Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2220(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0054/2015

Ingivna texter :

A8-0054/2015

Debatter :

PV 19/05/2015 - 9
CRE 19/05/2015 - 9

Omröstningar :

PV 21/05/2015 - 7.4
CRE 21/05/2015 - 7.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0213

Antagna texter
PDF 213kWORD 105k
Torsdagen den 21 maj 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Genomförande av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken
P8_TA(2015)0213A8-0054/2015

Europaparlamentets resolution av den 21 maj 2015 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (baserat på årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken) (2014/2220(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) (baserat på årsrapporten från rådet till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken),

–  med beaktande av årsrapporten från vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (12094/14), särskilt de delar som rör den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken,

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och av avdelning V i det fördraget, särskilt artiklarna 21, 24 och 36,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19-20 december 2013,

–  med beaktande av slutsatserna från den interparlamentariska konferensen om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken av den 4 april 2014 och den 7 november 2014,

–  med beaktande av den europeiska säkerhetsstrategin Ett säkert Europa i en bättre värld, som antogs av Europeiska rådet den 12 december 2003, och av rapporten om dess genomförande Att skapa säkerhet i en värld i förändring, som godkändes av Europeiska rådet den 11–12 december 2008,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 25 november 2013 och den 18 november 2014 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken,

–  med beaktande av lägesrapporten av den 7 juli 2014 från vice ordföranden/den höga representanten och chefen för Europeiska försvarsbyrån om genomförandet av Europeiska rådets slutsatser från december 2013,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet från vice ordföranden/den höga representanten och kommissionen om EU:s övergripande strategi för externa konflikter och kriser och av rådets tillhörande slutsatser av den 12 maj 2014,

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet EU:s strategi för cybersäkerhet: en öppen, säker och trygg cyberrymd och av rådets tillhörande slutsatser av den 25 juni 2013 samt av ramen för EU:s politik för it-försvar, som antogs den 18 november 2014,

–  med beaktande av EU:s strategi för sjöfartsskydd av den 24 juni 2014, och dess handlingsplan från december 2014,

–  med beaktande av rådets beslut av den 24 juni 2014 om närmare bestämmelser för unionens genomförande av solidaritetsklausulen,

–  med beaktande av den policyram för ett systematiskt och långsiktigt försvarssamarbete som antogs den 18 november 2014,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 24 juli 2013 Mot en mer konkurrenskraftig och effektiv försvars- och säkerhetssektor (COM(2013)0542) och av färdplanen för genomförandet av den 24 juni 2014 (COM(2014)0387),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/81/EG av den 13 juli 2009 om samordning av förfarandena vid tilldelning av vissa kontrakt för byggentreprenader, varor och tjänster av upphandlande myndigheter och enheter på försvars- och säkerhetsområdet och om ändring av direktiven 2004/17/EG och 2004/18/EG(2),

–  med beaktande av sina resolutioner om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, särskilt resolutionerna av den 21 november 2013 om genomförandet av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken(3) och om det europeiska försvarets industriella och tekniska bas(4) samt av den 12 september 2013 om den maritima dimensionen av den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken(5) och om EU:s militära strukturer: nuläge och framtidsutsikter(6),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 november 2012 om it-säkerhet och it-försvar(7),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 april 2014 om den EU-övergripande strategin och dess konsekvenser för samstämdheten i EU:s yttre åtgärder(8),

–  med beaktande av sin rekommendation av den 13 juni 2013 till vice ordföranden/den höga representanten, rådet och kommissionen om översynen 2013 av Europeiska utrikestjänstens organisation och funktionssätt(9) samt av rådets slutsatser av den 17 december 2013 om översynen 2013 av Europeiska utrikestjänsten(10),

–  med beaktande av FN-stadgan,

–  med beaktande av artikel 132.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0054/2015).

Allmän säkerhetssituation

1.  Europaparlamentet anser att säkerhetssituationen för EU och dess östra och södra grannskap blir alltmer instabil och osäker på grund av de många långvariga och nya utmaningarna på säkerhetsområdet och betraktar konflikten i östra Ukraina, konflikterna i Syrien och Irak, uppsvinget för terrororganisationen IS, krisen i Libyen och terroristhotet i Afrika (särskilt i Sahel och Libyen och på Afrikas horn) som direkta hot mot unionens säkerhet. Parlamentet anser också att USA:s fokusering på Asien–Stillahavsområdet och finanskrisens följder för medlemsstaternas försvarsbudgetar och militära kapacitet belyser hur viktigt det är att unionen och medlemsstaterna nu axlar ett större ansvar för sin egen säkerhet och sitt försvar. Parlamentet betonar att det enda sättet för EU att effektivt bemöta de nya ovannämnda säkerhetsutmaningarna är genom att samla EU:s och medlemsstaternas strukturer i en gemensam och verkligt samordnad insats inom ramen för Gusp/GSFP.

2.  Europaparlamentet anser att det sedan GSFP inrättades i slutet av 1990-talet aldrig har rått så stor osäkerhet vid EU:s gränser och i dess omedelbara grannskap. Parlamentet är oroat över att unionen inte kommer att kunna vara en gemensam central aktör när det gäller att möta vart och ett av dessa hot och att den alltför ofta måste förlita sig på initiativ från en eller flera medlemsstater eller på tillfälliga allianser där unionen bara har en marginell eller kompletterande roll.

