Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2256(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0209/2015

Ingivna texter :

A8-0209/2015

Debatter :

PV 09/07/2015 - 10
CRE 09/07/2015 - 10

Omröstningar :

PV 09/07/2015 - 12.9
CRE 09/07/2015 - 12.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0273

Antagna texter
PDF 290kWORD 332k
Torsdagen den 9 juli 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället
P8_TA(2015)0273A8-0209/2015

Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället (2014/2256(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 4, 26, 34, 114, 118 och167 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av artikel 27 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna,

–  med beaktande avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter från 1994 (Trips-avtalet),

–  med beaktande av Unescos konvention av den 20 oktober 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar,

–  med beaktande av artiklarna 11, 13, 14, 16, 17, 22 och 52 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/29/EG av den 22 maj 2001 om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället(1),

–  med beaktande av Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk, och uttryckligen trestegstestet,

–  med beaktande av Wipos (Världsorganisationen för den intellektuella äganderätten) fördrag av den 20 december 1996 om upphovsrätt,

–  med beaktande av Wipos fördrag av den 20 december 1996 om framföranden och fonogram,

–  med beaktande av Wipos fördrag om audiovisuella framföranden, som Wipos diplomatkonferens om skydd av audiovisuella framträdanden antog i Peking den 24 juni 2012,

–  med beaktande av 2013 års gemensamma studie från Europeiska patentverket och Kontoret för harmonisering i den inre marknaden (EPO/KHIM) om immaterialrättsintensiva branscher (Intellectual property rights intensive industries: contribution to economic performance and employment in Europe),

–  med beaktande av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången till publicerade verk för personer som är blinda, synsvaga eller har annat läshandikapp,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/26/EU av den 26 februari 2014 om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/37/EU av den 26 juni 2013 om ändring av direktiv 2003/98/EG om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/28/EU av den 25 oktober 2012 om viss tillåten användning av anonyma verk(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/116/EG av den 12 december 2006 om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter(5).

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/77/EU av den 27 september 2011 om ändring av direktiv 2006/116/EG om skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter(6),

–  med beaktande av rådets direktiv 93/83/EEG av den 27 september 1993 om samordning av vissa bestämmelser om upphovsrätt och närstående rättigheter avseende satellitsändningar och vidaresändning via kabel(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter(8),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/115/EG(9) av den 12 december 2006 om ändring av direktiv 92/100/EEG(10) om uthyrnings- och utlåningsrättigheter avseende upphovsrättsligt skyddade verk och om upphovsrätten närstående rättigheter,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/84/EG av den 27 september 2001 om upphovsmannens rätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk (följerätt)(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 februari 2014 om avgifter för privatkopiering(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om att främja de europeiska kulturella och kreativa sektorerna som källor till ekonomisk tillväxt och sysselsättning(13),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om distribution på internet av audiovisuella verk inom EU(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 22 september 2010 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter på den inre marknaden(15),

–  med beaktande av det offentliga samråd om översynen av EU:s bestämmelser om upphovsrätt som kommissionen genomförde mellan den 5 december 2013 och den 5 mars 2014,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2012 om framställning 0924/2011 från Dan Pescod (brittisk medborgare) för European Blind Union (EBU)/ Royal National Institute of Blind People (RNIB), om blinda personers tillgång till böcker och andra trycksaker(16),

–  med beaktande av kommissionens grönbok om distribution av audiovisuella verk i Europeiska unionen: möjligheter och utmaningar med en digital inre marknad (COM(2011)0427),

–  med beaktande av kommissionens grönbok Upphovsrätten i kunskapsekonomin (COM(2008)0466),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen En inre marknad för immateriella rättigheter – Att genom att främja kreativitet och innovation skapa ekonomisk tillväxt, högkvalitativa arbetstillfällen och förstklassiga produkter och tjänster i Europa (COM(2011)0287),

–  med beaktande av samförståndsavtalet av den 20 september 2011 om huvudprinciperna för digitalisering och tillgängliggörande av utgångna verk som syftar till att underlätta digitalisering och tillgängliggörande av böcker och vetenskapliga tidskrifter för de europeiska biblioteken och liknande institutioner,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A8-0209/2015), och av följande skäl:

A.  Översynen av direktiv 2001/29/EG är av central betydelse för att främja kreativitet och innovation, kulturell mångfald, ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft och den digitala inre marknaden, för att få tillgång till kunskap och information och samtidigt också för att ge upphovsmän till litterära och konstnärliga verk tillräckligt erkännande och skydd av deras rättigheter.

