Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2223(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0126/2015

Ingivna texter :

A8-0126/2015

Debatter :

PV 27/04/2015 - 24
CRE 27/04/2015 - 24

Omröstningar :

PV 28/04/2015 - 7.13
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0109

Antagna texter
PDF 289kWORD 336k
Tisdagen den 28 april 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
En ny EU-skogsstrategi för skogarna och den skogsbaserade sektorn
P8_TA(2015)0109A8-0126/2015

Europaparlamentets resolution av den 28 april 2015 om en ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (2014/2223(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (COM(2013)0659),

–  med beaktande av de arbetsdokument från kommissionens avdelningar som bifogats detta meddelande, SWD(2013)0342 och SWD(2013)0343,

–  med beaktande av rådets (jordbruk och fiske) slutsatser av den 19 maj 2014 om den nya EU-skogsstrategin,

–  med beaktande av Regionkommitténs förslag till yttrande av den 30 januari 2014 En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn,

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 10 juli 2014 över kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2006 om genomförandet av EU:s skogsbruksstrategi(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser,

–  med beaktande av Europa 2020-strategin inklusive Innovationsunionen och Ett resurseffektivt Europa,

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En EU-strategi för klimatanpassning (COM(2013)0216),

–  med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (COM(2011)0244),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och utskottet för industri, forskning och energi (A8-0126/2015),

A.  Europeiska unionen har inga befogenheter att utarbeta en gemensam skogspolitik, men vissa av EU:s politikområden kan påverka den nationella skogspolitiken, i en situation där det är medlemsstaterna som beslutar om politiken i fråga om skogsbruk och skogar.

B.  Trots att skogsfrågor uppenbart faller inom medlemsstaternas ansvarsområde kan skogsföretagen ha nytta av en bättre och aktivare samordning och en högre profil för denna ekonomiskt viktiga sektor, som garanterar sysselsättning på europeisk nivå, framför allt i landsbygdsområden, samtidigt som den skyddar ekosystemen och är miljönyttig för alla, utan att detta påverkar medlemsstaternas ansvar.

C.  Trä är en förnybar naturtillgång, som i Europa ofta underutnyttjas, och det måste, bland annat genom vidareutveckling och utbyte av fackkompetens, garanteras att denna råvara används på ett intelligent och hållbart sätt.

D.  Skogar är en källa till unika växter, djur och svampar.

E.  Skogarna har högst olika storlek och karaktär och i vissa medlemsstater är mer än halva territoriet täckt av skog. Ett hållbart skogsbruk har en enorm betydelse för värdeskapandet på lokal, regional, europeisk och internationell nivå, för tryggandet av sysselsättningen på landsbygden och såsom bidrag till ett samhälle som bygger på bioekonomi och är till nytta för människors hälsa, särskilt i strukturellt missgynnade regioner, och ger samtidigt ett viktigt bidrag till miljö- och klimatskydd samt biologisk mångfald.

F.  Skogsbiomassa är en mycket viktig källa till förnybar energi. Europas skogar absorberar och lagrar för närvarande omkring 10 procent av EU:s koldioxidutsläpp och bidrar därmed kraftigt till ansträngningarna för begränsning av klimatförändringarna.

G.  Urbaniseringen av vårt samhälle har lett till att unionsmedborgarna har mindre kontakt med skogen och inte vet särskilt mycket om skogsbruket eller dess inverkan på välståndet, sysselsättningen, klimatet, miljön, människors hälsa och hela den värdeskapande kedjan samt kopplingen till de bredare ekosystemen.

H.  Allt flera av EU:s politiska åtgärder ställer högre krav på skogarna. Dessa krav måste vara väl avvägda och krav på nya användningsområden för trä inom bioekonomin och för bioenergi måste åtföljas av resurseffektivitet, användning av ny teknik och respekt för gränsen för vad som hållbart kan levereras.

I.  Det europeiska skogsbruket präglas av hållbarhet och långsiktig planering och hållbarhetsprincipen borde inskärpas ännu kraftfullare på alla plan, från det lokala till det globala, för att skapa arbetstillfällen, skydda den biologiska mångfalden, begränsa klimatförändringarna och bekämpa ökenspridningen.

J.  Skogarnas roll för ekonomi, samhälle och miljö måste framhållas, också i samband med skyddet av och arbetet för kultur- och naturarvet och främjandet av hållbar (miljöanpassad) turism.

K.  Världens ökande befolkning innebär en växande efterfrågan på energi och därför bör skogar spela en viktigare roll i EU:s framtida energimix.

