Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2615(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : B8-0326/2015

Ingivna texter :

B8-0326/2015

Debatter :

Omröstningar :

Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0095

Antagna texter
PDF 226kWORD 58k
Onsdagen den 15 april 2015 - Bryssel Slutlig utgåva
Romernas internationella dag – antiziganism i Europa och EU:s erkännande av minnesdagen för folkmordet på romer under andra världskriget
P8_TA(2015)0095B8-0326/2015

Europaparlamentets resolution av den 15 april 2015 om romernas internationella dag – antiziganism i Europa och EU:s erkännande av minnesdagen för folkmordet på romer under andra världskriget (2015/2615(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av ingressen till fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt andra och fjärde till sjunde styckena,

–  med beaktande av bl.a. artiklarna 2, 3.3 andra stycket, 6 och 7 i EU-fördraget,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna av den 7 december 2000 (nedan kallad stadgan), vilken proklamerades den 12 december 2007 i Strasbourg och trädde i kraft genom Lissabonfördraget i december 2009,

–  med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om EU-strategin för integrering av romer(1), kommissionens meddelande av den 5 april 2011 En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 (COM(2011)0173), kommissionens meddelande av den 2 april 2014 Rapport om genomförandet av EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer (COM(2014)0209) och rådets rekommendation av den 9 december 2013 om verkningsfulla åtgärder för integrering av romer i medlemsstaterna,

–  med beaktande av resultaten av den pilotundersökning om romer som Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter genomförde 2011,

–  med beaktande av Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av den förklaring om den framväxande antiziganismen och det ökande rasistiska våldet mot romer i Europa som Europarådets ministerkommitté antog den 1 februari 2012,

–  med beaktande av den allmänna policyrekommendation (nr 13) som Europakommissionen mot rasism och intolerans utfärdat om bekämpande av antiziganism och diskriminering av romer,

–  med beaktande av den omfattande handlingsplan som antagits av OSSE-staterna – däribland EU:s medlemsstater och kandidatländer – och som syftar till att förbättra situationen för romer och sinter inom OSSE-området, bland annat genom att staterna åtar sig att öka insatserna för att romer och sinter ska kunna delta fullt ut och på lika villkor i våra samhällen och för att diskrimineringen av dem ska upphöra,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  De uppskattningsvis 10–12 miljoner människor i Europa som ingår i den romska befolkningen utgör Europas största etniska minoritet.

B.  Ordet ”romer” omfattar i denna resolution olika men närbesläktade grupper runtom i Europa – oavsett om de är bofasta eller inte –, såsom romer, resandefolk, sinter, manouche, kalé, romanichal, boyash, ashkali, balkanegyptier, jenische, dom och lom, mellan vilka det kan förekomma kultur- och livsstilsmässiga skillnader.

C.  Antiziganism, den specifika typ av rasism som riktas mot romerna, är en ideologi som bygger på tanken om rasöverlägsenhet, en form av avhumanisering och institutionaliserad rasism närd av historisk diskriminering, vilket tar sig uttryck i bl.a. våld, hatpropaganda, utnyttjande, stigmatisering och de mest uppenbara formerna av diskriminering.

D.  Antiziganism är en av de främsta orsakerna till den diskriminering och marginalisering som den romska befolkningen utsatts för genom historien i många europeiska länder.

E.  Många romer lever under förkrossande fattiga omständigheter och drabbas i extrem utsträckning av socialt utanförskap och diskriminering.

F.  Situationen för de europeiska romerna, som historiskt sett varit en del av samhället i många europeiska länder – utan att ha haft några närmare kopplingar till ett specifikt land – och som bidragit till Europa i egenskap av europeiska medborgare, utmärker sig i förhållande till Europas nationella minoriteter, vilket i sig motiverar särskilda åtgärder på EU-nivå. Romerna är en del av Europas kultur och värderingar.

