Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2245(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0173/2015

Ingivna texter :

A8-0173/2015

Debatter :

PV 08/09/2015 - 11
CRE 08/09/2015 - 11

Omröstningar :

PV 09/09/2015 - 8.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0308

Antagna texter
PDF 388kWORD 352k
Onsdagen den 9 september 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen
P8_TA(2015)0308A8-0173/2015

Europaparlamentets resolution av den 9 september 2015 om investering för tillväxt och sysselsättning: att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i unionen (2014/2245(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens sjätte lägesrapport om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Investering för tillväxt och sysselsättning: främjande av utveckling och god förvaltning i regioner och städer inom EU av den 23 juli 2014 (nedan kallad den sjätte sammanhållningsrapporten),

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), särskilt artiklarna 4, 162, 174–178 och 349,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser)(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(4),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013 av den 17 december 2013 om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet av sådana grupperingar och deras funktion(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1300/2013 av den 17 december 2013 om Sammanhållningsfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1084/2006(6),

–  med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(7),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(8),

–  med beaktande av EU:s territoriella agenda för 2020: På väg mot ett inkluderande, smart och hållbart Europa med olika regioner, som antogs under det informella ministermötet för ministrar med ansvar för markanvändningsplanering och regional utveckling den 19 maj 2011 i Gödöllő, Ungern,

–  med beaktande av kommissionens åttonde lägesrapport om den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen Krisens regionala och urbana dimensioner av den 26 juni 2013,

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om smart specialisering: Expertnätverk för en sund sammanhållningspolitik(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 14 januari 2014 om EU-ländernas beredskap för att snabbt och effektivt inleda den nya programplaneringsperioden för sammanhållningspolitiken(10),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om kommissionens sjunde och åttonde framstegsrapporter om EU:s sammanhållningspolitik och strategirapporten 2013 om genomförandet av programmen 2007–2013(11),

–  med beaktande av sin resolution av den 26 februari 2014 om att optimera de yttersta randområdenas potential genom att skapa synergieffekter mellan EU:s strukturfonder och andra EU-program(12),

–  med beaktande av sin resolution av den 27 november 2014 om förseningar i starten för sammanhållningspolitiken 2014–2020(13),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 19 oktober 2011 En ram för nästa generations innovativa finansiella instrument – EU:s plattformar för eget kapital och lån (COM(2011)0662),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–  med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–  med beaktande av Europeiska revisionsrättens särskilda rapport Finansieringsinstrument för små och medelstora företag som medfinansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Särskild rapport nr 2/2012),

–  med beaktande av rådets slutsatser om den sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Investering för tillväxt och sysselsättning, som antogs av rådet (allmänna frågor – sammanhållningspolitik) den 19 november 2014,

–  med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 3 december 2014 över den sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning(14),

–  med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 21 januari 2015 över meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och regionkommittén Sjätte lägesrapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning Investering för tillväxt och sysselsättning(15),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 9 mars 2015 om resultattavlan för rättskipningen i EU (COM(2015)0116),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 januari 2015 om förslag till ändringsbudget nr 2 till 2015 års allmänna budget (COM(2015)0016),

–  med beaktande av årsrapporten för 2013 om skyddet av EU:s ekonomiska intressen – kampen mot bedrägerier,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för industrifrågor, forskning och energi, utskottet för kultur och utbildning och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0173/2015), och av följande skäl:

A.  Att EU:s sammanhållningspolitik spelar en avgörande roll för att minska regionala skillnader, främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning mellan medlemsstaternas regioner och öka sysselsättningen är ett obestridligt faktum. Sammanhållningspolitiken är den främsta EU-omfattande politiken för investeringar i den reala ekonomin och ett beprövat instrument för tillväxt och sysselsättning i EU med en budget på över 350 miljarder euro fram till 2020. Under den ekonomiska krisen har sammanhållningspolitiken varit det huvudsakliga verktyget för att bibehålla investeringsnivån i flera medlemsstater och i vissa medlemsstater är sammanhållningspolitiken den främsta källan till offentliga investeringar. Sammanhållningspolitikens konkreta och synliga resultat har bekräftats av flera olika utvärderingsmetoder.

B.  Enligt de senaste siffrorna för 2013 är 5,1 % av arbetskraften i unionen långtidsarbetslös, vilket är mer än någonsin tidigare. Långtidsarbetslösheten har avgörande konsekvenser för enskilda personer under hela livet och kan bli strukturell, i synnerhet i avlägsna regioner.

C.  Den senaste tiden har de offentliga investeringarna i unionen sjunkit med 15 % i reala tal, och många regioner, i synnerhet de som ställs inför demografiska utmaningar, har inte kunna bidra tillräckligt till Europa 2020-målen, i synnerhet inte målet om en sysselsättning på 75 % till 2020, målet om att minska fattigdomen med 20 miljoner människor samt målet om att minska antalet elever som lämnar skolan i förtid.