Allmänna synpunkter – skogens, skogsbrukets och den skogsbaserade sektorns betydelse för samhället

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om en ny EU-skogsstrategi och de tillhörande arbetsdokumenten och betonar att tyngdpunkten för en EU-skogsstrategi måste vila vid hållbart skogsbruk och ett hållbart handhavande av skogarnas mångsidiga roll ur synvinkel av ekonomi, samhälle och miljö. Skogsstrategin måste också säkerställa att gemenskapens politik med direkt eller indirekt anknytning till skogsbruk bättre samordnas och förs ut till kännedom. Parlamentet påpekar här att allt fler europeiska politiska initiativ inom sådana områden som ekonomisk politik och sysselsättningspolitik, energipolitik och miljö- och klimatskyddspolitik kräver ett starkare bidrag från skogsbrukets sida.

2.  Europaparlamentet betonar att man måste fastställa värdet på skogens ekosystemtjänster på ett mer systematiskt sätt och beakta det vid beslutsfattande inom både den offentliga och privata sektorn.

3.  Europaparlamentet påpekar att endast friska och stabila bergskogar fullt ut kan erbjuda skyddsfunktioner för människor och natur, genom att motverka laviner och jordskred och fungera som ett naturligt översvämningsskydd. Parlamentet påpekar att det framför allt i detta sammanhang är mycket viktigt med ett gränsöverskridande utbyte.

4.  Europaparlamentet understryker i detta sammanhang att alla försök att göra skogsbruket till en fråga för EU:s politik bör motverkas och att sektorns lokala och regionala grundval och medlemsstaternas behörighet att träffa avgöranden måste respekteras, under samtidig strävan efter konsekvens mellan EU:s och medlemsstaternas respektive behörighet.

5.  Europaparlamentet framhåller att skogarna i EU är högst mångskiftande, med avsevärt olika ägandeförhållanden, storlek, karaktär och aktuella utmaningar.

6.  Europaparlamentet betonar att EU i sin skogsstrategi måste ta hänsyn till att över halva territoriet i vissa medlemsstater är skogbevuxet och att hållbart förvaltade skogar är mycket viktiga mervärdesskapande faktorer på lokal och regional nivå samt för att garantera arbetstillfällen på landsbygden, samtidigt som de ger ett livsviktigt bidrag till miljön.

7.  Europaparlamentet understryker den särskilt värdefulla ställning som stabila blandskogar med inhemska lokalanpassade trädarter intar samt deras oumbärliga funktion i ekosystemet och deras bidrag till den biologiska mångfalden.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja skogsägarnas arbete för att bevara och även anlägga inhemska blandskogar av områdestypiskt slag.

9.  Europaparlamentet uttrycker sin besvikelse över att skogsarbetares arbetsvillkor inte tas med som en referenspunkt i den föreslagna strategin och ber kommissionen ta hänsyn till intelligent organisation av arbetet, höga tekniska standarder och arbetstillfällen av god kvalitet.

10.  Europaparlamentet konstaterar att över tre miljoner invånare i Europa i dag arbetar inom skogssektorn och betonar att man endast med hjälp av yrkeskunnig arbetskraft kan uppnå konkurrenskraft inom denna sektor.

11.  Europaparlamentet anser att EU:s skogsstrategi bör fastställa förutsättningarna för att EU ska kunna ordna med relevanta utbildningsmöjligheter och en arbetskraft som är fullt medveten om de aktuella utmaningarna och hoten inom skogssektorn, men också om de säkerhetsbestämmelser som är en del av skogsbruket.

12.  Europaparlamentet framhåller att det behövs en omfattande och helhetsbetonad gemensam strategi och välkomnar att skogarnas roll för ekonomin, miljön och samhället erkänts, liksom också de olika slag av nytta som skogarna och den skogsbaserade sektorn medför i EU.

13.  Europaparlamentet anser att detta erkännande ger en solid grund för stöd till EU:s skogssektor, bland annat med att förhindra och hantera skogskatastrofer, förbättra resurseffektiviteten, öka konkurrenskraften och sysselsättningen, stärka de skogsbaserade industrierna och bevara de ekologiska funktionerna.

14.  Europaparlamentet betonar att bioekonomin är mycket viktig för att kommissionens nya prioriteringar för tillväxt, sysselsättning och investeringar ska kunna uppnås.

15.  Europaparlamentet erkänner att EU har i uppgift att stödja sådana nationella politiska insatser som syftar till att uppnå ett aktivt, mångsidigt och hållbart skogsbruk, även skogsbruk för olika skogstyper, och att stärka samarbetet mot tilltagande gränsöverskridande hot, såsom skogsbränder, klimatförändringar och naturkatastrofer eller invasiva främmande arter.

16.  Europaparlamentet anser att strategin i högre grad måste behandla problemet med trädsjukdomar, såsom sjukdomen oak decline som härjar i Portugals, Frankrikes och Spaniens korkeksdungar, och som även påverkar särskilda skyddsområden och biosfärreservat.