G.  Romska kvinnor utsätts ofta för flerfaldig diskriminering inom flera olika områden på grund av kön och etniskt ursprung, och har begränsad tillgång till arbete, utbildning, hälso- och sjukvård, sociala tjänster och beslutsfattande. Diskrimineringen kan förekomma ute i det omgivande samhället inom ramen för den växande rasism som riktas mot romerna, men det finns exempel på könsrelaterad diskriminering även inom kvinnodominerade grupper.

H.  I kommissionens meddelande av den 5 april 2011 En EU-ram för nationella strategier för integrering av romer fram till 2020 uppmanades medlemsstaterna att anta eller vidareutveckla en övergripande ansats för integrering av romer och att ansluta sig till ett antal gemensamma mål. I rådets rekommendation av den 9 december 2013 uppmanas medlemsstaterna att vidta verkningsfulla politiska åtgärder för att garantera likabehandling av romer och respekten för deras grundläggande rättigheter, däribland lika tillgång till utbildning, arbete, hälso- och sjukvård och bostäder.

I.  Förenta nationerna har utsett den 27 januari, dvs. den dag då fångarna i koncentrationslägret i Auschwitz-Birkenau befriades, till internationell minnesdag för förintelsen.

J.  Enligt beräkningar som gjorts avrättade nazisterna, andra regimer och deras allierade minst 500 000 romer under andra världskriget. I vissa länder eliminerades mer än 80 procent av den romska befolkningen. Minst 23 000 romer gasades till döds i ”zigenarlägret” (Zigeunerlager) i Auschwitz-Birkenau under andra världskriget, och under en enda natt (natten mellan den 2 och 3 augusti 1944) avrättade man i detta läger 2 897 romer, varav flertalet var kvinnor, barn och äldre. Därför har romska organisationer valt den 2 augusti som minnesdag för alla romer som föll offer för detta folkmord.

K.  Nazisternas, andra regimers och deras allierades folkmord på romerna under andra världskriget är ett faktum som många än i dag talar tyst om, vilket lett till att det inte erkänns av den breda allmänheten och inte heller erkänns eller tas upp i skolundervisningen. Därmed ingår den romska befolkningen bland de glömda folkmordsoffren under andra världskriget.

L.  Det är mycket viktigt att hedra minnet av brott mot mänskligheten och allvarliga kränkningar av de mänskliga rättigheterna när det gäller att verka för fred, försoning, demokrati och mänskliga rättigheter i Europa. Folkmordet på romerna i Europa förtjänar ett fullständigt erkännande som står i proportion till de allvarliga brott som nazisterna och andra regimer gjorde sig skyldiga till och som syftade till att fysiskt utrota inte bara judarna och andra utvalda grupper, utan även Europas romer.

M.  Det är också viktigt att erkänna och hedra minnet av folkmordet på romerna under andra världskriget för att i förekommande fall ge den romska befolkningen gottgörelse för de grymheter som nazisterna, andra regimer och deras allierade utsatte dem för under andra världskriget.

N.  Ett erkännande av folkmordet på romerna under andra världskriget och ett införande av en särskild europeisk minnesdag skulle således utgöra ett viktigt symboliskt steg i rätt riktning i kampen mot antiziganism samt bidra till ökade allmänna kunskaper om romernas historia i Europa.

1.  Europaparlamentet är djupt oroat över den framväxande antiziganismen, som tar sig uttryck i bl.a. antiromsk propaganda och våldsamma attacker mot romer i Europa, inklusive mord, som är helt oförenliga med Europeiska unionens normer och värderingar och utgör ett betydande hinder för både en framgångsrik social integrering av romerna och säkerställandet av vederbörlig respekt för deras mänskliga rättigheter.

