Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2156(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0057/2015

Ingivna texter :

A8-0057/2015

Debatter :

PV 30/04/2015 - 3
CRE 30/04/2015 - 3

Omröstningar :

PV 30/04/2015 - 10.7
CRE 30/04/2015 - 10.7
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0183

Antagna texter
PDF 389kWORD 344k
Torsdagen den 30 april 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2013
P8_TA(2015)0183A8-0057/2015

Europaparlamentets resolution av den 30 april 2015 om Europeiska investeringsbanken – Årsrapport för 2013 (2014/2156(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens verksamhetsberättelse 2013,

–  med beaktande av Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2013,

–  med beaktande av artiklarna 15, 126, 175, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och dess protokoll nr 5 om EIB:s stadga,

–  med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2012 om innovativa finansiella instrument inom ramen för nästa fleråriga budgetram(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2011(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2014 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2012(3),

–  med beaktande av rapporten från Europeiska rådets ordförande av den 26 juni 2012 Mot en verklig ekonomisk och monetär union,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2012 om Europas attraktionskraft på investerare(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2014 om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin (COM(2014)0168),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 och 29 juni 2012, som särskilt förutser en ökning av EIB:s kapital med 10 miljarder euro,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 27 och 28 juni 2013, där rådet efterlyser en ny investeringsplan för att stödja små och medelstora företag och stimulera finansieringen av ekonomin,

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 22 maj 2013, där det sattes som mål att mobilisera alla EU:s politiska åtgärder för att stödja konkurrenskraft, sysselsättning och tillväxt,

–  med beaktande av kommissionens meddelanden om innovativa finansiella instrument, med beaktande av kommissionens meddelanden om innovativa finansiella instrument En ram för nästa generations innovativa finansiella instrument – EU:s plattformar för eget kapital och lån (COM(2011)0662) och En pilotfas för Europa 2020-initiativet om projektobligationer (COM(2011)0660),

–  med beaktande av kapitalökningen för Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD), särskilt med avseende på frågan om förhållandet mellan EIB och EBRD,

–  med beaktande av beslutet att utvidga räckvidden för EBRD till att omfatta Medelhavsområdet(6),

–  med beaktande av det nya samförståndsavtalet mellan EIB och EBRD, som undertecknades den 29 november 2012,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU av den 25 oktober 2011(7) om EIB:s externa mandat 2007–2013,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 om en investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetkontrollutskottet och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0057/2015), och av följande skäl:

A.  Alla tillgängliga resurser från medlemsstaterna och EU, även EIB:s resurser, måste utan dröjsmål effektivt utnyttjas för att uppmuntra och öka de offentliga och privata investeringarna, främja konkurrenskraften, återskapa en hållbar och inkluderande tillväxt och främja skapandet av arbetstillfällen av bra kvalitet och infrastruktur, i linje med Europa 2020-strategin och med beaktande av att EIB är ett instrument som är utformat för att stödja social sammanhållning, och kan ge värdefullt stöd till medlemsstater som har problem i den allvarliga socioekonomiska situation som vi genomlever.

B.  Den ekonomiska och finansiella krisen tillsammans med åtstramningspolitiken har drabbat den ekonomiska tillväxten hårt i många medlemsstater och snabbt försämrat de sociala förhållandena, vilket har lett till att ojämlikheterna och obalansen mellan de europeiska regionerna ständigt ökar. Detta leder i sin tur till att målet för social sammanhållning och verklig konvergens inte uppnås och till destabilisering av den europeiska integrationen och demokratin.

C.  EIB är inte någon kommersiell bank och bör även i fortsättningen spela den viktiga rollen som katalysator för finansieringen av sunda offentliga och privata långsiktiga investeringar, samtidigt som banken fortsätter att tillämpa en mycket ansvarsfull bankpraxis för att upprätthålla sin mycket starka kapitalposition vilket inverkar positivt på lånevillkoren.

D.  Särskilda ansträngningar bör göras för att utöka de gemensamma insatserna (genom att kombinera EIF eller andra garantiverktyg) för att finansiera såväl små och medelstora företag som materiell och immateriell hållbar infrastruktur, eftersom en av orsakerna till nedgången i investeringar och utlåning är den minskade konkurrenskraften hos medlemsstaternas ekonomier.

E.  EIB bör fortsätta uppfylla sitt åtagande för att finansiera projekt som en del av EU:s yttre åtgärder, samtidigt som hänsyn tas till höga sociala och miljömässiga normer.

F.  EIB bör välja investeringsprojekt på ett oberoende sätt och med hänsyn till projektets bärkraft, mervärde och effekter för den ekonomiska återhämtningen.

G.  EIB bör förändras mot modellen för en utvecklingsbank och förbättra den makroekonomiska samordningen med medlemsstaterna.

H.  EIB måste vara en bank för kunskap och god praxis, inte bara ett finansinstitut.

I.  Marknaden för värdepapperisering i Europeiska unionen är relativt liten och synnerligen koncentrerad med begränsad värdepapperisering av lån till små och medelstora företag och den har dessutom minskat till följd av krisen.