D.  Det är en rimlig utveckling att målen för sammanhållningspolitiken har förändrats med tiden för att möta unionens nya problem och utmaningar och att politiken i sig alltmer har närmat sig EU:s övergripande politiska agenda. Dock bör sammanhållningspolitikens ursprungliga funktion, att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, i synnerhet i mindre utvecklade och minst gynnade regioner, förstärkas. Sammanhållningspolitiken bör inte ses enbart som ett instrument för att uppnå målen för Europa 2020-strategin och andra strategier för EU:s utveckling, utan även som en investeringspolitik i territorierna.

E.  Enligt den sjätte sammanhållningsrapporten har den ekonomiska krisen haft en negativ inverkan på den långsiktiga utvecklingen mot minskade regionala skillnader, och även om det finns vissa positiva tendenser är skillnader av olika slag mellan regionerna fortfarande mycket stora i början av den nya programperioden.

F.  Genom tematisk koncentration inriktas resurserna på ett begränsat antal strategiska mål som har potential att öka tillväxten, sysselsättningen och den sociala integrationen, samt bidra till förbättringar av miljön och klimatförändringarna.

G.  Det går inte att uppnå tillväxt och regional ekonomisk konvergens utan god förvaltning. Det krävs ett större engagemang från alla parter på nationell, regional och lokal nivå i överensstämmelse med principerna om förvaltning på flera nivåer samt med deltagande av arbetsmarknadens parter och civilsamhällets organisationer.

H.  Partnerskapsavtalen och de operativa programmen är strategiska redskap för att vägleda investeringarna i medlemsstater och regioner och föreskrivs i artiklarna 14, 16 och 29 i förordningen om gemensamma bestämmelser, tillsammans med en tidsplan för inlämnandet och antagandet av dem. Enligt denna tidsplan skulle partnerskapsavtalen ha antagits senast före utgången av augusti 2014 och de operativa programmen senast före utgången av januari 2015.

I.  Under det informella rådssammanträdet i Gödöllő i Ungern 2011 uppmanades de successiva rådsordförandeskapen för 2015 och 2016 att utvärdera och besluta om huruvida EU:s territoriella agenda 2020 bör ses över, med beaktande av hur den fungerar i praktiken, och sedan förestå en sådan eventuell översyn.

J.  Enligt artikel 175 i EUF-fördraget ska medlemsstaterna bedriva och samordna sin ekonomiska politik i syfte att uppnå målen om en harmonisk utveckling och en starkare ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, och den nya inversteringsplanen för Europa ska därför även bidra till uppnåendet av dessa mål.

Resultat och utmaningar för sammanhållningspolitiken mot bakgrund av den ekonomiska krisen (programperioden 2007–2013)

1.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken är Europeiska unionens viktigaste instrument för att minska de ekonomiska, sociala och territoriella skillnaderna mellan de europeiska regionerna, stärka deras konkurrenskraft, motverka klimatförändringarna och energiberoendet och samtidigt bidra till uppnåendet av Europa 2020-strategins mål. Parlamentet betonar att de sammanhållningspolitiska investeringarna, trots svårigheter i några medlemsstater och regioner att samfinansiera dem, har dämpat den ekonomiska krisens negativa effekter på ett betydande sätt och skapat stabilitet i regionerna genom att säkerställa ett stabilt finansiellt flöde när de nationella och regionala offentliga och privata investeringarna har minskat kraftigt. Det sammanhållningspolitiska stödet motsvarade 21 procent av de offentliga investeringarna inom EU som helhet och 57 procent i sammanhållningsländerna sammantaget.

2.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken har bevisat att den snabbt kan åstadkomma flexibla lösningar för att ta itu med medlemsstaternas och regionernas brist på investeringar, till exempel genom att minska den nationella medfinansieringen och erbjuda ytterligare förskottsbetalningar samt fördela om 13 procent av det totala anslaget (45 miljarder euro) till stöd för den ekonomiska verksamheten och sysselsättningen, med direkta effekter. Det är därför mycket viktigt att genomföra en genomgripande och djupgående halvtidsöversyn som gör det möjligt att ändra målen och medfinansieringssatserna om de socioekonomiska förhållandena i medlemsstaterna eller i vissa av deras regioner förändras.

3.  Europaparlamentet betonar att fördraget om Europeiska unionen innehåller målet att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna (artikel 3 i EU-fördraget).

4.  Europaparlamentet välkomnar den nyligen genomförda reformen av sammanhållningspolitiken som syftar till att lösa dessa problem och som bygger på en enhetlig strategisk ram för 2014–2020, med tydliga mål och incitament för alla de operativa programmen. Parlamentet uppmanar samtliga aktörer, särskilt de viktigaste myndigheterna, att säkerställa ett effektivt genomförande av den nya rättsliga ramen för sammanhållningspolitiken genom ett starkt fokus på bättre resultat. Parlamentet uppmanar samtliga berörda aktörer att fastställa ett väl fungerande flernivåstyre och samordningsmekanismer för att säkerställa enhetlighet mellan programmen och stöd till Europa 2020-strategin och de landspecifika rekommendationerna.