2.  Europaparlamentet betonar att orsaken till diskriminering och marginalisering aldrig är inneboende svagheter hos den individ eller grupp som drabbas av diskrimineringen och marginaliseringen, utan snarare i huvudsak det övriga samhällets underlåtelse att erkänna vissa individers rättigheter och tillhandahålla de strukturer som krävs för att individerna i fråga ska kunna utöva dessa rättigheter.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ändamålsenligt sätt genomföra rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung, för att förebygga och eliminera diskriminering av romer, särskilt på områdena sysselsättning, utbildning och bostäder.

4.  Europaparlamentet understryker behovet att bekämpa antiziganism på alla nivåer och med alla medel, och betonar att denna företeelse är en mycket ihållande, våldsam, återkommande och allestädes närvarande form av rasism. Medlemsstaterna uppmanas att ytterligare intensifiera kampen mot antiziganism som en del den bästa praxis som de tillämpar för att främja de nationella strategierna för integrering av romer.

5.  Europaparlamentet välkomnar de romska gruppernas och icke-statliga organisationers delaktighet i arbetet med att genomföra de nationella strategierna för integrering av romer, och ser gärna att de i ytterligare utsträckning involveras i utformningen, övervakningen, utvärderingen och genomförandet av nämnda strategier.

6.  Europaparlamentet framhåller behovet att se till att särskilda åtgärder för kvinnors rättigheter och jämställdhetsintegrering inkluderas i de nationella strategierna för integrering av romer och att man inom ramen för de bedömningar som görs och den årsbaserade övervakning som sker tillämpar ett kvinnorätts- och jämställdhetsperspektiv i varje avsnitt av dessa strategier.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att behandla barn som en prioriterad fråga när de genomför EU-ramen för nationella strategier för integrering av romer, och framhåller på nytt vikten av att främja lika tillgång till bostäder, hälso- och sjukvård, utbildning och värdiga levnadsvillkor för romska barn.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på ändamålsenligt sätt genomföra rådets rambeslut 2008/913/RIF av den 28 november 2008 om bekämpande av vissa former av och uttryck för rasism och främlingsfientlighet enligt strafflagstiftningen, för att framgångsrikt kunna bekämpa antiziganism, antiromsk propaganda och våldsamma attacker mot romer samt motverka toleransen mot och förnekandet och den höggradiga trivialiseringen av folkmordet på romerna.

9.  Europaparlamentet påminner om att romerna är en del av Europas kultur och gemensamma värderingar, och uppmuntrar därför medlemsstaterna och andra europeiska länder att ta itu med den romska befolkningens historia genom dialoger med medborgare och unga, i synnerhet med avseende på folkmordet på romerna under andra världskriget.

10.  Europaparlamentet fördömer i allra högsta grad och helt entydigt alla former av rasism och diskriminering som romerna utsätts för, och understryker att problemet med antiziganism måste lösas med hjälp av verkningsfulla åtgärder för att åtgärder på andra områden i sin tur ska kunna bli effektiva.

11.  Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att på ändamålsenligt sätt övervaka och göra en bedömning av huruvida medlemsstaterna handlar i enlighet med EU:s grundläggande värderingar. Kommissionen uppmanas att inte bara se till att de grundläggande rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen respekteras i samtliga medlemsstater, utan även på ändamålsenligt sätt övervaka och göra en bedömning av huruvida medlemsstaterna handlar i enlighet med dessa värderingar och garantera att den utan undantag reagerar på eventuella fall av systematiska kränkningar.

12.  Europaparlamentet erkänner därför högtidligen folkmordet på romerna under andra världskriget som ett historiskt faktum.

13.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att officiellt erkänna detta folkmord och andra former av förföljelse – t.ex. deportering och internering – som romerna utsattes för under andra världskriget.

14.  Europaparlamentet deklarerar härmed att en europeisk minnesdag bör inrättas för att hedra minnet av offren för folkmordet på romer under andra världskriget och att dagen i fråga bör gå under namnet "Europeiska minnesdagen för förintelsen av europeiska romer".

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas och kandidatländernas regeringar och parlament, Europarådet, OSSE och Förenta nationerna.

(1) EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 112.

Rättsligt meddelande