Index 
Antagna texter
Onsdagen den 11 februari 2015 - StrasbourgSlutlig utgåva
Skyddsåtgärder som avses i avtalet med Island ***I
 Åtgärder gällande antidumpningsåtgärder och antisubventionsåtgärder ***I
 Samtidig tillämpning av antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder och skyddsåtgärder ***I
 Gemensamma importregler ***I
 Gemensamma exportregler ***I
 Gabons anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
 Andorras anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
 Seychellernas anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
 Rysslands anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
 Albaniens anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
 Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
 Marockos anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
 Armeniens anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
 Valprövning
 Gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott ***I
 Partnerskapsavtal för hållbart fiske mellan EU och Republiken Senegal ***
 Den amerikanska senatens rapport om CIA:s användning av tortyr
 Åtgärder mot terrorism
 Förlängningen av mandatet för Forumet för förvaltning av internet
 Ursprungslandsmärkning av kött i bearbetade livsmedel
 Arbetet i den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen

Skyddsåtgärder som avses i avtalet med Island ***I
PDF 209kWORD 50k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om de skyddsåtgärder som avses i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Island (kodifiering) (COM(2014)0308 – C8-0011/2014 – 2014/0160(COD))
P8_TA(2015)0015A8-0031/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0308),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0011/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 december 2014(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0031/2014).

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 februari 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om de skyddsåtgärder som avses i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Republiken Island (kodifiering)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) nr 2015/475.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Åtgärder gällande antidumpningsåtgärder och antisubventionsåtgärder ***I
PDF 210kWORD 50k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om de åtgärder som unionen får vidta till följd av rapporter som antagits av Världshandelsorganisationens tvistelösningsorgan när det gäller antidumpningsåtgärder eller antisubventionsåtgärder (kodifiering) E (COM(2014)0317 – C8-0017/2014 – 2014/0163(COD))
P8_TA(2015)0016A8-0033/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0317),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0017/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 december 2014(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0033/2014).

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 februari 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om de åtgärder som unionen får vidta till följd av rapporter som antagits av Världshandelsorganisationens tvistelösningsorgan när det gäller antidumpningsåtgärder eller antisubventionsåtgärder (kodifiering)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/476.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Samtidig tillämpning av antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder och skyddsåtgärder ***I
PDF 209kWORD 49k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om åtgärder som unionen får vidta vid samtidig tillämpning av antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder och skyddsåtgärder (kodifiering) (COM(2014)0318 – C8-0016/2014 – 2014/0164(COD))
P8_TA(2015)0017A8-0032/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0318),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0016/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  efter att ha hört Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0032/2014).

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 februari 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om åtgärder som unionen får vidta vid samtidig tillämpning av antidumpnings- eller antisubventionsåtgärder och skyddsåtgärder (kodifiering)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/477.)

(1) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Gemensamma importregler ***I
PDF 208kWORD 48k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma importregler (kodifiering) (COM(2014)0321 – C8-0012/2014 – 2014/0166(COD))
P8_TA(2015)0018A8-0040/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0321),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0012/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 december 2014(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0040/2014), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 februari 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om gemensamma importregler (kodifiering)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/478.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Gemensamma exportregler ***I
PDF 210kWORD 49k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma exportregler (kodifiering) (COM(2014)0322 – C8-0013/2014 – 2014/0167(COD))
P8_TA(2015)0019A8-0035/2014

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0322),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0013/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 10 december 2014(1),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(2),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0035/2014).

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 februari 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om gemensamma exportregler (kodifiering)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/479.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.
(2) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Gabons anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
PDF 204kWORD 46k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om förslaget till rådets beslut om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Gabons anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2011)0904 – C8-0263/2014 – 2011/0441(NLE))
P8_TA(2015)0020A8-0007/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2011)0904),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0263/2014),

–  med beaktande av domstolens yttrande av den 14 oktober 2014,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0007/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets beslut samt godtagandet av anslutningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Gabon.


Andorras anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
PDF 203kWORD 46k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om förslaget till rådets beslut om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Andorras anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2011)0908 – C8-0264/2014 – 2011/0443(NLE))
P8_TA(2015)0021A8-0004/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2011)0908),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0264/2014),

–  med beaktande av domstolens yttrande av den 14 oktober 2014,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0004/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets beslut samt godtagandet av anslutningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Andorra.


Seychellernas anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
PDF 204kWORD 46k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om förslaget till rådets beslut om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Seychellernas anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2011)0909 – C8-0265/2014 – 2011/0444(NLE))
P8_TA(2015)0022A8-0006/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2011)0909),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0265/2014),

–  med beaktande av domstolens yttrande av den 14 oktober 2014,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0006/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets beslut samt godtagandet av anslutningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Seychellerna.


Rysslands anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
PDF 205kWORD 46k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om förslaget till rådets beslut om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2011)0911 – C8-0266/2014 – 2011/0447(NLE))
P8_TA(2015)0023A8-0008/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2011)0911),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0266/2014),

–  med beaktande av domstolens yttrande av den 14 oktober 2014,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0008/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets beslut samt godtagandet av anslutningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Ryssland.


Albaniens anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
PDF 202kWORD 46k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Albaniens anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2011)0912 – C8-0262/2014 – 2011/0448(NLE))
P8_TA(2015)0024A8-0002/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2011)0912),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0262/2014),

–  med beaktande av domstolens yttrande av den 14 oktober 2014,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0002/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets beslut samt godtagandet av anslutningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Albanien.


Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
PDF 204kWORD 46k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om förslaget till rådets beslut om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Singapores anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2011)0915 – C8-0267/2014 – 2011/0450(NLE))
P8_TA(2015)0025A8-0003/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2011)0915),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0267/2014),

–  med beaktande av domstolens yttrande av den 14 oktober 2014,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0003/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets beslut samt godtagandet av anslutningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Singapore.


Marockos anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
PDF 202kWORD 46k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om förslaget till rådets beslut om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Marockos anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2011)0916 – C8-0268/2014 – 2011/0451(NLE))
P8_TA(2015)0026A8-0005/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2011)0916),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0268/2014),

–  med beaktande av domstolens yttrande av den 14 oktober 2014,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0005/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets beslut samt godtagandet av anslutningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Marocko.


Armeniens anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn *
PDF 203kWORD 46k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om förslaget till rådets beslut om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Armeniens anslutning till 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn (COM(2011)0917 – C8-0269/2014 – 2011/0452(NLE))
P8_TA(2015)0027A8-0009/2015

(Samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av förslaget till rådets beslut (COM(2011)0917),

–  med beaktande av artikel 38 fjärde stycket i 1980 års Haagkonvention om de civila aspekterna på internationella bortföranden av barn,

–  med beaktande av artikel 81.3 samt artikel 218.6 andra stycket b i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0269/2014),

–  med beaktande av domstolens yttrande av den 14 oktober 2014,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0009/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner förslaget till rådets beslut samt godtagandet av anslutningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Armenien.


Valprövning
PDF 243kWORD 122k
Beslut
Bilaga
Europaparlamentets beslut av den 11 februari 2015 om valprövning (2014/2165(REG))
P8_TA(2015)0028A8-0013/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet(1),

–  med beaktande av sitt beslut av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga(2), särskilt artiklarna 2.1 och 3.1,

–  med beaktande av rådets direktiv 93/109/EG av den 6 december 1993 om fastställande av närmare bestämmelser för rösträtt och valbarhet vid val till Europaparlamentet för unionsmedborgare som är bosatta i en medlemsstat där de inte är medborgare(3),

–  med beaktande av domarna av den 7 juli 2005 och den 30 april 2009 från Europeiska unionens domstol(4),

–  med beaktande av artiklarna 3, 4 och 11 samt bilaga I i arbetsordningen,

–  med beaktande av de officiella kungörelserna från de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna om resultatet i valet till Europaparlamentet,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0013/2015), och av följande skäl:

A.  I artikel 7.1 och 7.2 i akten av den 20 september 1976 anges vilka uppdrag som inte är förenliga med uppdraget som ledamot av Europaparlamentet.

B.  I enlighet med artikel 11 i och bilaga I till arbetsordningen ska ledamöterna lämna detaljerade upplysningar angående yrkesmässig verksamhet och alla övriga relevanta uppdrag eller all annan verksamhet som de utför mot ersättning.

C.  Samtliga medlemsstater har meddelat parlamentet namnen på de valda kandidaterna. Vissa av dem har dock ännu inte, eller först efter förseningar, kungjort kandidaternas ersättare samt en rangordning baserad på valresultatet, vilket de är skyldiga att göra enligt artikel 3.4 i arbetsordningen.

D.  Vissa medlemsstater lämnade först in ett ofullständigt meddelande om valda kandidater och inkom med ytterligare uppgifter vid ett senare tillfälle.

E.  I vissa medlemsstater pågår en prövning i enlighet med gällande nationell lagstiftning av de invändningar som inkommit mot valet av vissa ledamöter av Europaparlamentet. Denna prövning skulle kunna leda till att valet av de berörda ledamöterna ogiltigförklaras.

F.  Enligt artikel 12 i akten av den 20 september 1976 ska Europaparlamentet avgöra enbart sådana tvister som uppkommer i fråga om giltigheten för ledamöternas mandat på grund av överträdelser av bestämmelserna i nämnda akt. Parlamentet ska inte ta ställning till eventuella överträdelser av nationella valbestämmelser som akten hänvisar till.

G.  För att pröva ledamöternas behörighet i enlighet med artikel 12 i akten från 1976 ska parlamentet – utan att ha något utrymme för skönsmässig bedömning – beakta de valresultat som medlemsstaternas behöriga myndigheter officiellt har tillkännagivit. Denna bestämmelse hindrar emellertid inte parlamentet att i förekommande fall rapportera om eventuella fall av bristande överensstämmelse mellan nationell vallagstiftning – som ligger till grund för resultaten – och EU:s lagstiftning.

H.  Personer som innehar medborgarskap i vissa medlemsstater men som varit bosatta i ett annat land under en viss tid kan berövas rösträtten i sitt hemland. I vissa fall kan detta även medföra att personerna i fråga berövas sin valbarhet.

I.  Den brittiska valkommissionen har rapporterat att ett antal personer som innehar medborgarskap i andra medlemsstater men som är bosatta i Storbritannien inte kunde utöva sin rösträtt i det senaste valet till Europaparlamentet.

1.  Med förbehåll för eventuella beslut som fattas av de behöriga myndigheterna i de medlemsstater där invändningar gjorts mot valresultatet, förklarar Europaparlamentet mandaten giltiga för de ledamöter som anges i bilagan till detta beslut, vilkas val kungjorts av de behöriga nationella myndigheterna, och som avgett de skriftliga förklaringar och försäkringar som följer av artikel 7.1 och 7.2 i akten av den 20 september 1976 och av bilaga I till arbetsordningen.

2.  Europaparlamentet upprepar sin begäran till de behöriga nationella myndigheterna att inte enbart meddela Europaparlamentet namnen på de valda kandidaterna, utan även uppge namnen på deras ersättare samt en rangordning baserad på valresultatet.

3.  Europaparlamentet uppmanar de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna att utan dröjsmål avsluta prövningen av de invändningar som framförts till dem och att informera Europaparlamentet om resultatet.

4.  Europaparlamentet anser att berövande av rösträtten innebär att man bestraffar medborgare som utövat rätten att fritt röra sig inom EU (artikel 20.2 a i EUF-fördraget), att man fråntar dem rösträtten och valbarheten vid val till Europaparlamentet i den medlemsstat där medborgarna är bosatta (artikel 20.2 b i EUF-fördraget) och att man handlar i strid med principen om allmänna och direkta val (artikel 14.3 i EU-fördraget och artikel 1.3 i akten från 1976). Parlamentet anser att berövande av rösträtt under inga omständigheter får tillämpas i samband med val till Europaparlamentet, och uppmanar kommissionen att se till att inga medlemsstater tillåter denna möjlighet.

5.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att – när det gäller att rösta eller kandidera i val till Europaparlamentet – se till att registreringsreglerna för personer som innehar medborgarskap i andra medlemsstater förenklas, i synnerhet genom att onödiga administrativa hinder eliminera så att de rättigheter som avses i artikel 20.2 a och 20.2 b i EUF-fördraget upprätthålls. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att se till att medlemsstaternas system är förenliga med EU:s lagstiftning.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till de behöriga nationella myndigheterna och medlemsstaternas parlament.

BILAGA

Förteckning över ledamöter av Europaparlamentet vilkas mandat förklaras vara giltiga

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Belgien (21 ledamöter)

ANNEMANS Gerolf

ARENA Maria

ARIMONT Pascal

BAYET Hugues

BELET Ivo

DE BACKER Philippe

DEMESMAEKER Mark

DEPREZ Gérard

IDE Louis*

LAMBERTS Philippe

LOONES Sander**

MICHEL Louis

NEYTS-UYTTEBROECK Annemie***

RIES Frédérique

ROLIN Claude

STAES Bart

STEVENS Helga

TARABELLA Marc

THYSSEN Marianne****

VAN BREMPT Kathleen

VANDENKENDELAERE Tom*****

VAN OVERTVELDT Johan******

VERHOFSTADT Guy

(*) Louis IDES mandat upphörde den 19 december 2014.

(**) Mandatet började gälla den 14 oktober 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Sander LOONES valts som ersättare för Johan VAN OVERTVELDT.

(***) Annemie NEYTS-UYTTEBROECKS mandat upphörde den 1 januari 2015.

(****) Marianne THYSSENS mandat upphörde den 1 november 2014.

(*****) Mandatet började gälla den 6 november 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Tom VANDENKENDELAERE valts som ersättare för Marianne THYSSEN.

(******) Johan VAN OVERTVELDTS mandat upphörde den 11 oktober 2014.

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Bulgarien (17 ledamöter)

ALI Nedzhmi

BAREKOV Nikolay

DONCHEV Tomislav*

DZHAMBAZKI Angel

GABRIEL Mariya

HYUSMENOVA Filiz

IOTOVA Iliana Malinova

KOVATCHEV Andrey

KYUCHYUK Ilhan

MALINOV Svetoslav Hristov

MIHAYLOVA Iskra

NEKOV Momchil

NOVAKOV Andrey **

PAUNOVA Eva

PIRINSKI Georgi

RADEV Emil

STANISHEV Sergei

URUTCHEV Vladimir

(*) Tomislav DONCHEVS mandat upphörde den 7 november 2014.