17.  Europaparlamentet betonar att den förutspådda ökningen av efterfrågan på virke utgör såväl en möjlighet som en utmaning för skogarna och alla skogsbaserade sektorer, särskilt med tanke på att torka, skogsbränder, stormar och skadegörare förväntas orsaka fler och allvarligare skador på skogen på grund av klimatförändringarna. Parlamentet framhåller i detta sammanhang behovet av att skydda skogarna från dessa tilltagande hot och jämka samman deras produktiva och skyddande funktioner.

18.  Europaparlamentet välkomnar insatser för att öka skogstäckningen, särskilt med inhemska arter, i områden som inte lämpar sig för livsmedelsproduktion och i synnerhet i närheten av tätortsområden, för att reducera negativ uppvärmning, minska föroreningar och stärka bandet mellan människorna och skogen.

19.  Europaparlamentet stöder uttryckligen kommissionens strävanden för att långsiktigt främja sysselsättningen inom skogssektorn och skogarnas välståndsskapande roll i Europa.

20.  Europaparlamentet understryker att en hållbar produktion och användning av virke och andra skogsbaserade material, såsom kork och träderivat, inklusive textilfibrer, har stor betydelse för utvecklingen av hållbara ekonomiska koncept och skapandet av gröna arbetstillfällen.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka svårigheterna längre fram i leverantörsledet i samband med den ökande efterfrågan på framför allt rundvirke i tredjeland och att stödja denna sektor.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament så att den allt större gruppen kvinnliga skogsägare får särskilda former av rådgivning och stöd för en aktiv och hållbar skogsförvaltning.

23.  Europaparlamentet betonar att omkring 60 procent av EU:s skogar är privatägda, med omkring 16 miljoner privata skogsägare, och understryker i detta sammanhang egendomens och äganderättens betydelse och stöder alla åtgärder som gör det möjligt för intresseföreningar att delta i dialogen om att förstärka och förverkliga ett hållbart skogsbruk samt att förbättra informationsutbytet.

24.  Europaparlamentet påpekar att skogsägarna intar en nyckelposition på landsbygden och välkomnar i detta sammanhang erkänslan för skogsbruket och skogsjordbruket inom programmen för landsbygdens utveckling inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under perioden 2014–2020.

25.  Europaparlamentet anser att EU:s skogsstrategi skulle genomföras bättre med stöd av lämplig samordning med tillgänglig EU-finansiering, bl.a. Ejflu. 

26.  Europaparlamentet betonar samtidigt möjligheten för medlemsstater och regioner att anlita de medel som finns att tillgå inom deras respektive program för landsbygdsutveckling för att stödja hållbart skogsbruk och stärka skogsjordbruket och för att leverera kollektiva miljönyttigheter såsom produktion av syre, upptagande av koldioxid och skydd av grödor mot klimatets effekter samt stimulera lokala ekonomier och skapa gröna arbetstillfällen

27.  Europaparlamentet inser behovet av bättre transport och logistik för skogsbruk och utvinning av timmer. Medlemsstaterna uppmanas att utveckla hållbara system för logistik och avverkning med minskade negativa effekter på klimatet, inklusive användning av lastbilar och fartyg som drivs med hållbara biodrivmedel samt ökad användning av järnvägar. Parlamentet uppmuntrar till att EU:s strukturfonder och program för landsbygdsutveckling ska användas för dessa ändamål.

28.  Europaparlamentet erkänner att skogarna är samhällsnyttiga med tanke på medborgarnas fysiska och psykiska hälsa och att kollektiva nyttigheter som levererats av skogar har stort värde ur miljö- och rekreationssynvinkel och bidrar till livskvalitet, särskilt när det gäller syretillförsel, koldioxidbindning, luftfiltrering, lagring och filtrering av vatten, erosionskontroll och lavinskydd, samt som plats för friluftsverksamhet.

29.  Europaparlamentet efterlyser kollektivtrafik mellan stadsområden och skogar för att man lättare ska kunna komma ut i skog och skogsmark.

30.  Europaparlamentet framhåller vikten av annan verksamhet med anknytning till skogen, såsom insamling av skogsprodukter av annat slag än trä, exempelvis svamp eller bär, liksom också att skogen är viktig som betesmark och för biodlarna.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ekonomisk verksamhet som kan tjäna som råvarukälla för läkemedels-, kosmetik- och livsmedelsindustrin och som ett alternativt sätt att komma till rätta med arbetslösheten och flykten från landsbygden, samt också att föra fram produkterna från sådan verksamhet såsom nyttiga för människors hälsa.

Resurseffektivitet – trä som hållbar råvara (hållbart skogsbruk)

32.  Europaparlamentet betonar att både användningen av timmer och andra avverkade träprodukter som förnybara och klimatvänliga råvaror och det hållbara skogsbruket självt spelar en viktig roll för uppnåendet av Europeiska unionens samhällspolitiska mål, t.ex. energiomställning, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och genomförande av målen för Europa 2020-strategin samt målen i fråga om biologisk mångfald. Parlamentet konstaterar att en avsaknad av aktivt skogsbruk skulle motverka dessa mål.

