Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2155(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0024/2015

Ingivna texter :

A8-0024/2015

Debatter :

PV 10/03/2015 - 17
CRE 10/03/2015 - 17

Omröstningar :

PV 11/03/2015 - 9.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0062

Antagna texter
PDF 351kWORD 99k
Onsdagen den 11 mars 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Årsrapport för 2013 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier
P8_TA(2015)0062A8-0024/2015

Europaparlamentets resolution av den 11 mars 2015 om årsrapporten för 2013 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier (2014/2155(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artikel 325.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av sina resolutioner om tidigare årsrapporter från kommissionen och Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 17 juli 2014 Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Årsrapport om bedrägeribekämpning 2013 (COM(2014)0474) och de tillhörande arbetsdokumenten (SWD(2014)0243, SWD(2014)0244, SWD(2014)0245, SWD(2014)0246, SWD(2014)0247 och SWD(2014)0248),

–  med beaktande av Olafs årsrapport för 2013,

–  med beaktande av den årliga verksamhetsrapporten från Olafs övervakningskommitté: februari 2013 – januari 2014,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, samt de granskade institutionernas svar,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 september 2014 Skyddet av EU:s budget fram till slutet av 2013 (COM(2014)0618),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 3 februari 2014 EU:s rapport om insatserna mot korruption (COM(2014)0038),

–  med beaktande av den särskilda Eurobarometerrapporten 397 om korruption,

–  med beaktande av kommissionens rapporter om mervärdesskattegapet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 250/2014 av den 26 februari 2014 om inrättande av ett program för främjande av verksamheter till skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen (Herkules III-programmet) och om upphävande av beslut nr 804/2004/EG(1),

–  med beaktande av förslaget till rådets förordning av den 17 juli 2013 om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0534),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999(2),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 11 juli 2012 om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012)0363),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 september 2011 om EU:s insatser för att bekämpa korruption(4), sin skriftliga förklaring av den 18 maj 2010 om unionens insatser när det gäller att bekämpa korruption(5) samt kommissionens meddelande av den 6 juni 2011 om insatser mot korruption på EU:s territorium (COM(2011)0308),

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 av den 18 december 1995 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen(6),

–  med beaktande av FN:s konvention mot korruption,

–  med beaktande av Europarådets civil- och straffrättsliga konventioner om korruption,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från utskottet för regional utveckling och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0024/2015), och av följande skäl:

A.  EU:s budget, som alla medlemsstater bidrar till proportionellt i enlighet med gemensamma objektiva kriterier, ger stöd till genomförandet av unionens politik och är ett uttryck för enhet och ett instrument för att främja den europeiska integrationen.

B.  Skyddet av EU:s ekonomiska intressen, tillsammans med principen om sund ekonomisk förvaltning, bör säkerställa att budgetens inkomster och utgifter bidrar till att uppnå EU:s prioriteringar och mål och till att stärka medborgarnas förtroende, genom att försäkra dem att deras pengar används på ett transparent sätt, i full överensstämmelse med EU:s mål och åtgärder och i EU-medborgarnas intresse.

C.  Mångfalden av rättsliga och administrativa system i medlemsstaterna gör det svårare att övervinna oriktigheter och bekämpa bedrägerier. En inkorrekt användning av EU:s medel medför inte enbart individuella utan också kollektiva förluster och skadar varje medlemsstats liksom hela unionens intressen.

D.  I syfte att förstärka de befintliga åtgärderna, såsom konventionen om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen för att bekämpa bedrägeri, korruption, penningtvätt och annan illegal verksamhet som skadar unionens ekonomiska intressen, har kommissionen lagt fram två förslag till straffrättsliga instrument, PIF-direktivet och förordningen om europeiska åklagarmyndigheten, som syftar till att säkerställa mer effektiva utredningar och bättre skydd av skattebetalarnas pengar i hela unionens område med frihet, säkerhet och rättvisa.

E.  Arbetet med att bekämpa bedrägerier, korruption och penningtvätt i unionen måste vara en politisk prioritering för EU:s institutioner, och därför är polisiärt och rättsligt samarbete mellan medlemsstaterna av allra största betydelse.

I.Upptäckt och anmälan av oriktigheter med och utan misstanke om bedrägeri

1.  Europaparlamentet tar del av kommissionens rapport Skydd av Europeiska unionens ekonomiska intressen – Årsrapport om bedrägeribekämpning 2013 (nedan kallad kommissionens årsrapport). Parlamentet välkomnar de många rättsliga och administrativa åtgärder som kommissionen har vidtagit sedan 2011 och därmed infört nya ramar för att ytterligare stärka skyddet av unionens ekonomiska intressen. Parlamentet understryker att de för närvarande otillräckliga resultaten i kampen mot bedrägerier inte beror på bristande reglering utan på otillfredsställande genomförande. Parlamentet uppmanar kommissionen att, i den nästkommande rapporten, snabbare svara på parlamentets frågor om de tidigare årsrapporterna om skydd av gemenskapernas ekonomiska intressen.

2.  Europaparlamentet påminner om att det, med hänsyn till medlemsstaternas nuvarande ekonomiska svårigheter och EU-budgetens otillräckliga resurser, är särskilt viktigt att skydda Europeiska unionens ekonomiska intressen. Parlamentet betonar att EU-medel måste förvaltas korrekt och användas så effektivt som möjligt.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det 2013 totalt anmäldes 15 779 oriktigheter till kommissionen, av vilka 14 170 gällde oriktigheter utan misstanke om bedrägeri och 1 609 oriktigheter med misstanke om bedrägeri, avseende sammanlagt cirka 2,14 miljarder euro, varav omkring 1,76 miljarder euro gällde utgifter, vilket motsvarar 1,34 procent av alla utbetalningar. Det återstående beloppet på 380 miljoner euro motsvarar 1,86 procent av de traditionella egna medel (brutto) som uppburits.

