Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2213(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0218/2015

Ingivna texter :

A8-0218/2015

Debatter :

PV 08/09/2015 - 11
CRE 08/09/2015 - 11

Omröstningar :

PV 09/09/2015 - 8.11
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0307

Antagna texter
PDF 364kWORD 327k
Onsdagen den 9 september 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
De urbana aspekterna i EU:s politik
P8_TA(2015)0307A8-0218/2015

Europaparlamentets resolution av den 9 september 2015 om de urbana aspekterna i EU:s politik (2014/2213(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt avdelning XVIII,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 23 juni 2011 om programmet för städer i Europa och dess framtid i sammanhållningspolitiken(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 februari 2008 En uppföljning av EU:s territoriella agenda och Leipzigstadgan: ett europeiskt handlingsprogram för fysisk planering och territoriell sammanhållning(5),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 juli 2014 De urbana aspekterna i EU:s politik – Huvudpunkterna i en EU-agenda för städer (COM(2014)0490),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 juni 2014 Programmet om lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit): lägesrapport och framtidsutsikter (COM(2014)0368),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 juli 2012 Smarta städer och samhällen – europeiskt innovationspartnerskap (C(2012)4701,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 1998 Hållbar stadsutveckling inom Europeiska unionen: ett handlingsprogram (COM(1998)0605),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 maj 1997 Mot ett program för städer inom Europeiska unionen (COM(1997)0197),

–  med beaktande av kommissionens sjätte rapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: Investering för tillväxt och sysselsättning – Främjande av utveckling och god förvaltning i regioner och städer inom EU, juli 2014,

–  med beaktande av kommissionens rapport Morgondagens städer: investera i Europa, Bryssel, den 17–18 februari 2014,

–  med beaktande av kommissionens rapport Digital Futures – a journey into 2050 visions and policy challenges, cities, villages and communities, 2014,

–  med beaktande av kommissionens rapport Morgondagens städer: Utmaningar, visioner, vägar framåt, Bryssel oktober 2011,

–  med beaktande av ministrarnas förklaring om EU-agendan för städer, som antogs vid det informella mötet mellan EU:s ministrar med ansvar för territoriell sammanhållning och stadsutveckling den 10 juni 2015 i Riga,

–  med beaktande av rådets slutsatser som antogs i Bryssel den 19 november 2014 om den sjätte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: Investering för tillväxt och sysselsättning,

–  med beaktande av ordförandeskapets slutsatser som antogs vid det informella mötet mellan ministrarna med ansvar för sammanhållningspolitik den 24–25 april 2014 i Aten,

–  med beaktande av det polska ordförandeskapets slutsatser om den territoriella aspekten i EU:s politik och framtida sammanhållningspolitik, som antogs vid det informella mötet mellan ministrarna med ansvar för EU:s sammanhållningspolitik, territoriell utveckling och stadsutveckling den 24–25 november 2011 i Poznan,

–  med beaktande av EU:s territoriella agenda 2020, som antogs vid det informella ministermötet mellan ministrarna med ansvar för fysisk planering och territoriell utveckling den 19 maj 2011 i Gödöllő,

–  med beaktande av Toledoförklaringen, som antogs vid det informella ministerrådsmötet om stadsutveckling den 22 juni 2010 i Toledo,

–  med beaktande av Leipzigstadgan om hållbara europeiska städer, som antogs vid det informella ministerrådsmötet mellan ministrarna med ansvar för stadsutveckling den 24–25 maj 2007 i Leipzig,

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 25 juni 2014 För en heltäckande strategi för EU:s städer,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 23 april 2015 De urbana aspekterna i EU:s politik – Huvudpunkterna i en EU-agenda för städer (COM(2014)0490),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0218/2015), och av följande skäl:

A.  År 2014 bodde hälften av världens befolkning(6) och 72 procent av Europas befolkning i stadsområden(7), och år 2050 kommer närmare 80 procent av jordens befolkning att vara bosatt i stadsområden(8).