B.  I artikel 167 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) anges det att EU ska bidra till kulturens utveckling och mångfald i medlemsstaterna, särskilt genom konstnärligt och litterärt skapande.

C.  Direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället syftade till att anpassa lagstiftningen om upphovsrätt och närstående rättigheter till utvecklingen på det tekniska området.

D.  Direktiv 2001/29/EG behandlar också ett antal skyldigheter som unionen har enligt internationell rätt, däribland bestämmelserna i Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk, Wipos fördrag om upphovsrätt och Wipos fördrag om framföranden och fonogram.

E.  Kommissionen och medlemsstaterna gör betydande investeringar för att digitalisera och göra de värdefulla samlingarna i Europas kulturarvsinstitutioner tillgängliga online, så att medborgarna kan få tillgång till dem var som helst och på vilken enhet som helst.

F.  De kulturella och kreativa sektorerna i Europa är en motor för ekonomisk tillväxt och skapande av arbetstillfällen i EU och ger ett viktigt bidrag till EU:s ekonomi, eftersom de sysselsätter över 7 miljoner människor och genererar över 4,2 procent av EU:s BNP enligt de senaste uppskattningarna. Den kulturella sektorn fortsatte att skapa sysselsättning under den ekonomiska krisen mellan 2008 och 2012.

G.  EPO:s och KHIM:s gemensamma undersökning från september 2013 visar att ungefär 39 procent av den totala ekonomiska verksamheten i EU, till ett värde av cirka 4 700 miljarder euro per år, genereras av immaterialrättsintensiva industrier, liksom dessutom 26 procent av de direkta arbetstillfällena (eller 56 miljoner arbetstillfällen) och ytterligare 9 procent av de indirekta arbetstillfällena av det totala antalet arbetstillfällen i EU.

H.  Den digitala revolutionen förde med sig ny teknik och nya kommunikationsmedel och möjliggjorde nya former av uttryck som, trots att de ifrågasatte den traditionella trepartsrelationen mellan kulturskapare, kulturella entreprenörer och användare, har främjat uppkomsten av en kunskapsbaserad ekonomi genom att skapa nya arbetstillfällen och bidra till att främja kultur och innovation.

I.  Alla politiska initiativ som rör den digitala inre marknaden måste respektera Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 11, 13, 14, 16, 17 och 22.

J.  Den kulturella och språkliga mångfalden sträcker sig över de nationella gränserna, och en del europeiska språk talas i flera länder.

K.  Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna skyddar yttrande- och informationsfriheten och friheten för konsten och vetenskapen, och garanterar rätten till skydd för personuppgifter och till kulturell och språklig mångfald, äganderätten och immateriella rättigheter, rätten till utbildning och näringsfriheten.

L.  Även i den digitala tidsåldern måste upphovsmän ha rätt att skydda sina kreativa verk.

M.  Åtgärder som bidrar till att ytterligare utveckla det kulturella utbytet och förbättra rättssäkerheten inom sektorn måste beaktas. Ett stort antal kreativa onlinetjänster har utvecklats sedan direktiv 2001/29/EG började tillämpas, och konsumenterna har aldrig tidigare haft tillgång till ett så brett utbud av kreativa och kulturella verk. Användarna måste ha tillgång till ett brett och varierat kulturutbud av hög kvalitet.

N.  En harmonisk och systematisk utveckling av det digitala biblioteket Europeana, som skapades år 2008 inom ramen för ett EU-initiativ, har skapat tillgång till verk från bibliotek i medlemsländerna.

O.  Kreativa verk är en av de viktigaste källorna som ger näring till den digitala ekonomin och aktörerna inom IT-branschen, såsom sökmotorer, sociala medier och plattformar för användargenererat innehåll, men nästan hela det värde som genereras av de kreativa verken överförs till digitala mellanhänder, som inte ger upphovsmännen ersättning eller förhandlar fram extremt låga ersättningar.

P.  Direktiv 2011/77/EU och direktiv 2006/116/EG harmoniserade skyddstiden för upphovsrätt och närstående rättigheter genom att införa en fullständig harmonisering av skyddstiden för varje typ av verk och varje närstående rättighet i medlemsstaterna.