4.  Europaparlamentet konstaterar att de samlade ekonomiska konsekvenserna av oriktigheter utan misstanke om bedrägeri som anmäldes 2013 minskade till cirka 1,84 miljarder euro (eller 38 procent mindre än år 2012), men att antalet anmälda sådana oriktigheter ökade med 16 procent jämfört med föregående år. Parlamentet noterar vidare att antalet oriktigheter med misstanke om bedrägeri som anmäldes 2013 ökade med hela 30 procent jämfört med 2012, samtidigt som den ekonomiska omfattningen, det vill säga 309 miljoner euro i EU-medel, minskade med 21 procent.

5.  Europaparlamentet noterar att tillgången till nya uppgifter, till följd av väsentliga förändringar i medlemsstaternas och kommissionens anmälningar av oriktigheter, har skiftat uppmärksamheten i kommissionens årsrapport för 2013 från en allmän behandling av oriktigheter till att inriktas på sådana anmälda oriktigheter som faktiskt avser bedrägliga förfaranden. Parlamentet uppmanar kommissionen att även följa denna strategi i sin framtida årsrapport om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier. Parlamentet uppmanar dessutom bestämt kommissionen att ytterligare öka tillgången till uppgifter och att utöka analyserna när det gäller omfattningen, typen och konsekvenserna av oriktigheter utan misstanke om bedrägeri med hänsyn till det mycket höga antalet sådana oriktigheter och deras negativa ekonomiska konsekvenser, som skadar EU:s ekonomiska intressen.

6.  Europaparlamentet betonar att såväl kommissionen som medlemsstaterna är skyldiga att göra allt för att bekämpa bedrägerier, korruption och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen, i enlighet med bestämmelserna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Parlamentet påminner om att nära samarbete och samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna är nödvändigt för att säkerställa ett effektivt skydd för unionens ekonomiska intressen, och att det därför är mycket viktigt att samarbetet och samordningen stärks och görs så effektiva som möjligt. Parlamentet påminner vidare om att det är lika viktigt att se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid uppbörden av EU:s medel som i samband med utgifter.

7.  Europaparlamentet konstaterar att utvecklingen under de senaste fem åren långsamt går mot färre upptäckta och anmälda potentiella oriktigheter med misstanke om bedrägerier, men att antalet oriktigheter utan misstanke om bedrägeri gradvis har ökat. Parlamentet begär att kommissionen mer ingående undersöker de främsta orsakerna till denna ökning och att den utreder om denna tendens beror på att spårningen av oriktigheter förändrats eller på att medlemsstaternas klassning av ärendena förändrats.

8.  Europaparlamentet är övertygat om att de straffrättsliga medlen i PIF-direktivet endast kommer att vara effektiva om man lyckas utforma en tydlig definition av PIF-brott, minsta och längsta fängelsestraff för alla deltagande medlemsstater och minimiregler för preskriptionstider, och om dessa regler därefter tillämpas av alla medlemsstater på ett likvärdigt och effektivt sätt.

Intäkter – egna medel

9.  Europaparlamentet gläder sig över att 98 procent av de traditionella egna medlen uppbärs utan några större problem, och att anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri utgör 0,29 procent av fastställda traditionella egna medel (brutto) (eller 61 miljoner euro) och anmälda oriktigheter utan misstanke om bedrägeri utgör 1,57 procent av de traditionella egna medlen (eller 327,4 miljoner euro). Parlamentet noterar att bedrägerier och oriktigheter som upptäcktes 2013 uppgick till 380 miljoner euro, av vilka totalt 234 miljoner euro har återkrävts av medlemsstaterna. Parlamentet noterar särskilt att återkravsgraden på 62 procent för traditionella egna medel för 2013 är det bästa resultat som uppnåtts under det senaste årtiondet.

10.  Europaparlamentet är oroat över att den största delen av de registrerade fordringarna i databasen Ownres i EU-28 år 2013 gällde tullförfarandet ”övergång till fri omsättning”, både för bedrägerier (93 procent) och för oriktigheter (87 procent). Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta nödvändiga åtgärder i syfte att förstärka tullförfarandet ”övergång till fri omsättning” så att det blir mindre sårbart för bedrägerier och oriktigheter.

11.  Europaparlamentet är bekymrat över att återkravsgraden i bedrägeriärenden endast uppgick till 23,74 procent i databasen Ownres år 2013, vilket är lägre än genomsnittet på 33,5 procent för perioden 2008–2012. Parlamentet betonar att återkravsgraden i oriktighetsärenden som anmäldes för 2013 är 67,9 procent. Parlamentet betonar generellt det ansvar som medlemsstaternas myndigheter och kommissionen har för att återkräva felaktigt utbetalda medel, och uppmanar dem att till fullo leva upp till detta ansvar och avsevärt öka återkravsgraden i bedrägeriärenden, vilken generellt ligger på en påtagligt låg nivå jämfört med återkravsgraden för oriktigheter utan misstanke om bedrägeri.

12.  Europaparlamentet gläder sig över att Europeiska unionen år 2013 undertecknade FN:s protokoll om eliminering av olaglig handel med tobaksvaror. Parlamentet konstaterar att 15 medlemsstater har undertecknat protokollet, men att det hittills endast har ratificerats av Österrike. Parlamentet uppmanar därför de övriga medlemsstaterna att så snart som möjligt fullfölja ratificeringsförfarandet.

13.  Europaparlamentet understryker att smuggling av högt beskattade varor orsakar stora inkomstbortfall för EU:s och medlemsstaternas budgetar, och att den direkta förlusten av tullintäkter enbart till följd av cigarettsmuggling uppskattas till mer än 10 miljarder euro per år. Parlamentet fäster dessutom uppmärksamheten vid försäljningen av förfalskade varor, som inverkar negativt både på medlemsstaternas skattemyndigheter och EU-företagen.