B.  Funktionella stadsområden inom EU är en unik polycentrisk struktur kring stora, medelstora och små städer och stadsnära områden, vilket innebär att de sträcker sig längre än de traditionella administrativa gränserna och omfattar olika territorier som förenas genom sina ekonomiska, sociala, miljömässiga och demografiska utmaningar.

C.  Städer och större funktionella stadsområden, till exempel storstadsområden, har inte bara en viktig funktion i en deltagardemokrati, utan utgör även de ekonomiska grundpelarna och motorerna för sysselsättningen inom EU eftersom innovation och nya ekonomiska verksamheter ofta har sitt ursprung där. De är därför en betydande tillgång för EU i förbindelserna med andra delar av världen, men det är även främst i dessa områden som det är viktigt att ta itu med hindren för tillväxt och sysselsättning och problemen med social utestängning (till exempel lågutbildade ungdomar på arbetsmarknaden), bristande tillgänglighet och miljöförstöring.

D.  Städer, funktionella stadsområden och regioner står för större delen av EU:s energiförbrukning och växthusgasutsläpp. Å andra sidan spelar de en nyckelroll för att uppnå större effektivitet och självförsörjning av energi och för att utveckla nya initiativ (till exempel nya typer av ekonomisk verksamhet) som främjar rörlighet i städerna, konkurrenskraftiga miljövänliga transportsystem samt tillväxt, sysselsättning, social och territoriell sammanhållning, hälsa och säkerhet.

E.  Vissa städer där befolkningen åldras och minskar står inför problem på grund av omfattningen av de resurser och offentliga tjänster som de erbjuder, medan andra har en växande befolkning som ökar trycket på befintliga resurser och offentliga tjänster (till exempel utbildning) och förvärrar andra problem såsom arbetslöshet (bland ungdomar), social utestängning, trafikstockning, oplanerad stadsutbredning och föroreningar, vilket avsevärt ökar restiden och minskar livskvaliteten för många européer.

F.  Vissa av de största utmaningarna som städerna står inför i samband med ekonomisk och social utveckling, klimatförändringar, transporter och demografiska förändringar kan bara hanteras genom partnerskap mellan städerna och deras omgivande områden. De senaste årens utvidgning av sammanlänkande områden till följd av utveckling på framför allt transport- och kommunikationsområdet ökar behovet av utveckling av verktyg för att främja förbindelser.

G.  EU:s politiska initiativ har direkt eller indirekt inverkan på den hållbara utvecklingen i städer och stadspolitiken.

H.  Cirka 70 procent av EU:s politik och lagstiftning genomförs på lokal och regional nivå.

I.  Olika politiska initiativ och stödprogram på EU-nivå bör göras mer samstämmiga genom att den gemensamma strategiska ramen utnyttjas fullt ut (avdelning II kapitel I artikel 10 i förordning (EU) nr 1303/2013 – förordningen om gemensamma bestämmelser) och genom bättre politisk samordning bland och med berörda parter och förvaltningsnivåer, då en sektorsbaserad EU-politik kan leda till beslut och lagstiftning som inte nödvändigtvis gynnar funktionella stadsområden.

J.  År 1997 offentliggjorde kommissionen ett meddelande om en agenda för städer inom EU(9), men debatten om de europeiska städernas roll i EU:s politiska beslutsfattande pågår fortfarande.

K.  Tidigare stödde Europaparlamentet kommissionens förslag om att lägga fram en ”agenda för städer” som en ram för framtida stadspolitik på EU-nivå.

L.  Subsidiaritet, enligt definitionen i EUF-fördraget, samt flernivåstyre, grundat på samordnade åtgärder från EU, medlemsstaterna och regionala och lokala myndigheter, och partnerskapsprincipen är viktiga inslag för ett korrekt genomförande av all EU-politik, och de lokala och regionala myndigheternas resurser och befogenheter bör förstärkas på motsvarande sätt.

