Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2747(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-0716/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 09/07/2015 - 12.12
CRE 09/07/2015 - 12.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0276

Antagna texter
PDF 243kWORD 302k
Torsdagen den 9 juli 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Hågkomsten av Srebrenica
P8_TA(2015)0276RC-B8-0716/2015

Europaparlamentets resolution av den 9 juli 2015 om hågkomsten av Srebrenica (2015/2747(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina resolutioner av den 7 juli 2005(1) och den 15 januari 2009(2) om Srebrenica,

–  med beaktande av bestämmelserna i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, som erkänner alla människors rätt till liv, frihet och personlig säkerhet samt tanke-, samvets- och religionsfrihet,

–  med beaktande av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, som undertecknades i Luxemburg den 16 juni 2008 och trädde i kraft den 1 juni 2015,

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolutioner 827 av den 25 maj 1993, 1551 av den 9 juli 2004 och 1575 av den 22 november 2004,

–  med beaktande av artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den 11 juli 2015 är det tjugo år sedan folkmordet och den etniska rensningen ägde rum i och omkring Srebrenica under Bosnienkriget, något som bör utgöra en färsk påminnelse om farorna med extrema former av nationalism och intolerans i samhället, som förvärras ytterligare inom ramen för krig.

B.  Den 11 juli 1995 intogs den bosniska staden Srebrenica, som hade förklarats som ett säkert område genom FN:s säkerhetsråds resolution 819 av den 16 april 1993, av bosniskserbiska styrkor ledda av general Ratko Mladić, som agerade på order av Radovan Karadžić, Republika Srpskas dåvarande president.

C.  Under ett flera dagar långt blodbad efter Srebrenicas fall blev mer än 8 000 muslimska män och pojkar, som hade sökt skydd i området under FN:s skyddsstyrkas (UNPROFOR) beskydd, summariskt avrättade av bosnienserbiska styrkor under ledning av general Mladić och av paramilitära styrkor, bland annat icke officiella polisenheter. Nästan 30 000 kvinnor, barn och äldre tvångsdeporterades i en massiv kampanj för etnisk rensning, vilket gör detta till den värsta krigsförbrytelse som har ägt rum i Europa sedan andra världskrigets slut.

D.  De tragiska händelserna i Srebrenica lämnade djupa känslomässiga ärr hos överlevarna och skapade långvariga hinder för politisk försoning mellan de etniska grupperna i Bosnien och Hercegovina.

E.  Massakern i Srebrenica erkändes som folkmord av både Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien (Icty) i överklagan av domen i mål IT-99-33 av den 19 april 2004, åklagaren mot Radislav Krstić, och Internationella domstolen i målet angående tillämpningen av konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord (Bosnien och Hercegovina mot Serbien och Montenegro) av den 27 februari 2007, s. 127, § 297 (Internationella domstolen).

F.  De bosnienserbiska trupperna begick en mängd brott enligt Genèvekonventionen mot civilbefolkningen i Srebrenica. Bland annat deporterades tusentals kvinnor, barn och äldre, och ett stort antal kvinnor våldtogs.

G.  Trots de ansträngningar som gjorts för att hitta och gräva upp massgravar och enskilda gravar, har kropparna tillhörande närmare 1 200 män och pojkar från Srebrenica ännu inte påträffats och identifierats.

H.  År 1999 förklarade FN:s generalsekreterare i sin rapport om Srebrenicas fall att FN hade misslyckats med att utföra sitt mandat, särskilt med avseende på skyddet av de så kallade säkra områdena, och är således medansvarigt.

I.  EU bygger på fredlig samexistens och nära samarbete mellan sina medlemmar. En av de främsta drivkrafterna för Europas integrationsprocess är viljan att förhindra nya krig och brott mot mänskligheten i Europa.

J.  Den 30 januari 2015 bekräftade Icty domsluten för fem höga bosnienserbiska arméofficerare som dömts för sin inblandning i folkmordet i Srebrenica 1995. Några av de dömda officerarna rapporterade direkt till den dåvarande ledaren för den bosnienserbiska armén, Ratko Mladić, som nu står inför rätta vid Internationella krigsförbrytartribunalen för f.d. Jugoslavien, anklagad för brott, inklusive folkmord.

1.  Europaparlamentet uppmärksammar och hedrar minnet av samtliga offer för folkmordet i Srebrenica och för alla de ohyggligheter som utspelade sig där under kriget i f.d. Jugoslavien. Parlamentet uttrycker sitt deltagande i sorgen och sin solidaritet med offrens familjer, varav många inte har fått någon slutlig bekräftelse på vilket öde deras anhöriga gått till mötes.

2.  Europaparlamentet fördömer i starkast möjliga ordalag folkmordet i Srebrenica. Parlamentet fastslår härmed att sådana fruktansvärda brott aldrig mer får begås och att det kommer att göra allt som står i dess makt för att förhindra att detta upprepar sig. Parlamentet tar avstånd från allt förnekande och all relativisering av folkmordet.

3.  Europaparlamentet framhåller att politiska företrädare för Bosnien och Hercegovina måste erkänna det som varit för att på ett framgångsrikt sätt kunna arbeta för en bättre framtid för samtliga medborgare i landet. Parlamentet understryker den viktiga roll som grannländerna, religiösa auktoriteter, det civila samhället, konsten, kulturen, medierna och utbildningssystemet har i denna svåra process.

4.  Europaparlamentet understryker betydelsen av Ictys arbete och behovet av att vidta alla de åtgärder som är nödvändiga för att påskynda rättegångar och överklaganden och att avsluta dem utan onödigt dröjsmål. Parlamentet upprepar att det borde ges större uppmärksamhet åt krigsförbrytarrättegångar som lagförs på hemmaplan.

5.  Europaparlamentet bekräftar EU:s engagemang för det europeiska perspektivet och den vidare anslutningsprocessen i Bosnien och Hercegovina och alla länder på västra Balkan. Parlamentet anser att regionalt samarbete och den europeiska integrationsprocessen är det bästa sättet att främja försoning och övervinna hat och splittring.

6.  Europaparlamentet efterlyser utarbetandet av utbildnings- och kulturprogram som gör det lättare att förstå orsakerna till sådana grymheter och ökar medvetenheten om behovet av att främja fred och mänskliga rättigheter och tolerans mellan religioner. Parlamentet uttrycker sitt stöd för organisationer i civilsamhället, till exempel organisationen Srebrenica- och Žepa-enklavernas mödrar, för deras centrala roll i att öka medvetenheten och bygga en bredare grund för försoning mellan alla medborgare i landet.

7.  Europaparlamentet beklagar att FN:s säkerhetsråd, som har huvudansvaret för upprätthållande av internationell fred och säkerhet, inte antog någon resolution om folkmordet i Srebrenica. Det är särskilt beklagligt eftersom Internationella domstolen, FN:s främsta rättsliga organ, har fastställt att de brott som begicks i Srebrenica utgjorde folkmord.

8.  Europaparlamentet välkomnar varmt det enhälligt fattade beslutet av Bosnien och Hercegovinas presidentråd att förklara den 11 juli som sorgedag i Bosnien och Hercegovina.

9.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, regeringarna i medlemsstaterna, regeringen och parlamentet i Bosnien och Hercegovina och dess enheter samt till regeringarna och parlamenten i länderna på västra Balkan.

(1) EUT C 157 E, 6.7.2006, s. 468.
(2) EUT C 46 E, 24.2.2010, s. 111.

Rättsligt meddelande