14.  Europaparlamentet hänvisar till det pågående arbetet för att förbättra uppgifterna om bruttonationalinkomst (BNI), och till de frågor som togs upp i revisionsrättens särskilda rapport 11/2013, i vilken man kräver en förkortad och mer målinriktad kontroll av BNI-uppgifter och bättre rapportering och samordning av resultat, så att BNI-systemens bidrag till beräkningen av EU-inkomsterna blir mer tillförlitliga.

15.  Europaparlamentet noterar att införlivandet av den osynliga ekonomin i de nationella räkenskaperna bör bidra till att säkerställa mer fullständiga och tillförlitliga BNI-uppgifter, och uppmanar kommissionen och Eurostat att fördjupa samarbetet med de nationella statistiska instituten för att säkra att denna faktor behandlas på ett konsekvent och jämförbart sätt i alla medlemsstater, med hjälp av mest aktuella uppgifter.

16.  Europaparlamentet understryker att mervärdesskattegapet i många medlemsstater konstant är högt på grund av mervärdesskattebedrägerier och system för att undvika mervärdesskatt. Parlamentet betonar att kommissionen har befogenhet att kontrollera och övervaka de åtgärder som vidtas i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att till fullo utnyttja sina befogenheter för att hjälpa medlemsstaterna i kampen mot mervärdesskattebedrägerier och skatteflykt.

17.  Europaparlamentet noterar dessutom att 133 fall av cigarettsmuggling registrerades i medlemsstaterna 2013, vilket omfattar traditionella egna medel på cirka 7 miljoner euro. Parlamentet understryker att denna tendens utgör en kraftig minskning jämfört med 2012, då 224 fall som involverade cirka 25 miljoner euro rapporterades. Parlamentet är allvarligt bekymrat över att Danmark, Estland, Spanien, Frankrike, Cypern, Luxemburg, Portugal, Slovenien, Slovakien och Sverige inte rapporterade något fall av smugglade cigaretter till kommissionen under 2013, och ifrågasätter rapporteringsförfarandenas effektivitet i dessa medlemsstater. Parlamentet insisterar på att alla medlemsstater rapporterar fall av smuggling och varuförfalskning till kommissionen på ett korrekt och snabbt sätt för att möjliggöra en bättre uppskattning av de negativa effekterna för de traditionella egna medlen.

18.  Europaparlamentet noterar att kommissionen ska offentliggöra en genomförbarhetsstudie av ett spårningssystem för tobaksprodukter. Parlamentet understryker att detta är ett stort steg framåt i kampen mot smuggling. Parlamentet kräver att kommissionen utformar och inför ett öppet och konkurrenskraftigt spårningssystem, på ett sådant sätt att utformningen och det sätt systemet genomförs på inte främjar en enda eller ett fåtal tjänsteleverantörer.

Systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor (EMCS)

19.  Europaparlamentet påminner om följande:

   Parlamentet noterade i sin resolution av den 3 april 2014 om årsrapporten för 2012 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen(7) att tillsynsorgan hade lagt märke till ett ökat missbruk av systemet för förflyttning och kontroll av punktskattepliktiga varor (EMCS) från kriminella gruppers sida och att parlamentet ansåg att det fanns en brist på fysiska kontroller av varor som transporteras inom ramen för EMCS.
   Kommissionen bör uppdatera parlamentet om de åtgärder som har vidtagits för att öka de fysiska kontrollerna i nästa årsrapport för 2014 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen.
   Rätten att få tillgång till EMCS-systemet måste skärpas och även inbegripa en omfattande historik av efterlevnad före handeln, så att det blir möjligt att bevilja affärsaktörer status som ”befullmäktigad ekonomisk operatör” (”betrodda affärsaktörer”) så att bara dessa aktörer kan hantera EMCS direkt på egen hand.
   Parlamentet uppmanade kommissionen att presentera resultatet av de pågående utredningarna avseende behovet att ändra direktiv 2008/118/EG.
   Parlamentet ansåg att medlemsstaternas kontroller av personer och företag som ansöker till registret behöver vara hårdare och mer omfattande.
   Kommissionen bör förklara de åtgärder som har vidtagits för att förstärka samarbetet med skattemyndigheterna, eftersom varor enkelt kan feldeklareras i syfte att undvika punktbeskattning.
   De tidsfrister som medges för förflyttning av punktskattepliktiga varor mellan auktoriserade lager är orealistiskt långa, vilket möjliggör flera förflyttningar på samma deklaration och omdirigering innan leveransdatumet läggs in i systemet. Parlamentet begär därför på nytt att den behöriga myndigheten i medlemsstaten med den deklarerade destinationen och den nya destinationen omedelbart ska informeras av avsändaren om förändringar.
   Parlamentet begärde vidare att den maximala tillåtna tiden för överlämning av rapporten om mottagande av punktskattepliktiga varor ska vara en arbetsdag och att restiden bör beräknas och fastställas för varje leverans i enlighet med den typ av transportmedel som används och avståndet mellan platserna för avsändande och destination. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet när dessa krav har uppfyllts.
   De garantier som krävs för att etablera tullager är för låga i förhållande till värdet på de punktskattepliktiga varorna, och därför uppmanade parlamentet kommissionen att införa en variabel som beror på typen av varor och nivån på den handel som faktiskt sker. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet när dessa krav har uppfyllts.
   Parlamentet är bekymrat över att medlemsstaterna har genomfört sina egna EMCS-system på grundval av brett definierade krav från kommissionen. Parlamentet begär att kommissionen tar initiativ till ett mer enhetligt system inom EU.