M.  Förordning (EU) nr 1301/2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) förstärker den urbana aspekten av de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESIF) genom att minst 5 procent av det finansiella stödet avsätts till integrerade åtgärder för hållbar stadsutveckling genom delegering av förvaltningsuppgifter till stadsmyndigheterna, särskilt genom att dessa åtminstone får större ansvar för uppgifter som handlar om att välja ut verksamhet, genom skapandet av verktyg såsom integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling, genom inrättandet av en särskild budget för innovativa åtgärder i syfte att pröva nya lösningar för hållbar stadsutveckling, och genom inrättandet av ett nätverk för stadsutveckling.

N.  Enligt den partnerskapsprincip som fastställts i förordningen om gemensamma bestämmelser (förordning (EU) nr 1303/2013) och den europeiska uppförandekoden är medlemsstaterna skyldiga att se till att stadsmyndigheterna involveras på ett tidigt stadium i EU:s beslutsprocess.

De urbana aspekterna i EU:s politik

1.  Europaparlamentet anser att EU:s politik bör stödja och göra det möjligt för städer och funktionella stadsområden att uppnå sin fulla potential som motorer för ekonomisk tillväxt, sysselsättning, social delaktighet och hållbar utveckling. Parlamentet anser därför att städer och funktionella stadsområden bör få större plats i all politik på EU-nivå.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och, där så är lämpligt, medlemsstaterna att föreslå hur ett system för tidig varning kan införas, genom anpassning av befintliga verktyg och i enlighet med artikel 6 i protokollet om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, där regionala och lokala myndigheter ges möjlighet att ge akt på om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna har beaktats, vilket medför involvering av regionala och lokala myndigheter på ett tidigt stadium i det politiska beslutsfattandet och möjliggör välgrundade strategier för territoriell utveckling och effektivare genomförande av framtida lagstiftning.

Mot en integrerad EU-agenda för städer

3.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att arbeta för en EU-agenda för städer. Parlamentet stöder inrättandet av en agenda som ska utgöra en enhetlig ram för EU-politik med en urban dimension och ska syfta till att förbättra hur lokala lösningar för städer kopplas till EU-utmaningar och tvärtom, hur sektorspolitik kopplas till olika förvaltningsnivåer, hur EU-finansiering riktas mot relevanta lokala utmaningar för städer och hur den territoriella inverkan av sektorspolitiken bedöms. Detta ramverk bör i synnerhet gynna utvecklingen av stadsbyggnads- och förvaltningslösningar som kan svara upp bättre mot utmaningarna och målsättningarna för en hållbar, ekonomisk och socialt inkluderande utveckling i städer och funktionella stadsområden i Europa.

4.  Europaparlamentet är medvetet om att även om EU saknar särskild behörighet när det gäller stadsutveckling påverkar många olika EU-initiativ städer och funktionella stadsområden direkt eller indirekt. Parlamentet anser därför att en välutvecklad och etablerad nationell och regional stadspolitik är en förutsättning för en EU-agenda för städer. Parlamentet anser att EU-agendan för städer bör utgöra en strategi för städer och funktionella stadsområden i EU som på lång sikt ska utvecklas till en stadspolitik på EU-nivå. Parlamentet betonar i detta hänseende att europeisk territoriell utveckling av städer bör bygga på väl avvägd territoriell organisation med en polycentrisk stadsstruktur i enlighet med EU:s territoriella agenda 2020.

5.  Europaparlamentet är övertygat om att EU-agendan för städer bör vara en gemensam satsning där kommissionen, medlemsstaterna, de lokala myndigheterna och andra berörda parter rationaliserar, samordnar och genomför EU:s stadspolitik genom en praktisk, integrerad och samordnad men samtidigt flexibel strategi, ”i och tillsammans med” städerna och de funktionella stadsområdena, med hänsyn till lokala territoriella särdrag och med respekt för varje medlemsstats institutionella struktur.