5.  Europaparlamentet betonar att en miljö som är både finanspolitiskt och ekonomiskt stabil och administrativt och institutionellt effektiv är en förutsättning för en effektiv sammanhållningspolitik, men inte får inverka på möjligheten att uppnå dess mål och syften. Parlamentet erinrar i detta sammanhang om att det innehållande av betalningar som föreskrivs i artikel 23 i förordningen om gemensamma bestämmelser kan undergräva nationella, regionala och lokala myndigheters möjligheter att effektivt planera för och genomföra de europeiska struktur- och investeringsfonderna under perioden 2014–2020. Parlamentet understryker att uppfyllandet av målen för både sammanhållningspolitiken och Europa 2020-strategin förutsätter att politiken i hög grad anpassas till sektorspolitiken och att synergieffekter uppnås tillsammans med andra europeiska investeringsprogram. Parlamentet erinrar emellertid om att all ekonomisk politik enligt artikel 175 i EUF-fördraget ska eftersträva målen om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

6.  Europaparlamentet understryker att det är mycket viktigt att förbättra medlemsstaternas administrativa kapacitet för programplanering, genomförande och utvärdering för att sammanhållningspolitiken ska få snabba och positiva resultat.

7.  Europaparlamentet påpekar att trots att sammanhållningspolitiken har dämpat effekterna av krisen är de regionala skillnaderna fortfarande stora och det sammanhållningspolitiska målet att minska ekonomiska, sociala och territoriella skillnader samt att ge särskilt stöd till mindre utvecklade regioner har ännu inte uppnåtts överallt.

8.  Europaparlamentet påpekar att trots krisen och trots den hårda pressen på lokala finanser har lokala och regionala myndigheter fortsatt att tillgodose medborgarnas efterfrågan på mer tillgängliga offentliga tjänster av högre kvalitet.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att Europa återindustrialiseras för att säkerställa att industriproduktionen senast 2020 utgör minst 20 % av medlemsstaternas BNP. Parlamentet erinrar därför om att det är mycket viktigt att man proaktivt stöder och stärker principerna för konkurrenskraft, hållbarhet och rättssäkerhet i syfte att främja sysselsättning och tillväxt inom EU.

Svårigheter kopplade till genomförandet och betalningarna

10.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de avsevärda strukturella förseningarna i starten av sammanhållningspolitikens programperioder, som är ett resultat av det sena antagandet av de operativa programmen, inbegripet genom förfarandet för överföring av anslag. Parlamentet noterar att denna försening skulle kunna öka pressen på betalningsbemyndigandena, särskilt under 2017 och 2018, och därmed förstärka oron över den beklagliga eftersläpningen i betalningarna för perioden 2007–2013, som uppgår till cirka 25 miljarder euro. Parlamentet noterar att även om situationen för sammanhållningspolitiken, sett ur ett större perspektiv, är bättre än för landsbygdsutvecklingen eller för fisket, är det ändå oroande att så många program ännu inte har antagits i flera medlemsstater. Parlamentet understryker att dessa förseningar skulle kunna undergräva EU-budgetens och sammanhållningspolitikens trovärdighet, effektivitet och hållbarhet och gör det svårt för de nationella, regionala och lokala myndigheterna att avsluta genomförandet för perioden 2007–2013 och att effektivt planera för och genomföra de europeiska struktur- och investeringsfonderna för perioden 2014–2020. Parlamentet välkomnar medlemsstaternas och kommissionens ansträngningar på detta område, men uppmanar dock kommissionen att göra sitt yttersta för att se till att alla återstående operativa program antas utan vidare dröjsmål, eftersom den revidering av den fleråriga budgetramen som krävs för att använda outnyttjade medel från 2014 redan har godkänts av parlamentet, tillsammans med det åtföljande förslaget till ändringsbudget.

11.  Europaparlamentet påminner om att problemet med ihållande betalningseftersläpningar drabbar sammanhållningspolitiken i högre grad än alla andra EU-politikområden, med utestående fordringar till ett värde av 24,8 miljarder euro i slutet av 2014 för Europeiska socialfondens, Europeiska regionala utvecklingsfondens och Sammanhållningsfondens program för 2007–2013, dvs. en ökning med 5,6 % jämfört med 2013. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att använda alla tillgängliga medel för att täcka dessa utestående fordringar. Parlamentet understryker att denna situation först och främst drabbar sammanhållningspolitikens minsta och mest sårbara stödmottagare, såsom små och medelstora företag, icke-statliga organisationer och sammanslutningar, eftersom de har begränsad kapacitet att förfinansiera utgifter.