Utgifter

20.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid den alarmerande ökningen på 76 procent av antalet anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri i fråga om EU:s utgifter, och uppmanar bestämt de behöriga myndigheterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att förebygga sådana negativa tendenser under de kommande åren.

21.  Europaparlamentet är bekymrat över att både antalet oriktigheter generellt och, i synnerhet, antalet bedrägerier avsevärt ökade inom jordbrukssektorn under 2013 jämfört med 2012. Parlamentet noterar att man under 2013 såg en ny viktig tendens i fråga om överträdelser, nämligen att stödmottagaren inte uppfyller kvalitetskraven, med 51 anmälda fall av oriktigheter med misstanke om bedrägeri. Parlamentet anser att dessa tendenser kräver målinriktade åtgärder i syfte att dels stoppa verksamhet som eventuellt kan leda till oavsiktliga lagöverträdelser, dels aktivt bekämpa korruption och kriminell verksamhet.

22.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna återkrävde 197 miljoner euro från stödmottagarna på området för jordbruk och landsbygdsutveckling under budgetåret 2013, men att det återstår 1 318,3 miljoner euro att återkräva från mottagarna i slutet av året, varav 1 097,1 miljon euro ska föras till EU-budgeten enligt tillämpningen av 50/50-regeln. Parlamentet är bekymrat över att återkravsgraden för Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) ligger under det allmänna genomsnittet, och att inte ens hälften av de oriktigheter som upptäcktes 2009 hade återkrävts i slutet av 2013.

23.  Europaparlamentet betonar de avsevärda skillnaderna mellan medlemsstaterna när det gäller deras förmåga att återkräva belopp som förlorats till följd av oriktiga utbetalningar som upptäckts inom den gemensamma jordbrukspolitiken, och uppmanar med kraft de medlemsstater som har återkravsgrader på under 33 procent att avsevärt förbättra sina resultat under 2015 och påföljande år.

24.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna efter 2013 års reform av den gemensamma jordbrukspolitiken har större möjlighet till flexibilitet i genomförandet av politiken, och att de framför allt har rätt att anpassa den till sina regionala eller nationella kapaciteter och prioriteringar samt att göra överföringar mellan dess olika pelare. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att flexibiliteten inte ökas på bekostnad av övervaknings- och utvärderingssystemen. Parlamentet noterar dessutom att kommissionen inom ramen för den nya gemensamma jordbrukspolitiken arbetar på en förenklingsagenda. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut anpassa förenklingsagendan till GD AGRI:s strategi för bedrägeribekämpning och att upprätthålla balansen mellan förenkling och en sund förvaltning av EU-medlen genom att säkerställa lämpliga kontroller.

25.  Europaparlamentet är också bekymrat över att den genomsnittliga fristen mellan uppkomsten av en oriktighet, dess upptäckt och slutligen anmälan av den till kommissionen är 6,3 år inom jordbruket och 2,75 år inom andra sektirer. Parlamentet påminner om att ytterligare förfaranden inleds efter det att en oriktighet upptäckts (betalningskrav, Olaf-utredningar, m.m.). Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa den genomsnittliga, minimala och maximala livscykeln för en oriktighet som upptäcks inom centraliserad förvaltning för varje politikområde.

26.  Europaparlamentet förväntar sig att den stora ökningen på 475 procent av oriktigheter som anmälts inom fiskerisektorn under 2013 utgör en engångstopp, till följd av det försenade programgenomförandet inom denna sektor, och inte en negativ tendens som underminerar insikterna om värdet för EU:s fiskeripolitik.

27.  Europaparlamentet noterar med oro att antalet anmälda oriktigheter inom sammanhållningspolitiken ökade med 15 procent. Parlamentet noterar dock även att de belopp som berörs av oriktigheter utan misstanke om bedrägeri minskat med 49 procent och med 22 procent för oriktigheter med misstanke om bedrägeri.

28.  Europaparlamentet noterar att 321 oriktigheter som anmälts som bedrägerier och 4 672 oriktigheter som anmälts som oriktigheter utan misstanke om bedrägeri gällde sammanhållningspolitiken. Parlamentet medger att antalet anmälningar inom båda kategorierna ökade med 15 procent jämfört med 2012 och, som under tidigare år, att den största andelen av de belopp som avsåg oriktigheter under 2013 (63 procent) fortfarande gäller sammanhållningspolitiken. Parlamentet påpekar dock att de motsvarande beloppen minskade inom båda kategorierna, att en gradvis förbättring baserad på erfarenheterna från tidigare år kan ses och att sammanhållningspolitiken för första gången inte var det budgetutgiftsområde som hade det högsta antalet oriktigheter som anmälts som bedrägerier.

29.  Europaparlamentet beklagar dock bristen på tillgänglig information om de belopp som ska återkrävas och de återkravsgrader som specifikt gäller sammanhållningspolitiken för budgetåret 2013. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna utförlig information om detta i sin kommande årsrapport.

30.  Europaparlamentet noterar att återkravsgraden över en femårsperiod för utgifter inom ramen för centraliserad förvaltning är 54,4 procent för oriktigheter som rapporterats som bedrägerier och 63,9 procent för oriktigheter utan misstanke om bedrägeri. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att ytterligare förbättra återkravsprocessen och att påskynda dess genomförande.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att påta sig det fulla ansvaret för att återkräva felaktigt utbetalda belopp från EU-budgeten och att införa enhetliga anmälningsprinciper i alla medlemsstater med avseende på insamling av lämpliga, jämförbara, och tillförlitliga uppgifter.