6.  Europaparlamentet anser att EU:s agenda för städer måste vara helt i linje med EU:s övergripande mål och strategi, särskilt Europa 2020-strategin och målen för den territoriella sammanhållningen. Administrativa gränser blir allt mindre relevanta när man ska ta sig an utmaningar som gäller decentraliserad utveckling. EU-agendan för städer bör därför vara inkluderande och ta full hänsyn till mångfalden av territoriella enheter inom EU och de gränsöverskridande förbindelserna och förbindelserna mellan land och stad, inbegripet de tjänster som funktionella stadsområden erbjuder för den omgivande landsbygden.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande där innehållet i den framtida EU-agendan för städer preciseras, baserat på regelverket för städer (”urban acquis”) och det omfattande samrådet med olika intressenter, däribland näringslivets och arbetsmarknadens organisationer samt det civila samhällets organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera EU-agendan för städer i sitt årliga arbetsprogram.

Införlivande av en integrerad, territoriell utvecklingsstrategi i EU:s beslutsfattande och lagstiftning

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa en mer platsbaserad integrerad territoriell strategi vid utformningen av nya politiska initiativ för stadsområden, för att säkerställa samstämmighet och för att städer och funktionella stadsområden ska kunna uppnå Europa 2020-målen om en smart och hållbar tillväxt för alla, bland annat genom att tillämpa en integrerad EU-strategi till stöd för smarta och hållbara projekt i europeiska städer och hjälpa till att främja social och ekonomisk utveckling.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt införa en territoriell konsekvensbedömning av den urbana aspekten för att säkerställa att alla relevanta EU-initiativ på regional och lokal nivå är praktiskt genomförbara och att vara lyhörd för synpunkter från decentraliserade förvaltningsnivåer när konsekvensbedömningar och ny politik utarbetas (”nedifrån-och-upp”-strategi), samt att se till att all relevant sektorsspecifik EU-politik på ett tillfredsställande sätt tar itu med de utmaningar som städer och funktionella stadsområden står inför. Parlamentet uppmanar kommissionen att koncentrera sådana territoriella konsekvensbedömningar till följande områden: balanserad territoriell utveckling, territoriell integration, förvaltningsaspekter, regleringsaspekter, lokala genomförandeaspekter och samstämmighet med andra politiska mål.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematisera och analysera alla tillgängliga data och gemensamma begreppsramar (regelverket för städer: ”urban acquis”) för att undvika dubbelinmatning och inkonsekvens och för en tydlig definition av integrerad hållbar stadsutveckling och därmed identifiering av EU:s gemensamma, enhetliga och öppna målsättningar på detta område.

11.  Europaparlamentet är övertygat om att tillräckliga uppgifter måste göras tillgängliga för att stadsområden ska kunna bedömas mer korrekt än enbart på grundval av BNP-indikatorn. Parlamentet anser därför att Eurostat bör tillhandahålla och sammanställa mer detaljerade lokala uppgifter och att arbetet med Urban Audit (kartläggningen av läget i städerna) och liknande undersökningar bör fortsätta. Parlamentet uppmanar även kommissionen att arbeta för att få fram instrument som kan mäta framgången för och inverkan av en integrerad agenda för städer på EU-nivå.

12.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att minska byråkratin i samband med genomförandet av nuvarande EU-lagstiftning på lokal nivå, och att se till att det i all framtida lagstiftning noga analyseras vilka konsekvenser genomförandet av den kan få på lokal nivå.

De urbana aspekterna i EU:s politiska instrument och finansiering

13.  Europaparlamentet påminner om att EU:s sammanhållningspolitik och dess finansiella instrument är bättre rustade att stödja komplexa integrerade territoriella strategier för funktionella stadsområden genom gemensam strategisk planering och gemensamma bestämmelser. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att fullt ut utnyttja de tillgängliga nya instrumenten såsom integrerade territoriella investeringar och lokalt ledd utveckling och nya flexibla operativa program (OP), för att framgångsrikt stödja genomförandet av integrerade stadsutvecklingsplaner. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och kommissionen att utarbeta en enhetlig uppsättning lämpliga indikatorer för att bättre bedöma den urbana dimensionen av de operationer och initiativ som genomförs med finansiering från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

14.  Europaparlamentet betonar behovet av att i största möjliga utsträckning utnyttja de makroregionala strategiernas potential för att framgångsrikt genomföra en integrerad strategi för städer. Parlamentet uppmanar kommissionen att i tillräcklig utsträckning inkludera och integrera aspekter av EU-agendan för städer och att betona den urbana dimensionen inom EU:s makroregionala strategier som utgör en modell för planering och flernivåstyre.