33.  Europaparlamentet betonar att skogar som sköts tar upp mera koldioxid än skogar som inte sköts, och understryker vikten av hållbart skogsbruk för att maximera koldioxidbindningspotentialen i EU:s skogar.

34.  Europaparlamentet anser att skogarna inte enbart ska betraktas som kolsänkor.

35.  Europaparlamentet framhåller att man måste se till att Europas skogsresurser och trämaterial används och återanvänds effektivt, eftersom man på det sättet kan minska underskottet i unionens handelsbalans, förbättra EU:s självförsörjning med trä och konkurrenskraften inom EU:s skogsnäring, bidra till en minskning av icke hållbart skogsbruk, skydda miljön och minska avskogningen i tredjeländer.

36.  Europaparlamentet stöder uttryckligen en resurseffektiv användning av trä såsom en förnybar och mångsidig råvara med begränsad tillgång och vänder sig mot en rättsligt bindande prioritering i samband med användningen av trä, eftersom detta inte bara inskränker marknaden för energi samt utvecklingen av nya och innovativa användningar av biomassa utan också, redan av infrastrukturella skäl, mångenstädes på landsbygden och i perifera områden är omöjligt att genomföra.

37.  Europaparlamentet stöder ett öppet och marknadsorienterat grepp på frågeställningarna, tillsammans med frihet för alla marknadsdeltagare, genom att lokalavverkat timmer ges förtur, för att koldioxidavtrycket till följd av transporter från andra länder ska minimeras och hållbar lokal produktion stimuleras.

38.  Europaparlamentet anser, med tanke på att några av unionens största biomassaresurser finns i dess mest glesbefolkade och avlägset belägna områden, att strategin också bör ta full hänsyn till dessa områdens särdrag.

39.  Europaparlamentet erkänner träets värde för energiändamål, där det dels bidrar till kampen mot energifattigdom och till målen för förnybar energi inom den klimat- och energipolitiska ramen för 2030 och dels öppnar nya affärsmöjligheter.

40.  Europaparlamentet anser att den nya skogsstrategin bör tillåta ett utökat samarbete i fråga om skogsindustrins struktur och omgrupperingen av aktörerna för att skogsresurserna ska tas till vara på bästa sätt.

41.  Europaparlamentet anser att hållbart skogsbruk måste utgå från allmänt erkända och godkända principer och verktyg, såsom kriterier och indikatorer för hållbart skogsbruk som alltid inriktar sig på sektorn som helhet, oavsett vilket slutändamål träet har.

42.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att tillsammans med medlemsstaterna och berörda parter utforma långtgående, objektiva och bevisbara kriterier och indikatorer för hållbart skogsbruk, med beaktande av det arbete som genomförts inom Forest Europe (ministerkonferensen till skydd för skogarna i Europa)(2), som erbjuder en allmäneuropeisk grund för en enhetlig rapportering om hållbart skogsbruk och en grundval för hållbarhetscertifieringar, med samtidig hänsyn tagen till de olika typer av skogar som finns i Europa.

43.  Europaparlamentet erkänner att den växande efterfrågan på skogsråvaror, framför allt till följd av att antalet förnybara energikällor från biomassa ökat, förutsätter nya åtgärder för att öka tillgången på trä för att garantera ett hållbart utnyttjande av skogarna.

44.  Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att man kommit långt med förhandlingarna inom ramen för Forest Europe, som syftar till att skapa en ”europeisk skogskonvention”(3) såsom en bindande ram för hållbart skogsbruk och för en bättre sammanjämkning av intressena inom skogspolitiken, och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att göra allt för att återuppta och föra vidare förhandlingarna till ett framgångsrikt slut.

45.  Europaparlamentet anser att skogsbruksplaner eller motsvarande instrument kan bli viktiga strategiska redskap för genomförande av konkreta åtgärder på företagsnivå, med tanke på långtidsplanering och förverkligande av ett hållbart skogsbruk i Europas skogar. Parlamentet framhåller dock att genomförandet av de konkreta åtgärder som ingår i dessa planer också i fortsättningen måste regleras av nationell lagstiftning.

46.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, i enlighet med subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, övervaka och främja genomförandet av skogsbruksplanerna, utan att skapa onödiga administrativa bördor.

47.  Europaparlamentet välkomnar att det gjorts en klar åtskillnad mellan skogsbruksplanerna, och förvaltningsplanerna enligt Natura 2000.

48.  Europaparlamentet påpekar att det endast är för förmånstagare med innehav över en viss nivå som skogsbruksplaner är ett villkor för att erhålla EU-medel för landsbygdsutveckling och att skogar som understiger denna gräns är undantagna. Likvärdiga instrument kan också godkännas.