32.  Europaparlamentet är bekymrat över att för de betalningskrav till följd av oriktigheter (både anmälda med och utan misstanke om bedrägeri) som utfärdades mellan 2009 och 2013 inom ramen för centraliserad förvaltning, var den genomsnittliga fristen mellan uppkomsten av oriktigheten och dess upptäckt 3,4 år. Mer än hälften av fallen (54 procent) upptäcktes inom 4 år efter det år då oriktigheten begicks, och för den andra hälften (46 procent) varierade fristen mellan 4 och 13 år. Parlamentet påminner om att ytterligare förfaranden inleds efter det att en oriktighet upptäckts (betalningskrav, Olaf-utredningar, m.m.). Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa den genomsnittliga, minimala och maximala livscykeln för en oriktighet som upptäcks inom centraliserad förvaltning.

33.  Europaparlamentet gläder sig över att antalet anmälda oriktigheter med misstanke om bedrägeri avseende Europeiska socialfonden år 2013 var 40 procent lägre än under åren 2009 och 2010, och att år 2013 var det tredje året i rad som denna positiva tendens konstaterades.

34.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att administrativa kontroller, kontroller på platsen och revisioner under programperioden 2007–2013 ledde till en avsevärt högre grad (63 procent) av upptäckta oriktigheter med misstanke om bedrägeri, jämfört med mindre än 20 procent under den föregående sjuårsperioden, trots en liten minskning till 55 procent år 2013.

35.  Europaparlamentet noterar att kommissionen år 2013 avslutade 217 fall av inställningar av betalningarna inom ramen för sammanhållningspolitiken, och att 131 av dessa fortfarande var öppna vid årets slut och omfattade ett belopp på 1,977 miljoner euro. Parlamentet konstaterar vidare att kommissionen fattade 15 beslut om att hålla inne utbetalningar år 2013 och två i januari 2014.

36.  Europaparlamentet konstaterar att 33 oriktigheter anmäldes som bedrägerier år 2013 inom ramen för föranslutningsstödet, vilket omfattade ett belopp på 14,4 miljoner euro, och att dessa oriktigheter främst gällde det särskilda föranslutningsprogrammet för jordbruket och landsbygdens utveckling (Sapard). Parlamentet noterar dessutom att nio oriktigheter med misstanke om bedrägeri, som omfattade ett belopp på 1,2 miljoner euro, anmäldes inom ramen för föranslutningsinstrumentet. Parlamentet konstaterar att återkravsgraderna för föranslutningsprogrammet mellan 2003 och 2013 uppgick till 37,36 respektive 29,22 procent för oriktigheter och bedrägerier. Parlamentet uppmanar kommissionen och de länder som mottar föranslutningsstöd att vidta åtgärder för att säkerställa en högre återkravsgrad inom föranslutningsinstrumentet.

37.  Europaparlamentet efterlyser förslag till en minskning av antalet utgiftsprogram, i synnerhet när de delvis överlappar varandra, och kräver att man när detta är möjligt inriktar programmen på de medlemsstater som är i störst behov av stöd, så att inte alla program nödvändigtvis främjar verksamheter i alla medlemsstater.

38.  Parlamentet är bekymrat över att flera EIB-finansierade projekt har berörts av korruption och bedrägeri. Parlamentet anser att EIB-dokumentet av den 8 november 2013, där man fastställer EIB:s policy för att förebygga och förhindra korruption, bedrägeri, hemlig samverkan, tvång, obstruktion, penningtvätt och finansiering av terrorism, visar på bristande kontroll i ett antal fall i samband med genomförandet av EIB-finansierade projekt. Parlamentet uttrycker sin oro över att EIB under 2013 finansierade Passante di Mestre-projektet med totalt 350 miljoner euro och överväger att refinansiera projektet med ytterligare 700 miljoner euro genom projektobligationer, trots att projektet berörts av korruption och bedrägeri, vilket ledde till att flera av de inblandade personerna greps. Parlamentet kräver därför att EIB, när bedrägeri och korruption kan bevisas, upphäver och/eller blockerar all planerad och pågående finansiering för det berörda projektet.

II.Kartlagda problem och nödvändiga åtgärder

39.  Europaparlamentet betonar sin oro när det gäller de kvarstående hoten mot EU:s budget, vilka härrör från både bristande efterlevnad av bestämmelserna (oriktigheter utan misstanke om bedrägeri) och avsiktliga fel och straffbara gärningar (bedrägeri). Parlamentet betonar vikten av ett förbättrat samarbete mellan medlemsstaterna och kommissionen i syfte att säkerställa relevanta och lämpliga åtgärder för att undvika och korrigera oriktigheter utan misstanke om bedrägeri och bekämpa bedrägeri.

40.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna under många år inte har lämnat in uppgifter i tid eller lämnat in inkorrekta uppgifter. Parlamentet är bekymrat över att det fortfarande finns olika strategier i olika medlemsstater för att upptäcka och anmäla oriktigheter med och utan misstanke om bedrägeri, även inom områden såsom sammanhållningspolitiken och jordbruket, och att det i vissa fall görs icke-standardiserade tolkningar vid tillämpningen av den rättsliga ramen. Parlamentet betonar att detta innebär att jämförelser och objektiva bedömningar inte kan göras och att rekommendationer inte kan utfärdas av parlamentet, kommissionen och Olaf. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla gemensamma riktlinjer och indikatorer för att minska skillnaderna i medlemsstaternas olika strategier och att utveckla en enhetlig och omfattande informationsdatabas över oriktigheter som har begåtts och de åtgärder som vidtagits, inbegripet fall av bedrägeri och korruption som involverar tjänstemän, för att därmed ge myndigheterna och medborgarna tillförlitliga, jämförbara och centraliserade uppgifter till grund för genomförandet av effektiva korrigeringsåtgärder och för en objektiv bedömning av överträdelsernas faktiska, och inte uppfattade, allvar och av ansvariga parter.