Investeringar

1.  Europaparlamentet noterar i EIB:s årsrapport för 2013 att bankens finansieringsverksamhet har ökat med 37 % till 75,1 miljarder euro och genomförandet av EIB:s kapitalökning under 2013. Parlamentet är bekymrat över situationen med ekonomiskt stillastående i EU och särskilt över den betydande nedgången i offentliga och privata investeringar – ungefär 18 % under nivån 2007 – och den dramatiska minskningen med 35 % av utlåningen till små och medelstora företag mellan 2008 och 2013. Parlamentet understryker att en sådan minskning innebär ett enormt hinder för en hållbar återhämtning och för verkliga framsteg mot genomförandet av Europa 2020-målen.

2.  Europaparlamentet påpekar att ur detta perspektiv visar nationella prognoser att nästan hälften av alla medlemsstater inte kommer att uppnå sina nationella mål för utbildningsprogram och minskning av växthusgasutsläppen senast 2020 och att utvecklingstendenserna för sysselsättning och fattigdomsminskning är ännu sämre.

3.  Europaparlamentet anser att förstärkningen av EIB:s finansieringsinstrument inte utgör någon ersättning för nationell ekonomisk politik och strukturella reformer som är inriktade på hållbar tillväxt och skapandet av arbetstillfällen.

4.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande om en investeringsplan för Europa (COM(2014)0903) som inbegriper befintligt kapital och har ambitionen att generera privat kapital till en multiplikatoreffekt på 1:15. Parlamentet noterar avsikten att gjuta nytt liv i EU:s ekonomi genom att 315 miljarder euro görs tillgängliga under de kommande tre åren inom ramen för den nya europeiska fonden för strategiska investeringar. Parlamentet framhåller att genomförandet av investeringsplanen kommer att kräva en personalökning hos EIB för att banken ska kunna uppfylla sitt åtagande.

5.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang inrättandet av en arbetsgrupp som leds av kommissionen och Europeiska investeringsbanken och noterar de lagstiftningsförslag som ska antas inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet för att inrätta Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi). Parlamentet understryker att det är mycket viktigt att dessa lagstiftningsförslag innehåller ett högkvalitativt styrnings- och urvalsförfarande och en övervaknings- och utvärderingsram för demokratiskt ansvar som ska ligga till grund för fonden och som så transparent som möjligt anger de kriterier som ska tillämpas när man bestämmer vilka projekt som ska anses lämpliga att ingå i projektplaneringen.

6.  Europaparlamentet räknar med att kommissionens investeringsplan ska främja och underlätta tillgången till finansiering i de medlemsstater och regioner som har hög arbetslöshet och en BNP per capita som ligger under EU-genomsnittet.

7.  Europaparlamentet anser att projekt med ett europeiskt mervärde och en positiv kostnads-nyttoanalys bör prioriteras. Parlamentet betonar att det är viktigt att genomföra projekt som kan få maximal verkan vad beträffar skapande av sysselsättning. Parlamentet understryker behovet att fokusera på projekt med högre risk som inte har så lätt att få banklån beviljade. Parlamentet varnar för att arbetsgruppen kan komma att utsättas för politiska påtryckningar att gynna projekt som stöds av vissa särintressen, vilket kan leda till en snedfördelning av de finansiella medlen till olönsamma investeringar som inte ligger i allmänhetens intresse.

8.  Europaparlamentet betonar att de garantier som kommissionen räknar med för Efsis del inte utgör nya pengar, utan omfördelade resurser. Parlamentet framhåller att det är ytterst viktigt att alternativkostnaderna för en sådan omfördelning identifieras och att det därför uttryckligen fastställs i vilken utsträckning den totala avkastningen från de ytterligare investeringar som ska medfinansieras av Efsi förväntas överstiga den avkastning som hade genererats om de omfördelade resurserna hade fördelats enligt den ursprungliga planen.

9.  Europaparlamentet påpekar att syftet med projekturvalsförfarandet bör vara att undvika utträngnings- och ombildningseffekter och att det därför bör vara inriktat på projekt med ett europeiskt mervärde med hög innovationsbaserad potential som uppfyller tilläggskriterierna. Parlamentet betonar att sysselsättningspotentialen måste beaktas för de projekt som väljs ut i EU-länder med massarbetslöshet.

10.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att i sina kommande lagstiftningsförslag göra en noggrann analys av de delar av EU:s budgetram som förväntas stå för Efsi-garantierna, så att alternativkostnaderna för en omfördelning av dessa resurser kan minimeras. Parlamentet uppmanar dessutom rådet, kommissionen och EIB-rådet att i vederbörlig ordning göra en bedömning av de omfördelningseffekter som investeringsplanen ger, dvs. en eventuell ökning av investerarnas vinster på bekostnad av konsumenterna som måste betala för att använda ny infrastruktur, för att säkerställa en lämplig avkastning på investeringen. Parlamentet uppmanar EIB och kommissionen att ytterligare analysera investeringsgapet i EU med avseende på dess sammansättning, dvs. huruvida det råder brist på privata eller offentliga investeringar och att ange vilken typ av investeringar, dvs. privata eller offentliga, som ska bli föremål för stöd, och hur stora produktiva effekter som förväntas av investeringen.

11.  Europaparlamentet noterar att Europeiska centralbanken har uttryckt att man är redo att på andrahandsmarknaden köpa obligationer som emitterats av Efsi, om fonden själv skulle emittera sådana obligationer eller om EIB skulle göra detta på fondens vägnar.