3.  Europaparlamentet anser att unionen och dess medlemsstater snarast måste anpassa sig efter de nya utmaningarna på säkerhetsområdet, särskilt genom att effektivt utnyttja de befintliga GSFP-instrumenten, bland annat genom att förbättra kopplingarna mellan dem och EU:s instrument för utrikespolitiska frågor, det humanitära biståndet och utvecklingspolitiken, förbättra samordningen av de nationella åtgärderna och sammanförandet av resurser och, vid behov, se till att det på ett pragmatiskt och flexibelt sätt införs nya mekanismer för att uttrycka europeisk solidaritet. Parlamentet betonar att gränserna mellan yttre och inre säkerhet blir allt otydligare. Därför efterlyser parlamentet ökad samordning mellan externa och interna instrument och mer samarbete och samordning mellan medlemsstaterna, särskilt i fråga om terrorismbekämpning, organiserad brottslighet, it-försvar och migration, under ledning av vice ordföranden/den höga representanten.

4.  Europaparlamentet understryker att unionens styrka och relevans består i dess förmåga att uppbåda resurser och samtidigt mobilisera en bred uppsättning instrument inom diplomati, säkerhet, försvar, ekonomi, handel, utveckling och humanitära frågor utan att tumma på någon av bestämmelserna i FN-stadgan. Parlamentet vidhåller att de militära och civila GSFP-instrumenten utgör integrerade delar av denna omfattande strategi.

Från rådets möte i december 2013 till juni 2015: är GSFP en verklig prioritering?

5.  Europaparlamentet välkomnar Europeiska rådets slutsatser från december 2013, där det erkändes att man bör utöka effektiviteten, synligheten och genomslagskraften för GSFP samt förbättra kapacitetsutvecklingen och stärka den europeiska försvarsindustrin.

6.  Europaparlamentet beklagar, särskilt med tanke på den ökande externa instabiliteten, att de politiska impulser som gavs 2013 inte ledde till förstärkt samarbete och till ett betydande och snabbt genomförande av praktiska åtgärder som motsvarar den uttalade ambitionsnivån. I dagsläget har unionen knappast de operativa och industriella resurser eller den kapacitet som krävs för att den på ett avgörande sätt ska kunna bidra till förebyggandet och hanteringen av internationella kriser och hävda sin egen strategiska autonomi och sina egna strategiska intressen, i linje med de värden och normer som anges i artikel 21 i Lissabonfördraget. Medlemsstaterna uppmanas att snabbt åtgärda detta genom konkreta åtgärder.

7.  Europaparlamentet välkomnar utnämningen av Federica Mogherini till kommissionens nya vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik. Parlamentet välkomnar hennes första uttalanden och hennes beslut att vara ordförande för rådskonstellationerna med ansvar för utrikes frågor och försvar, vilket tyder på att hon är intresserad av GSFP. Parlamentet hoppas att hennes ställningstaganden på ett positivt sätt kommer att stimulera utvecklingen av GSFP. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att inta en ledarroll i det fortsatta genomförandet av GSFP och sammanslagningen och utbytet av EU:s försvarskapacitet. Kommissionen uppmanas att fortsätta det arbete som utförts av försvarsarbetsgruppen på kommissionärsnivå under ledning av vice ordföranden/den höga representanten för att säkerställa politisk vägledning och kontroll.

8.  Europaparlamentet förväntar sig att det på Europeiska rådets möte i juni 2015, då försvarsfrågor återigen står på dagordningen, ska bli möjligt för medlemsstaterna och EU-institutionerna att vidta konkreta åtgärder som överensstämmer med de åtaganden som de gjorde i december 2013. Parlamentet är nöjt över att stats- och regeringscheferna har bekräftat att försvarsrådet kommer att mötas den 25–26 juni 2015, och uppmanar dem att kritiskt granska orsakerna till det dåliga genomförandet och att öka pressen på försvarsbyråkratierna så att de genomför de beslut som fattades på högsta politiska nivå i december 2013. Parlamentet framhåller att man på Europeiska rådets möte i juni 2015 måste uppmuntra motsträviga medlemsstater att satsa mer på försvaret, och koncentrera sina insatser på de krishanteringsområden där EU verkligen kan tillföra mervärde.

9.  Europaparlamentet anser att Europeiska rådet vid sitt kommande möte om försvarsfrågor bör fatta beslut som leder till en förbättring av unionens och medlemsstaternas kapacitet när det gäller territorialförsvaret, i full komplementaritet med Nato, och när det gäller kapaciteten att möta interna säkerhetsutmaningar och att utveckla den snabbinsatskapacitet som är nödvändig för att säkra ett meningsfullt EU-bidrag till krishanteringen, stärka Europeiska försvarsbyrån och det europeiska försvarets industriella bas och inleda utarbetandet av ett övergripande säkerhetskoncept som integrerar de inre och yttre säkerhetsdimensionerna.