41.  Europaparlamentet konstaterar att de rekommendationer kommissionen utfärdade till medlemsstaterna 2012, vars genomförandestatus anges i kommissionens årsrapport för 2013, – särskilt avseende sambandscentralerna för bedrägeribekämpning, de gemensamma bestämmelserna för bedrägerier, reformen av offentlig upphandling, de oriktigheter som anmälts som bedrägeri och systemen för undersökningar och kontroller och för riskbedömning – överlag var lämpliga, men beklagar att ett antal problem inte åtgärdades helt. Parlamentet påpekar till exempel att inte alla medlemsstater har inlett förberedelser inför genomförandet av den fleråriga budgetramen 2014–2020 och dess bestämmelser om bedrägeribekämpning. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att följa upp kommissionens rekommendationer från 2012, att se till att de rekommendationer som kommissionen utfärdade i sina rapporter från 2011 och 2013 följs till fullo och att ge en motiverad förklaring när detta inte har varit möjligt.

42.  Europaparlamentet konstaterar att de oriktigheter som inte är bedrägerier ofta beror på bristande kunskap om bestämmelserna eller på att kraven och reglerna är alltför komplicerade. Parlamentet påpekar att det krävs tid för att ändringar av bestämmelserna avseende både inkomster och utgifter, däribland ändringar som avser förenklingar, ska kunna antas av de myndigheter som ansvarar för deras genomförande. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen i detta sammanhang att bättre samordna tolkningen av den rättsliga ramen och säkra en strikt tillämpning av den, och att vidta målinriktade och lägliga åtgärder för att stärka den administrativa kapaciteten, både inom den offentliga förvaltningen och bland intressenter, däribland civilsamhällets organisationer, inklusive genom vägledning och utbildning och genom att inrätta system för att behålla kvalificerad och kompetent personal. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna och medlemsstaterna att efter halva tiden utvärdera huruvida sammanhållningspolitikens nya regelsystem bättre förhindrar och minskar risken för oriktigheter samt att överväga möjligheten till en större förenkling av de rådande reglerna.

43.  Europaparlamentet anser att medlemsstater som på egen hand upptäcker och anmäler oriktigheter, däribland bedrägerier, bör stödjas och uppmuntras till att ytterligare förbättra sina anmälnings- och förvaltningssystem. Parlamentet är bekymrat över kommissionens oförmåga att fastställa huruvida det låga antalet upptäckta oriktigheter och bedrägerier i vissa medlemsstater och de stora skillnaderna i antalet anmälda fall för olika år beror på dessa medlemsstaters ineffektiva kontrollsystem.

44.  Europaparlamentet beklagar att endast några medlemsstater lägger tillräckliga resurser på att motverka bedrägeri, och anser att det är oacceptabelt att vissa medlemsstater i fall av oriktigheter med misstanke om bedrägeri enbart tillämpar korrigerande åtgärder utan att utreda om brott förekommit och utan att straffa de som bär ansvaret för dem, och därmed inte på korrekt sätt skyddar såväl EU:s som de enskilda skattebetalarnas ekonomiska intressen. Parlamentet konstaterar att den statistik som lämnats in av medlemsstaterna avseende brottmål och resultatet av dessa är ofullständig, vilket gör det svårt att utvärdera om förfarandena för utredning och lagföring av bedrägerier i medlemsstaterna fungerar på ett effektivt sätt. Parlamentet anser därför att antagandet av beslut som inför ett straffrättsligt ansvar på EU-nivå, och inrättandet av den europeiska åklagarmyndigheten som ett redskap för att inleda och samordna utredningar av sådana oriktigheter, borde utgöra ett starkt incitament till att avhålla sig från olagliga handlingar samt till att inleda rättsliga förfaranden för att straffa korruption eller brottslig verksamhet som skadar EU:s ekonomiska intressen.

45.  Europaparlamentet anser att korruption effektivt kan bekämpas om straffrättsliga åtgärder respekteras och kompletteras med andra åtgärder såsom ökad insyn och stärkt ansvarsutkrävande. Parlamentet betonar därför att medlemsstaterna måste visa stark politisk vilja att effektivt bekämpa korruption på både nationell nivå och EU-nivå, genom att anta effektiv antikorruptionslagstiftning och genom att fullfölja befintliga lagförslag på EU-nivå, och uppmanar medborgarna att utöva kraftfulla påtryckningar på regeringarna så att de konsekvent vidtar verkningsfulla åtgärder mot korruption.

46.  Europaparlamentet välkomnar den första rapporten om korruptionsbekämpning i EU från februari 2014 såsom ett viktigt verktyg för att övervaka och bedöma insatserna i kampen mot korruption, och bekräftar på nytt hur viktigt det är att möjliggöra ett större utbyte av den befintliga bästa praxis som betonas i denna rapport. Parlamentet välkomnar vidare kommissionens meddelande om insatser mot korruption på EU:s territorium (COM(2011)0308), i vilket man fastställer nödvändiga insatser för att säkra en bättre tillämpning av befintliga bestämmelser om korruption och föreslår möjligheter till att i högre grad fokusera på korruptionsfrågorna inom ett antal interna och externa politikområden. Parlamentet noterar dock vikten av att utvidga rapporten om korruptionsbekämpning till att även omfatta gränsöverskridande korruption och korruption på EU-nivå, liksom en utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att ytterligare stärka EU-institutionernas integritet, och framhäver behovet av en heltäckande och samstämd strategi för korruptionsbekämpning, som omfattar alla EU:s politikområden och som bland annat behandlar de frågor som togs upp i den första rapporten om korruptionsbekämpning i EU. Parlamentet kräver att kommissionen rapporterar till parlamentet och rådet om EU-institutionernas genomförande av deras interna antikorruptionsåtgärder, däribland skyldigheterna enligt FN:s konvention mot korruption.