12.  Europaparlamentet ser positivt på att rådet, kommissionen och parlamentet har nått en överenskommelse om att till årets slut sänka nivån av utestående fordringar, särskilt inom sammanhållningspolitiken, till dess strukturella nivå under den nuvarande fleråriga budgetramen, enligt vad som fastställdes i det gemensamma uttalandet som åtföljde 2015 års budgetöverenskommelse, och tar del av kommissionens rapport Elements of a payment plan to bring the EU budget back onto a sustainable track, som parlamentet tog emot den 23 mars 2015. Parlamentet påminner kommissionen om dess åtagande att lägga fram en betalningsplan så fort som möjligt, och åtminstone före framläggandet av förslaget till budget för 2016. Parlamentet påminner dessutom alla institutioner om deras åtagande att komma överens om och genomföra en sådan plan under 2015 och senast vid halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen.

13.  Europaparlamentet understryker att den föreslagna revideringen av taken(16) i den fleråriga budgetramen, som innebär att 11,2 miljarder euro i åtaganden under rubrik 1b överförs i enlighet med artikel 19.2 i förordningen om den fleråriga budgetramen, och att 8,5 miljarder euro i åtaganden överförs(17) från 2014 till 2015 i enlighet med artikel 13.2 a i budgetförordningen, innebär att betalningsbemyndigandena under rubrik 1b inte behöver ställas in. Ingen av dessa åtgärder kommer emellertid riktigt till rätta med det underliggande problemet med förseningarna i programplaneringen eller ändrar på det faktum att ständiga förseningar av genomförandet och systematiskt försenade utbetalningar kan innebära allvarliga problem för de slutliga stödmottagarna.

14.  Europaparlamentet understryker att ovannämnda eftersläpning under rubrik1b i EU:s budget i själva verket är det mest akuta hotet mot genomförandet av sammanhållningspolitiken, både under den förra perioden och eventuellt också under den nuvarande programperioden för 2014–2020. Parlamentet påminner om att denna eftersläpning får kännbara, och ibland till och med extrema, konsekvenser för sammanhållningspolitikens aktörer på plats. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram en färdplan med en tydlig tidsplan för konkreta och metodiska politiska åtgärder, med stöd av särskilda budgetmedel, för att minska och på sikt eliminera eftersläpningarna. Parlamentet hoppas att rådet äntligen ska inse att situationen är ohållbar och vara berett att aktivt medverka till en varaktig lösning av problemet. Parlamentet är tydligt i sin uppfattning att målet med dessa åtgärder främst bör vara att göra minskningarna i eftersläpningarna kännbara år 2015.

15.  Europaparlamentet betonar att det är av yttersta vikt att börja genomföra de operativa programmen så snart de antagits för att optimera resultaten från investeringarna, främja sysselsättningen, öka produktionstillväxten och bidra till unionens klimat- och energimål, och att kommissionen och medlemsstaterna bör göra sitt yttersta för att skynda på antagandet, utan att det påverkar kvaliteten. Parlamentet kräver att kommissionen samtidigt som den fortsätter att fokusera på behovet att bekämpa bedrägerier, även undersöker vilka möjligheter som finns att förenkla sina interna förfaranden för att påskynda arbetet på grundval av de två tänkbara scenarierna för antagande av operativa program – detta för att undvika ytterligare förseningar i starten av genomförandet.

16.  Mot bakgrund av ovanstående uppmanar Europaparlamentet kommissionen att presentera de åtgärder den tänker vidta för parlamentet, i syfte att snarast möjligt underlätta genomförandet av de operativa programmen, i synnerhet för att undvika återtagande av medel 2017, tillsammans med den tidsplanen, att redogöra för vilka konsekvenser de försenade betalningarna får för starten av genomförandet av de nya operativa programmen och att föreslå lösningar så att skadorna kan minimeras. Parlamentet begär vidare att kommissionen i sin rapport om resultatet av de förhandlingar som anges i artikel 16.3 i förordningen om gemensamma bestämmelser analyserar vilka konsekvenser den försenade starten för sammanhållningspolitiken 2014–2020 kan få för tillväxten och sysselsättningen och att den lämnar rekommendationer på grundval av de lärdomar som dragits.

17.  Europaparlamentet anser att den fleråriga budgetramen för 2014–2020, som den ser ut enligt kommissionens förslag till ändring av förordningen om den fleråriga budgetramen där icke anslagna medel från 2014 överförs till 2015, kraftigt ökar risken för att anslag dras tillbaka 2018 för program som inte godkänts 2014 och därmed inte främjar fullständigt utnyttjande av resurserna och effektivt stöd till EU:s investeringar till förmån för tillväxt och sysselsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen att i samband med utarbetandet av den strategiska rapport som ska sammanställas 2017 enligt artikel 53 i förordningen om gemensamma bestämmelser, i god tid föreslå lämpliga åtgärder, inbegripet lagstiftningsåtgärder, för att undvika risken för tillbakadragande av medel.