(**) Mandatet började gälla den 24 november 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Andrey NOVAKOV valts som ersättare för Tomislav DONCHEV.

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Tjeckien (21 ledamöter)

Charanzová Dita

Dlabajová Martina

Ježek Petr

Keller Jan

Konečná Kateřina

Mach Petr

Maštálka Jiří

Niedermayer Luděk

Poc Pavel

Poche Miroslav

Polčák Stanislav

Pospíšil Jiří

Ransdorf Miloslav

Sehnalová Olga

Šojdrová Michaela

Štětina Jaromír

Svoboda Pavel

Telička Pavel

Tošenovský Evžen

Zahradil Jan

Zdechovský Tomáš

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Danmark (13 ledamöter)

AUKEN Margrete

BENDTSEN Bendt

CHRISTENSEN Ole

DOHRMANN Jørn

KARI Rina Ronja

KARLSSON Rikke

KOFOD Jeppe

MESSERSCHMIDT Morten

PETERSEN Morten Helveg

ROHDE Jens

SCHALDEMOSE Christel

TØRNӔS Ulla

VISTISEN Anders Primdahl

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Tyskland (96 ledamöter)

ALBRECHT Jan Philipp

BALZ Burkhard

BÖGE Reimer

BROK Elmar

BUCHNER Klaus

BULLMANN Udo

BÜTIKOFER Reinhard

CASPARY Daniel

COLLIN-LANGEN Birgit

CRAMER Michael

DE MASI Fabio

DESS Albert

ECK Stefan

EHLER Christian

ERNST Cornelia

ERTUG Ismail

FERBER Markus

FLECKENSTEIN Knut

FLORENZ Karl-Heinz

GAHLER Michael

GEBHARDT Evelyne

GEIER Jens

GERICKE Arne

GIEGOLD Sven

GIESEKE Jens

GRÄSSLE Ingeborg

GROOTE Matthias

HÄNDEL Thomas

HARMS Rebecca

HÄUSLING Martin

HENKEL Hans-Olaf

HEUBUCH Maria

HOFFMANN Iris

HOHLMEIER Monika

JAHR Peter

KAMMEREVERT Petra

KAUFMANN Sylvia-Yvonne

KELLER Ska

KOCH Dieter-Lebrecht

KÖLMEL Bernd

KÖSTER Dietmar

KREHL Constanze Angela

KUHN Werner

LAMBSDORFF Alexander Graf

LANGE Bernd

LANGEN Werner

LEINEN Jo

LIESE Peter

LIETZ Arne

LINS Norbert

LOCHBIHLER Barbara

LÖSING Sabine

LUCKE Bernd

McALLISTER David

MANN Thomas

MEISSNER Gesine

MELIOR Susanne

MICHELS Martina

MÜLLER Ulrike

NEUSER Norbert

NIEBLER Angelika

NOICHL Maria

PIEPER Markus

PRETZELL Marcus

PREUSS Gabriele

QUISTHOUDT-ROWOHL Godelieve

REDA Julia

REINTKE Theresa

REUL Herbert

RODUST Ulrike

SCHOLZ Helmut

SCHULZ Martin

SCHULZE Sven

SCHUSTER Joachim

SCHWAB Andreas

SIMON Peter

SIPPEL Birgit

SOMMER Renate

SONNEBORN Martin

STARBATTY Joachim

STEINRUCK Jutta

von STORCH Beatrix

THEURER Michael

TREBESIUS Ulrike

TRÜPEL Helga

VERHEYEN Sabine

VOIGT Udo

VOSS Axel

WEBER Manfred

von WEIZSÄCKER Jakob

WERNER Martina

WESTPHAL Kerstin

WIELAND Rainer

WINKLER Hermann

ZELLER Joachim

ZIMMER Gabriele

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Estland (6 ledamöter)

ANSIP Andrus*

KALLAS Kaja

KELAM Tunne

LAURISTIN Marju

PAET Urmas**

TARAND Indrek

TOOM Yana

(*) Andrus ANSIPS mandat upphörde den 1 november 2014.

(**) Mandatet började gälla den 3 november 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Urmas PAET valts som ersättare för Andrus ANSIP.

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Irland (11 ledamöter)

BOYLAN Lynn

CARTY Matt

CHILDERS Nessa

CLUNE Deirdre

CROWLEY Brian

FLANAGAN Luke “Ming”

HARKIN Marian

HAYES Brian

KELLY Seán

McGUINNESS Mairead

NÍ RIADA Liadh

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Grekland (21 ledamöter)

ANDROULAKIS Nikos

CHRYSOGONOS Konstantinos

EPITIDEIOS Georgios

FOUNTOULIS Lampros

GLEZOS Emmanouil

GRAMMATIKAKIS Giorgos

KAILI Eva

KATROUGALOS Georgios*

KEFALOGIANNIS Manolis

KUNEVA Kostadinka

KYRKOS Miltiadis

KYRTSOS Georgios

MARIAS Notis

PAPADAKIS Konstantinos

PAPADIMOULIS Dimitrios

SAKORAFA Sofia

SPYRAKI Maria

SYNADINOS Eleftherios

VOZEMBERG Elissavet

ZAGORAKIS Theodoros

ZARIANOPOULOS Sotirios

(*) Georgios KATROUGALOS mandat upphörde den 27 januari 2015.

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Spanien (54 ledamöter)

AGUILERA GARCÍA Clara Eugenia

ALBIOL GUZMÁN Marina

ARIAS CAÑETE Miguel*

AYALA SENDER Inés

AYUSO Pilar

BECERRA BASTERRECHEA Beatriz

BILBAO BARANDICA Izaskun

BLANCO LÓPEZ José

CABEZÓN RUIZ Soledad

CALVET CHAMBON Enrique**

COUSO PERMUY Javier***

del CASTILLO VERA Pilar

de GRANDES PASCUAL Luis

DÍAZ DE MERA GARCÍA

CONSUEGRA Agustín

ECHENIQUE ROBBA Pablo

ESTARÀS FERRAGUT Rosa

FERNÁNDEZ ÁLVAREZ Jonás

FISAS AYXELÀ Santiago

GAMBÚS Francesc

GARCÍA PÉREZ Iratxe

GARDIAZABAL RUBIAL Eider

GIRAUTA VIDAL Juan Carlos

GONZÁLEZ PEÑAS Tania****

GONZÁLEZ PONS Esteban

GUERRERO SALOM Enrique

GUTIÉRREZ PRIETO Sergio

HERRANZ GARCÍA Esther

IGLESIAS TURRIÓN Pablo

ITURGAIZ Carlos*****

JÁUREGUI ATONDO Ramón

JIMÉNEZ-BECERRIL BARRIO Teresa

JIMÉNEZ VILLAREJO Carlos******

JUARISTI ABAUNZ Josu

LOPE FONTAGNÉ Verónica

LÓPEZ AGUILAR Juan Fernando

LÓPEZ BERMEJO Paloma

LÓPEZ FERNÁNDEZ Javier

LÓPEZ-ISTÚRIZ WHITE Antonio

MARAGALL Ernest

MATO ADROVER Gabriel

MAURA BARANDIARÁN Fernando

MEYER Willy*******

MILLÁN MON Francisco José

NART Javier

PAGAZAURTUNDÚA RUIZ María Teresa

RODRIGUEZ-RUBIO VÁZQUEZ Maria Teresa

SÁNCHEZ CALDENTEY Lola

SEBASTIÀ TALAVERA Jordi

SENRA RODRÍGUEZ María Lidia

SOSA WAGNER Francisco********

TERRICABRAS Josep-Maria

TREMOSA i BALCELLS Ramon

URTASUN Ernest

VALCÁRCEL SISO Ramón Luis

VALENCIANO MARTÍNEZ-OROZCO Elena

VALLINA DE LA NOVAL Ángela Rosa

ZALBA BIDEGAIN Pablo

(*) Miguel Arias CAÑETES mandat upphörde den 1 november 2014.

(**) Mandatet började gälla den 20 november 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Enrique CALVET CHAMBON valts som ersättare för Francisco SOSA WAGNER.

(***) Mandatet började gälla den 15 juli 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Javier COUSO PERMUY valts som ersättare för Willy MEYER.

(****) Mandatet började gälla den 11 september 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Tania GONZÁLEZ PEÑAS valts som ersättare för Carlos JIMÉNEZ VILLAREJO.

(*****)Mandatet började gälla den 6 november 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Carlos ITURGAIZ valts som ersättare för Miguel ARIAS CAÑETE.

(******) Carlos JIMÉNEZ VILLAREJOS mandat upphörde den 1 augusti 2014.

(*******) Willy MEYERS mandat upphörde den 10 juli 2014.

(********) Francisco SOSA WAGNERS mandat upphörde den 20 oktober 2014.

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Frankrike (74 ledamöter)

ALIOT Louis

ALLIOT-MARIE Michèle

ANDRIEU Eric

ARNAUTU Marie-Christine

ARTHUIS Jean

BALAS Guillaume

BAY Nicolas

BERÈS Pervenche

BERGERON Joëlle

BILDE Dominique

BOUTONNET Marie-Christine

BOVÉ José

BRIOIS Steeve

CADEC Alain

CAVADA Jean-Marie

CHAUPRADE Aymeric

DANJEAN Arnaud

DANTIN Michel

DATI Rachida

DELAHAYE Angélique

DELLI Karima

DENANOT Jean-Paul

de SARNEZ Marielle

D'ORNANO Mireille

DURAND Pascal

FERRAND Edouard

GODDYN SYLVIE

GOLLNISCH Bruno

GOULARD Sylvie

GRIESBECK Nathalie

GROSSETÊTE Françoise

GUILLAUME Sylvie

HORTEFEUX Brice

JADOT Yannick

JALKH Jean-François

JOLY Eva

JOULAUD Marc

JUVIN Philippe

LAMASSOURE Alain

LAVRILLEUX Jérôme

LEBRETON Gilles

LE GRIP Constance

LE HYARIC Patrick

LE PEN Jean-Marie

LE PEN Marine

LOISEAU Philippe

MANSCOUR Louis-Joseph

MARTIN Dominique

MARTIN Edouard

MAUREL Emmanuel

MÉLENCHON Jean-Luc

MELIN Joelle

MONOT Bernard

MONTEL Sophie

MORANO Nadine

MORIN-CHARTIER Elisabeth

MUSELIER Renaud

OMARJEE Younous

PARGNEAUX Gilles

PEILLON Vincent

PHILIPPOT Florian

PONGA Maurice

PROUST Franck

REVAULT D'ALLONNES BONNEFOY Christine

RIQUET Dominique

RIVASI Michèle

ROCHEFORT Robert

ROZIÈRE Virginie

SAÏFI Tokia

SANDER Anne

SCHAFFHAUSER Jean-Luc

THOMAS Isabelle

TROSZCZYNSKI Mylène

VERGIAT Marie-Christine

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Italien (73 ledamöter)

ADINOLFI Isabella

AFFRONTE Marco

AGEA Laura

AIUTO Daniela

BEGHIN Tiziana

BENIFEI Brando Maria

BETTINI Goffredo Maria

BIZZOTTO Mara

BONAFÈ Simona

BORGHEZIO Mario

BORRELLI Davide

BRESSO Mercedes

BRIANO Renata

BUONANNO Gianluca

CAPUTO Nicola

CASTALDO Fabio Massimo

CESA Lorenzo

CHINNICI Caterina

CICU Salvatore

CIRIO Alberto

COFFERATI Sergio Gaetano

COMI Lara

CORRAO Ignazio

COSTA Silvia

COZZOLINO Andrea

D'AMATO Rosa

DANTI Nicola

DE CASTRO Paolo

DE MONTE Isabella

DORFMANN Herbert

EVI Eleonora

FERRARA Laura

FITTO Raffaele

FONTANA Lorenzo*

FORENZA Eleonora

GARDINI Elisabetta

GASBARRA Enrico

GENTILE Elena

GIUFFRIDA Michela

GUALTIERI Roberto

KYENGE Kashetu

LA VIA Giovanni

MALTESE Curzio

MARTUSCIELLO Fulvio

MATERA Barbara

MOI Giulia

MORETTI Alessandra**

MORGANO Luigi

MOSCA Alessia Maria

MUSSOLINI Alessandra

PANZERI Pier Antonio

PAOLUCCI Massimo

PATRICIELLO Aldo

PEDICINI Piernicola

PICIERNO Giuseppina

PITTELLA Gianni

POGLIESE Salvatore Domenico

SALINI Massimiliano

SALVINI Matteo

SASSOLI David-Maria

SCHLEIN Elena Ethel

SERNAGIOTTO Remo

SORU Renato

SPINELLI Barbara

TAJANI Antonio

TAMBURRANO Dario

TOIA Patrizia

TOSI Flavio***

TOTI Giovanni

VALLI Marco

VIOTTI Daniele

ZANNI Marco

ZANONATO Flavio

ZULLO Marco

(*) Mandatet började gälla den 11 juli 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Lorenzo FONTANA valts som ersättare för Flavio TOSI.

(**) Alessandra MORETTIS mandat upphörde den 2 februari 2015.

(***) Flavio TOSIS mandat upphörde den 9 juli 2014.

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Cypern (6 ledamöter)

CHRISTOFOROU Lefteris *

HADJIGEORGIOU Takis

MAVRIDES Costas

PAPADAKIS Demetris

STYLIANIDES Christos**

SYLIKIOTIS Neoklis

THEOCHAROUS Eleni

(*)Mandatet började gälla den 3 november 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Lefteris CHRISTOFOROU valts som ersättare för Christos STYLIANIDES.

(**) Christos STYLIANIDES mandat upphörde den 1 november 2014.

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Lettland (8 ledamöter)

DOMBROVSKIS Valdis*

GRIGULE Iveta

KALNIETE Sandra

KARIŅŠ Krišjānis

MAMIKINS Andrejs

PABRIKS Artis

VAIDERE Inese**

ŽDANOKA Tatjana

ZĪLE Roberts

(*) Valdis DOMBROVSKIS mandat upphörde den 1 november 2014.