47.  Europaparlamentet framhäver behovet av en strukturerad samordning mellan förvaltningsmyndigheter och bedrägeribekämpningsorgan och vikten av samordning och utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna och mellan olika myndigheter inom samma medlemsstat, för att i största möjliga utsträckning harmonisera bedrägeribekämpningsstrategierna. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett system för utbyte av information mellan de behöriga nationella myndigheterna, i syfte att möjliggöra en gränsöverskridande jämförelse av redovisningshandlingar för transaktioner mellan två eller flera medlemsstater och därmed bidra till att upptäcka gränsöverskridande bedrägerier inom ramen för den nya fleråriga budgetramen 2014–2020, när det gäller makrokategorin för de europeiska struktur- och investeringsfonderna (Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)), i syfte att säkerställa en horisontell strategi för skyddet av Europeiska unionens ekonomiska intressen.

48.  Europaparlamentet betonar att ökad insyn som möjliggör ordentlig granskning är nyckeln till att upptäcka bedrägeriupplägg. Parlamentet påminner om att det under tidigare år har uppmanat kommissionen att vidta åtgärder för att se till att information om alla mottagare av EU-medel från alla medlemsstater finns på ett enda ställe, genom att på kommissionens webbplats offentliggöra en förteckning över alla stödmottagare, oberoende av vem som förvaltar medlen och baserat på standardiserade informationskategorier som ska tillhandahållas av alla medlemsstater på minst ett av unionens arbetsspråk. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med kommissionen och ge den fullständig och tillförlitlig information om mottagare av EU-medel som förvaltas av medlemsstaterna. Parlamentet beklagar att denna åtgärd inte har genomförts och uppmanar kommissionen att genast genomföra den. Parlamentet beklagar vidare att denna begäran som framförts flera gånger inte har beaktats av kommissionen.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja nödvändig lagstiftning om skydd av visselblåsare, tillgång till information och insyn i lobbyverksamhet, eftersom detta är nödvändigt för att säkerställa civilsamhällets kontroll av regeringarna och EU-institutionerna och underställa deras praxis offentlig granskning, och att använda EU-medlen till stöd för oberoende organisationers arbete på detta område, bland annat för att ge ekonomiskt stöd till gränsöverskridande undersökande journalistik.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare stärka sin övervakande roll i fråga om EU-budgetens utgifter med hjälp av revisioner, kontroll- och inspektionsverksamhet, handlingsplaner för korrigerande åtgärder och varningsbrev innan betalningskraven lämnas in. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras myndigheter att intensifiera sina insatser och utnyttja sin potential att upptäcka och rätta till fel innan man begär ersättning från kommissionen, genom att fullt ut utnyttja den information som man har tillgång till. Parlamentet understryker i detta avseende det särskilda värdet av förebyggande åtgärder för att förhindra olagliga utbetalningar och därmed undanröja behovet av efterföljande åtgärder för att återkräva förskingrade medel.

51.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av direktiven om offentlig upphandling och direktivet om tilldelning av koncessioner, och gläder sig över att tio medlemsstater redan har vidtagit särskilda åtgärder avseende offentlig upphandling för att motverka korruption och öka insynen och effektiviteten i förvaltningen samt i kontroller och revision. Parlamentet uppmanar kommissionen att börja tillämpa bestämmelserna om offentlig upphandling i syfte att ge nödvändigt stöd till medlemsstaterna genom vägledning, utbyte av bästa praxis och utbildning. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontinuerligt och opartiskt övervaka medlemsstaternas efterlevnad av befintliga direktiv och vid behov inleda överträdelseförfaranden.

52.  Europaparlamentet noterar omfattningen av oriktigheter och bedrägerier som uppstår till följd av att bestämmelserna om offentlig upphandling inte följs. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snabbt införliva i nationell lagstiftning Europaparlamentets och rådets nyligen antagna direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling(8), Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/25/EU av den 26 februari 2014 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster(9) och Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/23/EU av den 26 februari 2014 om tilldelning av koncessioner(10), i syfte att ytterligare minska risken för oriktigheter och bedrägerier.

53.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ett kompetenscentrum för administrativ kapacitetsuppbyggnad till stöd för offentliga myndigheter som förvaltar Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden, liksom införandet av en handlingsplan för offentlig upphandling som kompetenscentrumet utvecklat i samarbete med kommissionens behöriga avdelningar. Parlamentet kräver dock att kommissionen redogör för de konkreta resultat som hittills uppnåtts genom centrumets verksamhet och för genomförandet av nämnda handlingsplan.

54.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att upprätthålla sin strikta politik med avbrott i betalningsfrister och inställande av betalningarna.

55.  Europaparlamentet välkomnar rapporten om genomförandet av kommissionens strategi mot bedrägerier och den vägledning som medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter fått avseende genomförandet av relevanta bestämmelser om insatser mot bedrägerier. Parlamentet insisterar dock på att kommissionen i de delegerade akter och genomförandeakter som gäller de europeiska struktur- och investeringsfonderna antar mer förenklade bestämmelser, som underlättar ett effektivt och ändamålsenligt utnyttjande och samtidigt säkerställer att insatserna i kampen mot bedrägerier inte undergrävs av dessa delegerade akter och genomförandeakter.

56.  Europaparlamentet gläder sig över inrättandet av sambandscentraler för bedrägeribekämpning i medlemsstaterna i enlighet med artikel 3.4 i den nya Olaf-förordningen och över att Tyskland på nytt har bekräftat sitt samarbetsavtal med Olaf. Parlamentet noterar att sambandscentralerna för bedrägeribekämpning har som mål att främja ett effektivt samarbete och informationsutbyte med Olaf, och insisterar på att de medlemsstater som ännu inte har inrättat sambandscentraler för bedrägeribekämpning gör detta utan ytterligare dröjsmål. Parlamentet förväntar sig att sambandscentralerna för bedrägeribekämpning kommer att främja en bättre rapportering av oriktigheter och bidra till en balanserad tolkning av relevanta EU-rättsakter. Parlamentet är icke desto mindre bekymrat över de betydande skillnader som redan finns mellan de olika sambandscentraler för bedrägeribekämpning som inrättats i medlemsstaterna när det gäller deras funktion, uppgifter och befogenheter samt de avsatta personalresurserna. Parlamentet konstaterar att sambandscentralernas mandat, institutionella ramar och uppgifter inte i detalj fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013, men anser att sambandscentraler för bedrägeribekämpning som är operativt oberoende med ett omfattande mandat, som inkluderar utredningsbefogenheter, utgör en referens som bör utvecklas av alla medlemsstater.