18.  Europaparlamentet är oroat över den låga absorptionen av medel under programperioden 2007–2013 i vissa medlemsstater och uppmanar dem att ta itu med de bakomliggande orsakerna för att undvika att samma problem uppstår igen under nästa period. Parlamentet understryker att administrativ kapacitet är avgörande för ett effektivt och ändamålsenligt genomförande av sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar att en instabil statsförvaltning i kombination med dålig politisk samordning kan undergräva ett framgångsrikt genomförande av struktur- och investeringsfonderna och äventyra en effektiv förvaltning i stort.

19.  Europaparlamentet föreslår att föreskrifter rörande programplaneringen införs separat och före budgetförslag inför nästa programperiod, för att på så sätt skilja debatten om innehållet från debatten om pengarna, och för att det ska finnas tillräckligt med tid för en noggrann utformning av programmen. Parlamentet framhåller att trots att föreskrifterna är mycket utförliga är detta ingen fullständig garanti för medlemsstaterna och regionerna, och de kan tolkas på olika sätt. Det finns fortfarande utrymme för förenklingar av föreskrifterna.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant utvärdera de fall där finansiella korrigeringar eller innehållande av betalningar ska tillämpas, med hänsyn till eventuella följder för sysselsättning och tillväxt.

Sammanhållningspolitiken – kärnan för smarta och hållbara investeringar för alla 2014–2020

21.  Europaparlamentet påminner om sammanhållningspolitikens ursprungliga syfte, att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och att minska regionala skillnader, samt att ge särskilt stöd till mindre utvecklade regioner. Parlamentet understryker att politiken till sin natur och i sin ursprungliga utformning, i enlighet med fördraget, på ett naturligt sätt bidrar till uppnåendet av EU:s mål, särskilt målen för smart och hållbar tillväxt för alla inom Europa 2020-strategin samt av det grundläggande målet i fördraget att stärka den territoriella sammanhållningen.

22.  Europaparlamentet välkomnar den nya europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och dess hävstångspotential. Parlamentet understryker att Efsis huvudmål bör vara ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och att fonden därför bör gynna alla EU:s regioner. Parlamentet framhåller behovet av att säkerställa additionalitet från Efsi-medeln och komplementaritet och synergier mellan Efsi och de europeiska struktur- och investeringsfonderna, samtidigt som de två hålls ekonomiskt åtskilda från varandra, och uppmanar samtidigt de berörda parterna att bygga vidare på erfarenheterna från genomförandet av den ekonomiska återhämtningsplanen för Europa 2008, särskilt när det gäller smarta investeringar.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa ökad samordning och konsekvens inom EU:s investerings- och utvecklingspolitik, och i synnerhet vad beträffar sammanhållningspolitiken, samt inom de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra EU-fonder och de nationella och regionala finansieringsinstrumenten, för att säkerställa komplementaritet och ökade synergier, undvika överlappningar och dubbelt stöd och garantera ett högt europeiskt mervärde för EU:s fonder. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om synergieffekterna i de kommande sammanhållningsrapporterna. Parlamentet anser att man vid genomförandet av detta nya EU-instrument bör dra lärdom av erfarenheterna från de tre gemensamma initiativen Jeremie, Jessica och Jasmine, som möjliggjorde en ökning av tilldelningen av strukturfonder från 1,2 miljarder euro 2000–2006 till 8,4 miljarder euro 2007–2012. Parlamentet efterfrågar en utförlig analys genomförd i samråd med Europeiska investeringsbanken (EIB) och Europeiska investeringsfonden.

24.  Europaparlamentet understryker att lagstiftningen för sammanhållningspolitiken föreskriver utökad användning av finansieringsinstrument i syfte att fördubbla deras bidrag till omkring 25–30 miljarder euro 2014–2020, genom att deras tematiska område utvidgas och medlemsstaterna och regionerna ges större flexibilitet. Parlamentet framhåller finansieringsinstrumentens roll när det gäller att locka till ytterligare offentliga och privata saminvesteringar för att åtgärda marknadsmisslyckanden i enlighet med Europa 2020-strategin och sammanhållningspolitiska prioriteringar. Parlamentet stöder särskilt initiativet för små och medelstora företag, som är ett riskdelningsinstrument, och uppmanar kommissionen att göra sitt yttersta för att underlätta tillgången till finansieringsinstrumenten och göra dem attraktiva för medlemsstaterna och regionerna och därigenom säkerställa att fördubblingen av bidragen till finansieringsinstrumenten uppnås av egen kraft och att de berörda aktörerna gör detta mål till sitt eget. Parlamentet understryker vikten av insyn, redovisningsskyldighet och granskning när det gäller finansieringsinstrument som involverar EU-medel.