12.  Europaparlamentet påpekar att det krävs en ny balans mellan bättre utvärderingar och bästa möjliga investeringar samt att ekonomin måste styras mot hållbar tillväxt och en återhämtning med ökad sysselsättning.

13.  Europaparlamentet erinrar om hur viktig EU:s Europa 2020-strategi är och betonar att de allmänna målen för sammanhållningspolitiken, hållbarhet och energieffektivitet bör beaktas på ett bättre sätt i det kommande investeringspaketet. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB-rådet att med tanke på detta stärka resultatindikatorerna för kvalitetsinvesteringar.

14.  Europaparlamentet understryker att EIB uppmanas spela en avgörande roll i finansieringen av investeringsplanen för Europa genom att avsätta 5 miljarder euro för inrättandet av den nya Europeiska fonden för strategiska investeringar. Parlamentet uppmanar därför rådet, kommissionen och EIB-rådet att i vederbörlig ordning göra en bedömning av överensstämmelsen mellan de nya uppgifter som EIB ges inom ramen för en sådan plan och av resurserna inom EIB.

15.  Europaparlamentet anser att i detta avseende kommer ett lämpligt deltagande av EIB i investeringsplanen att kräva en betydande ökning av EIB:s utlånings- och inlåningstak inom de närmaste fem åren för att betydligt öka bankens balansomslutning. Parlamentet anser att en alltför stark hävstångseffekt kommer att undergräva investeringsplanens mål.

16.  Europaparlamentet anser att en institutionell ram för hur den inre kapitalmarknadens ska fungera kommer att bidra positivt till ett snabbare genomförande av investeringsplanen.

17.  Europaparlamentet påpekar dock att EIB:s nuvarande operativa verksamhetsplan innebär en minskning av utlåningsflödena till 67 miljarder euro 2014 och 2015, medan målintervallets mittpunkt för 2016 förväntas bli 58,5 miljarder euro.

18.  Europaparlamentet betonar att den extra utlåningskapaciteten till följd av den ökning av EIB:s kapital med 10 miljarder euro som nyligen gjordes inte har utnyttjats helt och hållet. Parlamentet uppmanar med eftertryck de berörda parterna att på bästa möjliga sätt främja åtgärder för att utöka utlåningen från EIB.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stimulera ett multilateralt samarbete mellan EIB och nationella investerings- och utvecklingsbanker i syfte att främja synergier, dela på risker och kostnader och säkerställa en lämplig utlåning till EU-projekt med positiva effekter för produktiviteten, sysselsättningen, miljöskyddet och livskvaliteten.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utlåningsverksamhet som minskar arbetslösheten, med särskild inriktning på sysselsättningsmöjligheter för ungdomar och att stödja offentliga och produktiva investeringar samt nödvändiga infrastrukturprojekt, särskilt i medlemsstater med hög arbetslöshet och en BNP som ligger under genomsnittet.

21.  Europaparlamentet ger återigen sitt försiktiga stöd till inrättandet av offentlig-privata partnerskap som, om de är rätt utformade, kan spela en viktig roll för långsiktiga investeringar, den digitala ekonomin, forskning och innovation, humankapital samt europeiska transport-, energi- eller telekommunikationsnät. Parlamentet beklagar att mindre lyckade offentlig-privata partnerskap har blivit ett dyrt sätt att förse den privata sektorn med offentlig finansiering som ger upphov till offentlig skuldsättning. Parlamentet påpekar dessutom att sådana verksamheter ofta är förknippade med problem i form av bristande öppenhet och asymmetri mellan offentliga och privata aktörer när det gäller informationen i genomförandebestämmelserna, oftast till fördel för den privata sektorn.

22.  Europaparlamentet anser att EIB bör öka sin förmåga att göra övergripande och makroekonomiska analyser.

Riskdelningsinstrument och projektobligationer

23.  Europaparlamentet påpekar att riskdelningsinstrument som till sist innebär att offentligt stöd tillhandahålls endast bör förekomma när marknadsmisslyckanden skapar externa kostnader eller för utförandet av uppgifter av allmänt intresse såsom tillhandahållande av offentliga varor eller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, eftersom ett sådant tillvägagångssätt alltid innebär en risk för socialisering av förluster och privatisering av vinster. Parlamentet konstaterar att misslyckanden leder till att den offentliga sektorn måste stå för kostnaderna för förlusterna.

24.  Europaparlamentet påpekar att all användning av offentliga medel i riskdelningsinstrument och i synnerhet i investeringsverktyg när det gäller trancher som är i första-förlustläge antingen ska vara uttryckligen kopplad till en minskning av mätbara externa negativa kostnader, skapandet av mätbara positiva externa kostnader eller fullgörandet av skyldigheter att tillhandahålla allmännyttiga tjänster och tjänster av allmänt ekonomiskt intresse. Parlamentet påpekar att artikel 14 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för inrättandet av en sådan koppling genom ett förslag inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Små och medelstora företag

25.  Europaparlamentet betonar att de små och medelstora företagen utgör ryggraden i den europeiska ekonomin och därför bör utgöra ett huvudinvesteringsmål. Parlamentet är oroat över att tillgången till finansiering förblir ett av de allvarligaste problem som små och medelstora företag i Europa ställs inför. Parlamentet understryker att en effektiv spridning av kapital till små och medelstora företag är nödvändig med ett brett spektrum av privata investerare som kan tillhandahålla sådant kapital.