(**) Mandatet började gälla den 1 november 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Inese VAIDERE valts som ersättare för Valdis DOMBROVSKIS.

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Litauen (11 ledamöter)

AUŠTREVIČIUS Petras

BALČYTIS Zigmantas

BLINKEVIČIŪTĖ Vilija

GUOGA Antanas

LANDSBERGIS Gabrielius

MAZURONIS Valentinas

PAKSAS Rolandas

ROPÉ Bronis

SAUDARGAS Algirdas

TOMAŠEVSKI Valdemar

USPASKICH Viktor

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Luxemburg (6 ledamöter)

BACH Georges

DELVAUX-STEHRES Mady

ENGEL Frank

GOERENS Charles

REDING Viviane

TURMES Claude

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Kroatien (11 ledamöter)

BORZAN Biljana

JAKOVČIĆ Ivan

MALETIĆ Ivana

PETIR Marijana

PICULA Tonino

PLENKOVIĆ Andrej

RADOŠ Jozo

ŠKRLEC Davor

STIER Davor Ivo

ŠUICA Dubravka

TOMAŠIĆ Ruža

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Ungern (21 ledamöter)

BALCZÓ Zoltán

BOCSKOR Andrea

DELI Andor

DEUTSCH Tamás

ERDŐS Norbert

GÁL Kinga

GÁLL-PELCZ Ildikó

GYÜRK András

HÖLVÉNYI György

JÁVOR Benedek

KÓSA Ádám

KOVÁCS Béla

MESZERICS Tamás

MOLNÁR Csaba

MORVAI Krisztina

NIEDERMÜLLER Péter

SCHÖPFLIN György

SZÁJER József

SZANYI Tibor Jenő

TŐKÉS László

UJHELYI István

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Malta (6 ledamöter)

CASA David

COMODINI CACHIA Therese

DALLI Miriam

METSOLA Roberta

MIZZI Marlene

SANT Alfred

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Nederländerna (26 ledamöter)

van BAALEN Johannes Cornelis

BELDER Bas

van de CAMP Wim

van DALEN Peter

EICKHOUT Bas

GERBRANDY Gerben-Jan

de GRAAFF Marcel

HAZEKAMP Antje Anna Helena

HUITEMA Jan

JANSEN Hans

de JONG Cornelis

JONGERIUS Agnes

de LANGE Esther

LENAERS Jeroen

MAEIJER Vicky

van MILTENBURG Matthijs

MINEUR Anne-Marie

van NIEUWENHUIZEN-WIJBENGA Cora

van NISTELROOIJ Lambert

PIRI Kati

SARGENTINI Judith

SCHAAKE Marietje

SCHREIJER-PIERIK Annie

STUGER Olaf

TANG Paul

in 't VELD Sophia

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Österrike (18 ledamöter)

BECKER Heinz K.

FREUND Eugen

KADENBACH Karin

KAPPEL Barbara

KARAS Othmar

KÖSTINGER Elisabeth

LEICHTFRIED Jörg

LUNACEK Ulrike

MAYER Georg

MLINAR Angelika

OBERMAYR Franz

REGNER Evelyn

REIMON Michel

RÜBIG Paul

SCHMIDT Claudia

VANA Monika

VILIMSKY Harald

WEIDENHOLZER Josef

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Polen (51 ledamöter)

BONI Michał

BUZEK Jerzy

CZARNECKI Ryszard

DUDA Andrzej Sebastian

FOTYGA Anna Elżbieta

GERINGER de OEDENBERG Lidia Joanna

GIEREK Adam

GOSIEWSKA Beata Barbara

GRÓBARCZYK Marek Józef

GRZYB Andrzej

HETMAN Krzysztof

HÜBNER Danuta Maria

IWASZKIEWICZ Robert Jarosław

JACKIEWICZ Dawid Bohdan

JAZŁOWIECKA Danuta

JUREK Marek

KALINOWSKI Jarosław

KARSKI Karol Adam

KORWIN-MIKKE Janusz Ryszard

KOZŁOWSKA-RAJEWICZ Agnieszka

KRASNODĘBSKI Zdzisław Marek

KUDRYCKA Barbara

KUŹMIUK Zbigniew Krzysztof

LEGUTKO Ryszard Antoni

LEWANDOWSKI Janusz

LIBERADZKI Bogusław

ŁUKACIJEWSKA Elżbieta Katarzyna

ŁYBACKA Krystyna

MARUSIK Michał

OLBRYCHT Jan

OŻÓG Stanisław

PIECHA Bolesław Grzegorz

PIOTROWSKI Mirosław

PITERA Julia

PLURA Marek Mirosław

PORĘBA Tomasz Piotr

ROSATI Dariusz

SARYUSZ-WOLSKI Jacek

SIEKIERSKI Czesław Adam

SZEJNFELD Adam

THUN UND HOHENSTEIN Róża Gräfin von

UJAZDOWSKI Kazimierz Michał

WAŁĘSA Jarosław Leszek

WENTA Bogdan Brunon

WIŚNIEWSKA Jadwiga

WOJCIECHOWSKI Janusz

ZDROJEWSKI Bogdan Andrzej

ZEMKE Janusz Władysław

ZŁOTOWSKI Kosma Tadeusz

ZWIEFKA Tadeusz

ŻÓŁTEK Stanisław Józef

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Portugal (21 ledamöter)

ASSIS Francisco

COELHO Carlos

FARIA José Inácio

FERNANDES José Manuel

FERREIRA Elisa

FERREIRA João

GOMES Ana

MARINHO E PINTO António

MATIAS Marisa

MELO Nuno

MONTEIRO DE AGUIAR Cláudia

RANGEL Paulo

RIBEIRO Sofia

RODRIGUES Liliana

RODRIGUES Maria João

RUAS Fernando

SERRÃO SANTOS Ricardo

SILVA PEREIRA Pedro

VIEGAS Miguel

ZORRINHO Carlos

ZUBER Inês Cristina

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Rumänien (32 ledamöter)

BOŞTINARU Victor

BUDA Daniel

BUŞOI Cristian Silviu

CREŢU Corina*

CRISTEA Andi-Lucian

DĂNCILĂ Vasilica Viorica

DIACONU Mircea

DRĂGHICI Damian

FRUNZULICĂ Doru-Claudian

GRAPINI Maria

HELLVIG Eduard-Raul

IVAN Cătălin Sorin

MACOVEI Monica Luisa

MĂNESCU Ramona Nicole

MARINESCU Marian-Jean

MOISĂ Ionel-Sorin

MUREȘAN Siegfried Vasile

NEGRESCU Victor

NICA Dan

NICOLAI Norica

PAŞCU Ioan Mircea

PAVEL Emilian **

PREDA Cristian Dan

REBEGA Constantin-Laurențiu

SÂRBU Daciana Octavia

SÓGOR Csaba

STOLOJAN Theodor Dumitru

TĂNĂSESCU Claudiu Ciprian

TAPARDEL Ana-Claudia

UNGUREANU Traian

VĂLEAN Adina-Ioana

WEBER Renate

WINKLER Iuliu

(*) Corina CREŢUS mandat upphörde den 1 november 2014.

(**) Mandatet började gälla den 1 november 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Emilian PAVEL valts som ersättare för Corina CREŢU.

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Slovenien (8 ledamöter)

BOGOVIČ Franc

FAJON Tanja

PETERLE Alojz

ŠOLTES Igor

ŠULIN Patricija

TOMC Romana

VAJGL Ivo

ZVER Milan

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Slovakien (13 ledamöter)

CSÁKY Pál

FLAŠIKOVÁ BEŇOVÁ Monika

KUKAN Eduard

MAŇKA Vladimír

MIKOLÁŠIK Miroslav

NAGY József

SMOLKOVÁ Monika

ŠKRIPEK Branislav

ŠTEFANEC Ivan

SULÍK Richard

ZÁBORSKÁ Anna

ZALA Boris

ŽITŇANSKÁ Jana

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Finland (13 ledamöter)

HALLA-AHO Jussi

HAUTALA Heidi

JAAKONSAARI Liisa

JÄÄTTEENMÄKI Anneli

KUMPULA-NATRI Miapetra

KYLLÖNEN Merja

PIETIKÄINEN Sirpa

REHN Olli

SARVAMAA Petri

TERHO Sampo

TORVALDS Nils

VÄYRYNEN Paavo

VIRKKUNEN Henna

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Sverige (20 ledamöter)

ADAKTUSSON Lars

ANDERSSON Max

BJÖRK Malin

CEBALLOS Bodil

CORAZZA BILDT Anna Maria

ENGSTRÖM Linnéa*

ERIKSSON Peter

FEDERLEY Fredrick

FJELLNER Christofer

GUTELAND Jytte

HEDH Anna

HÖKMARK Gunnar

LÖVIN Isabella**

LUDVIGSSON Olle

LUNDGREN Peter

NILSSON Jens

PAULSEN Marit

POST Soraya

ULVSKOG Marita

WIKSTRÖM Cecilia

WINBERG Kristina

(*) Mandatet började gälla den 8 oktober 2014, dvs. det datum då de behöriga nationella myndigheterna tillkännagav att Linnéa ENGSTRÖM valts som ersättare för Isabella LÖVIN.

(**) Isabella LÖVINS mandat upphörde den 3 oktober 2014.

EUROPAPARLAMENTETS LEDAMÖTER PER MEDLEMSSTAT

(1 juli 2014)

Förenade kungariket (73 ledamöter)

AGNEW John Stuart

AKER Tim

ANDERSON Lucy

ANDERSON Martina

ARNOTT Jonathan

ASHWORTH Richard

ATKINSON Janice

BASHIR Amjad

BATTEN Gerard

BEARDER Catherine

BOURS Louise

BRADBOURN Philip*

BRANNEN Paul

CAMPBELL BANNERMAN David

CARVER Jim

COBURN David

COLLINS Jane

CORBETT Richard

DANCE Seb

(The Earl of) DARTMOUTH William

DEVA Nirj

DODDS Anneliese

DODDS Diane

DUNCAN Ian

ETHERIDGE Bill

EVANS Jill

FARAGE Nigel

FINCH Raymond

FORD Vicky

FOSTER Jacqueline

FOX Ashley

GILL Nathan

GILL Neena

GIRLING Julie

GRIFFIN Theresa

HANNAN Daniel

HELMER Roger

HONEYBALL Mary

HOOKEM Mike

HOWITT Richard

HUDGHTON Ian

JAMES Diane

KAMALL Syed

KARIM Sajjad

KHAN Afzal

KIRKHOPE Timothy

KIRTON-DARLING Jude

LAMBERT Jean

LEWER Andrew

McAVAN Linda

McCLARKIN Emma

McINTYRE Anthea

MARTIN David

MOODY Clare

MORAES Claude

NICHOLSON James

NUTTALL Paul

O'FLYNN Patrick

PARKER Margot

REID Julia

SCOTT CATO Molly

SEYMOUR Jill

SIMON Sion

SMITH Alyn

STIHLER Catherine

SWINBURNE Kay

TANNOCK Charles

TAYLOR Keith

VAN ORDEN Geoffrey

VAUGHAN Derek

WARD Julie

WILLMOTT Glenis

WOOLFE Steven

(*) Philip BRADBOURNS mandat upphörde den 20 december 2014.

(1) EGT L 278, 8.10.1976, s. 5.
(2) EUT L 262, 7.10.2005, s. 1.
(3) EGT L 329, 30.12.1993, s. 34.
(4) Dom i mål C-208/03, Jean-Marie Le Pen mot Europaparlamentet, REG 2005, s. I-6051 och dom i förenade målen C-393/07 och C-9/08, Italienska republiken och Beniamino Donnici mot Europaparlamentet, REG 2009, s. I-3679.


Gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott ***I
PDF 208kWORD 50k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott (COM(2014)0476 – C8-0113/2014 – 2014/0218(COD))
P8_TA(2015)0029A8-0001/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0476),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 91.1 c i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0113/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 15 oktober 2014(1),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande,

–  med beaktande av artikel 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism (A8-0001/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 11 februari 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv(EU) 2015/… om underlättande av gränsöverskridande informationsutbyte om trafiksäkerhetsrelaterade brott

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, direktiv (EU) 2015/413.)

(1) EUT C 12, 15.1.2015, s. 115.


Partnerskapsavtal för hållbart fiske mellan EU och Republiken Senegal ***
PDF 205kWORD 49k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 11 februari 2015 om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av ett partnerskapsavtal för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Senegal och av det genomförandeprotokoll som fogas till avtalet (12812/2014 – C8-0276/2014 – 2014/0238(NLE))
P8_TA(2015)0030A8-0010/2015

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (12812/2014),

–  med beaktande av utkastet till avtal om partnerskap för hållbart fiske mellan Europeiska unionen och Republiken Senegal (12830/2014),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43 samt artikel 218.6 andra stycket led a och 218.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0276/2014),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och andra stycket, artikel 99.2 samt artikel 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från fiskeriutskottet och yttrandena från utskottet för utveckling och budgetutskottet (A8-0010/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet protokollen och slutsatserna från de möten som hållits i den gemensamma kommitté som avses i artikel 7 i avtalet samt det fleråriga sektorsprogram som avses i artikel 4 i det nya protokollet.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta deltagandet för parlamentets företrädare som observatörer i de möten som hålls i den gemensamma kommittén.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att innan det nuvarande avtalet löper ut och i samband med att förhandlingarna om att förnya avtalet inleds, förelägga parlamentet och rådet ingående information i form av en efterhandsrapport om kostnaderna för och fördelarna med avtalet.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förelägga parlamentet årliga rapporter om genomförandet av avtalet, i synnerhet när det gäller det fleråriga program som nämns i artikel 4 i genomförandeprotokollet till avtalet, samt att redogöra för hur de medel som tillhandahålls i enlighet med avtalet används.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att inom ramen för deras respektive befogenheter omedelbart och fullständigt informera parlamentet i alla skeden av de förfaranden som avser det nya protokollet och dess förnyelse, i enlighet med artikel 13.2 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 218.10 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

7.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att särskilt rikta in sig på lokal förvaltning och ansvarsskyldighet samt att underlätta tillhandahållandet av adekvat information till alla de lokala aktörer som berörs av avtalet och dess genomförande.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Senegal.