25.  Europaparlamentet understryker dock att Europeiska fonden för strategiska investeringar inte får undergräva sammanhållningspolitikens strategiska enhetlighet och långsiktiga programplanering. En omfördelning av strukturfonderna skulle vara kontraproduktiv och kan därför inte godtas eftersom det skulle äventyra både fondernas effektivitet och regionernas utveckling. Parlamentet påpekar att fördelningen av anslagen till medlemsstaterna under rubrik 1b i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 inte kan ändras av hänsyn till Europeiska fonden för strategiska investeringar. Ersättandet av bidrag med lån, eget kapital eller garantier bör ske med viss försiktighet och med hänsyn tagen till regionala skillnader, samt till skillnader i praxis och erfarenheter när det gäller utnyttjandet av finansieringsinstrument mellan regionerna. Parlamentet påpekar att de regioner som är i störst behov av åtgärder som stimulerar investeringar ofta har låg förvaltnings- och absorptionsförmåga.

26.  Europaparlamentet varnar för att den flexibilitet som tillåts i valet av projekt inom Efsi riskerar att undergräva den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen genom att kanalisera investeringarna till mer utvecklade medlemsstater. Parlamentet ber kommissionen noggrant övervaka förhållandet mellan Efsi och de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

Sammanhållningspolitikens ändamålsenlighet, effektivitet och resultatinriktning för 2014–2020

27.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av åtgärder som syftar till att göra sammanhållningspolitiken mer ändamålsenlig, okomplicerad, effektiv och resultatinriktad och som flyttar tonvikten från kriterierna för absorption av medel till utgifternas kvalitet och till de medfinansierade insatsernas betydande mervärde. Parlamentet föreslår att förslag till tekniska justeringar av de berörda föreskrifterna om de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska läggas fram i detta syfte.

28.  Europaparlamentet välkomnar att man har koncentrerat resurserna tematiskt till stöd för investeringar i smart och hållbar tillväxt för alla i syfte att skapa tillväxt och sysselsättning, ta itu med klimatförändringarna och energiberoendet samt minska fattigdom och social utestängning, och att det finns en mer utpräglad fokus på resultat och mätbarhet i programmen för 2014–2020, vilket bör bidra till en mer effektiv och ändamålsenlig sammanhållningspolitik. Parlamentet vidhåller samtidigt sitt krav på ökad flexibilitet för regionerna med hänsyn till lokala och regionala särdrag, i synnerhet med tanke på den allvarliga krisen, för att minska utvecklingsskillnaderna mellan de olika regionerna i EU. Parlamentet efterlyser ett verkligt integrerat och territoriellt tillvägagångssätt och vill att man riktar in sig på de program och projekt som tar itu med behoven på plats.

29.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att nationella reformprogram och operativa program medverkar till målet att på ett adekvat sätt genomföra de landspecifika rekommendationerna och följa förfarandena för ekonomisk styrning, för att på så sätt begränsa risken för tidig omprogrammering.

30.  Europaparlamentet lyfter i detta sammanhang fram sitt ansvar att vara helt involverat och att kontrollera och granska, och kräver att kommissionen och rådet tillhandahåller fullständig och öppen information i god tid om kriterierna för, och hela det förfarande som skulle kunna leda till, en omplanering och ett innehållande av åtaganden eller betalningar inom ramen för de europeiska struktur- och investeringsfonderna i enlighet med artikel 23.15 i förordningen om gemensamma bestämmelser. Parlamentet påpekar att beslutet om innehållande av åtaganden eller betalningar bör fattas som en sista utväg när alla andra möjligheter är uttömda och efter en bedömning av potentiella återverkningar på tillväxt och sysselsättning, eftersom innehållande av åtaganden eller betalningar kan få allvarliga konsekvenser för nationella, regionala och lokala myndigheter, samt för uppnåendet av de sammanhållningspolitiska målen i stort. Parlamentet anser att målet för makroekonomisk villkorlighet bör vara att sträva efter en hållbarare och effektivare sammanhållningspolitik och protesterar mot att regioner, orter eller medborgare straffas av makroekonomiska beslut som fattats av nationella regeringar. Parlamentet noterar den potentiellt stora administrativa arbetsbörda som omfördelningen av medlen medför. Parlamentet erinrar om att ett förslag om omprogrammering som läggs fram i enlighet med artikel 23.4 i denna förordning kräver föregående samråd med den berörda övervakningskommitté som avses i artikel 49.3 i samma förordning.

31.  Europaparlamentet betonar att oegentligheterna i stor utsträckning beror på komplexa krav och bestämmelser. Parlamentet understryker att antalet oegentligheter vid genomförande av sammanhållningsprogram skulle kunna minskas genom en förenkling av förvaltningen och av förfarandena samt genom ett snabbt genomförande av de nyligen antagna relevanta direktiven och en förstärkning av den administrativa kapaciteten, särskilt i mindre utvecklade regioner. Parlamentet betonar därför behovet av att minska den administrativa bördan för stödmottagarna vid genomförandet av de kontroller som är nödvändiga för att säkerställa en korrekt användning av anslagen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna, samt behovet av att skapa mer flexibilitet i förvaltnings- och kontrollssystem och stärka fokuseringen på riskbedömning och en korrekt ansvarsfördelning mellan alla myndigheter, utan att undergräva inrättandet av starkare kontrollförfaranden för att göra det möjligt att förhindra oegentligheter på effektivare sätt och därmed undvika finansiella korrigeringar, samt avbrott och innehållande av betalningar. Parlamentet är bekymrat över den låga utbetalningsgraden för finansieringsinstrument till stödmottagarna, särskilt med tanke på målet att öka användningen av dessa instrument. Parlamentet ber i detta sammanhang medlemsstaterna, förvaltningsmyndigheterna och relevanta berörda parter som arbetar med dessa finansieringsinstrument att dra full nytta av det tekniska stöd som ges via FI-TAP (plattformen för teknisk rådgivning om finansieringsinstrument) och fi-compass.