Uppdrag och insatser inom GSFP

10.  Europaparlamentet är bekymrat över att de senaste civila och militära insatserna inom GSFP fortfarande lider av de strukturella brister som har varit uppenbara i många år, nämligen ineffektivitet i omedelbara reaktioner på civila och militära insatser, långa och stelbenta beslutsgångar, behovet av ökad solidaritet mellan medlemsstaterna i finansieringen av uppdrag, uppdragsmandat som är olämpliga för den operativa miljön, budgetbegränsningar, styrkebidragsproblemet samt brist på logistisk beredskap och ekonomiska medel.

11.  Europaparlamentet anser att frågan om finansiering av uppdrag och insatser inom GSFP är avgörande om man vill trygga framtiden för denna politik. Tyvärr har den debatt som rådet inledde i december 2013 om denna fråga hittills inte lett fram till några konkreta förslag. Parlamentet begär att Athenamekanismen systematiskt ska stå för kostnaderna för utplaceringen av insatser och uppdrag inom GSFP, särskilt när det gäller användning av EU-stridsgrupper, inkvarteringsinfrastruktur för styrkor, kostnader i samband med upprättande av ankomstplatser för trupper i insatsområdena och säkerhetslager av livsmedel och bränsle när så behövs. Parlamentet begär även att samma mekanism ska användas för att förvalta de ekonomiska medel som kommer från medlemsstaterna bilateralt eller från tredjeländer eller internationella organisationer, så att det blir möjligt för dem att bidra ekonomiskt till en viss insats och, i vederbörligen motiverade fall, stödja tredjeländers deltagande i EU:s krisberedskapsinsatser och krisberedskapsuppdrag.

12.  Europaparlamentet uppmuntrar till ytterligare insatser för att påskynda tillhandahållandet av finansiering för civila uppdrag och för att förenkla beslutsfattandet och genomförandet. I detta sammanhang anser parlamentet att kommissionen genom delegerade akter och i enlighet med artikel 210 i budgetförordningen bör införa särskilda upphandlingsregler för krishanteringsinsatser inom GSFP så att insatserna kan genomföras snabbt och effektivt.

13.  Europaparlamentet efterlyser en förhandsfinansieringsmekanism som gör det möjligt att hjälpa de medlemsstater som vill delta i ett GSFP-uppdrag genom att betala kostnaderna och på så sätt underlätta deras beslut om huruvida ett uppdrag ska inledas.

14.  Europaparlamentet betonar att EU:s bidrag till säkerhet, krishantering och fredsbevarande på internationell nivå genom EU:s civila och militära uppdrag och insatser är ett viktigt inslag i unionens helhetsstrategi. Parlamentet konstaterar att de civila och militära uppdrag som EU sjösatt sedan 2009 alltför ofta har utformats för att stärka unionens krishanteringsprofil. Däremot har man inte vidtagit några strategiska åtgärder som bygger på utförlig analys och planering. Dessa uppdrag – där personalens professionalism och hängivenhet på fältet måste belysas och berömmas – bör vara verkliga och effektiva politiska verktyg som används på ett ansvarsfullt sätt och som ingår i en övergripande handlingsstrategi, särskilt i EU:s grannskap. Parlamentet stöder den pågående översynen av krishanteringsstrukturerna inom Europeiska utrikestjänsten. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att se till att de befintliga strukturerna blir mycket effektivare, så att de kan reagera snabbare och lämpligare på begynnande kriser, bland annat genom att minska antalet parallella strukturer.

15.  Europaparlamentet anser att en viktig förutsättning för att uppdragen ska bli lyckade är att det finns personal som är tillräcklig och som har erforderlig utbildning, kompetens och ledarskapsförmåga.

16.  Europaparlamentet undrar till exempel om det är relevant att utplacera och upprätthålla ett gränsövervakningsuppdrag i Libyen (EU BAM Libyen) i en institutionell och säkerhetsmässig miljö som aldrig gjort det möjligt för uppdraget att uppfylla de grundläggande målen. Parlamentet efterlyser en omvärdering av behoven för Libyen mot bakgrund av den senaste tidens oroande utveckling så att säkerhetsutmaningarna kan hanteras på lämpligt sätt, även i samband med de pågående terrorismbekämpningsinsatserna i Mali och Sahelregionen.

17.  Europaparlamentet anser att det bör göras en utvärdering av effektiviteten i EU:s 17 pågående utlandsuppdrag.

18.  Europaparlamentet beklagar också, med tanke på situationen i Gaza, att rådets diskussioner om gränsövervakningsuppdraget i Rafah (EU BAM Rafah) hittills har varit resultatlösa. Parlamentet begär att uppdraget ska aktiveras på nytt och att man ska ompröva dess mandat och se över dess personalresurser och medel, så att det kan spela en roll vid övervakningen av gränserna mellan Gaza och Egypten och Israel.

19.  Europaparlamentet välkomnar EU:s omfattande engagemang på Afrikas horn, bland annat genom GSFP-uppdragen och insatserna EUTM Somalia, Eunavfor Atalanta och Eucap Nestor. I detta sammanhang konstaterar parlamentet att Eucap Nestors insatser sker i en komplex institutionell och operativ miljö där det finns en mängd olika internationella aktörer, däribland EU. Rådet och Europeiska utrikestjänsten uppmanas att rationalisera uppdragets mål.