15.  Europaparlamentet beklagar att företrädare för städer och stadsområden inte deltar mer i politikens utformning, trots de rättsligt bindande stadsrelaterade aspekterna i den nya sammanhållningspolitiken, särskilt avseende städernas involvering i programplaneringsfasen, och anser att detta kan förbättras genom att städer involveras på ett tidigt stadium i det politiska beslutsfattandet, till exempel genom samråd, utvärdering och utbyte av bästa praxis och erfarenheter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa att partnerskapsprincipen tillämpas (och även beakta den europeiska uppförandekoden för partnerskap (artikel 5.3 i förordningen om gemensamma bestämmelser (förordning (EU) nr 1303/2013)) vid genomförandet av EU-finansierade program och projekt, och anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt städernas och de funktionella stadsområdenas deltagande i programmens förberedelse, förvaltning och styrning, även på gränsöverskridande nivå.

16.  Europaparlamentet efterlyser större deltagande från städerna i programmen inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Parlamentet anser att lärdomarna från detta skulle kunna användas i en viktig politisk rekommendation om utvecklingen av sammanhållningspolitiken efter 2020. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att testa genomförandet av EU-agendan för städer inom utvalda tematiska områden som speglar utmaningarna för stadsområden (”pilotprojekt för städer”), särskilt genom att se till att EU:s olika politiska åtgärder samordnas på ett sektorsövergripande sätt och att befintliga överlappningar avskaffas samt genom att tillämpa modellen med flernivåstyre och utföra territoriella konsekvensbedömningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till Europaparlamentet om framstegen och resultatet med detta arbete.

17.  Europaparlamentet efterlyser bättre samordning och integrering av EU:s investeringspolitiska åtgärder med potential att säkerställa hållbar, integrerad och socialt inkluderande stadsutveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fullt ut utnyttja regelverket för att skapa synergieffekter mellan Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi), de EU-subventionerade programmen (såsom Life, Horisont 2020, Intelligent energi – Europa etc.) och sammanhållningsfonder samt offentliga (dvs. nationella) investeringar, privat kapital och privata finansiella instrument för att få största möjliga hävstångseffekt av investerade medel. Parlamentet understryker behovet av att garantera komplementaritet mellan alla investeringspolitiska åtgärder och förbättrade synergieffekter och att undvika dubbelfinansiering och överlappningar.

En ny modell för flernivåstyrning

18.  Europaparlamentet påminner om att dagens viktigaste ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar överskrider traditionella administrativa gränser och om att den allt sämre överensstämmelsen mellan administrativa strukturer och territoriella strukturer (samarbete mellan städer och stadsnära områden, mellan stad och landsbygd etc.) kräver nya former av flexibel styrning för att den integrerade territoriella utvecklingen av funktionella områden ska gå framåt.

19.  Europaparlamentet anser att EU-agendan för städer bör bygga på en ny metod för flernivåstyre där den lokala nivån blir mer involverad i samtliga faser av beslutsprocessen, så att politiken kommer närmare verkligheten och bättre överensstämmer med och motsvarar de ständiga omvandlingarna i funktionella stadsområden. I denna process bör även Regionkommittén som företrädare för de regionala och lokala territoriella enheterna vara delaktig.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en ny modell av flernivåstyre som bygger på partnerskap och genuint samarbete bortom bara enkla samråd med intressenter genom att kombinera formella förvaltningsstrukturer med informella flexibla förvaltningsstrukturer som motsvarar det digitaliserade ”nätsamhällets” nya verkligheter och som är anpassad till de befintliga utmaningarnas omfattning. Modellen ska förbättra samarbetet på flera nivåer, både vertikalt och horisontellt, med statliga och icke-statliga aktörer på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, och därmed föra förvaltningen närmare medborgarna och öka den demokratiska legitimiteten för det europeiska projektet. Parlamentet rekommenderar att en denna unika skräddarsydda modell efter att ha godkänts av parterna och efter samråd med alla berörda intressenter görs till arbetsmetod för den framtida EU-agendan för städer.