26.  Europaparlamentet uppmanar EIB att göra en grundlig analys av den minskade finansieringen till små och medelstora företag och lägga fram en omfattande plan för att små och medelstora företag inom EU ska uppmuntras att ansöka om finansiering med hjälp av EIB varhelst möjligheter finns. Parlamentet uppmanar kommissionen och EIB att bedöma den ekonomiska krisens effekter på banksystemet och de slutliga mottagarna av EIB-finansiering, särskilt med avseende på små och medelstora företag, den sociala ekonomin och offentliga företag. Parlamentet uppmanar EIB att utvärdera och i detalj rapportera om effekterna av EIB:s stöd till små och medelstora företag i EU för åren 2010–2014.

27.  Europaparlamentet påpekar att mikroföretag utgör en stor andel av den europeiska ekonomin och välkomnar EIB:s steg för att bevilja mikrolån i Europa. Parlamentet uppmuntrar till fortsatta investeringar i denna sektor, eftersom mikroföretag är viktiga för att skapa arbetstillfällen.

28.  Europaparlamentet påpekar särskilt att det finns reella fördelar med att använda riskdelningsmekanismen för att främja finansiering för små och medelstora företag och innovation i Europa.

29.  Europaparlamentet noterar det ökade stödet till små och medelstora företag i EU på 21,9 miljarder euro som inneburit att fler än 230 000 små och medelstora företag fått tillgång till finansiering.

30.  Europaparlamentet uppmanar EIB att ytterligare öka sin utlåningskapacitet gentemot små och medelstora företag och innovativa nystartade företag. Parlamentet betonar hur viktigt det är att förstärka andra EIB-instrument, t.ex. det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter.

31.  Europaparlamentet välkomnar genomförandet och utvecklingen av ny verksamhet inom handelsfinansieringsområdet i de länder som påverkats av den ekonomiska krisen, särskilt inom ramen för faciliteten för importfinansiering för små och medelstora företag eller skräddarsydda finansiella lösningar såsom det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter som är avsett att främja finansiell delaktighet. Parlamentet uppmuntrar EIB att även låta nya mottagare på europeisk nivå dra nytta av dessa nya instrument.

32.  Europaparlamentet insisterar på att den utvärdering som kommissionen gjorde i december 2014 ska ta hänsyn till såväl de negativa som de positiva effekterna av vissa projekt i pilotfasen av projektobligationsinitiativet. Parlamentet anser att det är beklagligt att EIB har gett stöd till vissa infrastrukturprojekt som visat sig vara olönsamma och ohållbara. Parlamentet anser att EIB bör investera i projekt som ger konkreta ekonomiska fördelar, är klimatvänliga och tillgodoser behoven och intressena hos den befolkning som de ska bistå.

33.  Europaparlamentet beklagar den roll som EIB och kommissionen spelar i Castor-projektet, som finansieras inom ramen för projektobligationsinitiativet och som inbegriper en riskbedömning som inte tog hänsyn till risken för ökad seismisk aktivitet i samband med insprutning av gas, trots att det fanns studier som uttryckligen varnade för den potentiella faran(8). Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och EIB att vidta åtgärder för att undvika att spanska medborgare måste betala 1 300 miljoner euro i kompensation för ett katastrofalt utvärderat projekt genom ett större budgetunderskott eller genom ökade energikostnader. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa Europeiska ombudsmannens rekommendationer och undersöka om den spanska regeringens beslut i Castor-fallet kan anses utgöra olagligt statligt stöd.

34.  Europaparlamentet beklagar att EIB finansierade motorvägsavsnittet ”Passante di Mestre” efter det att de italienska myndigheterna offentliggjort att vd:n för huvudunderentreprenören anhållits för skattebrott. Mot bakgrund av de italienska myndigheternas pågående utredning om korruptionsskandalen i samband med byggandet och förvaltningen av ”Passante di Mestre” uppmanar parlamentet EIB att inte finansiera ”Passante di Mestre”-projektet genom initiativet om projektobligationer eller något annat finansieringsinstrument samt att se till att EIB:s princip om nolltolerans mot bedrägerier tillämpas när finansiering med projektobligationer övervägs.

35.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka sin risktagningskapacitet genom att främja utlåningen gentemot de sektorer inom ekonomin som har potential att skapa tillväxt och sysselsättning men som har svårt att skaffa finansiering utan ordentliga garantier.

36.  Europaparlamentet efterlyser därför en omfattande utvärdering av pilotprojekten på grundval av ett inkluderande och öppet samråd där offentliga, nationella och lokala aktörer deltar. Parlamentet påpekar även att utvärderingen av finansierade projekt måste göras med utgångspunkt i villkor för mervärde, miljö, produktivitet och sysselsättning. Parlamentet påminner om att projektobligationsinitiativet ännu bara är i en pilotfas. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet lägga fram ett lagstiftningsförslag som ger en bättre ram för den framtida projektobligationsstrategin, inklusive en förbättring av ramen för EIB:s resultatindikatorer för kvalitetsinvesteringar, i syfte att så brett som möjligt fastställa och mäta såväl effekterna av de finansierade projekten när det gäller externa kostnader som deras sociala och miljömässiga resultat.