20.  Europaparlamentet hoppas att de båda civila uppdrag som inletts detta år – rådets uppdrag för att reformera den civila säkerhetssektorn i Ukraina (EUAM Ukraina) och uppdraget att stödja de interna säkerhetsstyrkorna i Mali (EUCAP Sahel Mali) – verkligen ska uppfylla sina mandat och fokusera på tydligt fastställda, mätbara och långsiktiga mål.

21.  Europaparlamentet konstaterar att det sedan juni 2013 har funnits ett lager som har till syfte att möjliggöra snabba utsändningar av nödvändiga medel till de civila uppdragen inom GSFP. För att detta lager ska utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt bör det inte sortera under kommissionen, utan stå till förfogande för det berörda uppdragets chef och tillgodose de behov som han eller hon identifierar. Parlamentet efterlyser en årlig verksamhetsrapport för lagret, så att man ordentligt kan utvärdera om det tillför ett mervärde genom att påskynda de civila uppdragen.

22.  Europaparlamentet välkomnar de pågående studierna för att inrätta ett gemensamt servicecentrum, som ska samla medlen till civila GSFP-uppdrag och bidra till ett effektivare genomförande av uppdragen. Parlamentet begär att ett gemensamt servicecentrum inrättas. Den effektivaste lösningen vore att inom ramen för Europeiska utrikestjänsten skapa en enda institutionell struktur som samlar och rationaliserar servicen till de civila uppdragen (mänskliga resurser, it-system, logistik etc.), vilken i dag är utspridd inom de enskilda uppdragen.

23.  Europaparlamentet konstaterar att de militära insatserna inom GSFP i allt större utsträckning är uppdrag som är inriktade på att bygga upp väpnade styrkor (EUTM Mali och EUTM Somalia). Parlamentet hyllar beslutet att genomföra dessa insatser, men kräver att mandatet för varje uppdrag ska anpassas till omständigheterna i varje enskild situation. Parlamentet anser att de enheter som bildas måste vara fullständigt operativa, dvs. med offensiv kapacitet. Parlamentet beklagar att det nu sällan planeras uppdrag med verkställande mandat. Med tanke på de fortsatta hoten i EU:s grannskap kan unionen inte tillåta sig att fokusera enbart på instrument som används efter kriser eller på instrument som ska göra det lättare att ta sig ur kriser. I stället måste unionen i enlighet med FN-stadgan kunna gripa in i varje etapp av krishanteringen.

24.  Europaparlamentet beklagar djupt de bestående styrkebidragsproblem som uppkommit i samband med att militära uppdrag har inletts. Med undantag för uppdraget EUTM Mali, som bygger på reella bidrag från 23 medlemsstater, berör ingen av unionens pågående militära insatser mer än sex medlemsstater. Medlemsstaterna uppmuntras att bidra med fler styrkor till insatserna när den nationella kapacitet som krävs finns tillgänglig. Parlamentet betonar behovet av en gemensam och samarbetsinriktad ansats för att lösa styrkebidragsproblemen. Parlamentet välkomnar tredjeländernas delaktighet, som vittnar om att partnerskapen inom GSFP är livskraftiga. Medlemsstaterna uppmanas att engagera sig djupare i EU:s militära insatser och att bidra utifrån de resurser och den kapacitet som de kan anslå för detta.

25.  Med tanke på att unionens uppdrag – såväl de civila uppdragen (Eucap) som de militära (EUTM) – är inriktade på utbildning anser Europaparlamentet att det bör skapas en strukturpolitik som syftar till att långsiktigt upprätthålla dessa uppdrag, med effektiva mandat och mål som är lämpliga för de situationer som de ställs inför, och ge dem stöd i form av budgetmedel och utrustning. Denna nya politik, som bör vara en del av unionens samarbete och utveckling, skulle göra det möjligt att genomföra de pågående arbetena inom ramen för initiativen ”Train and Equip” och ”E2I”, som syftar till att stärka tredjeländernas kapacitet (i fråga om utrustning, vapen, infrastruktur och löner), så att deras väpnade styrkor är operativa. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang kommissionen att söka efter innovativa finansieringskällor.

26.  Europaparlamentet konstaterar att rådet i november 2013 sade sig vilja stärka EU-stridsgruppernas modularitet och flexibilitet, så att de kan sättas in i samband med alla slags krishanteringsuppgifter. Parlamentet konstaterar dock att det enda – mycket begränsade – framsteg som hittills gjorts i detta avseende har varit att man föreslagit att Athenamekanismen ska svara för de strategiska transporterna av EU:s stridsgrupper till insatsområdena. Parlamentet erkänner att avsaknaden av en konstruktiv inställning bland alla medlemsstater har blivit ett politiskt och operativt hinder för utplaceringen av EU:s stridsgrupper.

27.  Europaparlamentet välkomnar det positiva beskedet från försvarsministrarnas senaste informella rådsmöte, nämligen att man ska undersöka potentialen i artikel 44 i EU-fördraget. Parlamentet beklagar dock att motsättningarna i denna fråga för tillfället inte har möjliggjort några framsteg när det gäller att fastställa hur bestämmelserna i artikel 44 ska tillämpas. Genomförandet av artikel 44 skulle göra det möjligt att kraftigt förbättra unionens flexibilitet och möjligheter att agera snabbt och därmed även dess förmåga att möta de omgivande hoten. De medlemsstater som inte är intresserade av att delta i GSFP-insatser, eller som inte har råd att göra det, uppmanas eftertryckligen att agera konstruktivt genom att göra det möjligt för andra att agera om de så önskar.