Kunskapshantering och informationsdelning

21.  Europaparlamentet anser att urbana plattformar och nätverk (som Urbact-programmet för stadsutveckling) och andra program för kunskapsutbyte mellan städer (såsom Civitas, borgmästaravtalet, Mayors Adapt, initiativet smarta städer och samhällen, referensramen för hållbara städer och ManagEnergy) ger en utmärkt möjlighet till lokala, regionala och gränsöverskridande aktörers delaktighet i stadsutveckling och kunskapsutbyte mellan aktörer. Parlamentet uppmanar kommissionen att konsolidera och säkerställa en bättre samordning mellan dessa plattformar för att lokala aktörer ska förstå dem bättre och använda sig av dem mera effektivt.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att i största möjliga mån utnyttja det kunskapsutbyte och den kapacitetsuppbyggnad som EU-finansierade projekt och annan nätverksverksamhet mellan städer erbjuder. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att utveckla mekanismer för ett effektivare utbyte mellan kommissionens avdelningar av projektresultat och se till att resultaten används inom utvecklingen av både nationell politik och EU-politik.

23.  Europaparlamentet anser att databasen Urban Audit måste uppdateras och förbättras för att man ska kunna utarbeta en mer anpassad politik. Parlamentet uppmuntrar Eurostat och kommissionen att tillhandahålla och sammanställa mer detaljerade data som insamlas där politik genomförs – i många fall på lokal nivå. Parlamentet betonar att insamlandet av flödesdata – som mäter förhållanden mellan städer och deras omgivande områden samt inom funktionella stadsområden – också blir allt viktigare för att förbättra förståelsen av dessa komplexa funktionella områden, och uppmanar därför kommissionen att samla in och analysera sådana data att använda som evidens för utformningen av politiken.

Genomförandet av den framtida EU-agendan för städer

24.  Europaparlamentet anser att EU-agendan för städer för att kunna bli ett effektivt redskap måste ha en gemensam begreppsram som uppdateras fortlöpande med tematisk inriktning på ett begränsat antal utmaningar inom det större sammanhang som utgörs av Europa 2020-strategins mål om smart och hållbar tillväxt för alla.

25.  Europaparlamentet är övertygat om att dessa utmaningar måste uppfylla följande kriterier: 1) Vara förenliga med den gemensamma begreppsramen. 2) Vara större urbana utmaningar med betydande inverkan på städer och funktionella stadsområden i medlemsstater. 3) Inte kunna lösas av medlemsstater ensidigt. 4) En EU-strategi ska ha ett tydligt mervärde. Parlamentet uppmanar kommissionen att börja kartlägga sådana utmaningar, men också att identifiera kvarstående flaskhalsar, politiska inkonsekvenser och kapacitets- och kunskapsluckor, i nära samarbete med alla relevanta intressenter, särskilt på lokal nivå.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att en sektorsöverskridande samordning av stadspolitiken i större omfattning säkerställs på alla förvaltningsnivåer för ett bättre införlivande av integrerad stadsutveckling. Parlamentet uppmanar GD Regional- och stadspolitik som ansvarar för EU:s stadspolitik att i nära samarbete med kommissionens avdelningsöverskridande grupp för stadsutveckling driva denna process och se till att den urbana aspekten beaktas i alla relevanta nya initiativ. Parlamentet uppmanar kommissionens ordförande att utnämna ett politiskt ledarskap inom kommissionskollegiet som ska ge strategisk vägledning för agendan för städer och årligen rapportera till parlamentet om agendan för städer.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utse en särskild EU-samordnare för urbana frågor, baserad på befintliga tjänsteavdelningar eller organ inom kommissionen, som ska övervaka och utvärdera det praktiska genomförandet av sådan samordning såväl horisontellt (involvering av alla relevanta politiska sektorer) som vertikalt (involvering av alla förvaltningsnivåer). Parlamentet anser att den särskilda EU-samordnaren för urbana frågor, med hjälp av kommissionens avdelningsöverskridande grupp för stadsutveckling, ska inrätta en gemensam kontaktpunkt för stadspolitik inom kommissionen och se till att uppgifter om stadspolitik samlas in, hanteras och sprids på ett korrekt sätt inom och mellan kommissionens avdelningar och tillsammans med olika intressenter för att upprätta ett system för ökad medvetenhet och tidig varning samt involvering på ett tidigt stadium av lokala och regionala myndigheter i politiska processer som inverkar på städer och funktionella stadsområden.