37.  Europaparlamentet är oroat över att projektobligationsinitiativet kan komma att användas som ett allmänt sätt att minska kostnaderna för privata investeringar, antingen genom lägre räntor eller en socialisering av förlusterna, i stället för en mer begränsad användning som stöd till allmännyttiga investeringar i de fall där det kan påvisas att privata investeringar kan ge nödvändig sakkunskap eller know-how som inte finns inom den offentliga sektorn.

Energi och klimat

38.  Europaparlamentet uppmanar EIB att se till att bankens nya utlåningskriterier för energilån genomförs på ett korrekt sätt och att regelbundet och offentligt redovisa genomförandet av dessa.

39.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka sina investeringsinsatser i syfte att i betydande utsträckning minska sina koldioxidavtryck och att utarbeta en strategi som skulle underlätta för EU att nå sina klimatmål. Parlamentet välkomnar att EIB under 2015 kommer att genomföra och begära ett offentliggörande av en klimatmässig bedömning och översyn av all sin verksamhet för att eventuellt få till stånd en ny klimatskyddspolitik. Parlamentet hoppas att EIB:s energipolitik på ett konkret sätt kommer att backas upp av den utsläppsnorm som fastställts av EIB och som ska tillämpas på alla projekt för fossila bränslen i avsikt att gallra ut investeringar med förväntade koldioxidutsläpp över en viss nivå. Parlamentet uppmanar EIB att kontinuerligt se över utsläppsnormen och se till att den tillämpas striktare.

40.  Europaparlamentet välkomnar alla steg som tagits av EIB mot en nyorientering mot förnybar energi. De regionala obalanserna måste rättas till när det gäller utlåning till förnybar energi, särskilt i syfte att stödja projekt i medlemsstater som är beroende av icke-förnybara energikällor och ta hänsyn till de skillnader som råder mellan medlemsstaternas ekonomier, och parlamentet anser att man i framtiden i större utsträckning måste prioritera småskaliga, fristående och decentraliserade projekt för förnybar energi som involverar medborgare och lokalsamhällen. Parlamentet anser att dessa energikällor skulle minska EU:s stora utländska energiberoende, förbättra energiförsörjningen samt främja skapandet av grön tillväxt och sysselsättning. Parlamentet betonar vikten av finansiering av energieffektivitet, kraftnät samt därmed förbunden forskning och utveckling.

41.  Europaparlamentet uppmanar EIB att öka sin utlåningsvolym till projekt för energieffektivitet inom alla sektorer, särskilt sådana som avser optimering av processer, små och medelstora företag, byggnader och stadsmiljön. Parlamentet uppmanar EIB att prioritera de mer eftersatta regionerna i enlighet med sammanhållningspolitiken.

42.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EIB att lägga fram en utvärdering av möjligheten att fasa ut lån som beviljats projekt för icke-förnybar energi.

Infrastruktur

43.  Europaparlamentet betonar att investeringar i hållbara infrastrukturprojekt är ett viktigt sätt för att förbättra konkurrenskraften och få fart på tillväxten och sysselsättningen i EU. Parlamentet anser därför att EIB-finansieringen ska sättas in på de områden som drabbats mest av hög arbetslöshet. Parlamentet framhåller dessutom att EIB-finansieringen i första hand bör inriktas på de länder som släpar efter när det gäller infrastrukturens kvalitet och utveckling.

44.  Europaparlamentet vill se ett ökat fokus på social hållbarhet i EIB:s investeringar i stadsområden. Parlamentet ser att förbättringar gjorts av EIB:s finansiering av subventionerade bostäder men betonar behovet att utveckla ytterligare forskning och insatser när det gäller social hållbarhet i samband med hållbar förnyelse av stadsmiljön.

Forskning och innovation

45.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen av det första initiativet för tillväxtfinansiering ”Growth Financing Initiative” (GFI) och betonar hur viktigt det är med tillräcklig finansiering till forsknings- och innovationsprojekt och innovativa nystartade företag.

Sysselsättning och sociala frågor

46.  Europaparlamentet noterar lanseringen av initiativet ”Skills and Jobs – Investing for Youth” och uppmanar med eftertryck EIB att påskynda genomförandet av detta initiativ och överväga att utvidga det.

God förvaltning, transparens och ansvarsutkrävande

47.  Europaparlamentet uppmanar EIB att mer ingående övervaka genomförandet av projekt i samarbete med medlemsstaterna för att säkerställa ökad effektivitet och sund förvaltning av de anslagna medlen.

48.  Europaparlamentet påpekar att den geografiska fördelningen av EIB-finansiering visar på betydande skillnader i utlåningen till olika medlemsstater. Parlamentet uppmanar därför EIB att klarlägga orsakerna till dessa skillnader och se till att finansinstitut i alla medlemsstater är fullt kapabla att förvalta och genomföra EIB:s olika program. Parlamentet efterlyser dessutom särskilda informationskampanjer i samtliga medlemsstater i syfte att öka kunskaperna om EIB:s olika program. Parlamentet vill även se ett starkare samarbete mellan EIB och nationella myndigheter för att åtgärda de flaskhalsar som hindrar godkännandet och genomförandet av EIB-projekt.

49.  Europaparlamentet påminner om att rådet och Europaparlamentet kommit överens om att det är hög tid att utvärdera hur effektivt systemet för europeiska offentliga finansinstitut är(9).