28.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att undersöka potentialen även i andra relevanta artiklar i Lissabonfördraget, särskilt dem som gäller startfonden (artikel 41 i EU-fördraget), det permanenta strukturerade samarbetet (artikel 46 i EU-fördraget), solidaritetsklausulen (artikel 222 i EUF-fördraget) och klausulen om ömsesidigt försvar (artikel 42 i EU-fördraget).

29.  Europaparlamentet begär att man noga ska undersöka möjligheten att – på ett sätt som säkerställer en nödvändig modularitet – använda sig av multilaterala militärstaber som inrättats och visat sin effektivitet på fältet, till exempel Eurocorps i Strasbourg.

30.  Europaparlamentet är förvånat över att det ännu inte finns någon gemensam EU-strategi för att tackla de nya hoten mot EU:s säkerhet. Parlamentet välkomnar rådets föresats och vice ordförandens/den höga representantens åtagande att inleda en process för strategisk reflektion om utrikes- och säkerhetspolitikens utmaningar och möjligheter. Parlamentet påminner om att denna process syftar till att ta fram en ny gemensam europeisk säkerhetsstrategi för att fastställa de nya geostrategiska scenarier, hot och globala utmaningar som har uppkommit och att definiera de åtgärder som EU kan vidta som svar på detta, särskilt inom ramen för Gusp och GSFP. Vidare uppmanas vice ordföranden/den höga representanten att ta initiativ till en heltäckande process för att utarbeta en ännu ambitiösare vitbok om säkerhet och försvar i Europa för att strama upp EU:s strategiska ambitioner och kapacitetsutvecklingsmekanismer. Parlamentet inväntar det kommande meddelandet från vice ordföranden/den höga representanten om utvärderingen av förändringarnas konsekvenser för den globala miljön och identifiering av de hot och möjligheter som dessa innebär för EU.

31.  Europaparlamentet välkomnar antagandet den 18 november 2014 av ramen för EU:s politik för it-försvar, med fem prioriteringar för it-försvar i samband med GSFP och ett klargörande av de olika aktörernas roll. Parlamentet välkomnar ramens mål att stödja utvecklingen av en nationell it-försvarskapacitet och stärka skyddet av de kommunikationsnät som används för GSFP-verktygen. Parlamentet understryker att det är viktigt att uppnå en gemensam nivå för it-säkerheten bland medlemsstaterna så att samarbetet på it-försvarsområdet kan vidareutvecklas på lämpligt sätt och så att vi kan förstärka vår kapacitet när det gäller it-angrepp och it-terrorism. Parlamentet hoppas att denna handlingsplan ska bli startpunkten för en mer systematisk integrering av it-försvarsfrågor i medlemsstaternas nationella säkerhetsstrategier och för en medvetenhet om riskerna för it-försvaret på EU-institutionsnivå. Vidare efterlyser parlamentet en konsekvent europeisk strategi för att säkra kritisk (digital) infrastruktur mot it-angrepp, samtidigt som medborgarnas digitala rättigheter och friheter skyddas och främjas. Parlamentet påminner om att det krävs större tydlighet och en verklig rättslig ram på detta område, med tanke på svårigheterna med att finna förövarna av it-angrepp och behovet av ett proportionellt och nödvändigt agerande i alla sammanhang.

32.  Europaparlamentet pekar på det överhängande hotet mot it-området och understryker att det är viktigt att EU har motståndskraft och beredskap för att bemöta it-kriser även inom ramen för GSFP. Parlamentet uppmuntrar därför samtliga medlemsstater att utan dröjsmål avsevärt påskynda utvecklingen av sin it-försvarskapacitet. Det är nödvändigt att satsa på högkvalificerat humankapital och på forskning och innovation (FoI). Parlamentet framhåller behovet av synergier och komplementaritet mellan de civila och militära områdena för it-säkerhet och it-försvar i EU. Parlamentet understryker också att det är viktigt att utöka it-försvarssamarbetet med Nato.

33.  Europaparlamentet framhåller vikten av säkerhets- och försvarssamarbete mellan EU och andra internationella institutioner, särskilt FN, Nato, Afrikanska unionen och OSSE. Parlamentet välkomnar förklaringen från Natotoppmötet i Wales i september 2014, där Nato återigen bekräftade sitt stöd för utvecklingen av GSFP. Parlamentet efterlyser åtgärder som stärker de båda organisationerna.

Kapacitetsfrågor

34.  Europaparlamentet anser att de nationella försvarsbudgetarna har skurits ner i kölvattnet av den ekonomiska och finansiella krisen 2008. Nedskärningarna har genomförts utan någon samordning mellan medlemsstaterna, vilket utgör ett hot mot unionens strategiska autonomi och medlemsstaternas förmåga att tillgodose sina försvarsmakters kapacitetsbehov och inverkar menligt på unionens ansvar och potential som en global aktör på säkerhetsområdet. Det är viktigt att medlemsstaterna planerar strategiska investeringar i förvärv och förnyelse av material på förhand.