Q.  Det är EU:s lagstiftningsmyndigheters uppgift att främja en tydlig rättslig ram för upphovsrätt och närstående rättigheter, som är begriplig för alla berörda parter, i synnerhet för allmänheten, och som garanterar rättssäkerhet.

R.  Vissa mellanhänder på internet har en konkurrensfördel och allt större makt, vilket inverkar negativt på upphovsmännens kreativa potential och på utvecklingen av de tjänster som erbjuds av andra distributörer av kreativa verk.

S.  Vid definitionen av den rättsliga ramen om upphovsrätt och närstående rättigheter bör hänsyn tas till behovet av att främja innovativa industriella modeller och affärsmodeller, med hjälp av de möjligheter som erbjuds av ny teknik, i syfte att öka EU-företagens konkurrenskraft.

T.  Främjandet av tillväxt och sysselsättning i Europa är det centrala målet i kommissionens politiska program för 2014–2019.

1.  Europaparlamentet påpekar att upphovsrätten är ett konkret sätt att säkerställa att upphovsmännen får ersättning och att den kreativa processen finansieras.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att genomföra ett samråd om upphovsrätt, vilket rönte stort intresse hos ett brett spektrum av intressenter, däribland den kulturella sektorn och det civila samhället(17).

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att ytterligare utveckla EU:s digitala agenda, som omfattar upphovsrättsfrågor, under den nya kommissionens mandatperiod. Parlamentet gläder sig över kommissionens arbetsprogram för 2015, eftersom det föreskriver utarbetandet av ett paket om den digitala inre marknaden, som kommer att omfatta ett lagstiftningsförslag om moderniseringen av upphovsrättsreglerna i syfte att anpassa dem till den digitala tidsåldern.

4.  Europaparlamentet påminner om att upphovsrätt och närstående rättigheter skyddar och främjar både utveckling och marknadsföring av nya varor och tjänster och skapande och utnyttjande av deras kreativa innehåll, och bidrar därmed till ökad konkurrenskraft, sysselsättning och innovation inom flera olika sektorer i EU.

5.  Europaparlamentet betonar att upphovsrätten inte är mer effektiv än de genomförandeåtgärder som har införts för att skydda den, och att det krävs ett kraftfullt genomförande av upphovsrätten för att säkra en blomstrande och innovativ kreativ sektor.

6.  Europaparlamentet påpekar att territorialitetsprincipen är en inneboende egenskap i upphovsrätten och närstående rättigheter. Parlamentet understryker att det inte finns någon motsättning mellan denna princip och åtgärder för att säkerställa portabiliteten för innehåll.

7.  Europaparlamentet understryker att direktiv 2001/29/EG även efter en eventuell översyn måste säkerställa principen om rimliga ersättningar till rättsinnehavare. Parlamentet kräver att man bekräftar territorialitetsprincipen, som ger varje medlemsstat möjlighet att garantera principen om rimliga ersättningar inom ramen för sin egen kulturpolitik.

8.  Europaparlamentet noterar att de verk som lagligen är tillgängliga för användarna har ökat sedan genomförandet av direktiv 2001/29/EG. Parlamentet noterar vidare att gränsöverskridande tillgång till de olika användningsformer som de tekniska framstegen erbjuder konsumenterna kan kräva faktabaserade förbättringar av den nuvarande rättsliga ramen, i syfte att ytterligare utveckla det lagliga utbudet av diversifierat kulturellt och kreativt innehåll online och därmed möjliggöra tillgång till den europeiska kulturella mångfalden.

9.  Europaparlamentet påminner om att konsumenterna alltför ofta nekas tillgång till vissa innehållstjänster av geografiska skäl, vilket strider mot syftet med direktiv/2001/29/EG om genomförandet av den inre marknadens fyra friheter. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att föreslå lämpliga lösningar för att förbättra konsumenternas gränsöverskridande tillgång till tjänster och upphovsrättsskyddat innehåll.

10.  Europaparlamentet anser att lärdomar för andra typer av innehåll kan dras från den strategi som följs i direktiv 2014/26/EU om kollektiv förvaltning av upphovsätt, men att frågor om portabilitet och geoblockering inte kan åtgärdas med en allomfattande lösning utan kan kräva flera olika insatser, både regleringsmässiga och marknadsbaserade.

11.  Europaparlamentet betonar att EU:s kreativa produktion är en av unionens största resurser, och att de som vill få tillgång till denna produktion bör kunna betala för det, även om den enbart säljs i en annan medlemsstat.