50.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EIB att förbättra oberoendet och ändamålsenligheten för sin avdelning för klagomålshantering. Parlamentet uppmanar EIB:s förvaltningskommitté att ta till sig avdelningens rekommendationer. Parlamentet uppmanar EIB att vidta åtgärder med anledning av synpunkterna från Europeiska ombudsmannen och att öka samarbetet för att undvika situationer som behandlingen av klagomål 178/2014/AN mot Europeiska investeringsbanken(10).

51.  Europaparlamentet anser att det fortfarande finns ett betydande handlingsutrymme för att öka transparensen och bedöma utlåningens ekonomiska och sociala effekter samt hur effektivt kravet om tillbörlig aktsamhet har tillämpats. Parlamentet upprepar sitt krav på att EIB ska informera om vad man gör för att skynda på åtgärder för att komma till rätta med dessa problem och begär att en förteckning över strikta kriterier för valet av dessa finansiella mellanhänder upprättas av EIB tillsammans med kommissionen och görs allmänt tillgänglig.

52.  Europaparlamentet beklagar resultatet av EIB:s översyn av öppenhetspolicyn. Den nya öppenhetspolicyn är svagare än den ursprungliga policyn och lyckas inte helt få slut på kulturen av hemlighetsmakeri inom EIB. Parlamentet uppmanar med eftertryck EIB att agera på grundval av en presumtion om att information ska göras tillgänglig snarare än på grundval av en presumtion om sekretess. Parlamentet påminner om att EIB är ålagt att säkerställa att dess öppenhetspolicy är förenlig med bestämmelserna i förordning (EG) nr 1049/2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Parlamentet beklagar att 2013 års index för transparens i biståndet(11) visar att EIB klarar sig dåligt när det gäller transparens och ansvarighet.

53.  Europaparlamentet uppmanar EIB att inte samarbeta med finansiella mellanhänder som uppvisar ett negativt mönster när det gäller transparens, skatteundandragande eller aggressiv skatteplanering, eller som använder annan skadlig skattepraxis som skattebeslut (”tax ruling”) och oskälig internprissättning, bedrägeri, korruption eller miljöpåverkan och sociala effekter, eller som inte är ordentligt lokalt förankrade, samt uppdatera sin policy för att bekämpa penningtvätt och terrorismfinansiering. Parlamentet betonar behovet av en mer omfattande transparens när det gäller globala lån och att man måste säkerställa en noggrann granskning av effekterna av denna typ av indirekt utlåning. Parlamentet ser gärna att EIB villkorar såväl direkt finansiering som finansiering via mellanhänder med att tillgång ges dels till landsvisa skatterelevanta uppgifter i linje med bestämmelsen för kreditinstitut i fjärde kapitalkravsdirektivet och dels till uppgifter om de faktiska ägarna. I detta syfte uppmanar parlamentet EIB att utforma en ny ansvarsfull skattepolicy genom att under 2015 börja med att se över sin strategi för ”icke-samarbetsvilliga jurisdiktioner”.

54.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EIB att inte samarbeta med företag som är verksamma i jurisdiktioner som tillämpar sekretess och som särskilt karakteriseras av inga eller endast nominella skatter, brist på effektivt utbyte av information med utländska skattemyndigheter och en bristande transparens i lagstiftningsmässiga, rättsliga eller administrativa bestämmelser, eller ett skatteparadis som identifierats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling eller arbetsgruppen för finansiella åtgärder(12).

55.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck EIB att inta en ledande roll och vara en förebild när det gäller transparens och ansvar i skattefrågor. Parlamentet uppmanar EIB att särskilt samla in detaljerade uppgifter om skatteinbetalningar som gjorts till följd av bankens investerings- och utlåningsverksamhet, i synnerhet när det gäller beskattning av företagsvinster och särskilt i utvecklingsländer, samt att årligen analysera och offentliggöra dessa uppgifter.

56.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet 2014 av ett offentligt register över handlingar i enlighet med förordning (EG) nr 1367/2006.

57.  Europaparlamentet beklagar att EIB när det gäller ett aktuellt fall (Mopani/Glencore) vägrar att offentliggöra resultatet av sin internutredning. Parlamentet noterar med intresse Europeiska ombudsmannens rekommendationer i klagomål 349/2014/OV2(13) om att EIB bör ompröva sin vägran att lämna ut sin undersökningsrapport om skatteflyktsanklagelserna gentemot Glencore i samband med finansieringen av koppargruvan i Mopani, Zambia. Parlamentet uppmanar EIB att följa Europeiska ombudsmannens rekommendationer.

58.  Europaparlamentet beklagar bristen på mångfald i EIB:s förvaltningskommitté, EIB-rådet och EIB:s styrelse, särskilt när det gäller könsfördelningen. Parlamentet uppmanar EIB att förverkliga andan i kapitalkravsdirektivet där det i artikel 88.2 anges att banker ska ”besluta om målet för representation av det underrepresenterade könet i ledningsorganet och utarbeta en policy för hur antalet personer med det underrepresenterade könet i ledningsorganet kan ökas så att målet uppnås” samt att ”målet, policyn och dess genomförande ska offentliggöras”.

59.  Europaparlamentet påminner om att det finns en överenskommelse om att den ledamot som företräder unionen i EBRD:s styrelse årligen ska rapportera till parlamentet om användningen av kapital, om åtgärder för att säkerställa insyn i hur EBRD har bidragit till unionens mål, om risktagande och om samarbete mellan EIB och EBRD utanför unionen. Parlamentet beklagar att varken EU:s ledamot eller kommissionen har agerat proaktivt när det gäller genomförandet av denna rättsliga bestämmelse(14).