35.  Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att EU har ett stort intresse av en säker, öppen och ren havsmiljö som möjliggör fri passage för varor och personer och en fredlig, laglig, rättvis och hållbar användning av havens rikedomar. Parlamentet anser därför att EU:s institutionella ram – både den civila och militära – bör vidareutvecklas så att EU:s strategi för sjöfartsskydd kan genomföras. Parlamentet konstaterar att de flesta strategiska tillgångar, kritiska infrastrukturer och annan kapacitet står under medlemsstaternas kontroll, och att deras vilja att utöka samarbetet är avgörande för Europas säkerhet.

36.  Europaparlamentet välkomnar rådets antagande den 18 november 2014 av en politisk ram för systematiskt och långsiktigt försvarssamarbete med utgångspunkt i en samordnad kapacitetsplanering och i informationsutbyte. Medlemsstaterna bör fortsätta att genomföra Europeiska försvarsbyråns uppförandekod i fråga om samutnyttjande och delning av utrustning för att avhjälpa framtida kapacitetsbrister på ett mycket effektivare sätt och systematisera samarbetet när det gäller kapacitetsutveckling. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas att lägga fram dokumentation om specifika åtgärder som kommer att vidtas för att stärka försvarssamarbetet. När det gäller den icke samordnade ökningen av bilateralt och multilateralt försvarssamarbete uppmanas medlemsstaterna att inrätta en permanent samarbetsstruktur som ett medel för bättre samordning och använda EU-medel för samarbete i fredstider. Vice ordföranden/den höga representanten uppmanas vidare att ta fram realistiska planer för en framgångsrik lansering av den permanenta samarbetsstrukturen.

37.  Europaparlamentet gläder sig över att rådet i november 2014 antog Europeiska försvarsbyråns kapacitetsutvecklingsplan för 2014, där det fastställs 16 prioriteringar i fråga om kapacitetsutvecklingen. Parlamentet välkomnar också det arbete som Europeiska försvarsbyrån gjort med hjälp av samarbetsdatabasen Codaba, som kartlägger möjligheterna till samarbete mellan medlemsstaterna och därmed banar väg för olika former av samarbete. Medlemsstaterna uppmanas eftertryckligen att ta vederbörlig hänsyn till dessa verktyg när de utvecklar sin militära kapacitet. Parlamentet påpekar att det är mycket viktigt att undvika överlappning med initiativ som redan pågår på andra håll och att i högre grad kartlägga hur verkligt mervärde kan tillföras.

38.  Europaparlamentet förvånas över att det på EU-nivå ännu inte finns några skatteincitament för samarbete och samutnyttjande av resurser. Parlamentet noterar att rådet i december 2013 tyckte att man borde undersöka sådana incitament och beklagar att diskussionerna fortfarande inte, efter ett år, har lett till något konkret resultat på detta område. Den belgiska regeringen beviljar redan provisorisk momsbefrielse under de förberedande faserna av några av Europeiska försvarsbyråns projekt (till exempel för satellitkommunikation). En sådan momsbefrielse bör beviljas systematiskt och utvidgas till att omfatta infrastruktur och konkreta kapacitetsrelaterade program. Den bör vara utformad som den nuvarande Natomekanismen eller den nuvarande EU-mekanismen för civil forskningsinfrastruktur. Parlamentet ser gärna att det tas fram andra incitament som skulle kunna främja ett samarbete mellan europeiska aktörer.

39.  Europaparlamentet välkomnar de befintliga samarbetsmodellerna, såsom EU-kommandot för flygtransporter, och gläder sig över att detta system fortsätter att utvidgas till nya medlemsstater. Parlamentet beklagar att den modell som funnits i flera år ännu inte har anpassats till andra typer av försvarskapacitet. Parlamentet begär att den modell som använts för EU-kommandot för flygtransporter ska tillämpas inom andra områden för operativt stöd som ett sätt att avhjälpa de största kapacitetsbristerna.

40.  Europaparlamentet noterar att minimala framsteg gjorts när det gäller projekt för sammanslagning och gemensamt utnyttjande. Parlamentet gläds bland annat åt att det skett framsteg på lufttankningsområdet genom förvärvet av en flotta av lufttanknings- och transportflygplan (MRTT). Parlamentet beklagar att mycket få medlemsstater hittills har deltagit i detta projekt. De medlemsstater som saknar kapacitet på detta område uppmanas att ansluta sig till projektet. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör genomföra projekt för samutnyttjande och delning och inrikta sig på de 16 kapacitetsområden som de har identifierat tillsammans med Europeiska försvarsbyrån och Europeiska unionens militära stab (EUMS) via GSFP.

41.  Europaparlamentet konstaterar att rådet vill utarbeta projekt för att öka EU:s kapacitet, bland annat i fråga om ett fjärrstyrt luftfartygssystem (RPAS) och statlig satellitkommunikation. Det behövs en lagstiftningsram för den inledande integreringen av RPAS i Europas luftfartssystem senast 2016 med hänsyn till de civila och militära behoven och till kravet på att följa internationell rätt. Kommissionen uppmanas att informera om hur Horisont 2020-medlen för civil-militär forskning kan användas för att inbegripa RPAS i det europeiska luftrummet.