Den amerikanska senatens rapport om CIA:s användning av tortyr
PDF 138kWORD 57k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2015 om den amerikanska senatens rapport om CIA:s användning av tortyr (2014/2997(RSP))
P8_TA(2015)0031B8-0098/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget), särskilt artiklarna 2, 3, 4, 6, 7 och 21,

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 1, 2, 3, 4, 18 och 19,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt protokollen till denna,

–  med beaktande av FN:s relevanta instrument för mänskliga rättigheter, särskilt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter av den 16 december 1966, konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning av den 10 december 1984 och de relevanta protokollen till denna samt den internationella konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden av den 20 december 2006,

–  med beaktande av domarna i Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheter i målen al-Nashiri mot Polen, Abu Zubaydah mot Litauen, Husayn (Abu Zubaydah) mot Polen, El-Masri mot f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Nasr och Ghali mot Italien, och al-Nashiri mot Rumänien,

–  med beaktande av det italienska domstolsavgörande som förklarade 22 CIA-agenter, en Air Force-pilot och två italienska agenter skyldiga i deras frånvaro och dömde dem till fängelsestraff för deras roller i kidnappningen 2003 av Abu Omar, imam i Milano,

–  med beaktande av sin resolution av den 6 juli 2006 om CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar – det tillfälliga utskottets halvtidsöversyn(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 februari 2007 om CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder: uppföljning av TDIP-utskottets betänkande(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2013 om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder(4),

–  med beaktande av studien från senatens särskilda utskott avseende underrättelsetjänster (Senate Select Committee on Intelligence (SSCI)) om CIA:s program för frihetsberövanden och förhör, och dess användning av olika former av tortyr mot fängslade mellan 2001 och 2006,

–  med beaktande av sina resolutioner om Guantánamo, varav den mest aktuella är av den 23 maj 2013 om hungerstrejk bland fångarna i Guantánamo(5),

–  med beaktande av rådets slutsatser om grundläggande rättigheter och rättsstatsprincipen och om kommissionens rapport från 2013 om tillämpning av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna (Luxemburg den 5–6 juni 2014),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen (2012)(6),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 mars 2014 ”En ny EU-ram för att stärka rättsstatsprincipen” (COM(2014)0158),

–  med beaktande av EU:s rapport om insatserna mot korruption från kommissionen av den 3 februari 2014 (COM(2014)0038),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2014 om amerikanska NSA:s övervakningsprogram, övervakningsorgan i olika medlemsstater samt deras inverkan på EU-medborgarnas grundläggande rättigheter och på det transatlantiska samarbetet i rättsliga och inrikes frågor(7),

–  med beaktande av direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF,

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Respekt för grundläggande rättigheter och rättssäkerhet är avgörande för att en terroristbekämpningspolitik ska bli framgångsrik.

B.  Parlamentet har vid upprepade tillfällen fördömt CIA:s program för hemliga interneringar och extraordinära överlämnanden, vilket har lett till många människorättskränkningar, inbegripet användning av tortyr och annan omänsklig och förnedrande behandling, bortföranden, hemliga interneringar, interneringar utan rättegång och överträdelser av principen om ”non-refoulement”.

C.  Trots sin särskilda natur är nationell säkerhetspolitik och terroristbekämpning inte undantagna ansvarighetsprincipen, och det kan inte få förekomma någon straffrihet för kränkningar av folkrätt och mänskliga rättigheter.

D.  Ansvarsutkrävande för extraordinära överlämnanden, bortföranden, illegala hemliga interneringar och tortyr är avgörande för att man effektivt ska kunna försvara och främja mänskliga rättigheter i EU:s inrikes- och utrikespolitik och säkerställa en legitim och verkningsfull säkerhetspolitik som grundas på rättsstatsprincipen.

E.  Parlamentet har vid upprepade tillfällen efterlyst en fullständig undersökning av EU‑medlemsstaternas medverkan i CIA:s program för hemliga interneringar och extraordinära överlämnanden.

F.  Det tidigare parlamentet efterlyste, i sin ovannämnda resolution av den 10 oktober 2013, att det nuvarande parlamentet skulle fortsätta att uppfylla och genomföra det mandat som det fått av det tillfälliga utskottet om CIA:s påstådda användning av europeiska länder för transport och illegal internering av fångar, och därmed även se till att utskottets rekommendationer följs upp, att undersöka nya frågor som kan uppstå och fullt ut utnyttja och utveckla sin undersökningsrätt.

G.  Rapporten från den amerikanska senatens särskilda utskott avseende underrättelsetjänster (SSCI) avslöjar nya fakta som stärker påståendena om att ett antal EU-medlemsstater, deras myndigheter, tjänsteman och medarbetare från deras säkerhets- och underrättelsetjänster var delaktiga i CIA:s program för hemliga interneringar och extraordinära överlämnanden, ibland på korrupta sätt genom betydande penningsummor som CIA erbjöd i utbyte för deras samarbete.

H.  SSCI-rapporten avvisar CIA:s påståenden att tortyr skulle ha utverkat information som inte kunde ha samlats in genom traditionella förhörstekniker utan våld.

I.  Ett ännu inte avgjort mål (nr 150/09 i centraldomstol 5 (Juzgado Central No 5) avseende tortyr på militärbasen i Guantánamobukten pågår i Konungariket Spaniens nationella domstol (Audiencia Nacional).

J.  USA:s president Barack Obama åtog sig att stänga fånglägret i Guantánamobukten före januari 2010, en anläggning där 122 personer hålls fångna utan att något formellt åtal väckts mot dem i en brottsmålsdomstol, däribland 54 personer som officiellt har fått klartecken för att lämna fånglägret.

K.  EU-medlemsstaternas hjälp med att ordna vidarebosättning för vissa fångar från lägret i Guantánamobukten har varit långsam och begränsad.

1.  Europaparlamentet välkomnar beslutet i SSCI-utskottet om att offentliggöra sammanfattningen av dess rapport om CIA:s program för interneringar och förhör. Parlamentet efterlyser ett offentliggörande av den fullständiga rapporten, utan överdrivna och onödiga redigeringar.

2.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt de fasansfulla förhörsmetoder som har präglat dessa olagliga terroristbekämpningsåtgärder. Parlamentet betonar den amerikanska senatens grundläggande slutsats att de våldsamma metoder som CIA tillämpade inte fick fram underrättelser som hindrade ytterligare terroristattacker. Parlamentet påminner om sitt absoluta fördömande av tortyr.

3.  Europaparlamentet anser att den straffrihetskultur som omgärdar CIA-programmet har gjort att kränkningar av grundläggande rättigheter har kunnat fortgå, vilket även avslöjades genom massövervakningsprogrammen under ledning av den amerikanska säkerhetsmyndigheten NSA och olika EU-medlemsstaters säkerhetstjänster.

4.  Europaparlamentet uppmanar USA att undersöka och väcka åtal mot de många människorättskränkningarna till följd av CIA:s program för överlämnanden och hemliga interneringar och att alltid tillmötesgå EU-medlemsstaters begäran om information, utlämningar eller effektiva rättsmedel för offer i samband med CIA-programmen.

5.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att undersöka påståendena om att det fanns hemliga fängelser på deras territorier där personer hölls fångna inom ramen för CIA-program och att väcka åtal mot dem som var inblandade i denna verksamhet, med beaktande av alla nya bevis som kommit i dagen.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut undersöka de senaste påståendena om att illegala överlämnanden, interneringar och tortyrhandlingar ägt rum på deras territorium och att åtala de ansvariga.

7.  Europaparlamentet uttrycker oro över hindren för nationella parlamentariska och rättsliga undersökningar om medlemsstaternas inblandning i CIA-programmen, missbruk av statshemligheter och omotiverad hemligstämpling av dokument som lett till att straffrättsliga förfaranden avbrutits och att de som gjort sig skyldiga till människorättskränkningar i praktiken gått straffria.

8.  Europaparlamentet begär att resultaten av befintliga undersökningar av medlemsstaternas inblandning i CIA-programmet, särskilt Chilcot-undersökningen, ska offentliggöras utan ytterligare dröjsmål.

9.  Europaparlamentet begär att en intern EU-strategi för grundläggande rättigheter ska antas och uppmanar kommissionen att föreslå att en sådan strategi och en därmed förknippad handlingsplan ska antas.

10.  Europaparlamentet uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, i samarbete med utskottet för utrikesfrågor, och i synnerhet dess underskott för mänskliga rättigheter, att återuppta sin undersökning av ”CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder” och att rapportera till plenarförsamlingen inom ett år, genom följande:

   En uppföljning av rekommendationerna i ovannämnda resolution av den 11 september 2012 om CIA:s påstådda transport och illegala internering av fångar i europeiska länder: uppföljning av TDIP-utskottets betänkande,
   Främjande av och stöd till ömsesidigt rättsligt bistånd i människorättsärenden samt rättsligt samarbete mellan undersökningsmyndigheter samt samarbete mellan jurister involverade i det ansvarsutkrävande arbetet i medlemsstaterna,
   Anordnande av en utfrågning med nationella parlament och sakkunniga för att få grepp om alla tidigare och pågående parlamentariska och rättsliga utredningar.
   Anordnande av en parlamentarisk informationsresa med alla intresserade politiska grupper till de EU-medlemsstater där CIA:s hemliga interneringsplatser påstås ha funnits.
   Insamlande av alla relevanta upplysningar och bevis för möjliga mutor och annan korruption i samband med CIA-programmen.

11.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT C 303 E, 13.12.2006, s. 833.
(2) EUT C 287 E, 29.11.2007, s. 309.
(3) EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 1.
(4) Antagna texter, P7_TA(2013)0418.
(5) Antagna texter, P7_TA(2013)0231.
(6) Antagna texter, P7_TA(2014)0173.
(7) Antagna texter, P7_TA(2014)0230.


Åtgärder mot terrorism
PDF 153kWORD 72k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2015 om åtgärder mot terrorism (2015/2530(RSP))
P8_TA(2015)0032RC-B8-0122/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 6, 7 och 21 i fördraget om Europeiska unionen (EU‑fördraget) och artiklarna 4, 16, 20, 67, 68, 70, 71, 72, 75, 82, 83, 84, 85, 86, 87 och 88 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 6, 7, 8, 10.1, 11, 12, 21, 47–50, 52 och 53,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 juni 2014 om genomförandet av strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen 2010–2014 (COM(2014)0365),

–  med beaktande av Europols rapport om den rådande situationen för och tendenserna inom terrorismen i Europa (TE-SAT) för 2014,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution av den 24 september 2014 om det hot mot internationell fred och säkerhet som terroristhandlingar utgör (resolution 2178 (2014)),

–  med beaktande av EU:s strategi för inre säkerhet, som antogs vid rådets möte den 25 februari 2010,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 december 2011 om EU:s strategi för terrorismbekämpning: viktiga framsteg och kommande utmaningar(1),

–  med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 24 april 2009 om problemet med etnisk och rasgrundad profilering i samband med terroristbekämpning, brottsbekämpning, invandring, tull och gränskontroll(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om den andra rapporten om genomförandet av strategin för inre säkerhet i EU(3),

–  med beaktande av Europols hotbildsbedömning av internetstödd organiserad brottslighet (Iocta) 2014,

–  med beaktande av Europols hotbildsbedömning av grov och organiserad brottslighet i EU (Socta) 2013,

–  med beaktande av sin debatt vid plenarsammanträdet den 28 januari 2015 om åtgärder mot terrorism,

–  med beaktande av rådets (rättsliga och inrikes frågor) informella möte i Riga den 29–30 januari 2015,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 december 2014 om att förnya strategin för inre säkerhet i EU(4),

–  med beaktande av uttalandet från rådets (rättsliga och inrikes frågor) informella möte den 11 januari 2015,

–  med beaktande av slutsatserna från rådets (rättsliga och inrikes frågor) möten den 9 oktober 2014 och 5 december 2014,

–  med beaktande av rapporten av den 24 november 2014 från EU:s samordnare för kampen mot terrorism till Europeiska rådet (15799/14),

–  med beaktande av kommissionens arbetsprogram för 2015 av den 16 december 2014 (COM(2014)0910),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 januari 2014 Att förhindra radikalisering som leder till terrorism och våldsam extremism: en skärpning av EU:s insatser (COM(2013)0941),

–  med beaktande av yttrandet från arbetsgruppen för skydd av enskilda med avseende på behandlingen av personuppgifter (den s.k. artikel 29-gruppen) om tillämpning av principerna om nödvändighet och proportionalitet samt uppgiftsskydd inom brottsbekämpningssektorn (yttrande 01/2014),

–  med beaktande av domstolens dom av den 8 april 2014 i de förenande målen C-293/12 och C-594/12, Digital Rights Ireland Ltd och Seitlinger m.fl., och yttrandet från parlamentets rättstjänst om tolkningen av domen,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Terrorism och våldsbejakande extremism är några av de största hoten mot vår säkerhet och våra friheter.

B.  De tragiska händelserna i Paris nyligen var en påminnelse om att EU står inför ett fortsatt terrorhot i ständig förändring, som under det senaste årtiondet allvarligt har drabbat flera av dess medlemsstater med attacker som riktat in sig inte bara på människor utan även på de värderingar och friheter som EU bygger på.

C.  Säkerhet är en av de rättigheter som garanteras av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. Samtidigt är dock grundläggande rättigheter, medborgerliga friheter och proportionalitet ett nödvändigt inslag i en framgångsrik politik för terrorismbekämpning.

D.  Förebyggande strategier för terrorismbekämpning bör bygga på ett mångfasetterat tillvägagångssätt som syftar till att direkt bekämpa förberedande av attacker på EU:s territorium men som även tar fasta på behovet av att ta tag i de bakomliggande orsakerna till terrorism. Terrorism utgör ett globalt hot som kräver åtgärder på lokal, nationell, europeisk och global nivå för att trygga våra medborgares säkerhet, försvara de grundläggande värdena frihet, demokrati och mänskliga rättigheter samt upprätthålla folkrätten.

E.  Sedan den 11 september 2001 har ett flertal allvarliga terroristattacker på europeisk mark, senast i januari i år, starkt påverkat känslan av säkerhet bland EU:s medborgare och invånare. Säkerhetsläget i Europa har under de senaste åren genomgått dramatiska förändringar på grund av nya konflikter och omvälvningar i EU:s omedelbara grannskap, den snabba utvecklingen av ny teknik samt en oroväckande radikalisering som leder till våld och terrorism både i EU och i dess grannländer.