60.  Europaparlamentet välkomnar att EIB undertecknat ”International Aid Transparency Initiative”(IATI) och i enlighet med detta initiativ börjat lämna ut uppgifter om sin utlåningsverksamhet utanför EU.

EU-extern politik

61.  Europaparlamentet påminner om att EIB:s externa politik och särskilt de regionala tekniska operativa riktlinjerna bör stämma överens med målen för unionens yttre åtgärder enligt artikel 21 i EUF-fördraget. Parlamentet vill se en fullständig efterlevnad av lagstiftningen i mottagarländerna.

62.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av ramen för resultatmätning (REM) för verksamhet utanför EU och rapporterna om genomförandet.

63.  Europaparlamentet uppmanar EIB att undersöka möjligheterna att under innevarande mandatperiod öka den externa finansieringen gentemot EU:s östra grannskap och länderna i södra Medelhavsområdet.

64.  Europaparlamentet välkomnar att EIB:s nya mandat för finansieringstransaktioner utanför EU för perioden 2014–2020 kräver att EIB offentliggör slutrapporter för projekten. Parlamentet förväntar sig att EIB tillmötesgår detta krav redan 2015.

65.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till revisionsrätten att före halvtidsutvärderingen av EIB:s externa mandat sammanställa en särskild rapport om EIB:s utlåning utanför EU och om dess överensstämmelse med EU:s politik samt att jämföra mervärdet med de egna resurser som EIB utnyttjar. Parlamentet uppmanar vidare revisionsrätten att i sin analys skilja mellan de garantier som beviljas genom EU-budgeten, den investeringsmöjlighet som tillhandahålls genom EUF, de olika blandformer som används i EU–Afrikas förvaltingsfond för infrastruktursatsningar, den karibiska investeringsfonden och investeringsmöjligheterna för Stillahavsområdet samt utnyttjandet av återflöden för dessa investeringar. Parlamentet uppmanar dessutom revisionsrätten att i sin analys inkludera EIB:s förvaltning av sådana finansiella medel som härrör från EU:s budget inom ramen för Europeiska utvecklingsfondens investeringsinstrument och genom de olika kombinationsmöjligheter som EU:s kombinationsinstrument erbjuder samt användningen av återflöden för dessa investeringar.

Ytterligare rekommendationer

66.  EIB och Europaparlamentet bör inrätta en plattform för dialog mellan EIB och berörda parlamentsutskott. Parlamentet uppmanar dessutom EIB att en gång i kvartalet komma till parlamentet för att rapportera och diskutera EIB:s framsteg och verksamhet. Parlamentet föreslår att det etableras en regelbunden strukturerad dialog mellan EIB:s ordförande och parlamentet, motsvarande den kvartalsvisa monetära dialogen mellan ECB och parlamentet i syfte att säkerställa ökad parlamentarisk kontroll över EIB:s verksamhet och underlätta ett förbättrat samarbete och förbättrad samordning mellan de två institutionerna.

67.  Europaparlamentet noterar att det fortfarande förekommer klagomål, särskilt från små företag, över bristen på tillgång till finansiering från EIB:s externa utlåningskapacitet och till finansiering från EIF. Parlamentet begär därför en årlig undersökning av hur många små och medelstora företag, särskilt mikroföretag, som har utnyttjat dessa faciliteter och vilka åtgärder EIB har vidtagit med avseende på de strategier som tillämpas av de mellanhänder som EIB använder sig av för att förbättra de små och medelstora företagens faktiska tillgång till finansiering.

68.  Europaparlamentet efterlyser en grundlig bedömning av och en rapport om de risker och kontrollsystem som är förenade med blandad finansiering tillsammans med kommissionen med tanke på den blandade verksamhetens konsekvenser, inte bara när det gäller tillsynen, utan även när det gäller olika alternativa förvaltningsmöjligheter.

69.  Europaparlamentet välkomnar den höga kvaliteten på EIB:s tillgångar och att andelen osäkra fordringar är nästan 0 % (0,2 %). Det är mycket viktigt att se till att EIB behåller sitt AAA-kreditbetyg för att bevara dess tillgång till internationella kapitalmarknader enligt bästa finansieringsvillkor, vilket får positiva effekter på projektens livslängd och för intressenterna och EIB:s affärsmodell.

70.  Europaparlamentet konstaterar att den trepartsöverenskommelse som nämns i artikel 287.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om samarbetet mellan EIB, kommissionen och revisionsrätten med avseende på revisionsrättens kontrollmetoder när det gäller EIB:s förvaltning av unionens och medlemsstaternas medel ska förnyas 2015. Parlamentet uppmanar EIB att i samband med detta uppdatera Europeiska revisionsrättens mandat genom att inbegripa EIB:s nya faciliteter som avser offentliga medel från EU eller Europeiska utvecklingsfonden.

71.  Europaparlamentet välkomnar att EIB-rådet 2013 godkände en uppdaterad policy för att bekämpa bedrägerier och därigenom bekräftade bankens nolltoleransstrategi.

72.  Europaparlamentet kräver mer ändamålsenlighet, mindre reglering och större flexibilitet vid tilldelningen av EIB-medel.