42.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts när det gäller EU:s satellittjänster (Galileo, Copernicus, Egnos). Dessa rymdtjänster, bland annat Copernicus, bör tas i bruk för att tillgodose behoven av högupplösta satellitbilder i samband med uppdragen och insatserna inom GSFP. Parlamentet välkomnar lanseringen av projektet Ariane 6. Parlamentet beklagar att unionen av tekniska och kommersiella skäl fortsätter att förvärva ryska bärraketer, vilket strider mot dess målsättning att uppnå en viss strategisk autonomi. Parlamentet understryker därför behovet av framsteg i utvecklingen av tekniker som har både civila och militära tillämpningar och som garanterar vårt oberoende.

43.  Europaparlamentet uppmanar unionen att uppmuntra medlemsstaterna att uppfylla Natos kapacitetsrelaterade mål, som innebär att minst 2 procent av BNP ska gå till försvarskostnader och att minst 20 procent av försvarsbudgeten ska gå till större utrustningsbehov, inklusive forskning och utveckling.

Försvarsindustrin

44.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag för att förbättra de små och medelstora företagens tillträde till försvarsmarknaderna. Dessa marknader är för närvarande mycket specifika, vilket bland annat beror på att efterfrågan nästan uteslutande utgörs av offentliga upphandlingar men också på det begränsade antalet företag på marknaden, den långa utvecklings- och användningsperioden för produkterna och den strategiska karaktären för viss teknik.

45.  Europaparlamentet har tagit del av kommissionens meddelande från juli 2013 Mot en mer konkurrenskraftig och effektiv försvars- och säkerhetssektor och den färdplan för genomförandet som offentliggjordes i juni 2014, samt av de tillhörande förslagen, bland annat förslaget om att förbättra genomförandet av direktiven 2009/81/EG och 2009/43/EG om den inre marknaden utan att inkräkta på medlemsstaternas suveräna rättigheter enligt artikel 346 i EUF-fördraget.

46.  Innan man vidtar alla dessa åtgärder är det enligt Europaparlamentet nödvändigt att gemensamt bestämma vad som omfattas av det europeiska försvarets industriella och tekniska bas, så att man kan avgöra vilka företag eller vilken strategisk verksamhet som ska kunna dra fördel av åtgärderna, med hänsyn till kapacitetsskillnaderna mellan medlemsstaternas försvarsindustrier. Denna definition skulle framför allt kunna bygga på vissa kriterier, såsom utveckling av utrustning och teknik i EU, företagens kontroll över ägande- och nyttjanderätt till den utrustning och teknik som utvecklas och, i de fall då ägarna är utländska, garantier för att utländska ägare inte kommer att ha alltför stor rösträtt, vilket skulle kunna hota företagets kontroll över sin verksamhet. Parlamentet betonar behovet av att definiera EU:s kritiska försvarstillgångar (dvs. viktig industriell kapacitet och kritiska tekniker).

47.  Europaparlamentet påminner om att EU:s industripolitik, rymdpolitik och forskningspolitik utsträcker sig till försvarssektorn i och med Lissabonfördragets ikraftträdande. Unionens program på andra områden – t.ex. intern säkerhet och gränssäkerhet, katastrofhantering och utveckling – erbjuder avsevärda möjligheter till gemensam utveckling av kapacitet som är relevant för dessa politikområden och för genomförandet av GSFP-uppdrag. Kommissionen uppmanas att inrätta permanenta förfaranden för samarbete mellan kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, Europeiska försvarsbyrån och medlemsstaterna om den gemensamma marknaden samt industri-, rymd- och FoU-områdena. Kommissionen uppmanas dessutom att skapa en permanent koppling mellan EU:s organ och byråer för intern säkerhet (Frontex, Europol, Enisa) och extern säkerhet och försvar (Europeiska försvarsbyrån, Europeiska utrikestjänsten).

48.  Europaparlamentet har tagit del av kommissionens förslag för att förbättra genomförandet av direktiven 2009/81/EG (tilldelning av kontrakt på försvars- och säkerhetsområdet) och 2009/43/EG (överföring av försvarsrelaterade produkter inom den inre marknaden). Parlamentet anser att det också bör fastställas vad som räknas som utrustning och teknik av stort strategiskt värde och som inte omfattas av vare sig direktiv 2009/81/EG (utrustning av väsentligt säkerhetsintresse) eller direktiv 2004/18/EG (utrustning som har anknytning till, men inte är specifik för försvarsområdet). De företag i EU som är verksamma inom denna sektor behöver en särskild rättslig och finansiell ordning som gör det möjligt för dem att vara konkurrenskraftiga samtidigt som EU:s strategiska autonomi garanteras.

49.  Europaparlamentet konstaterar att rådet vill genomföra ett europeiskt system för försörjningstrygghet där det fastställs att medlemsstaterna ska hjälpa varandra och snabbt tillgodose varandras behov på försvarsområdet. Parlamentet inväntar kommissionens färdplan, som kommer att innehålla olika relevanta möjligheter när det gäller genomförandet av denna ordning samt den grönbok som ska offentliggöras om kontrollen av utländska investeringar i strategiska försvarsföretag. Parlamentet välkomnar antagandet av Europeiska försvarsbyråns förstärkta ramararrangemang för försörjningstrygghet mellan medlemsstaterna. Detta är en viktig, frivillig och icke-bindande mekanism för medlemsstaterna som syftar till att öka det ömsesidiga stödet och biståndet när det gäller försörjningstrygghet. Europeiska försvarsbyrån och kommissionen uppmanas att gemensamt utforma ytterligare resurser och initiativ för att främja försörjningstrygghet i hela EU och stödja medlemsstaterna i genomförandet av det nya ramavtalet.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tydligt identifiera och mobilisera EU-medel och instrument för att inrätta en europeisk gemensam försvarsindustrimarknad.