57.  Europaparlamentet bekräftar kommissionen rapportering om Herkules II-programmets resultat. Parlamentet noterar att 2013 års budget för Herkules II-programmet minskades till 14 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och 9,9 miljoner euro i betalningsbemyndiganden jämfört med 2012, vilket ledde till problem med att fullgöra de finansiella åtaganden som gjorts under 2013 och föregående år. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att det från medlemsstaternas sida finns ett stigande intresse för Herkules II-verksamheter, vilket visas av det ständigt växande antalet ansökningar som mottas i samband med ansökningsomgångarna. Parlamentet gläder sig över de positiva resultat som uppnåddes 2013 i till exempel Tyskland, Spanien och Rumänien, tack vare användningen av mycket sofistikerad och transnationellt kompatibel teknisk utrustning, som köpts inom ramen för programmet.

58.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av den förordning som inrättar Herkules III för finansieringsperioden 2014–2020, vilket möjliggör en ökad maximal medfinansieringsprocent för stöd till tekniskt bistånd på 80 procent av de stödberättigade kostnaderna, och upp till 90 procent i undantagsfall och särskilt motiverade fall, i stället för maximalt 50 procent enligt Herkules II-beslutet. Parlamentet noterar att den första ansökningsomgången inleddes framgångsrikt 2014. Parlamentet är dock bekymrat över att programmet redan i hög grad har drabbats av problemet med utestående betalningar, vilket kan få möjliga negativa effekter för finansierade och framtida projekt. Parlamentet påminner om vikten av sunda finansiella instrument, såsom Perikles 2020 och Herkules III, i kampen mot illegala verksamheter som skadar unionens resurser.

59.  Europaparlamentet gläder sig över det positiva resultatet av många gemensamma tullaktioner, som utförts i samarbete mellan Olaf och medlemsstaterna och tullmyndigheterna i många tredjeländer samt med aktivt stöd från GD Skatter och tullar och tullunionen, Europol och Frontex, och som har utmynnat i beslagtagning av bland annat 68 miljoner smuggelcigaretter, 124 kg kokain och 140 000 liter dieselbränsle.

60.  Europaparlamentet noterar att Olaf under 2013 utfärdade 353 rekommendationer till relevanta EU-institutioner, organ, byråer eller till de behöriga nationella myndigheterna avseende administrativa, disciplinära, finansiella eller rättsliga åtgärder, och att cirka 402,8 miljoner euro rekommenderades för återkrav. Parlamentet är bekymrat över att det under perioden 2006–2013 endast väcktes åtal i cirka 54 procent av de fall där Olaf hade utfärdat en rekommendation om rättsliga åtgärder. Parlamentet är vidare bekymrat över att det låga antalet åtal också ger en dålig bild av kvaliteten och användbarheten av Olafs utredningsresultat. Parlamentet uppmanar kommissionen att snarast förbättra effektiviteten inom Olaf. Parlamentet anser att övervakningskommittén måste göra en fullständig och grundlig översyn av Olafs arbete (utan inblandning i pågående utredningar), och uppmanar därför kommissionen och Olaf att förbättra den nuvarande situationen där övervakningskommittén inte kan uppfylla sitt mandat. Parlamentet beklagar också bristen på information om andelen fällande domar i mål som rör brott mot EU:s budget.

III.Utredningar och Olafs roll

61.  Europaparlamentet noterar att Olaf, enligt byråns egna uppgifter, under 2013 mottog den största mängd uppgifter som hittills registrerats. Olaf hävdar vidare att man aldrig tidigare utfärdat ett så stort antal rekommendationer. Parlamentet påpekar att beräkningsmetoden för inkommande uppgifter och utfärdade rekommendationer också har ändrats. Parlamentet uppmanar övervakningskommittén att analysera effekterna av dessa uppgiftsändringar och kvaliteten på de rekommendationer som utfärdats av Olaf.

62.  Europaparlamentet uppmanar Olafs övervakningskommitté att informera parlamentet om varaktigheten för Olafs utredningar och den beräkningsmetod som tillämpats, eftersom denna metod ändrades 2012. Parlamentet påpekar att denna ändring artificiellt kan ge intryck av att utredningarna inte varar så länge som de gör. Parlamentet uppmanar övervakningskommittén att ingående analysera kvaliteten på de uppgifter som lämnas av Olaf, däribland rapporterna till institutionerna.

63.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av nya arbetsrutiner mellan Olaf och dess övervakningskommitté, och kräver en snabb lösning av de utestående frågorna mellan dessa två institutioner.

o
o   o

64.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska revisionsrätten, Olafs övervakningskommitté och Olaf.

(1)EUT L 84, 20.3.2014, s. 6.
(2)EUT L 248, 18.9.2013, s. 1.
(3)EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4)EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 121.
(5)EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 62.
(6)EGT L 312, 23.12.1995, s. 1.
(7)Antagna texter, P7_TA(2014)0338.
(8)EUT L 94, 28.3.2014, s. 65.
(9)EUT L 94, 28.3.2014, s. 243.
(10)EUT L 94, 28.3.2014, s. 1.

Rättsligt meddelande