73.  Europaparlamentet uppmanar EIB att inleda en strukturerad kommunikationsprocess med parlament, regeringar och arbetsmarknadens parter för att regelbundet identifiera sysselsättningsskapande åtgärder med vilka Europas konkurrenskraft kan förbättras på ett hållbart sätt.

74.  Europaparlamentet välkomnar det stöd som getts till små och medelstora företag i regioner där ungdomsarbetslösheten överstiger 25 %.

75.  Europaparlamentet välkomnar tonvikten på mid cap-bolag (medelstora börsbolag med 250 och 3 000 anställda) genom mid cap-initiativet och initiativet för tillväxtfinansiering som båda främjar lån, särskilt till innovativa mid cap-bolag.

76.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s nya initiativ ”Skills and Jobs – Investing for Youth”, med dess inriktning på finansieringsmekanismer för yrkesutbildning och rörlighet för studenter/lärlingar för att ge ungdomar varaktiga sysselsättningsmöjligheter, och efterlyser ännu större fokus på yrkesutbildning och ökade investeringar i detta utlåningsprogram de närmaste åren. Detta program får dock inte kannibalisera på det nuvarande stipendiesystemet, särskilt programmet Erasmus+. Parlamentet betonar att rörligheten måste ses som en chans och förbli frivillig, och inte får bli ett instrument som bidrar till avfolkning och marginalisering av områden som drabbats av arbetslöshet. Man måste fokusera på sådana projekt som gör det möjligt att skapa kvalitetsjobb, och särskilt uppmärksamma projekt som är kopplade till skapandet av ungdomssysselsättning, öka andelen kvinnor på arbetsmarknaden, minska långtidsarbetslösheten och förbättra möjligheterna för missgynnade grupper att få trygga anställningar.

77.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s omfattande erfarenhet av att finansiera utbildning och yrkesutbildning genom studentlåneprogram i Europa, särskilt med tanke på de studentlånegarantier inom Erasmus Master som EIB-gruppen ska sjösätta 2015. Parlamentet betonar vikten av gynnsamma återbetalningsregler så att lånen garanterat ska bli tillgängliga för alla studenter utan några hinder, oavsett deras ekonomiska bakgrund.

78.  Europaparlamentet uppmanar EIB att rikta särskild uppmärksamhet åt första pelarens krav på bidrag till tillväxt och sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättning, när den väljer ut sina projekt enligt trepelarmetoden. Parlamentet betonar vikten av sysselsättning, utbildning och lärlingskap för unga som ett skifte mot en hållbar och sysselsättningsskapande modell.

79.  Europaparlamentet påminner om vice ordförande Katainens åtagande att öka EIB:s potential, inte bara i förhållande till infrastruktur utan även till sysselsättning och utbildning, och uppmanar EIB att rapportera om vilka framsteg man har gjort på detta område. De redan inledda åtgärderna för ungdomssysselsättning måste genomföras snabbare och utvidgas successivt.

80.  Europaparlamentet anser att EIB bör investera i stor skala i åtgärder som skapar hållbara arbetsplatser för den unga generationen, utöver de åtgärder som redan vidtagits inom ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet.

o
o   o

81.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, EIB och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 72 E, 11.3.2014, s. 51.
(2) Antagna texter P7_TA(2013)0057.
(3) Antagna texter P7_TA(2014)0201.
(4) EUT C 349 E, 29.11.2013, s. 27.
(5) Antagna texter, P7_TA(2014)0161.
(6) EUT L 177, 7.7.2012, s. 1.
(7) EUT L 280, 27.10.2011, s. 1.
(8)Se även Observatori de l’Ebre (CSIC, URLL). Evaluación de Impacto Ambiental (SGEA/SHG; Ref.: GAD/13/05) -‘Almacenamiento subterráneo de gas natural Amposta (Permiso Castor) Tarragona); IAM 2109-07 - Estudio elaborado por la Dirección General de Política Ambiental y Sostenibilidad del Departamento de Medio Ambienta y Vivienda de la Generalitat de Catalunya sobre el estudio de impacto ambiental del Proyecto de almacén subterráneo de gas natural Castor’; och Simone Cesca, Francesco Grigoli, Sebastian Heimann, Álvaro González, Elisa Buforn, Samira Maghsoudi, Estefania Blanch y Torsten Dahm (2014): ‘The 2013 September–October seismic sequence offshore Spain: a case of seismicity triggered by gas injection?’, Geophysical Journal International, 198, 941–953.
(9)Skäl 8 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1219/2011/EU av den 16 november 2011 om Europeiska unionens tecknande av nya kapitalandelar i Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) till följd av beslutet att utöka detta kapital (EUT L 313, 26.11.2011, s. 1).
(10)Europeiska ombudsmannens beslut avslutande undersökningen av klagomål178/2014/AN mot Europeiska investeringsbanken - http://www.ombudsman.europa.eu/cases/decision.faces/en/58171/html.bookmark
(11) http://newati.publishwhatyoufund.org/2013/index-2013/results/
(12)Skäl 13 i beslut nr 1219/2011/EU.
(13)http://www.ombudsman.europa.eu/cases/draftrecommendation.faces/en/58471/html.bookmark
(14)Artikel 3 i beslut nr 1219/2011/EU.

Rättsligt meddelande