12.  Europaparlamentet betonar att gränsöverskridande licensiering, i enlighet med direktiv 2014/26/EU om kollektiv förvaltning av upphovsrätt, är en möjlighet när programföretagen vill täcka in hela EU:s territorium.

13.   Europaparlamentet påpekar att finansiering, produktion och samproduktion av film och tv-innehåll till stor del är beroende av territoriella exklusiva licenser, som beviljas lokala distributörer via olika plattformar utformade i enlighet med de olika europeiska marknadernas kulturella särdrag. Parlamentet understryker därför att möjligheten, inom ramen för principen om avtalsfrihet, att välja territoriell räckvidd och olika distributionsplattformar, främjar investeringar i film och tv-innehåll och den kulturella mångfalden. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att alla initiativ till modernisering av upphovsrätten föregås av en omfattande undersökning av dess sannolika konsekvenser för produktionen, finansieringen och distributionen av film och tv-innehåll samt för den kulturella mångfalden.

14.  Europaparlamentet betonar att den geografiska blockeringen inom branschen inte får hindra kulturella minoriteter i EU:s medlemsstater från att få tillgång till befintligt innehåll eller tjänster på det egna språket, som antingen är gratis eller betaltjänster.

15.  Europaparlamentet stöder de initiativ som syftar till att öka möjligheten att inom EU ta med sig onlinetjänster med lagligen förvärvat och lagligen tillhandahållet innehåll, med full respekt för upphovsrätter och rättsinnehavarnas intressen.

16.  Europaparlamentet erinrar om att de europeiska kulturmarknaderna till följd av den kulturella och språkliga mångfalden i Europa är naturligt heterogena. Parlamentet konstaterar att denna mångfald bör betraktas som en tillgång snarare än ett hinder för den inre marknaden.

17.  Europaparlamentet noterar betydelsen av territoriella licenser i EU, särskilt när det gäller audiovisuell produktion och filmproduktion, som i huvudsak bygger på programföretagens system för förköp eller förfinansiering.

18.  Europaparlamentet noterar med oro ökningen av olagliga onlinetjänster, piratkopiering och intrång i immateriella rättigheter i allmänhet, vilket utgör ett allvarligt hot mot medlemsstaternas ekonomier och mot kreativiteten i EU.

19.  Europaparlamentet betonar att man i varje reform av ramen för upphovsrätt bör ha en hög skyddsnivå som grund, eftersom rättigheter är viktiga för intellektuellt skapande och ger en stabil, tydlig och flexibel rättslig grund som främjar investeringar och tillväxt i de kreativa och kulturella sektorerna, samtidigt som man undanröjer rättsliga osäkerheter och inkonsekvenser som inverkar negativt på den inre marknadens funktion.

20.  Europaparlamentet betonar vid sidan av den viktiga utbyggnaden av fungerande strukturer för den digitala inre marknaden, att åtgärder också måste vidtas för att säkerställa att den analoga inre marknaden även i fortsättningen fungerar korrekt.

21.  Europaparlamentet påpekar att över 7 miljoner människor i EU är anställda inom immaterialrättsintensiva industrier. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att i enlighet med principerna för bättre lagstiftning säkerställa att alla lagstiftningsinitiativ om modernisering av upphovsrätten föregås av en heltäckande bedömning av effekterna på tillväxt och sysselsättning, liksom av de potentiella kostnaderna och fördelarna.

22.  Europaparlamentet understryker att varje översyn av den europeiska upphovsrätten måste vara målinriktad och faktabaserad, i syfte att säkerställa en fortsatt utveckling av de kreativa sektorerna i Europa.

23.  Europaparlamentet är medvetet om att kommersiella verksamheter som gör intrång i upphovsrätt utgör ett allvarligt hot mot den digitala inre marknadens funktion och utvecklingen av ett lagligt utbud av diversifierat kulturellt och kreativt innehåll online.

24.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att stärka upphovsmännens ställning och förbättra deras ersättning för den digitala distributionen och användningen av deras verk.