51.  Europaparlamentet välkomnar ändringarna av Wassenaar-arrangemangets exportkontrollistor när det gäller övervaknings- och intrångstekniker, som nyligen även har genomförts på EU-nivå. Parlamentet betonar dock att mer behöver göras för att förebygga okontrollerad produktion och export av tekniker som kan användas för att angripa EU:s kritiska infrastruktur och kränka de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett förslag om översyn av förordningen om produkter med dubbla användningsområden.

52.  Europaparlamentet anser inte att någon regering på egen hand kan lansera storskaliga program för forskning och teknisk utveckling. Parlamentet påminner om rådets uttalande från december 2008 om kapacitetsuppbyggnad och medlemsstaternas åtagande att uppnå det gemensamma målet att 2 procent av försvarsutgifterna ska gå till finansiering av forskning. Vice ordföranden/den höga representanten och Europeiska försvarsbyråns chef uppmanas att lämna uppgifter om det aktuella läget i denna fråga. Parlamentet gläder sig därför över kommissionens förslag om utveckling av synergier mellan civil och försvarsrelaterad forskning. Parlamentet betonar i detta sammanhang att säkerhetsforskningsprogrammet inom Horisont 2020 erbjuder avsevärda möjligheter när det gäller att bygga upp kapacitet på detta område. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att stödja det forskningsuppdrag som ger stöd till unionens yttre politik, inbegripet teknisk utveckling på området teknik med dubbla användningsområden, för att främja samverkansförmågan mellan civilskyddet och militären i enlighet med det särskilda programmet om inrättande av Horisont 2020. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att inbegripa respektive forskningsverksamheter i de årliga arbetsprogrammen. Parlamentet välkomnar lanseringen av förberedande åtgärder och hoppas att nästa steg inom GSFP ska vara finansiering av ett forskningstema i nästa fleråriga budgetram. Parlamentet betonar att det är viktigt att ett pilotprojekt om GSFP-forskning genomförs gemensamt av kommissionen och Europeiska försvarsbyrån, vilket parlamentet föreslog i budgeten för 2015, med tanke på att byrån genomför unionens mål och dess budget. Parlamentet beklagar i detta sammanhang att kommissionen inte försåg parlamentet med en bedömning av potentialen i artikel 185 i EUF-fördraget, vilket begärdes i parlamentets resolution av den 21 november 2013 om det europeiska försvarets industriella och tekniska bas.

53.  Europaparlamentet uppmanar samtidigt till största tänkbara vaksamhet när det gäller förvaltningsfrågor, immateriella rättigheter eller samfinansiering och reglerna för deltagande i denna förberedande åtgärd på försvarsområdet. Parlamentet begär att medlemsstaterna ska göras fullt delaktiga i beslutsfattandet, så att man undviker onödig byråkrati och ser till att de program som ingår motsvarar de strategiska behoven för GSFP och medlemsstaterna.

54.  Europaparlamentet påminner om att försvarsforskningen är mycket känslig och strategisk, för både industrins konkurrenskraft och EU:s strategiska autonomi, och efterlyser en ändamålsenlig politik för immateriella rättigheter i samband med säkerhet och försvar för att skydda forskningsresultaten. Parlamentet inväntar förslag om detta från både kommissionen och försvarsindustrin.

55.  Europaparlamentet har tagit del av kommissionens förslag om att främja ett fastställande av gemensamma normer och förfaranden för certifiering av försvarsutrustning. Parlamentet inväntar Europeiska försvarsbyråns och kommissionens färdplan för utarbetande av industriella normer på försvarsområdet samt Europeiska försvarsbyråns och Easas alternativ för att förbättra det ömsesidiga erkännandet av militär certifiering inom EU. Parlamentet beklagar att europeiska standardiseringsorganisationer är motvilliga att utforma standardiseringsmärkningar för försvarsprodukter.

o
o   o

56.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådets ordförande, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, rådet, kommissionen, medlemsstaternas parlament och regeringar, Natos generalsekreterare, talmannen i Natos parlamentariska församling, FN:s generalsekreterare, tjänstgörande ordföranden för Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), talmannen i OSSE:s parlamentariska församling, talmannen i Afrikanska unionens församling och generalsekreteraren för Sydostasiatiska nationers förbund.

(1) EUT L 146, 10.6.2009, s. 1.
(2) EUT L 216, 20.8.2009, s. 76.
(3) Antagna texter, P7_TA(2013)0513.
(4) Antagna texter, P7_TA(2013)0514.
(5) Antagna texter, P7_TA(2013)0380.
(6) Antagna texter, P7_TA(2013)0381.
(7) Antagna texter, P7_TA(2012)0457.
(8) Antagna texter, P7_TA(2014)0286.
(9) Antagna texter, P7_TA(2013)0278.
(10) http://eeas.europa.eu/library/publications/2013/3/2013_eeas_review_sv.pdf

Rättsligt meddelande