F.  Spridningen av terroristpropaganda underlättas av internet och sociala medier. Genom cyberterrorism kan terroristgrupper knyta nya och upprätthålla befintliga kontakter utan att behöva möta fysiska hinder i form av gränser, vilket därmed minskar deras behov av baser eller fristäder i länderna.

G.  EU står inför ett allvarligt och växande inhemskt hot från ”EU:s utländska stridande”, det vill säga personer som reser till länder som de varken är bosatta eller medborgare i, för att utföra, planera eller förbereda terrordåd eller erbjuda eller genomgå terroristutbildning, även i samband med väpnade konflikter. Uppskattningsvis mellan 3 500 och 5 000 unionsmedborgare har lämnat sina hem för att bli utländska stridande sedan kriget och våldet i Syrien, Irak och Libyen bröt ut. Detta innebär en oerhörd utmaning för EU‑medborgarnas säkerhet.

1.  Europaparlamentet fördömer i skarpast möjliga ordalag grymheterna i Paris, och uttrycker på nytt sitt djupaste deltagande med det franska folket och offrens anhöriga och sin enighet i den globala kampen mot terrorismen och mot angreppet mot våra demokratiska värderingar och friheter.

2.  Europaparlamentet fördömer kraftfullt och kategoriskt alla terrorhandlingar, främjande av terrorism, förhärligande av dem som är inblandade i terrorism och förespråkande av extremistiska våldsbejakande ideologier, oavsett var sådant äger rum eller förespråkas i världen. Parlamentet framhåller att det inte finns någon frihet utan säkerhet och ingen säkerhet utan frihet.

3.  Europaparlamentet oroas över det snabbt växande antalet EU-medborgare som reser till konfliktområden för att ansluta sig till terroristorganisationer och som sedan återvänder till EU:s territorium och utgör en risk för EU:s inre säkerhet och EU-medborgarnas liv. Parlamentet ber kommissionen att föreslå en tydlig och gemensam definition av ”EU:s utländska stridande” för att öka rättssäkerheten.

4.  Europaparlamentet understryker att det behövs mer specialiserade åtgärder mot problemet med att EU-medborgare reser ut för att strida i utländska terroristorganisationer. Parlamentet anser visserligen att lagföring kan vara aktuellt i en del fall men att andra åtgärder bör vidtas för att förhindra radikalisering som leder till våldsbejakande extremism, så att man kan avbryta det resande som företas av europeiska och andra utländska stridande och ta hand om dem som återvänder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att utveckla praxis utgående från de medlemsstater som har infört framgångsrika strategier, handlingsplaner och program på detta område.

Bekämpande av grundorsakerna till terrorism och radikalisering som leder till våldsbejakande extremism

5.  Europaparlamentet understryker att hotet från terrorism i allmänhet måste motarbetas med hjälp av en flerdimensionell antiterrorstrategi som på ett heltäckande sätt tar tag i de bakomliggande faktorerna till radikalisering som leder till våldsbejakande extremism, bland annat genom att man främjar social sammanhållning, inkludering samt politisk och religiös tolerans, undviker gettoisering, analyserar och motverkar uppvigling på internet till terrorattacker, förebygger resor som företas i syfte att gå med i terroristorganisationer, förebygger och hejdar rekrytering till och deltagande i väpnade konflikter, stoppar det finansiella stödet till terroristorganisationer och individer som vill ansluta sig till dem, ser till att kraftfulla rättsliga åtgärder vidtas i tillämpliga fall och ger de brottsbekämpande myndigheterna lämpliga verktyg för att kunna utföra sina uppgifter med full respekt för de grundläggande rättigheterna.

6.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att satsa på program som tar tag i de grundläggande orsakerna till radikalisering – såsom utbildningsprogram som främjar integration, social inkludering, dialog, deltagande, jämlikhet, tolerans och förståelse mellan olika kulturer och religioner, och återanpassningsprogram.

7.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över radikaliseringen i fängelser och uppmanar medlemsstaterna att utbyta bästa praxis i denna fråga. Parlamentet anser att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt fängelser och fängelseförhållanden, med riktade åtgärder för att ta tag i radikaliseringen i dessa miljöer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra mer för att förbättra fångvårdsadministrationen i syfte att göra det lättare att upptäcka interner som förbereder terrordåd, övervaka och förhindra radikaliseringsprocesser och inrätta särskilda program för avhopp, återanpassning och avradikalisering.

8.  Europaparlamentet framhåller det brådskande behovet av att intensifiera det förebygganade arbetet mot radikalisering och främja avradikaliseringsprogram genom större egenmakt och delaktighet för lokalsamfunden och det civila samhället på nationell och lokal nivå, så att spridningen av extremistiska ideologier kan stoppas. Parlamentet uppmanar kommissionen att stärka EU:s nätverk för kunskapsspridning om radikalisering (RAN) – som sammanför alla aktörer som medverkar till att utveckla kampanjer mot radikalisering och inrätta strukturer och processer för avradikalisering av återvändande utländska stridande – och att direkt utmana extremistiska ideologier genom att erbjuda positiva alternativ.

9.  Europaparlamentet stöder antagandet av en europeisk strategi som syftar till att bekämpa terroristpropaganda, radikala nätverk och rekrytering via internet och som bygger vidare på de insatser som redan gjorts och de initiativ som redan tagits på mellanstatlig nivå och på frivillig basis för att främja utbyten av bästa praxis och framgångsrika metoder på detta område.

10.  Europaparlamentet vill att rådet antar en rekommendation om nationella strategier för förebyggande av radikalisering, som tar upp de många olika faktorerna bakom radikalisering och riktar rekommendationer till medlemsstaterna om inrättande av program för avhopp, återanpassning och avradikalisering.

Tillämpning och översyn av befintliga brottsbekämpningsåtgärder

11.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja befintliga plattformar, databaser och varningssystem på europeisk nivå, såsom Schengens informationssystem (SIS) och systemet för förhandsinformation om passagerare (Apis).

12.  Europaparlamentet framhåller att fri rörlighet inom Schengenområdet är en av Europeiska unionens viktigaste friheter och avvisar därför alla förslag om att lägga Schengensystemet på is. Parlamentet uppmanar i stället medlemsstaterna att skärpa de befintliga bestämmelserna, som redan innefattar en möjlighet att tillfälligt införa kontroller av resehandlingar, och att göra bättre bruk av SIS II-systemet. Parlamentet konstaterar att det redan går att göra vissa riktade kontroller av personer i samband med att de passerar yttre gränser.

13.  Europaparlamentet åtar sig att arbeta för att ett direktiv om ett EU-system för passageraruppgifter (EU PNR) ska slutföras. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att redogöra för konsekvenserna av domstolens dom för datalagringsdirektivet(5) och de eventuella följderna för EU PNR-direktivet. Parlamentet uppmanar rådet att göra framsteg med uppgiftsskyddspaketet, så att det skulle kunna vara möjligt att genomföra trepartsdialogerna om både EU PNR‑direktivet och uppgiftsskyddspaketet parallellt med varandra. Parlamentet uppmanar kommissionen att bjuda in oberoende experter från brottsbekämpande organ, säkerhetsorgan och underrättelseorgan samt företrädare för artikel 29-gruppen att – i ljuset av säkerhetsbehoven – bidra med synpunkter och principer i fråga om nödvändigheten av PNR och i fråga om PNR:s proportionalitet.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart, och därefter regelbundet, utvärdera de nuvarande instrumenten och att göra en tillhörande bedömning av vilka luckor som återstår att täppa till i kampen mot terrorismen, varvid Europeiska rådet regelbundet ska bedöma vilka hot unionen står inför, så att unionen och medlemsstaterna kan vidta effektiva åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att godkänna en förnyad färdplan för terrorismbekämpning som ger ett effektivt svar på befintliga hot och ger verklig säkerhet åt alla och som samtidigt respekterar de rättigheter och friheter som utgör de grundläggande principerna för Europeiska unionen.

15.  Europaparlamentet betonar att strategier för skydd av och stöd till offren och deras anhöriga måste tas med som en väsentlig del av kampen mot terrorismen. Parlamentet uppmanar därför alla medlemsstater att korrekt tillämpa direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem.

16.  Europaparlamentet anser att insatser mot den olagliga handeln med eldvapen bör vara en prioritering för EU i kampen mot grov och organiserad internationell brottslighet. Parlamentet anser särskilt att samarbetet behöver stärkas ytterligare i fråga om mekanismer för informationsutbyte och möjligheterna att spåra och förstöra förbjudna vapen. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt utvärdera EU:s nuvarande bestämmelser om förflyttningar av olagliga eldvapen och sprängladdningar och vapenhandel med anknytning till organiserad brottslighet.

17.  Europaparlamentet välkomnar det kommande antagandet på EU-nivå av en uppdaterad rättslig ram för bekämpande av penningtvätt, och ser detta som ett avgörande steg som måste genomföras på alla nivåer för att fungera effektivt så att man kan ta itu med denna betydande finansieringskälla för terroristorganisationer.

18.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utöka det rättsliga samarbetet på grundval av de EU-instrument som finns att tillgå, framför allt det europeiska informationssystemet för utbyte av uppgifter ur kriminalregister (Ecris), den europeiska arresteringsordern och den europeiska utredningsordern.

EU:s inre säkerhet, EU:s brottsbekämpningskapacitet och kapaciteten hos EU:s organ

19.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att hindra rörligheten för misstänkta terrorister genom att stärka kontrollerna vid de yttre gränserna, genomföra mer systematiska och effektiva kontroller av resehandlingar, bekämpa olaglig vapenhandel och identitetsförfalskning samt identifiera riskområden.

20.  Europaparlamentet oroas över terroristorganisationernas ökade användning av internet och kommunikationsteknik för att kommunicera, planera attacker och sprida propaganda. Parlamentet vill att internetföretag och företag inom sociala medier ska samarbeta med regeringarna, de brottsbekämpande myndigheterna och det civila samhället för att bekämpa detta problem, och samtidigt se till att de allmänna principerna om yttrandefrihet och integritet alltid respekteras. Parlamentet understryker att åtgärder som begränsar användningen och spridningen av uppgifter på internet i terrorismbekämpningssyfte måste vara nödvändiga och proportionerliga.

21.  Europaparlamentet upprepar att all insamling och delgivning av uppgifter, även av EU‑organ som Europol, bör vara förenlig med EU:s lagstiftning och nationell lagstiftning och baseras på en konsekvent ram för uppgiftsskydd som erbjuder rättsligt bindande normer för personuppgiftsskydd på EU-nivå.

22.  Europaparlamentet uppmuntrar starkt till bättre informationsutbyte mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och EU-organen. Parlamentet framhåller vidare behovet av att förbättra, intensifiera och påskynda informationsutbytet mellan brottsbekämpande organ på global nivå. Parlamentet efterlyser ett effektivare samarbete både bland medlemsstaterna och bland tredjeländer genom användning av värdefulla befintliga instrument som exempelvis gemensamma utredningsgrupper, programmet för att spåra finansiering av terrorism och avtalen om passageraruppgifter (PNR), och genom snabbare och effektivare utbyte av relevanta uppgifter och relevant information, med lämpliga garantier för uppgiftsskydd och integritet.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att göra en omfattande utvärdering av EU:s antiterroråtgärder och relaterade åtgärder, i synnerhet av hur de genomförs i lagstiftningen och i praxis i medlemsstaterna och i vilken mån medlemsstaterna samarbetar med EU:s organ på detta område, särskilt Europol och Eurojust, samt en tillhörande bedömning av återstående luckor, genom att tillämpa det förfarande som föreskrivs i artikel 70 i EUF-fördraget, och att införa denna utvärderingsprocess som ett led i den europeiska säkerhetsagendan.

24.  Europaparlamentet understryker att EU-organen och de nationella brottsbekämpande myndigheterna måste bekämpa terroristorganisationernas huvudsakliga inkomstkällor, bland annat penningtvätt, människohandel och olaglig vapenhandel. Parlamentet kräver i detta avseende ett fullständigt genomförande av EU:s lagstiftning på området för att säkerställa en samordnad, EU-övergripande strategi. Parlamentet noterar att medlemsstaterna endast lämnar 50 % av informationen om terrorism och organiserad brottslighet till Europol och Eurojust.

25.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att dra bättre nytta av den unika kapaciteten hos Europol genom att se till att deras nationella enheter ger Europol relevant information på ett mera systematiskt och rutinmässigt sätt. Parlamentet stöder dessutom att det inom Europol inrättas ett europeiskt forum mot terrorism, för att Europol ska kunna maximera sin operativa och tekniska kapacitet och sin underrättelsekapacitet.

26.  Europaparlamentet betonar att de straffrättsliga motåtgärderna via Eurojust måste bli effektivare och mer samordnade och att straffbeläggningen av brott med anknytning till utländska stridande måste harmoniseras över hela EU för att tillhandahålla en rättslig ram och göra det lättare att samarbeta över gränserna, undvika luckor i lagstiftningen och bemöta de praktiska och juridiska utmaningar som insamlandet av bevis i terrorismmål och bevisens tillåtlighet innebär, genom en uppdatering av rambeslut 2008/919/RIF.

27.  Europaparlamentet efterlyser en stark demokratisk och juridisk tillsyn över terrorismbekämpningspolitiken och underrättelsearbetet i EU, med fullständig och oberoende demokratisk kontroll, och framhåller att säkerhetssamarbetet bör vara helt i linje med folkrätten.

En EU-extern strategi för bekämpande av internationell terrorism

28.  Europaparlamentet uppmanar EU att aktivt främja ett globalt partnerskap mot terrorism och att ha ett nära samarbete både med regionala aktörer såsom Afrikanska unionen, Gulfstaternas samarbetsråd och Arabförbundet – i synnerhet de länder som gränsar till Syrien och Irak och de länder som har drabbats hårt av konflikten, till exempel Jordanien, Libanon och Turkiet – och med FN, framför allt dess antiterrorismkommitté. Parlamentet efterlyser i detta hänseende en förstärkt dialog mellan experter på utveckling och säkerhet i EU och i dessa länder.