49.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att till fullo använda sig av den flexibilitet som finns när man genomför lagstiftning, särskilt till förmån för mindre aktörer.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament och stödja nya affärsmodeller, till exempel produktionskooperativ, som sporrar små privata skogsägare till ett aktivt och hållbart skogsbruk.

51.  Europaparlamentet understryker att ett lyckat genomförande av strategin förutsätter en konkret och långsiktig handlingsplan, där man betonar tillgängliggörandet och det hållbara utnyttjandet av virke från skogarna, i syfte att skapa mervärde och arbetstillfällen, samtidigt som man tillhandahåller åtgärder för att stärka privata skogsbolag och stödja sammanslutningar av skogsägare.

52.  Europaparlamentet understryker att en effektiv resursförvaltning bör omfatta stödprogram för att plantera skog på mark som inte är lämplig för jordbruk och för att motverka minskningar av skogsbeståndet.

Forskning och utveckling – utbildning och fortbildning

53.  Europaparlamentet anser att praktisk tillämpning av forskning bör prioriteras, eftersom hela sektorn kan ha nytta av nya idéer och eftersom de skogsbaserade industrierna har stor tillväxtpotential. Parlamentet anser också att ytterligare investeringar i innovation inom sektorn kan skapa nya produktionsnischer och effektivare industriprocesser som skulle medföra smartare användning av tillgängliga resurser och minimera negativa följder för skogsresurserna.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, ur synvinkel av skogsbruk och trävaror, undersöka arbetsprioriteringarna i de europeiska programmen för forskning och utveckling (Horisont 2020) och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme), samt att vid behov utveckla nya instrument för den skogsbaserade sektorn och främja riktad forskning om kostnadseffektiva lösningar för nya, innovativa timmerprodukter, till stöd för utvecklingen av den hållbara träbaserade bioekonomin.

55.  Europaparlamentet välkomnar nyttan med att dela med sig av bästa praxis och förhandenvarande kunskaper om skogar mellan medlemsstaterna, och uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja utbyten mellan näringslivet, vetenskapen och producenterna.

56.  Europaparlamentet betonar vikten av stöd till EU:s ramprogram för forskning, utveckling och innovation för att uppnå en smart och hållbar tillväxt, produkter med högre mervärde, en renare teknik och en hög grad av tekniska framsteg, framför allt inom områden såsom raffinerade biodrivmedel och byggande av industrifastigheter av trä, tillsammans med sektorerna för bilar och textilier.

57.  Europaparlamentet påminner om att den bioekonomiska marknaden enligt kommissionen år 2009 beräknades vara värd över 2 000 miljarder euro, tillhandahålla 20 miljoner arbetstillfällen och stå för 9 procent av den totala sysselsättningen i EU.

58.  Europaparlamentet påpekar att varje euro som investeras i bioekonomisk forskning och innovation enligt Horisont 2020 kommer att generera omkring 10 euro i mervärde. Parlamentet framhåller att skogen är mycket viktig för bioekonomin nu och kommer att fortsätta att vara det i framtiden.

59.  Europaparlamentet anser att man bör uppmuntra till att ersätta oljebaserade eller energiintensiva råvaror med trä och avverkade träprodukter, i linje med framstegen inom forskning och teknik, vilket kan bidra positivt till ytterligare vinster både när det gäller att begränsa klimatförändringarna och skapa fler arbetstillfällen.

60.  Europaparlamentet betonar att det behöver genomföras en kostnadsbedömning av all EU-lagstiftning som påverkar den skogsbaserade industrins värdekedja, för att man ska få bort all onödig och betungande byråkrati och fastställa ramar som skapar förutsättningar för att öka industrins långsiktiga konkurrenskraft på ett hållbart sätt. Parlamentet anser även att man måste stödja principen om att lagförslag som påverkar skogssektorn och den skogsbaserade industrins värdekedja noggrant bör bedömas med en konsekvensanalys.

61.  Europaparlamentet anser att en breddad kunskapsbas om skogarna har mycket stor betydelse för forskningen och att tillförlitlig information är oumbärlig för genomförandet av skogsstrategin.

62.  Europaparlamentet konstaterar att det finns tillgång till informations- och övervakningsresurser genom Copernicusprogrammet och andra rymdinitiativ på EU-nivå, och förordar en utökad användning av dessa resurser och verktyg.

63.  Europaparlamentet påpekar i detta sammanhang att de nationella skogstaxeringarna innebär en omfattande övervakning för inventeringarna av skogarna och tillgodoser både den regionala aspekten och kravet på mindre byråkrati och kostnader.

64.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens insatser för att inrätta ett europeiskt skogsinformationssystem baserat på nationella uppgifter och initiativ som förbättrar möjligheterna att jämföra nya och befintliga data med varandra och vill förstärka analysen av uppgifterna om ekonomi och sysselsättning inom skogsbruket och skogsindustrin.

