom konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning. De utför de uppgifter som har tilldelats dem av den lagstiftande myndigheten och de ska därför respekteras som viktiga delar av EU-förvaltningen. De behöver tillräckliga ekonomiska och personella resurser så att de kan fullgöra sina stadgeenliga uppdrag fullständigt och effektivt. Parlamentet understryker att en EU-byrå redan har meddelat att man måste skjuta upp och avveckla pågående projekt på grund av de kraftiga personal- och budgetnedskärningar som beslutats för budgeten 2015. Parlamentet påminner om sitt motstånd mot omplaceringspoolen och begär att kommissionen upphäver effekterna av den i budgetförslaget för 2016.

Det fortsatta arbetet

17.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till ovannämnda politiska prioriteringar när den fastställer sitt budgetförslag för 2016 så att de relevanta EU-programmen och EU-åtgärderna får de medel som krävs för att uppfylla målen. Parlamentet ser i detta sammanhang fram emot ett positivt svar från kommissionen på de ytterligare begäranden och ståndpunkter som uttrycks i denna resolution för att klara ut återkommande problem och underlätta detta års budgetförfarande. Parlamentet förväntar sig också att kommissionen föreslår en lämplig nivå på betalningsbemyndiganden i sitt budgetförslag, baserat på verkliga prognoser och behov för att ge EU de resurser som krävs för att förverkliga dess ambitioner.

18.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet, rådet och kommissionen enligt fördraget ska ”se till att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje man”. Alla resurser som finns tillgängliga ska enligt den fleråriga budgetramen användas för att uppfylla unionens rättsliga förpliktelser, och betalningar till intressenter såsom forskare och universitet får inte äventyras eller fördröjas.

19.  Europaparlamentet uppmanar rådet att vid behandlingen av nästa års budget sluta tillämpa dubbla måttstockar och leva upp till de förväntningar som uppstått till följd av rådets egna uttalanden och beslut, antingen det rör sig om betalningskrisen, den fleråriga budgetramen, Europa 2020-strategin eller ny stimulans åt investeringar. Sådana politiska förklaringar och åtaganden är verkningslösa om de inte kombineras med tillräckliga budgetresurser så att de kan genomföras.

20.  Europaparlamentet åtar sig, inom ramen för taken i den fleråriga budgetramen och med vederbörlig hänsyn till den akuta bristen på betalningar, att på ett engagerat och ansvarsfullt sätt fylla sin uppgift som den ena grenen av budgetmyndigheten genom att verka för riktade ökningar inom de budgetområden som har god förmåga att utnyttja anslagna medel och som motsvarar de politiska prioriteringarna och garanterar goda resultat. Mot bakgrund av detta har parlamentet för avsikt att, med stöd av sina specialiserade utskott, undersöka vilka specifika projekt och budgetposter som bäst kan uppnå detta mål.

21.  Europaparlamentet understryker att 2016 års budget kommer att bli avgörande, inte bara för att 2016 blir det första året som den fleråriga budgetramens nya bestämmelse om den samlade marginalen för åtaganden tillämpas, utan också för att den bör tjäna som riktmärke för den översyn och revision av den fleråriga budgetramen efter valet, som ska inledas före utgången av 2016. Man behöver fastställa politiska prioriteringar och i god tid kartlägga områden med bevisat mervärde för EU:s utgifter för vilka ytterligare investeringar anses nödvändiga under andra hälften av den fleråriga budgetramen 2014–2020. I detta sammanhang är det viktigt att redan under det nuvarande budgetförfarandet noga övervaka viktiga EU-programs genomförande och resultat.

22.  Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt att man ställer sig positiv till en djupgående reform av systemet för EU:s egna medel, vars nuvarande brister orsakar allvarliga dödlägen i budgetförhandlingarna. Parlamentet fäster därför högsta politiska vikt vid det arbete som högnivågruppen för egna medel kommer att utföra med Mario Monti som ordförande. Parlamentet välkomnar högnivågruppens första utvärderingsrapport, som föreslår att frågan om egna medel i EU:s budget ska utredas ur så många perspektiv som möjligt, och ser mycket fram emot högnivågruppens resultat och slutliga förslag som ska läggas fram vid en interinstitutionell konferens under 2016, där de nationella parlamenten också deltar, och som ska beaktas i samband med översynen och revisionen efter valet av den fleråriga budgetramen.

o
o   o

23.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och revisionsrätten.

(1)EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(2)EUT C 373, 20.12.2013, s.1.
(3)EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4)Antagna texter, P8_TA(2014)0100.
(5)EUT L 69, 13.3.2015.

Rättsligt meddelande