Ensamrätter

25.  Europaparlamentet är medvetet om vikten av att författares och utövande konstnärers kreativa och konstnärliga arbete skyddas rättsligt. Parlamentet medger att det ligger i allmänhetens intresse att kultur och kunskap sprids. Parlamentet inser den roll som producenter och förläggare spelar när det gäller att få ut verken på marknaden, liksom behovet av en rimlig och adekvat ersättning till alla kategorier av rättsinnehavare. Parlamentet efterlyser förbättringar av författares och utövande konstnärers avtalsmässiga ställning i förhållande till andra rättsinnehavare och mellanhänder, särskilt genom att överväga en rimlig period för utnyttjandet av de rättigheter som en författare har överlåtit till en tredje part, efter vilken dessa rättigheter skulle upphöra att gälla, eftersom avtalsmässiga utbyten kan präglas av en maktobalans. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av avtalsfrihet.

26.  Europaparlamentet konstaterar att det också är mycket viktigt ur kulturellt hänseende att säkra ett korrekt skydd för upphovsrättsliga verk och alster som omfattas av närstående rättigheter, och att unionen i enlighet med artikel 167 i fördraget ska beakta de kulturella aspekterna i sin verksamhet.

27.  Europaparlamentet betonar att författare och utövande konstnärer måste få en skälig ersättning både i den digitala miljön och i den analoga miljön.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera målinriktade och lämpliga åtgärder för att förbättra rättssäkerheten, i överensstämmelse med kommissionens mål om bättre lagstiftning. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka konsekvenserna av en samlad lagstiftning om upphovsrätt för sysselsättning och innovation, för författares, utövande konstnärers och andra rättsinnehavares intressen och för främjandet av konsumenternas tillgång till regional kulturell mångfald.

29.  Europaparlamentet påminner om att ensamrätter och avtalsfrihet är grundläggande beståndsdelar i den känsliga strukturen för skapande och finansiering av skapande, eftersom de gör det möjligt att bättre fördela riskerna, engagera olika aktörer i gemensamma projekt till förmån för en kulturellt diversifierad publik och främja investeringar i produktion av professionellt innehåll.

30.  Europaparlamentet rekommenderar EU:s lagstiftare att, för att skydda både allmänintresset och personuppgifter, undersöka hur man ytterligare kan begränsa hindren för vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn. Parlamentet noterar att en sådan anpassning av lagstiftningen bör göras med vederbörlig hänsyn till direktiv 2013/37/EU, de vägledande principerna om upphovsrätt och relevant rättspraxis från EU-domstolen.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att effektivt skydda offentligt tillgängliga verk, vilka per definition inte skyddas upphovsrättsligt. Kommissionen uppmanas därför att klargöra att, när ett verk har blivit offentligt tillgängligt, kommer varje digitalisering av verket som inte utgör ett nytt verk i form av en omgestaltning att fortsätta att vara offentligt tillgänglig. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att undersöka huruvida rättsinnehavare kan få rätt att låta sina verk helt eller delvis bli offentligt tillgängliga.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare harmonisera skyddstiden, utan att förlänga den, i enlighet med de internationella standarder som fastställs i Bernkonventionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullborda införlivandet och genomförandet av direktiv 2006/116/EG och direktiv 2011/77/EU på ett enhetligt sätt.

Undantag och inskränkningar

33.  Europaparlamentet uppmanar EU:s lagstiftare att respektera målet enligt direktiv 2001/29/EG att tillhandahålla ett tillräckligt skydd av upphovsrätten och närstående rättigheter som ett av de främsta sätten att säkra det europeiska kulturskapandet och upprätthålla en skälig balans mellan de olika kategorierna av rättsinnehavare och användare av skyddade alster samt mellan de olika kategorierna av rättsinnehavare. Parlamentet betonar vidare att varje förändring av lagstiftningen på detta område måste garantera tillgång för personer med funktionsnedsättning till verk och tjänster som skyddas av upphovsrätten och närstående rättigheter i alla former.

34.  Europaparlamentet understryker att upphovsrätt och närstående rättigheter utgör de rättsliga ramarna för de kulturella och kreativa sektorerna i Europa, liksom för utbildnings- och forskningssektorn och för den sektor som drar nytta av undantag och inskränkningar av dessa rättigheter, och ligger till grund för dessas verksamhet och för sysselsättningen.

35.  Europaparlamentet konstaterar att undantag och inskränkningar måste tillämpas på ett sätt som beaktar det syfte för vilket de utformades och de särdrag som kännetecknar den digitala och den analoga miljön, och som samtidigt upprätthåller balansen mellan rättsinnehavarnas intressen och allmänintresset. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka möjligheten att se över ett antal befintliga undantag och inskränkningar i syfte att bättre anpassa dem till den digitala miljön, med beaktande av den pågående utvecklingen av den digitala miljön och behovet av att säkra konkurrenskraft.