Sysselsättning, små och medelstora företag, ungdom och utbildning

32.  Europaparlamentet framhåller att de europeiska struktur- och investeringsfonderna skulle kunna bidra stort till att vända de negativa sociala konsekvenserna av krisen, och att man bör underlätta och förenkla ett integrerat tillvägagångssätt med flerfondsprogram för att detta ska kunna bli verklighet, med effektivare samordning av och större flexibilitet bland fonderna, så att synergierna mellan i synnerhet Europeiska socialfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden kan utnyttjas bättre. Parlamentet framhåller att de investeringar som finansieras av Europeiska socialfonden inte kan leda till optimala resultat utan relevant infrastruktur och lämpliga institutioner. Parlamentet uppmärksammar det faktum att de europeiska struktur- och investeringsfonderna på ett effektivt sätt kan bidra till social inkludering och därför bör utnyttjas för att öka integrationen av missgynnade och utsatta grupper såsom romer och personer med funktionsnedsättningar, samt för att stödja övergången från institutionsbaserade till lokalt baserade tjänster för barn och vuxna.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta särskild hänsyn till minoritetsgrupper i hela unionen, eftersom dessa utsätts för alla former av social utestängning och därmed löper större risk att drabbas av strukturell arbetslöshet. Parlamentet anser att man vid all politisk planering som syftar till social sammanhållning i unionen måste ta hänsyn till integreringen av minoriteter.

34.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av små och medelstora företag för jobbskapande, och framhåller deras möjlighet att främja smart tillväxt, digitala ekonomier och ekonomier med låga koldioxidutsläpp. Parlamentet efterlyser ett gynnsamt regelsystem som kan stimulera till att starta och driva dessa företag, särskilt sådana som lanseras av unga människor och landsbygdsbor. Det är av största vikt att undanröja de byråkratiska hinder som belastar de små och medelstora företagen samt att underlätta företagens tillgång till finansiering såväl som att stödja program och utbildningar som främjar kunskaper inom entreprenörskap.

35.  Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag utgör 99 % av EU:s alla företag och står för 80 % av alla arbetstillfällen inom unionen.

36.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att kommissionen har fastställt en alltför låg gräns (5 miljoner euro) för stöd från Eruf till småskalig infrastruktur för kulturella ändamål och hållbar turism och att detta gäller de totala kostnaderna i stället för de stödberättigande kostnaderna. Parlamentet betonar den starka positiva inverkan som sådana projekt kan ha på regional utveckling i fråga om socioekonomiska effekter, social integrering och attraktionskraft.

37.  Europaparlamentet instämmer i kommissionens analys att ekonomiska och sociala prioriteringar, i synnerhet när det gäller ekonomisk tillväxt, å ena sidan, och social inkludering, utbildning och hållbar utveckling, å andra sidan, kan balanseras på ett bättre sätt i vissa medlemsstater och underbyggas av en meningsfull dialog med partner och berörda aktörer. Parlamentet betonar att en tydlig strategi för att förbättra medlemsstaternas institutionella ram med avseende på administrativ kapacitet och rättsväsendets kvalitet är en avgörande faktor för att man ska lyckas med dessa prioriteringar.

38.  Europaparlamentet understryker vikten av Europeiska socialfonden med ungdomsgarantin och sysselsättningsinitiativet för ungdomar, som ska stödja så många projekt som möjligt som syftar till att skapa nya arbetstillfällen, till exempel i form av entreprenörsaktiviteter.

39.  Europaparlamentet varnar för att den alarmerande höga ungdomsarbetslösheten kan leda till att en hel generation går förlorad, särskilt i mindre utvecklade regioner och de regioner som drabbats hårdast av krisen och arbetslösheten. Parlamentet slår fast att en av de viktigaste prioriteringarna måste förbli att få ut ungdomar på arbetsmarknaden, vilket kräver ett aktivt bidrag från EU och vilket en integrerad användning av Europeiska strukturfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, sammanhållningsfonden och sysselsättningsinitiativet för ungdomar kan bidra stort till. Parlamentet anser att man bör överväga en mer resultatinriktad strategi så att de tillgängliga medlen verkligen används på effektivast möjliga sätt för att öka sysselsättningen och konkurrenskraften och därmed generera en ökning av inkomster, vilket får fördelaktiga effekter för hela EU:s ekonomi. Parlamentet understryker i detta sammanhang ungdomsgarantins avgörande betydelse för att hjälpa unga människor under 25 år att antingen hitta ett arbete av god kvalitet eller skaffa sig den utbildning, de färdigheter och den erfarenhet som krävs för att hitta ett arbete. Parlamentet betonar att alla resurser som behövs för att förverkliga ungdomsgarantin och övriga åtgärder i sysselsättningsinitiativet för ungdomar måste göras tillgängliga så snart som möjligt. Parlamentet anser att tydliga och lättbegripliga konsekvensindikatorer bör användas så att EU-medlens bidrag till tillväxt och sysselsättning går att mäta korrekt.