29.  Europaparlamentet poängterar i synnerhet att EU och dess medlemsstater och partnerländer måste bygga sin strategi för bekämpning av internationell terrorism på rättsstatsprincipen och respekt för de grundläggande rättigheterna. Vidare betonar parlamentet att unionens externa åtgärder mot internationell terrorism först och främst bör syfta till att förebygga, motverka och lagföra terrorism.

30.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att anta en EU-extern strategi för bekämpning av internationell terrorism, i syfte att ta itu med källorna till internationell terrorism och integrera ett terrorismbekämpningsperspektiv. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ta fram en strategi för samarbete med tredjeländer inom terrorismbekämpning och att samtidigt se till att internationella människorättsnormer respekteras.

31.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att se över sin strategi för det södra Medelhavsområdet som ett led i den pågående översynen av den europeiska grannskapspolitiken, och att fokusera på att stödja de länder och aktörer som verkligen tror på gemensamma värderingar och på reformer.

32.  Europaparlamentet framhåller att handlingsplanerna och de politiska dialogerna mellan EU och dess partnerländer måste lägga fokus på att förebygga och motverka radikalisering, bland annat genom att man utökar det internationella samarbetet, utnyttjar befintliga program och befintlig kapacitet och samarbetar med civilsamhällesaktörer i länder av intresse när det gäller att motverka terroristpropaganda och radikal propaganda på internet och via andra kommunikationsmedel.

33.  Europaparlamentet betonar att en heltäckande EU-strategi för åtgärder mot terrorism även måste dra full nytta av unionens utrikes- och utvecklingspolitik för att bekämpa fattigdom, diskriminering och marginalisering, motverka korruption samt främja en god samhällsstyrning och förebygga och lösa konflikter, vilka alla bidrar till att vissa grupper och samhällssektorer marginaliseras och på det sättet blir mer utsatta för propaganda från extremistgrupper.

o
o   o

34.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas parlament.

(1) EUT C 168 E, 14.6.2013, s. 45.
(2) EUT C 184 E, 8.7.2010, s. 119.
(3) Antagna texter, P7_TA(2013)0384.
(4) Antagna texter, P8_TA(2014)0102.
(5) Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG (EUT L 105, 13.4.2006, s. 54).


Förlängningen av mandatet för Forumet för förvaltning av internet
PDF 215kWORD 55k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2015 om förlängningen av mandatet för Forumet för förvaltning av internet (2015/2526(RSP))
P8_TA(2015)0033RC-B8-0099/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2005 om informationssamhället(1),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2006 om det europeiska informationssamhället för tillväxt och sysselsättning(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2008 om det andra mötet i Forumet för förvaltning av Internet(3)(nedan kallat forumet),

–  med beaktande av den principförklaring och den handlingsplan som antogs vid världstoppmötet om informationssamhället (WSIS) i Genève den 12 december 2003,

–  med beaktande av kommissionens meddelande För ett globalt partnerskap i informationssamhället: Att omsätta Genèveprinciperna i handling (COM(2004)0480),

–  med beaktande av Tunisåtagandet och Tunisagendan för informationssamhället, som antogs den 18 november 2005,

–  med beaktande av kommissionens meddelande som uppföljning av WSIS 2006 (COM(2006)0181),

–  med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2010 om förvaltning av Internet – framtida åtgärder(4),

–  med beaktande av uttalandet av den 24 april 2014 från flerpartsmötet Netmundial (Netmundial Multistakeholder Statement),

–  med beaktande av kommissionens meddelande Internetpolitik och förvaltning av internet – Europas roll i utformningen av framtidens internetförvaltning (COM(2014)0072),

–  med beaktande av det gemensamma uttalandet från EU:s delegation till forumet den 2–5 september 2014 i Istanbul,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Forumets syfte är att fullgöra det mandat som WSIS fastställde beträffande anordnandet av forum för politisk dialog mellan flera berörda parter under demokratiska och öppna former.

B.  Forumets främsta roll och funktion är att diskutera frågor på ett stort antal områden rörande förvaltningen av internet, och att vid behov lägga fram rekommendationer till det internationella samfundet.

C.  Den 20 december 2010 beslutade FN:s generalförsamling att förlänga forumets mandat med ytterligare fem år.

D.  Under 2015 kommer FN:s generalförsamling att diskutera och fatta beslut om huruvida forumets mandat ska förlängas ytterligare.

E.  År 2005 skickade Europaparlamentet en ad hoc-delegation till WSIS, och har sedan dess gjort så för varje årsmöte i forumet.

F.  De ad hoc-delegationer som parlamentet har skickat har, tillsammans med medlemsstaterna och kommissionen, spelat en avgörande roll i fråga om främjandet av europeiska värden och samspelet med de organisationer inom det civila samhället och de företrädare för nationella parlament som har närvarat vid dessa evenemang.

G.  De viktigaste prioriteringarna för EU under det nionde forumet i september 2014 med huvudtemat Sammankoppling av kontinenter för en förbättrad flerpartsförvaltning av internet var följande: utökad tillgång till internet globalt, underhåll av internet som en global, öppen och gemensam resurs, icke-diskriminerande tillgång till kunskap, större ansvarsskyldighet och öppenhet i flerpartsmodellen för förvaltning av internet, förkastande av tanken på ett statskontrollerat internet och erkännande av att våra grundläggande friheter och mänskliga rättigheter är icke förhandlingsbara och måste skyddas på nätet.

H.  Den 27 november 2014 godkände EU:s transport-, telekommunikations- och energiministrar rådets slutsatser, där man framhåller betydelsen av dels en samordnad europeisk ståndpunkt om förvaltningen av internet, dels stödet till stärkandet av forumet som en flerpartsplattform.

I.  I mars 2014 meddelade det amerikanska handelsdepartementets National Telecommunications and Information Administration (NTIA) att man planerade att överföra internetkontrollfunktionerna från IANA (Internet Assigned Numbers Authority) till den globala flerpartsgemenskapen innan det nuvarande kontraktet mellan NTIA och ICANN (Internet Corporation for Assigned Names and Numbers) löper ut i september 2015. Man måste i god tid komma fram till en välavvägd lösning på hur denna överföring ska ske, och resultatet bör vara ett system som inte kan tas över eller manipuleras och som fortsätter att garantera ett stabilt internet.

J.  Vid det möte om den framtida förvaltningen av internet (Netmundial – Global Multistakeholder Meeting) som hölls i april 2014 utarbetades en uppsättning principer för förvaltningen av internet och en färdplan för framtida utveckling av internetekosystemet.

K.  Den tillväxt som är kopplad till internetekonomin beräknas uppgå till nästan 11 procent i EU, med ett bidrag till BNP som förväntas öka från 3,8 procent 2010 till 5,7 procent 2016.

L.  Internet är en grundpelare för den digitala inre marknaden, och främjar bland annat innovation, tillväxt, handel, demokrati, kulturell mångfald och mänskliga rättigheter.

M.  En förutsättning för ett öppet internet bör vara att alla de rättigheter och friheter som människor åtnjuter offline även bör gälla online.

1.  Europaparlamentet uppmanar FN:s generalförsamling att förlänga forumets mandat, öka resurstilldelningen och stärka flerpartsmodellen för förvaltning av internet.

2.  Även om forumet inte kommer att anta några formella slutsatser anser Europaparlamentet att det är EU:s ansvar att stödja denna process och ta upp resultatet av diskussionerna i sina politiska överläggningar som en positiv och konkret utgångspunkt för utformningen av internets framtid på grundval av en flerpartsstrategi.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de berörda EU-institutionerna att fortsatt låta forumet vara en prioriterad fråga och att även framöver stödja forumet och dess sekretariat, samt att bidra till utvecklingen av en effektiv och oberoende organisation som kan utöva sitt mandat och bidra till den framväxande modellen för förvaltning av internet.

4.  Europaparlamentet betonar att parlamentet bör fortsätta att delta i framtida möten i forumet med en betydande delegation för att tillsammans med medlemsstaterna och kommissionen på ett ändamålsenligt sätt bidra till utformningen av en EU-strategi för förvaltningen av internet.

5.  Europaparlamentet betonar att tillgången till internet behöver förbättras över hela världen, och understryker att forumet bör öka möjligheterna för alla parter att delta aktivt.

6.  Europaparlamentet uttrycker sitt starka stöd för flerpartsmodellen för förvaltning av internet, och uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och alla relevanta parter att ytterligare stärka hållbarheten i denna modell genom att se till att aktörer och processer på nationell, regional och internationell nivå blir mer inkluderande, insynsvänliga och ansvarsskyldiga.

7.  Europaparlamentet betonar att internationaliseringen av internets kärnfunktioner och centrala organisationer måste slutföras. Parlamentet välkomnar det åtagande som USA:s regering gjorde i mars 2014 om överföring av kontrollen över IANA-funktionerna, och betonar att ICANN måste vara fullständigt ansvarsskyldigt och medge obegränsad insyn.

8.  Europaparlamentet betonar att det finns en fast tidsfrist för när man måste ha slutfört förhandlingarna om IANA-funktionerna som kommer att ge en långsiktig lösning på hur man upprätthåller stabilitet och säkerhet på internet, eftersom det nuvarande avtalet mellan ICANN och USA:s regering om övervakningen av IANA-funktionerna löper ut i september 2015.

9.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att intensifiera sina insatser för att stödja ingåendet av denna nya lägliga överenskommelse.

10.  Europaparlamentet uppmanar berörda EU-institutioner att föreslå EU själv som en första internationell partner till ICANN avseende IANA-funktionerna, inklusive en roll där EU är likställt med USA och andra stater i den förklaring av åtaganden som för närvarande reglerar IANA:s tjänster. Parlamentet ser detta som ett viktigt steg för att säkerställa ICANN:s absoluta neutralitet.

11.  Europaparlamentet betonar att man redan kan dra lärdom av de fruktbara diskussioner som hittills förts i forumet och att man kan bygga vidare på dessa, framför allt i fråga om reglering av elektronisk kommunikation samt uppgifts- och integritetsskydd. Parlamentet anser att forumet behöver föra ytterligare diskussioner om frågor som rör it-säkerhet och it-brott, och dessa diskussioner bör handla om allt ifrån att hitta lösningar för att skydda kritisk infrastruktur till att ge enskilda personer och små företag tillgång till lämpliga verktyg för säker kommunikation, särskilt e-autentisering och kryptering. Parlamentet betonar att man behöver säkerställa ett öppet och oberoende internet som fungerar som en global gemensam resurs, kombinerat med icke-diskriminerande tillgång till kunskap i framtiden, på grundval av parternas initiativ och behov, samt yttrandefrihet.

12.  Europaparlamentet betonar att arbetet måste gå vidare med att säkerställa ett rättsligt skydd för nätneutraliteten – som är en nödvändig förutsättning för att garantera informations- och yttrandefrihet –, att stimulera tillväxt och sysselsättning genom att utveckla innovations- och affärsmöjligheter kopplade till internet, och att främja och skydda den kulturella och språkliga mångfalden.

13.  Europaparlamentet understryker att de grundläggande friheterna och mänskliga rättigheterna är icke förhandlingsbara och måste skyddas både online och offline. Parlamentet beklagar att vissa stater med hjälp av censur och andra begränsningar försöker sätta stopp för sina medborgares möjligheter till global uppkoppling, och motsätter sig bestämt tanken på ett statskontrollerat internet och massövervakning av internet.

14.  Europaparlamentet betonar att rätten till personlig integritet på nätet och användares kontroll över sina personuppgifter har stor ekonomisk och social betydelse. Parlamentet anser att sådana rättigheter är grundläggande för demokrati och ett öppet och neutralt internet och för att alla företag ska ha samma villkor på nätet.

15.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen, rådet, medlemsstaterna och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 133 E, 8.6.2006, s. 140.
(2) EUT C 291 E, 30.11.2006, s. 133.
(3) EUT C 41 E, 19.2.2009, s. 80.
(4) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 33.


Ursprungslandsmärkning av kött i bearbetade livsmedel
PDF 211kWORD 59k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2015 om ursprungslandsmärkning av kött i bearbetade livsmedel (2014/2875(RSP))
P8_TA(2015)0034B8-0097/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 av den 25 oktober 2011 om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna, och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 1924/2006 och (EG) nr 1925/2006 samt om upphävande av kommissionens direktiv 87/250/EEG, rådets direktiv 90/496/EEG, kommissionens direktiv 1999/10/EG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/13/EG, kommissionens direktiv 2002/67/EG och 2008/5/EG samt kommissionens förordning (EG) nr 608/2004(1) (nedan kallad förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna), särskilt artikel 26.6 och 26.7,

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 17 december 2013 om obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstplats för kött som används som ingrediens (COM(2013)0755) och kommissionens tillhörande arbetsdokument av den 17 december 2013 Origin labelling for meat used as an ingredient: consumers’ attitude, feasibility of possible scenarios and impacts (SWD(2013)0437),

–  med beaktande av kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1337/2013 av den 13 december 2013 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1169/2011 vad gäller angivande av ursprungsland eller härkomstplats för färskt, kylt eller fryst kött av svin, får, get och fjäderfä(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 6 februari 2014 om kommissionens ovannämnda genomförandeförordning av den 13 december 2013(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om livsmedelskrisen, bedrägerier i livsmedelskedjan och kontrollen över detta(4),

–  med beaktande av frågan till kommissionen om ursprungslandsmärkning av kött i bearbetande livsmedel (O-000091/2014 – B8-0101/2015),

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet,

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 26.6 i förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna skulle kommissionen senast den 13 december 2013 lägga fram en rapport för parlamentet och rådet om det obligatoriska angivandet av ursprungsland eller härkomstplats för kött som används som ingrediens.

B.  Enligt artikel 26.7 i ovannämnda förordning måste rapporten bland annat beakta konsumentens behov av att bli informerad, huruvida det är genomförbart att tillhandahålla den obligatoriska uppgiften om ursprungsland eller härkomstplats samt en kostnads–nyttoanalys avseende införandet av sådana åtgärder. Dessutom anges det att rapporten får åtföljas av förslag om ändring av relevant EU-lagstiftning.

C.  Den 17 december 2013 offentliggjorde kommissionen i vederbörlig ordning sin rapport om obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstplats för kött som används som ingrediens och ett tillhörande arbetsdokument, Origin labelling for meat used as an ingredient: consumers’ attitude, feasibility of possible scenarios and impacts.