65.  Europaparlamentet anser särskilt att det behövs mer långsiktiga datasammanställningar för att bidra till förståelsen av trender inom skogsbruket och dess anpassning till klimatförändringar.

66.  Europaparlamentet anser att en kvalificerad och välutbildad arbetskraft är mycket viktig för framgångsrikt genomförande av ett hållbart skogsbruk och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram åtgärder och att, i mån av möjlighet, använda nuvarande europeiska instrument såsom Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EFL), Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF) och de europeiska utbildningsprogrammen (Utbildning 2020) för att motverka bristen på kvalificerad arbetskraft inom skogsbruket.

67.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja förberedelsearbetet med informationskampanjer för skogssektorn och att öka informationen om möjligheterna för denna sektor att bekämpa arbetslöshet och avfolkning samt få den att framstå som mera attraktiv för unga människor.

68.  Europaparlamentet anser att det bör tas fram program för utbildning och fortbildning, framför allt också för nykomlingar inom branschen och för unga skogsbrukare samt för dagens anställda inom byggindustrin så att de får större kunskap om vilka möjligheter användning av trä skapar, för att man ska få garantier för en fortsatt kunskapsöverföring inom skogsbruket och industrisektorerna i efterföljande led.

69.  Europaparlamentet konstaterar att en hållbar förvaltning under skogsprodukternas hela livscykel kan ge ett betydande bidrag till uppnåendet av målen för en grön ekonomi, i synnerhet de mål som är knutna till åtgärder för att begränsa klimatförändringarnas effekter och till en effektiv resursanvändning.

70.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör främja hållbar användning av skogsprodukter inom bostadssektorn, bland annat då det byggs mer överkomliga bostäder utgående från råvaror från hållbara källor.

71.  Europaparlamentet påpekar vikten av traditionella användningsändamål med högt värde och fortsatt enorm tillväxtpotential, såsom när trä används för byggnads- eller förpackningsändamål.

72.  Europaparlamentet konstaterar att den aktuella tekniska utvecklingen möjliggör byggande av bostadsområden med hög kapacitet som till största delen tillverkats av trä och därmed avsevärt minskar byggsektorns koldioxidutsläpp.

73.  Europaparlamentet betonar att olika medlemsstater har olika regelverk för användningen av trä inom byggindustrin och efterlyser därför ett åtagande om antagande av EU-regler för att öka användningen av trä i byggnader.

74.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla initiativ för att stödja kunskaps- och tekniköverföring och att till fullo utnyttja befintliga EU-program för att stödja forskning och innovation inom skogsbruket och den skogsbaserade sektorn.

75.  Europaparlamentet konstaterar att det finns betydande luckor i den vetenskapliga och tekniska forskningen om anpassning av skogsbruket till klimatförändringar och även om effekten av en ökning av skadegörare och sjukdomar, vilket utgör ett allvarligt hot mot Europas skogar och skogsbaserade sektorer.

76.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att arbeta för ökad medvetenhet, dels om de europeiska skogarnas och skogsbrukets roll för ekonomin, miljön och samhället, dels om vilken betydelse den hållbara skogsbaserade bioekonomin och träet har, såsom en av EU:s viktigaste förnybara råvaror.

77.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att främja vetenskapligt forskningsarbete som syftar till rationell användning av biomassa och utveckling av snabbväxande energigrödor samt att utarbeta en modell för ekonomiska incitament för användningen av restprodukter från biomassa.

Globala utmaningar – miljön och klimatförändringarna

78.  Europaparlamentet betonar att hållbart skogsbruk har en positiv inverkan på den biologiska mångfalden och på begränsningen av klimatförändringarna och kan minska riskerna för skogsbränder, skadedjursangrepp och sjukdomar.

79.  Europaparlamentet betonar att EU har beslutat att förlusten av biologisk mångfald och förstöringen av ekosystemtjänsterna, däribland pollinering, måste stoppas, att ekosystemen och deras tjänster måste bevaras och att minst 15 % av de förstörda ekosystemen måste ha återställts senast 2020. Dessutom har EU slagit fast att skogsförvaltningen måste vara hållbar, att skogarna, deras biologiska mångfald och de tjänster de tillhandahåller måste skyddas och, i möjligaste mån, stärkas och att skogarnas motståndskraft mot klimatförändringar, bränder, stormar, skadegörare och sjukdomar måste förbättras. Parlamentet betonar därför att det måste utarbetas och genomföras en förnyad EU-skogsstrategi för att hantera de många krav som ställs på skogen och de många fördelar som skogen ger och för att bidra till ett mer strategiskt tillvägagångssätt för skydd och förbättring av skogarna, bl.a. genom hållbar skogsförvaltning(4).