36.  Europaparlamentet understryker vikten av att undantag och inskränkningar är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet noterar i detta avseende ingåendet av Marrakechfördraget, som kommer att underlätta tillgången till böcker för synsvaga personer, och uppmuntrar till en snabb ratificering av detta fördrag, utan att underställa ratificeringen en översyn av EU:s rättsliga ram. Parlamentet ser fördraget som ett stort steg framåt, men framhåller att mycket arbete fortfarande återstår för att säkra tillgång till innehåll för personer med andra funktionsnedsättningar.

37.  Europaparlamentet noterar betydelsen av den europeiska kulturella mångfalden, och betonar att skillnaderna i medlemsstaternas tillämpning av undantag kan skapa problem för den inre marknadens funktion med hänsyn till utvecklingen av gränsöverskridande verksamhet och konkurrenskraft och innovation i EU, och kan också leda till rättslig osäkerhet för upphovsmän och användare. Parlamentet anser att vissa undantag och inskränkningar därför kan gagnas av mer gemensamma regler. Parlamentet konstaterar dock att skillnaderna kan vara motiverade för att ge medlemsstaterna möjlighet att lagstifta enligt deras specifika kulturella och ekonomiska intressen, och i linje med proportionalitets- och subsidiaritetsprinciperna.

38.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka tillämpningen av minimistandarder för alla undantag och inskränkningar, och att se till att de undantag och inskränkningar som avses i direktiv 2001/29/EG genomförs ordentligt, för att säkra lika tillgång till kulturell mångfald över gränserna inom den inre marknaden och öka den rättsliga säkerheten.

39.  Europaparlamentet anser det nödvändigt att stärka undantagen för offentliga institutioner, såsom bibliotek, museer och arkiv, för att främja en bred tillgång till kulturarvet även genom webbplattformar.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga överväga skyddet av de grundläggande rättigheterna, och i synnerhet bekämpning av diskriminering och skyddet av pressfriheten. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om att sådana undantag bör omfattas av rimlig kompensation.

41.  Europaparlamentet erinrar om de små och medelstora företagens betydelse inom de kulturella och kreativa sektorerna för att skapa sysselsättning och tillväxt i EU. Parlamentet betonar att det stora flertalet små och medelstora företag i de kulturella och kreativa sektorerna gagnas av flexibiliteten i den upphovsrättsliga ramen när det gäller att producera, investera i och sprida kulturella och kreativa verk, men också när det gäller att utveckla innovativa lösningar som gör det möjligt för användarna att få tillgång online till kreativa verk som är anpassade till de lokala marknadernas preferenser och särdrag.

42.  Europaparlamentet noterar med intresse att nya former av användning av verk i digitala nätverk håller på att utvecklas, i synnerhet användning som bygger på förändring, och betonar behovet av att finna lösningar som kombinerar ett effektivt skydd som ger upphovsmännen skälig och rättvis ersättning med allmänhetens intresse av att få tillgång till kulturella varor och kunskap.

43.  Europaparlamentet betonar att om ett undantag eller en inskränkning redan tillämpas, bör nya former av användning som blir möjliga genom tekniska framsteg eller nya former av användning av teknik i största möjliga utsträckning utformas i linje med befintliga undantag och inskränkningar, förutsatt att de nya formerna av användning kan likställas med de befintliga, i syfte att förbättra den rättsliga säkerheten – detta skulle omfattas av trestegstestet. Parlamentet konstaterar att denna flexibilitet i tolkningen av undantag och inskränkningar kan möjliggöra en anpassning av de berörda undantagen och inskränkningarna till olika nationella förhållanden och sociala behov.

44.  Europaparlamentet understryker behovet av att säkerställa teknisk neutralitet och framtida kompatibilitet för undantag och inskränkningar genom att vederbörligen beakta konsekvenserna av mediekonvergens, och samtidigt tillmötesgå allmänintresset genom att främja incitament för att skapa, finansiera och distribuera nya verk och göra dessa verk tillgängliga för allmänheten på nya, innovativa och övertygande sätt.