D.  Beroende på medlemsstat uppskattas 30–50 procent av den totala mängden kött från slaktade djur bearbetas till köttingredienser i livsmedel, framför allt till malet kött, köttberedningar och köttprodukter.

E.  Det återstår nu för kommissionen att lägga fram eventuella uppföljande lagstiftningsförslag. Ytterligare lämpliga steg kommer att tas efter diskussioner i parlamentet och rådet.

F.  De befintliga spårbarhetssystemen i EU är inte lämpliga när det gäller att överföra uppgifter om ursprung längs livsmedelskedjan, enligt ovannämnda rapport från kommissionen om obligatorisk angivelse av ursprungsland eller härkomstplats för kött som används som ingrediens.

G.  Enligt artikel 26.2 i förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna är angivande av ursprungsland eller härkomstort obligatoriskt i de fall där underlåtenhet att lämna sådana uppgifter skulle kunna vilseleda konsumenterna i fråga om livsmedlets rätta ursprungsland eller härkomstort, i synnerhet om den information som åtföljer livsmedlet eller etiketten som helhet annars skulle antyda att livsmedlet har ett annat ursprungsland eller en annan härkomstort.

H.  Den konsekvensanalys som förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna grundas på visade att köttets ursprung förefaller att vara den viktigaste frågan för konsumenterna i hela EU(5).

I.  Enligt FCEC:s (Food Chain Evaluation Consortium) konsumentundersökning från 2013 om ursprungsmärkning av olika livsmedelsgrupper var intresset störst för ursprungsmärkning av köttbaserade livsmedel. När man gör en mer ingående undersökning av olika typer av bearbetade köttbaserade produkter visar undersökningsresultaten däremot att mer än 90 procent av de tillfrågade konsumenterna anser att det är viktigt att ursprung anges.

1.  Europaparlamentet konstaterar att det är obligatoriskt att ange ursprung för obearbetat nötkött och obearbetade nötköttsprodukter i EU till följd av krisen med bovin spongiform encefalopati (BSE)(6) och att det finns EU-bestämmelser om märkning av nötkött sedan den 1 januari 2002. Dessa märkningskrav omfattar redan födelseort, uppfödningsort och slaktort.

2.  Europaparlamentet anser att de ovannämnda kraven på obearbetat nötkött och obearbetade nötköttsprodukter har medfört att konsumenterna ställer högre krav på information om ursprunget för andra typer av färskt kött som konsumeras i stor mängd i unionen, liksom om kött som används som ingrediens i bearbetade livsmedel.

3.  Europaparlamentet konstaterar att det i skäl 31 i förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna understryks att köttets ursprung är den viktigaste frågan för konsumenterna, och att konsumenterna därför vill ha ordentlig information om köttets ursprungsland. Parlamentet påpekar att det i skäl 31 dessutom stadgas att kraven på obligatorisk ursprungsmärkning bör beakta proportionalitetsprincipen och den administrativa bördan för livsmedelsföretagarna och tillsynsmyndigheterna.

4.  Europaparlamentet understryker att 90 procent av företagen inom köttbearbetningsindustrin är små och medelstora företag. Parlamentet betonar de små och medelstora företagens särskilda roll för att skapa tillväxt och sysselsättning, deras bidrag till en konkurrenskraftig europeisk ekonomi och deras engagemang för säkra och högkvalitativa livsmedel. Parlamentet anser att det är mycket viktigt att man inrättar likvärdiga förutsättningar för aktörerna inom denna sektor.

5.  Europaparlamentet upprepar sin oro över livsmedelsbedrägeriernas potentiella inverkan på livsmedelssäkerheten, konsumenthälsan, konsumentförtroendet, livsmedelskedjans funktionssätt och jordbruksprisernas stabilitet, och framhåller vikten av att man gör livsmedelsbedrägerier till en prioriterad fråga och därigenom snabbt återställer de europeiska konsumenternas förtroende.

6.  Europaparlamentet anser att märkningen av ursprungsland eller härkomstort för kött och köttprodukter inte i sig förebygger bedrägerier, men anser dock att ett strikt spårbarhetssystem bidrar till upptäckt av eventuella överträdelser och till åtgärder mot dem. Den senaste tidens livsmedelsskandaler, bland annat det bedrägliga ersättandet av nötkött med hästkött, har visat att konsumenterna vill ha strängare regler för spårbarhet och konsumentinformation. Parlamentet påpekar att strängare regler för spårbarhet också skulle göra det möjligt för myndigheterna att utreda livsmedelsbedrägerier på ett effektivare sätt.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av att man betraktar hästkött såsom kött som används som ingrediens i bearbetade livsmedel, utöver nötkött och kött från svin, får, get och fjäderfä, eftersom det utgör en betydande andel av det kött som används i bearbetade livsmedel.

8.  Europaparlamentet understryker vidare att kommissionen i sin egen rapport bekräftar att över 90 procent av de tillfrågade konsumenterna anser det viktigt med ursprungsmärkning på bearbetade livsmedel(7). Parlamentet konstaterar att detta är en av flera faktorer som kan påverka konsumentbeteendet.

9.  Europaparlamentet anser att ursprungsmärkning av kött som används som livsmedelsingrediens kommer att bidra till bättre spårbarhet längs livsmedelskedjan, stabilare förbindelser mellan köttleverantörer och bearbetningsföretag samt ökad noggrannhet från livsmedelsföretagens sida när de väljer sina leverantörer och produkter.

10.  Europaparlamentet anser att livsmedelsmärkningen bör ge konsumenterna tydlig och lättbegriplig information samtidigt som den gör det möjligt för företagen i EU att verka på ett ekonomiskt hållbart sätt och på villkor som är godtagbara för konsumenternas köpkraft.

11.  När det gäller inverkan på priserna påpekar Europaparlamentet att de forskningsresultat som en fransk konsumentorganisation lagt fram skiljer sig mycket från de resultat som kommissionen kommit fram till i sin rapport om kostnaderna för att införa ursprungslandsmärkning. Parlamentet rekommenderar att denna fråga utreds ytterligare för att man ska få en klarare bild av de eventuella priseffekterna, under förutsättning att en sådan utredning görs tillsammans med konsumentorganisationer och inte försenar lagstiftningsförslag.

12.  Europaparlamentet noterar att ursprungslandsmärkning kommer att bli obligatoriskt för obearbetat kött från svin, får, get och fjäderfä från och med april 2015. Detta måste beaktas vid bedömningen av kostnaderna för att lämna uppgifter om ursprung för de här typerna av kött när de används som ingrediens.

13.  Europaparlamentet konstaterar att det nuvarande systemet med frivillig uppgift om ursprung kan ge konsumenterna vilseledande information.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se över sådana frivilliga system för ursprungsmärkning och föreslå tydliga, konsekventa, harmoniserade och genomförbara bestämmelser när producenterna beslutar att tillämpa frivillig ursprungsmärkning.

15.  Europaparlamentet konstaterar vidare att det visserligen anges i kommissionens rapport att krav på en EU/icke-EU-ursprungsmärkning skulle medföra lägre kostnader, men att undersökningar som utförts av den europeiska konsumentorganisationen BEUC och som omfattar vissa medlemsstater visar att detta inte skulle vara en acceptabel lösning för konsumenterna(8).

16.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör titta närmare på vissa europeiska återförsäljares och producenters praxis (som redan är relativt utbredd) i fråga om ursprungsmärkning av kött i bearbetade livsmedel och rapportera om sina resultat.

17.  Europaparlamentet uppmanar på nytt kommissionen att vidta alla nödvändiga åtgärder för att göra förebyggandet och bekämpandet av livsmedelsbedrägerier till ett stående inslag i EU:s politik och att ta itu med strukturella brister inom den övergripande livsmedelskedjan, särskilt genom utökade och stärkta kontroller.

18.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att anta en genomförandeakt avseende tillämpningen av artikel 26.3 i förordningen om livsmedelsinformation till konsumenterna, vilken hänför sig till märkning av ursprungsland för primära ingredienser såvida detta inte är samma land som livsmedlets ursprungsland.

19.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att följa upp sin rapport med förslag till rättsakter om införande av en skyldighet att ange ursprung för kött i bearbetade livsmedel, i syfte att säkerställa ökad insyn i hela livsmedelskedjan och bättre information till konsumenterna i EU. I det sammanhanget bör kommissionen ta hänsyn till sina konsekvensbedömningar och samtidigt undvika onödiga kostnader och administrativa bördor.

20.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 304, 22.11.2011, s. 18.
(2) EUT L 335, 14.12.2013, s. 19.
(3) Antagna texter, P7_TA(2014)0096.
(4) Antagna texter, P7_TA(2014)0011.
(5) Se kommissionens arbetsdokument av den 30 januari 2008, som åtföljer förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om tillhandahållande av livsmedelsinformation till konsumenterna – Impact assessment report on general food labelling issues (SEC(2008)0092).
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1760/2000 av den 17 juli 2000 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur samt märkning av nötkött och nötköttsprodukter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 820/97 (EGT L 204, 11.8.2000, s. 1).
(7) COM(2013)0755, s. 7.
(8) http://www.beuc.org/publications/2013-00043-01-e.pdf.


Arbetet i den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen
PDF 243kWORD 73k
Europaparlamentets resolution av den 11 februari 2015 om arbetet i den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen (2014/2154(INI))
P8_TA(2015)0035A8-0012/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stilla havet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(1) (Cotonouavtalet) och ändrat för första gången i Luxemburg den 25 juni 2005(2) och för andra gången i Ouagadougou den 22 juni 2010(3),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 13 juni 2013 om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet om ändring för andra gången av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000 och ändrat första gången i Luxemburg den 25 juni 2005(4),

–  med beaktande av den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens arbetsordning, som antogs den 3 april 2003(5) och senast ändrades i Addis Abeba (Etiopien) den 27 november 2013(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete för perioden 2014-2020(7),

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 11 december 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete(8),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2013 om förberedelse av den fleråriga finansieringsramen för finansieringen av EU:s samarbete med staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet samt de utomeuropeiska länderna och territorierna under perioden 2014-2020 (elfte Europeiska utvecklingsfonden)(9),

–  med beaktande av sina beslut av den 3 april 2014 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2012(10) och av den 3 april 2014 om avslutandet av räkenskaperna för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2012(11), och av sin resolution av den 3 april 2014 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2012(12),

–  med beaktande av de resolutioner som antogs av den gemensamma parlamentariska AVS–EG-församlingen den 27 november 2013 om följande: respekt för rättsstatsprincipen – den roll som innehas av ett opartiskt och oberoende rättsväsen; syd-syd-samarbetet och trepartssamarbetet: möjligheter och utmaningar för AVS-länderna; de sociala och miljömässiga effekterna av betesbruk i AVS-länderna och säkerhet i området kring de stora sjöarna,

–  med beaktande av de resolutioner som antogs av den gemensamma parlamentariska AVS–EG-församlingen den 19 juni 2013 om följande: återkommande hot mot demokratin och den politiska stabiliteten i AVS-länderna till följd av militärkupper samt världssamfundets roll; avtal om ekonomiskt partnerskap – vägen framåt; hälso- och sjukvårdspersonal i AVS-länderna; situationen i Republiken Guinea och situationen i Centralafrikanska republiken,

–  med beaktande av de resolutioner som antogs av den gemensamma parlamentariska AVS–EG-församlingen den 29 november 2012 om följande: den politiska och humanitära krisen i Somalia: utmaningar för Europeiska unionen och AVS-gruppen; IKT-baserat företagande och dess inverkan på utvecklingen i AVS-länderna; vikten av tillgång till energi för en hållbar ekonomisk utveckling och uppnåendet av millennieutvecklingsmålen,

–  med beaktande av de resolutioner som antogs av den gemensamma parlamentariska AVS–EG-församlingen den 30 maj 2012 om följande: Libyen-konfliktens politiska inverkan på närliggande AVS- och EU-länder; prisvolatilitet – hur de globala marknaderna för jordbruksprodukter fungerar och hur de påverkar AVS-ländernas livsmedelsförsörjning; de sociala och miljömässiga konsekvenserna av gruvdrift i AVS-länderna,

–  med beaktande av den kommuniké som antogs den 19 juli 2013 i Abuja (Nigeria) vid den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens regionala möte för staterna i Västafrika(13),

–  med beaktande av den kommuniké som antogs den 16 februari 2013 i Santo Domingo (Dominikanska republiken) vid den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens regionala möte för staterna i Västindien(14),

–  med beaktande av den kommuniké som antogs den 20 juli 2012 i Apia (Samoa) vid den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens regionala möte för staterna i Stillahavsområdet(15),

–  med beaktande av den kommuniké som antogs den 24 februari 2012 i Lusaka (Zambia) vid den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens regionala sammanträde för staterna i Södra Afrika(16),

–  med beaktande av uppförandekoden för ledamöter i den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen som deltar i valobservatörsuppdrag, antagen den 19 juni 2013,

–  med beaktande av FN:s millennieförklaring av den 18 september 2000 där världssamfundet gemensamt fastställer millennieutvecklingsmålen i syfte att utrota fattigdomen,

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring (COM(2011)0637),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A8-0012/2015), och av följande skäl:

A.  Den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen har en unik ställning, eftersom det är den enda multilaterala interparlamentariska församling som inrättats i enlighet med ett internationellt avtal, Cotonouavtalet.

B.  Den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen har kommit att bli en äkta parlamentarisk församling, som fungerar som ett forum för en öppen och uppriktig diskussion av frågor av central betydelse för utvecklingssamarbetet. Den bidrar också i betydande utsträckning till partnerskapet på lika villkor mellan AVS-länderna och EU.

C.  Cotonouavtalet mellan medlemmarna i gruppen av AVS-stater och EU är inriktat på målet att minska och i slutändan utrota fattigdomen. Samarbetet bör också bidra till hållbar ekonomisk utveckling, vilket är en viktig grund för varaktig fred och säkerhet samt för demokratisk och politisk stabilitet i AVS-länderna.

D.  Under 2013 anordnades undersökningsuppdrag till Mali i syfte att öka kunskaperna om den bräckliga situationen i landet, till Liberia i syfte att bidra till den politiska dialogen i enlighet med vad som föreskrivs i artikel 8 i Cotonouavtalet och till Haiti i syfte att kontrollera återuppbyggnaden och den politiska situationen.