80.  Europaparlamentet påpekar att andra frågor bör ytterligare undersökas, framför allt problemet med de alltför stora populationerna av gräsätande djur och med skogens hälsa, och att man dessutom bör underlätta hållbar timmerproduktion, genetiska skogsbruksresurser, åtgärder för förebyggande och bekämpning av skogsbränder samt för undvikande av erosion och för vegetationstäckets återhämtning.

81.  Europaparlamentet konstaterar att energiskogsbruk med snabb omsättning skulle ge en hållbar produktion av träbiomassa, som samtidigt bevarar landskapet och därmed minskar risken för jorderosion och jordskred på obrukad eller nedlagd jordbruksmark.

82.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta specifika åtgärder för att uppnå Aichi-mål 5, enligt vilket förlusten av alla naturliga livsmiljöer, inklusive skogar, bör minskas med minst hälften fram till 2020 och, där så är möjligt, sänkas till nära noll, och försämringen och fragmenteringen bör reduceras kraftigt.

83.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utforma sin skogsbrukspolitik på ett sätt som tar full hänsyn till skogarnas viktiga funktioner, dvs. att skydda den biologiska mångfalden, förhindra jorderosion, binda koldioxid och rena luften, samt upprätthålla vattnets kretslopp.

84.  Europaparlamentet påpekar att bioekonomin är ett nyckelinslag för intelligent och miljövänlig tillväxt i Europa och för förverkligandet av målen inom flaggskeppsinitiativen ”Innovationsunionen” och ”Ett resurseffektivt Europa” inom ramen för Europa 2020-strategin och att trä som råvara spelar en betydande roll för framsteg i riktning mot en biobaserad ekonomi.

85.  Europaparlamentet betonar behovet av att omgående utreda hur skogsbiomassa som energikälla bidrar till växthuseffekten, beroende på vilken metod som används, och kartlägga vilka metoder som i störst utsträckning kan bidra till en minskning av klimatförändringarna inom för politiken relevanta tidsramar.

86.  Europaparlamentet anser att tillämpningen av bioekonomikonceptet måste främjas samtidigt som man tar hänsyn till gränserna för hållbarhet vad gäller råvaruförsörjningen, för att gynna skogsbrukskedjornas ekonomiska lönsamhet genom innovation och tekniköverföring.

87.  Europaparlamentet efterlyser mera stöd till olika skogsprodukter, så att efterfrågan på olika skogsprodukter avvägs och utvärderas mot möjligheten till hållbar produktion och de andra ekosystemfunktioner och ekosystemtjänster som skogen tillhandahåller.

88.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över avskogningstakten i världen, särskilt i utvecklingsländer och ofta på grund av olaglig avverkning.

89.  Europaparlamentet stöder mekanismer som främjar en global vidareutveckling av skogsbruket i riktning mot ett mer hållbart utnyttjande och pekar i det sammanhanget framför allt på EU:s direktiv om trä(5)som syftar till att bekämpa olagligavverkningar och utsläpp på marknaden av olagligt timmer som importerats från tredjeländer, samt på systemet med licenser för import av trä i Europeiska gemenskapen (Flegt)(6) samt på de frivilliga partnerskapsavtalen.

90.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra den emotsedda översynen av hur EU:s timmerförordning fungerat och om hur effektiv den varit och betonar att en ny förordning bör vara proportionerlig och söka nedbringa onödiga kostnader och rapporteringskrav för Europas skogsägare och skogvaktare, utan att för den skull syftet med förordningen äventyras.

91.   Givet de utmaningar som global uppvärmning och klimatförändringar medför anser Europaparlamentet att ekosystem och artpopulationer måste vara sunda, präglade av biologisk mångfald och robusta för att vara motståndskraftiga.

92.  Europaparlamentet understryker de möjligheter som erbjuds av Natura 2000-områdena där man, tack vare de unika naturtillgångarna, kan skapa produkter och tjänster med högt miljövärde och kulturvärde.

93.  Europaparlamentet understryker vikten av sunda skogsekosystem med livsmiljöer för djur och växter, men betonar att välmenande lagstiftning av typ EU:s livsmiljödirektiv, påverkar beslut om markförvaltning och därför måste genomföras korrekt.

94.  Europaparlamentet erkänner den roll som skogarna har för närstående sektorer och poängterar i detta sammanhang att det är viktigt att stödja odling av honungsväxter som även främjar pollineringsprocessen.

95.  Europaparlamentet anser att vissa problem berör skogsindustrin på global nivå, särskilt olaglig avverkning, och uppmanar därför kommissionen att stärka stödet till den skogsbaserade sektorn i internationella sammanhang.