45.  Europaparlamentet föreslår en översyn av tjänsteleverantörernas och mellanhändernas ansvar för att klargöra deras rättsliga ställning och ansvar med avseende på upphovsrätt, se till att tillbörlig aktsamhet iakttas under hela den kreativa processen och distributionskedjan och garantera en skälig ersättning åt upphovsmän och rättsinnehavare i EU.

46.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av de kulturella och kreativa sektorerna är en förutsättning för utvecklingen av den digitala marknaden.

47.  Europaparlamentet betonar att undantaget för karikatyrer, parodier och pastischer är ett viktigt inslag i en livskraftig demokratisk debatt. Parlamentet anser att undantaget ska iaktta en skälig avvägning mellan å ena sidan intressena och rättigheterna för upphovsmännen och ursprungliga karaktärer och å andra sidan yttrandefriheten för en användare av ett skyddat verk som stöder sig på undantaget för karikatyrer, parodier och pastischer.

48.  Europaparlamentet framhåller behovet av att bedöma användningen av automatiska analystekniker för text och andra uppgifter (t.ex. ”text- och datautvinning” eller ”innehållsutvinning”) i forskningssyfte, under förutsättning att rätten att läsa verket har förvärvats.

49.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av den digitala marknaden är nära kopplad till utvecklingen av de kulturella och kreativa sektorerna, vilket innebär att långsiktiga goda förhållanden endast kan uppnås genom en jämn parallell utveckling inom dessa båda områden.

50.  Europaparlamentet konstaterar att rätten till privat egendom är en av det moderna samhällets grundprinciper. Parlamentet konstaterar också att underlättande av tillgången till utbildningsmaterial och kulturvaror är ytterst viktigt för utvecklingen av samhällets kunskapsbas, och att detta bör beaktas av lagstiftarna.

51.  Europaparlamentet efterlyser ett brett undantag för forsknings- och utbildningsändamål som bör omfatta inte bara läroanstalter, utan även ackrediterad utbildnings- och forskningsverksamhet, även onlineverksamhet och gränsöverskridande verksamhet, som är knuten till en utbildningsanstalt eller en institution som är erkänd av behöriga myndigheter eller i lagstiftning, eller inom ett utbildningsprogram.

52.  Europaparlamentet betonar att eventuella nya undantag eller inskränkningar som införs i EU:s upphovsrättssystem vederbörligen måste motiveras med en välgrundad och objektiv ekonomisk och rättslig analys.

53.  Europaparlamentet inser bibliotekens betydelse för tillgången till kunskap, och uppmanar kommissionen att överväga antagandet av ett undantag som gör det möjligt för offentliga bibliotek och forskningsbibliotek att låna ut böcker för privat bruk till allmänheten i digitala format, för en begränsad period, via internet eller biblioteksnätverket, så att deras skyldighet i allmänhetens intresse att sprida kunskap kan uppfyllas på ett effektivt och uppdaterat sätt. Parlamentet rekommenderar att författare ges en skälig ersättning för e-utlåning, som motsvarar ersättningen vid utlåning av fysiska böcker i enlighet med nationella eller territoriella inskränkningar.

54.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga antagandet av ett undantag som gör det möjligt för bibliotek att digitalisera innehåll för konsultations-, katalogiserings- samt arkivändamål.

55.  Europaparlamentet betonar vikten av att ta hänsyn till slutsatserna av de många försök som bokindustrin har gjort att skapa rättvisa, balanserade och livskraftiga affärsmodeller.

56.  Europaparlamentet noterar att lagstadgade licenser har införts i vissa medlemsstater för kompensationsordningar. Parlamentet framhäver behovet av att säkerställa att handlingar, som är tillåtna inom ramen för ett undantag, förblir tillåtna. Parlamentet påminner om att kompensation för utövandet av undantag och inskränkningar endast bör övervägas i fall där de handlingar som anses omfattas av ett undantag skadar rättsinnehavaren. Parlamentet uppmanar vidare Europeiskt observationscentrum avseende intrång i immateriella rättigheter att utföra en fullständig vetenskaplig utvärdering av dessa medlemsstaters åtgärder och deras konsekvenser för var och en av de berörda parterna.

57.  Europaparlamentet framhåller att undantaget för privatkopiering, som inte kan begränsas tekniskt, bör kopplas till en skälig ersättning till upphovsmännen. Parlamentet uppmanar kommissionen att, på grundval av vetenskapliga fakta, analysera parlamentets resolution av den 27 februari 2014 om avgifter för privatkopiering(18) och resultatet av kommissionens senaste medling(19), genomförbarheten av befintliga åtgärder för en skälig ersättning till rättsinnehavare för reproduktioner som görs av fysiska personer för privat bruk, särskilt när det gäller transparens.