E.  Efter det att församlingen antog en uppförandekod för ledamöter av församlingen som deltar i valobservatörsuppdrag har det skapats ett nytt klimat som bidrar till mervärde, t.ex. i fallet med den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens gemensamma uppdrag till presidentvalet i Mali och till parlamentsvalet och den andra omgången av presidentvalet i Madagaskar.

F.  Översynen av Cotonouavtalet 2010 stärkte den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens roll och dess regionala aspekter.

G.  Det bör säkerställas att församlingen deltar till fullo inom ramen för den politiska dialog som förs i enlighet med artikel 8 i Cotonouavtalet.

H.  Det vore viktigt att stimulera en regelbunden informell dialog, grundad på en omfattande analys, med olika grupper av berörda officiella och inofficiella aktörer, i olika AVS–EU-forum (den gemensamma parlamentariska församlingen, AVS–EU-ministerrådet, den privata sektorn och dialoger inom det civila samhället i AVS-länderna och EU) och i andra forum som inte har direkta intressen i AVS–EU-världen.

I.   Under perioden 2003–2013 hölls nästan alla de möten som anordnades av den gemensamma parlamentariska församlingens europeiska del i princip i det land som innehade det roterande ordförandeskapet för Europeiska unionens råd. De roterande ordförandeskapen måste respektera de åtaganden som gjorts i Cotonouavtalet i detta hänseende.

J.  Den snabba tillväxten i Briks-länderna (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina och Sydafrika) och i andra tillväxtekonomier på det globala planet samt i AVS-länderna och AVS-regionerna påverkar i allt större utsträckning AVS-gruppen och de nuvarande förbindelserna mellan AVS-länderna och EU.

K.  Enligt de nya resebestämmelser som antagits av Europaparlamentets presidium får ackrediterade ledamotsassistenter inte längre bistå ledamöterna under den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens plenarsammanträden, vilket får stora konsekvenser för parlamentsarbetet.

1.  Europaparlamentet välkomnar att den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen, såsom en av Cotonouavtalets gemensamma institutioner, fortsätter att fungera som en ram för en öppen, demokratisk och vittomfattande dialog mellan ledamöter av Europaparlamentet och parlamentariker från AVS-länderna om genomförandet av detta avtal, inbegripet granskning av det utvecklingssamarbete som sker genom Europeiska utvecklingsfonden och ingående och genomförande av avtalen om ekonomiskt partnerskap. Parlamentet välkomnar församlingens förmåga att fungera som ett forum där svåra och kontroversiella frågor kan diskuteras öppet och uppriktigt. Parlamentet anser därför att det framtida avtal som ska ersätta Cotonouavtalet måste innehålla ett uttryckligt omnämnande av förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, vilket Europaparlamentet har krävt vid upprepade tillfällen.

2.  Europaparlamentet betonar behovet att stärka den politiska dialogen och framhäver i detta sammanhang även den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens roll när det gäller att främja och försvara de principer som fastslås i artikel 9 i Cotonouavtalet, särskilt rättsstatsprincipen och principen om god samhällsstyrning.

3.  Europaparlamentet betonar mervärdet av att hålla församlingens möten i de EU-medlemsstater som innehar EU:s roterande ordförandeskap, och anser att denna rotation bör fortsätta i framtiden. Parlamentet oroar sig över de olyckliga omständigheter som ledde till att det irländska ordförandeskapet inte ställde upp som värd för det 25:e mötet. Parlamentet lovordar däremot Danmarks regering som gick med på att stå som värd för det mycket lyckade 23:e mötet i Horsens, där det skapades kontakter på kultur- och utbildningsområdet mellan invånare i Horsens och delegater från AVS-länderna. Parlamentet beklagar djupt det bristande intresse som några av de EU-medlemsstater som har innehaft, eller som i framtiden förväntas inneha, EU:s roterande ordförandeskap har visat för att stå som värd för den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens sammanträden. Parlamentet uppmanar de EU-medlemsstater som innehar EU:s roterande ordförandeskap att engagera sig mer i arbetet med att förbereda, organisera och stå som värd för församlingens sammanträden.

4.  Europaparlamentet understryker betydelsen av den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens möten, inbegripet mötena i de ständiga utskotten, men beklagar att deltagandet mellan EU-medlemmar och AVS-medlemmar ofta har varit ojämnt och oroar sig över att antalet deltagande Europaparlamentsledamöter har sjunkit, särskilt under omröstningarna. Parlamentet noterar att deltagandet har varit jämnare i uppdragen, t.ex. de regionala mötena, och hoppas att dessa exempel kommer att följas för möten som församlingen i framtiden kommer att hålla i Bryssel.

5.  Europaparlamentet påminner om det åtagande som gjorts av den avgående vice ordföranden/höga representanten om att Europeiska unionens råd bör vara representerat på ministernivå vid församlingens möten, och uppmanar den tillträdande vice ordföranden/höga representanten att respektera detta åtagande.

6.  Europaparlamentet påminner om AVS–EU-ministerrådets skyldighet att lägga fram en årlig rapport för församlingen om genomförandet av Cotonouavtalet, vilken bör innehålla politiska, socioekonomiska och miljömässiga inslag och inte bara utgöra en sammanställning av hållna möten.

7.  Europaparlamentet påminner om att de gemensamma institutionerna i enlighet med artikel 14 i det ändrade Cotonouavtalet ska sträva efter att åstadkomma samordning, samstämmighet och komplementaritet samt ett välfungerande och ömsesidigt informationsflöde. Parlamentet anser att på samma sätt som Europaparlamentets talman bjuds in att delta vid Europeiska rådets möten bör den gemensamma församlingens två ordförande ges tillfälle att delta i AVS–EU-ministerrådets möten. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att ytterligare förbättra det befintliga samarbetet och att se till att den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen bjuds in att delta vid nästa möte i det gemensamma ministerrådet.

8.  Europaparlamentet betonar vilken viktig roll AVS-ländernas nationella parlament, lokala myndigheter och icke-statliga aktörer spelar i förberedandet och övervakningen av landstrategidokumenten och de regionala strategidokumenten och i genomförandet av Europeiska regionala utvecklingsfonden. Parlamentet uppmanar kommissionen och AVS-ländernas regeringar att garantera deras engagemang genom att i god tid förse AVS-ländernas parlament med all tillgänglig information och genom att bistå dem i utövandet av demokratisk kontroll, särskilt med hjälp av kapacitetsuppbyggnad.

9.  Europaparlamentet noterar det arbete som gjorts av arbetsgrupperna i Europaparlamentets utskott för utveckling när det gäller granskning av bedömningen och övervakningen av programdokument för AVS-länderna och AVS-regionerna inom ramen för elfte Europeiska utvecklingsfonden, och efterlyser ett förfarande för att rapportera till AVS-medlemmarna om resultaten av denna process.

10.  Europaparlamentet uppskattar att den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens presidium inte längre sysslar enbart med administrativa frågor utan också använder sina möten för politiska diskussioner, genom att på föredragningslistan för sina möten i Bryssel och Addis Abeba ha tagit upp frågor av ömsesidigt intresse, såsom frågan om AVS–EU-förbindelserna efter 2020. Parlamentet anser att man bör fortsätta med denna praxis i framtiden.

11.  Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens presidium att slå in på en mer strategisk väg när det gäller församlingens arbetsprogram och de ständiga utskottens val av rapporter för att se till att rapporterna är nära kopplade till församlingens strategiska mål och bidrar framför allt till förhandlingarna om utvecklingsramen efter 2015 och AVS–EU-förbindelserna efter 2020.

12.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sin oro över det försämrade politiska och humanitära läget i flera AVS-länder och AVS-regioner, inklusive över de följder som en sådan försämring får på olika nivåer både inom länderna och regionerna själva och över gränserna, och uttrycker solidaritet med de drabbade befolkningarna. Parlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen att fortsätta att övervaka läget i AVS-länder i kris, att fästa större uppmärksamhet vid länder som uppvisar tecken på instabilitet och att uppmana AVS- och EU-länderna att på ett samordnat sätt bekämpa ebolautbrottet i Västafrika.

13.  Europaparlamentet välkomnar att den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen får en allt mer parlamentarisk – och därmed politisk – karaktär, vilket tillsammans med allt aktivare ledamöter och högre kvalitet på debatterna utgör en viktig del i partnerskapet mellan AVS och EU. Parlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen att stärka dialogen om mänskliga rättigheter i linje med FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och med Cotonouavtalet, och att föra upp denna dialog på sina föredragningslistor som en återkommande punkt.

14.  Europaparlamentet uppmärksammar att det pågår en diskussion om förbindelserna mellan AVS och EU efter 2020 och om AVS-gruppens framtid, och betonar att den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen bör spela en viktig roll i denna process. Parlamentet understryker i detta avseende att det behövs en omfattande och förstärkt gemensam parlamentarisk granskning, oberoende av vad slutresultatet blir. Parlamentet betonar att det eventuella framtida avtal som ska ersätta Cotonouavtalet bör innehålla ett uttryckligt omnämnande av förbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet, vilket Europaparlamentet har krävt vid upprepade tillfällen.

15.  Europaparlamentet upprepar sin djupa oro över antagandet av och diskussionen om lagstiftning som ytterligare kriminaliserar homosexualitet i vissa AVS-länder. Parlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen att föra upp detta ämne på föredragningslistan för sina debatter. Parlamentet anser att man måste förstärka principen om icke-förhandlingsbara människorättsklausuler och skärpa påföljderna om dessa klausuler inte efterlevs, bland annat i de fall då det rör sig om diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionsnedsättning, ålder, sexuell läggning eller könsidentitet eller gentemot hiv/aids-drabbade.

16.  Europaparlamentet anser att diskussionen om tiden efter Cotonouavtalet bör vara en möjlighet att noggrant analysera både brister och framgång i det nuvarande avtalet i fråga om hållbar socioekonomisk utveckling i AVS-länderna. Parlamentet anser även att allt framtida utvecklingssamarbete och ekonomiskt samarbete mellan AVS-länderna och EU, liksom handels- och investeringsavtal, bör garantera att inget AVS-land förlorar på det.

17.  Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens presidium att inom församlingen utnämna två ständiga föredragande på området konsekvent politik för utveckling som ska samarbeta nära med Europaparlamentets ständiga föredragande på motsvarande område, och utarbeta en halvårsrapport om genomförandet av artikel 12 i det reviderade Cotonouavtalet.

18.  Europaparlamentet anser att man i samband med den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens sammanträden även bör hålla möten med organisationer i det civila samhället i de berörda länderna. Tanken bakom detta är att verka för en bredare vision och dra nytta av deras samlade erfarenheter och verksamhet, med särskild fokus på bästa praxis, för att knyta starkare band med dessa organisationer.

19.  Europaparlamentet anser att avtal om ekonomiska partnerskap med AVS-länder bör tjäna sådana utvecklingsmål som återspeglar både nationella och regionala intressen och AVS-befolkningarnas behov, i syfte att minska fattigdomen, uppnå millennieutvecklingsmålen och se till att de grundläggande mänskliga rättigheterna respekteras, däribland de socioekonomiska rättigheterna, såsom rätten till mat och rätten till tillgång till grundläggande offentliga tjänster.

20.  Europaparlamentet uppmanar den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen att utarbeta en gemensam strategi för fastställandet av den framtida utvecklingsramen efter 2015. Parlamentet uppmuntrar AVS-medlemmarnas engagemang i förhandlingarna om de nya målen för hållbar utveckling.

21.  Europaparlamentet välkomnar att det hölls framgångsrika regionala möten, såsom anges i Cotonouavtalet och den gemensamma parlamentariska AVS−EU-församlingens arbetsordning, under 2012 och 2013. Parlamentet konstaterar att dessa möten möjliggör en verklig diskussion om regionala frågor, inklusive konfliktförebyggande och konfliktlösning, regional integration och regionalt samarbete samt förhandlingar om avtal om ekonomiskt partnerskap som är förenliga med WTO:s bestämmelser. Parlamentet lovordar organisatörerna av de framgångsrika mötena i Nigeria, Dominikanska republiken, Samoa och Zambia.

22.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med de seminarier som anordnas under den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens plenarsammanträden som ett komplement till plenardebatterna. Parlamentet uppmanar presidiet, som är ansvarigt för att övervaka hur församlingens resolutioner och beslut följs upp, att stärka sin roll och att se till att det sker en uppföljning med ordföranden och föredraganden för det ständiga utskottet i fråga.

23.  Europaparlamentet välkomnar att parlamentets medordförande i den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingen deltagit i EU:s utvecklingsministrars informella möten och vid det sjunde toppmötet för AVS-ländernas stats- och regeringschefer.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att i förväg lämna skriftliga svar på de muntliga frågor som läggs fram vid församlingens möten.

25.  Europaparlamentet uppmanar de stater som ännu inte har gjort det att ratificera det reviderade Cotonouavtalet.

26.  Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för kommissionsledamot Piebalgs starka engagemang i församlingens arbete och hans värdefulla bidrag till detta arbete.

27.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, AVS-rådet, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, den gemensamma parlamentariska AVS–EU-församlingens presidium samt Danmarks, Surinams, Irlands och Etiopiens regeringar och parlament.

(1) EUT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(2) EUT L 287, 28.10.2005, s. 4.
(3) EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.
(4) Antagna texter, P7_TA(2013)0273.
(5) EUT C 231, 26.9.2003, s. 68.
(6) EUT C 64, 4.3.2014, s. 38.
(7) EUT L 77, 15.3.2014, s. 44.
(8) Antagna texter, P7_TA(2013)0571.
(9) Antagna texter, P7_TA(2013)0076.
(10) EUT L 266, 5.9.2014, s. 145.
(11) EUT L 266, 5.9.2014, s. 158.
(12) EUT L 266, 5.9.2014, s. 147.
(13) APP 101.509.
(14) APP 101.351.
(15) http://www.europarl.europa.eu/intcoop/acp/2012_samoa/pdf/apia_communique_fin_en.pdf
(16) http://www.europarl.europa.eu/intcoop/acp/2012_lusaka/pdf/lusaka_communique_final_en.pdf

Rättsligt meddelande