96.  Europaparlamentet konstaterar att efterfrågan på biomassa, särskilt trä, ökar och välkomnar därför kommissionens och medlemsstaternas insatser för att stödja utvecklingsländerna i deras åtgärder att förbättra skogspolitiken och skogslagstiftningen, framför allt inom ramen för REDD+(7) (bekämpning av de utslagsgivande faktorerna för avskogning och skogsförstörelse).

97.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en handlingsplan om avskogning och skogsförstörelse för att ta itu med de mål som anges i kommissionens meddelande om avskogning, såsom det efterlyses i det sjunde miljöhandlingsprogrammet Parlamentet anser att det är viktigt att besluta inte bara att bevara och sköta befintliga skogar utan också att återplantera avskogade områden.

98.  Europaparlamentet anser dessutom att särskild hänsyn måste tas till behovet av omfattande återbeskogning i de områden som drabbats av upprepade skogsbränder.

Genomförande och rapportering

99.  Europaparlamentet betonar att genomförandet av EU:s skogsstrategi bör vara en flerårig samordnad process där Europaparlamentets synpunkter bör beaktas och att strategin bör genomföras effektivt och konsekvent och med ett minimum av byråkrati.

100.  Europaparlamentet beklagar att genomförandeprocessen delvis inletts innan parlamentet antagit sin ståndpunkt, och anser att detta inte är i linje med målsättningen att förbättra samordningen av skogsrelaterad politik, vilken kommissionen anger i sin strategi.

101.  Europaparlamentet anser att den nya strategin måste innefatta kopplingar mellan EU:s och medlemsstaternas finansieringsstrategier och planer och att planeringen, finansieringen och genomförandet av sektorsöverskridande verksamhet, finansiering och genomförande måste bli mera konsekvent.

102.  Europaparlamentet efterlyser ett inkluderande, välstrukturerat och balanserat genomförande av strategin.

103.  Europaparlamentet anser därför att mandatet för den ständiga kommittén för skogsbruk bör förstärkas och ges bättre resurser så att kommissionen till fullo kan utnyttja medlemsstaternas sakkunskap i samband med genomförandet av den nya EU-skogsstrategin på EU-nivå. Kommissionen uppmanas därför att i tillräckligt god tid samråda med den ständiga kommittén för skogsbruk, innan initiativ eller förslag till texter som påverkar skogsbruket och skogsindustrin utarbetas.

104.  Europaparlamentet framhåller att Civil Dialogue Group on Forestry and Cork spelar en viktig roll och begär att den vederbörligen involveras i genomförandet av strategin.

105.  Europaparlamentet anser att skogsfrågornas gränsöverskridande karaktär innebär att kommissionens olika tjänsteavdelningar måste samarbeta internt vid behandlingen av åtgärder som kan påverka den särskilda karaktären hos hållbart skogsbruk och anknutna industrier. Parlamentet uppmanar därför GD Miljö, GD Klimatpolitik, GD Jordbruk, GD Energi och GD Forskning och innovation att samarbeta strategiskt för ett effektivt genomförande av strategin genom bättre samordning och informationsinsatser.

106.  Europaparlamentet påpekar, med anledning av kommissionens förteckning över prioriteringar för tillväxt, sysselsättning och investeringar, att man vid genomförandet av den nya EU-skogsstrategin också bör prioritera främjandet av en konkurrenskraftig och hållbar skogssektor, stöd till områden på landsbygden och i städerna, breddande av kunskapsbasen, skydd av skogarna och bevarande av deras ekosystem, främjande av samarbete och kommunikation och en utökad användning av trä och andra skogsprodukter än trä.

107.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att komplettera strategin med en kraftfull handlingsplan med specifika åtgärder och att inför parlamentet årligen avlägga rapport om vilka framsteg som gjorts vid genomförandet av specifika åtgärder inom strategin.

108.  Europaparlamentet vill att det tillsätts ett utvidgat utskott AGRI – ENVI – ITRE för att det ska gå att föra en balanserad diskussion om framstegen med genomförandet av den nya EU-skogsstrategin.

o
o   o

109.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT C 290 E, 29.11.2006, s. 413.
(2) Forest Europe – Ministerkonferens till skydd för skogarna i Europa, mellanstatlig förhandlingskommitté för ingående av ett rättsligt bindande avtal om Europas skogar: http://www.foresteurope.org/
(3) Se även http://www.forestnegotiations.org/
(4) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1386/2013/EU av den 20 november 2013 om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 – Att leva gott inom planetens gränser.
(5) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 995/2010 av den 20 oktober 2010 om fastställande av skyldigheter för verksamhetsutövare som släpper ut timmer och trävaror på marknaden.
(6) Rådets förordning (EG) nr 2173/2005 av den 20 december 2005 om upprättande av ett system med Flegtlicenser för import av timmer till Europeiska gemenskapen (Flegt = skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog).
(7) Program för minskade utsläpp från avskogning och skogsförstörelse: http://unfccc.int/methods/redd/items/7377.php

Rättsligt meddelande