58.  Europaparlamentet påpekar att avgifter för privatkopiering måste utformas på så sätt att medborgarna informeras om avgiftens faktiska belopp och ändamål samt om hur den ska användas.

59.  Europaparlamentet framhåller att digitala avgifter bör göras mer transparenta och optimeras för att skydda rättsinnehavare och konsumenträttigheter, bland annat genom att ta hänsyn till direktiv 2014/26/EU om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och närstående rättigheter och gränsöverskridande licensiering av rättigheter till musikaliska verk för användning på nätet på den inre marknaden.

60.  Europaparlamentet betonar vikten av att göra upphovsrättsreglerna tydligare och mer transparenta för dem som använder upphovsrättsskyddat material, framför allt när det gäller användargenererat innehåll och upphovsrättsavgifter, så att man främjar kreativitet och ytterligare utveckling av plattformar på nätet och säkerställer adekvat ersättning för rättighetshavare.

61.  Europaparlamentet noterar betydelsen av artikel 6.4 i direktiv 2001/29/EG och betonar att en effektiv tillämpning av undantag och inskränkningar och tillgång till innehåll som inte skyddas av upphovsrätt eller närstående rättigheter, inte får hindras av avtal eller avtalsvillkor.

62.  Europaparlamentet uppmanar utgivare att offentliggöra all information om de tekniska åtgärder som krävs för att säkra driftskompatibilitet för deras innehåll.

63.  Europaparlamentet betonar behovet av att främja ökad driftskompatibilitet, särskilt för programvara och terminaler, eftersom bristande driftskompatibilitet hindrar innovation, minskar konkurrensen och skadar konsumenterna. Parlamentet menar att bristande driftskompatibilitet kan leda till att en viss produkt eller tjänst dominerar marknaden, vilket i sin tur hämmar konkurrensen och begränsar konsumenternas valmöjligheter i EU.

64.  Europaparlamentet påpekar att den snabba tekniska utvecklingen på den digitala marknaden kräver en teknikneutral rättslig ram för upphovsrätter.

65.  Europaparlamentet erkänner den betydelse som en proportionerlig och effektiv kontroll av efterlevnad har för stödet för kulturskapare, rättsinnehavare och konsumenter.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EU-lagstiftaren att överväga lösningar när det gäller förflyttning av värdet från innehållet till tjänsterna. Parlamentet framhåller behovet av att anpassa definitionen av ställningen som mellanhand i den nuvarande digitala miljön.

67.  Europaparlamentet betonar att konsumenter ofta möter olika begränsningar och att konsumenternas rättigheter ofta saknas i det upphovsrättsliga regelverket. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma hur effektiv den gällande upphovsrättslagstiftningen är ur ett konsumentperspektiv och att ta fram en uppsättning tydliga och heltäckande konsumenträttigheter.

o
o   o

68.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.

(1)EGT L 167, 22.6.2001, s. 10.
(2) EUT L 84, 20.3.2014, s. 72.
(3) EUT L 175, 27.6.2013, s. 1.
(4) EUT L 299, 27.10.2012, s. 5.
(5) EUT L 372, 27.12.2006, s. 12.
(6) EUT L 265, 11.10.2011, s. 1.
(7) EGT L 248, 6.10.1993, s. 15.
(8) EUT L 157, 30.4.2004, s. 45.
(9) EUT L 376, 27.12.2006, s. 28.
(10) EGT L 346, 27.11.1992, s. 61.
(11) EGT L 272, 13.10.2001, s. 32.
(12) Antagna texter, P7_TA(2014)0179.
(13) Antagna texter, P7_TA(2013)0368.
(14) EUT C 353 E, 3.12.2013, s. 64.
(15) EUT C 50 E, 21.2.2012, s. 48.
(16) EUT C 249 E, 30.8.2013, s. 49.
(17) Kommissionen, GD MARKT, Report on the responses to the Public Consultation on the Review of the EU Copyright Rules, juli 2014.
(18) Antagna texter, P7_TA(2014)0179.
(19) António Vitorinos rekommendationer av den 31 januari 2013 till följd av kommissionens senaste medling om avgifter för privatkopiering och reprografi.

Rättsligt meddelande