28.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att med hjälp av befintliga strukturer, exempelvis som en del av ”pilotprojektet för städer”, utveckla gemensamma kontaktpunkter i medlemsstaterna för information om den urbana dimensionen av EU:s politik, i syfte att ge ingående information särskilt om olika EU-initiativ, riktlinjer och finansieringsmöjligheter i samband med stadsutveckling.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet hålla urbana toppmöten med utgångspunkt i forumet ”Morgondagens städer” genom att samla intressenter från alla förvaltningsnivåer och från olika sektorer. Parlamentet anser att sådana toppmöten kan erbjuda städer en verklighet möjlighet att medverka i en konstruktiv dialog med beslutsfattare inom de relevanta politikområdena och bidra till att utvärdera konsekvenserna av EU:s politik för städer och funktionella stadsområden och förorter och hur den kan införlivas i kommande initiativ på bästa sätt.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att med bindande verkan göra städerna och funktionella stadsområden fullt delaktiga i strategisk politikutveckling och programplanering (som nationella reformprogram, partnerskapsavtal och operativa program). Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka erfarenhetsutbytet om nationella program för stadsutveckling som gör att städer kan uppnå Europa 2020-målen, genom att anordna regelbundna informella ministerrådsmöten mellan ministrarna med ansvar för stadsutveckling.

Den yttre dimensionen av EU-agendan för städer

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo beakta de pågående förberedelserna för Habitat III-agendan och att säkerställa att den framtida EU-agendan för städer är fullt förenlig och samordnad med målen för denna globala agenda för städer. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortlöpande hålla parlamentet underrättat om den yttre dimensionen av EU-agendan för städer och anser att den kan bli EU:s bidrag till den internationella debatten om Förenta nationernas nya agenda för städer och Habitat III-konferensen om bostäder och hållbar stadsutveckling år 2016.

32.  Europaparlamentet anser att EU och medlemsstaterna bör engagera sig på ett tydligt, samstämmigt och öppet sätt, i samråd med och med medverkan av lokala och regionala myndigheter, i Internationella standardiseringsorganisationens (ISO) utarbetande av nya standarder för hållbar stadsutveckling, med hänsyn till arbetet med FN:s universella riktlinjer för stadsplanering och territoriell planering. Parlamentet betonar att de nya ISO-standarderna bör ses som ett stöd och inte som ett normativt verktyg.

o
o   o

33.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.
(4) EUT C 390 E, 18.12.2012, s. 10.
(5) EUT C 184 E, 6.8.2009, s. 95.
(6) Parag Khanna, Beyond City Limits, Foreign Policy, den 6 augusti 2010.
(7) Eurostat - City Statistics, 2014.
(8) The Vertical Farm, www.verticalfarm.com.
(9) Kommissionens meddelande av den 6 maj 1997 om ett program för städer inom Europeiska unionen (COM(1997)0197).

Rättsligt meddelande