40.  Europaparlamentet vidhåller att man måste fortsätta ansträngningarna för att försöka hitta andra lösningar för att förbättra resultaten när det gäller ungdomars sysselsättning, eftersom de inte har varit goda trots antagandet av ESF-förordningen och sysselsättningsinitiativet för ungdomar. Parlamentet påminner om Europeiska unionens politiska löfte att omgående stödja ungdomars integrering på arbetsmarknaden.

41.  Europaparlamentet betonar att till följd av ändrade produktionsmönster och en åldrande befolkning har betydelsen av Europeiska socialfonden och investeringar för att anpassa arbetarnas kunskaper ökat kraftigt. Parlamentet är av den bestämda åsikten att fonden bör användas för att komplettera nationella strategier i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att se till att tillgängliga resurser används så effektivt som möjligt för att säkerställa arbetarnas anställbarhet, social inkludering samt jämställdhet. Parlamentet understryker samtidigt att utbildningsprogram som finansieras av Europeiska socialfonden även bör skräddarsys till företagare och personal på ledningsnivå för att säkerställa en hållbar utveckling i företagen – och då i synnerhet i de små och medelstora företagen eftersom dessa genererar majoriteten av arbetsplatserna i unionen.

42.  Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i synnerhet fortsätta att förbättra EURES-plattformen som ett effektivt verktyg för att främja rörligheten bland arbetare i Europa, och då framför allt rörligheten över gränserna, eftersom den ger arbetarna ökade kunskaper om arbetsmarknaden i EU, informerar dem om jobbmöjligheter och hjälper dem med förfarandena. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla och underhålla EURES-nätverken, inte minst som ett erkännande av att gränsöverskridande arbetare är de första som drabbas av anpassningsproblem och svårigheter att få sina yrkeskunskaper erkända. Parlamentet konstaterar att genom att förena offentliga arbetsförmedlingar, arbetsmarknadens parter, lokala och regionala myndigheter och andra privata intressenter främjar och stöder dessa nätverk gränsöverskridande rörlighet.

43.  Europaparlamentet understryker behovet av att stärka skapandet av högkvalitativa arbetstillfällen med hjälp av ny teknik. Parlamentet anser att kommissionen bör koppla minskad sysselsättning till den digitala agendan och verktygen inom Horisont 2020.

44.  Europaparlamentet påpekar att i unionen är antalet elever som lämnar skolan i förtid fortfarande mycket högt och att detta påverkar ungdomsarbetslösheten, samt att det är mycket viktigt att utnyttja Europeiska socialfonden för att modernisera utbildningssystemen och läroplanerna.

45.  Europaparlamentet påpekar att det utan ett effektivt samarbete mellan utbildningsinstitutionerna och arbetsmarknadens aktörer inte kommer att vara möjligt att råda bot på den höga arbetslösheten bland unga akademiker i EU. Parlamentet betonar särskilt att andelen unga i arbete har ökat och de sociala skillnaderna minskat genom undervisning om vilka kunskaper och färdigheter som behövs på arbetsmarknaden.

46.  Europaparlamentet understryker betydelsen av jämställdhetsaspekten vid sysselsättningsskapande åtgärder och uppmanar kommissionen att avsätta tillräckligt med medel för att bekämpa arbetslöshet bland kvinnor. Parlamentet anser att kvinnor skulle kunna gynnas av tekniska framsteg som gör det möjligt att ha en mer flexibel arbetstid och uppmanar kommissionen att investera i detta.

47.  Europaparlamentet bekräftar behovet av att upprätta barnomsorgsinrättningar för små barn för att främja kvinnors närvaro på arbetsmarknaden, och uppmanar därför kommissionen att stödja innovativa projekt med denna inriktning. Parlamentet påpekar att investeringar i offentlig infrastruktur, såsom barnomsorgsinrättningar, ökar kvinnors möjligheter att aktivt delta i ekonomin och på arbetsmarknaden.

48.  Europaparlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att, för att nå målen rörande arbetslöshet och social inkludering, ta hänsyn till de behov som kvinnor som återkommer från mammaledighet har, samt motivera arbetsgivare att anställa kvinnor som har varit på mammaledighet, underlätta flexibla arbetsupplägg och främja ytterligare (livslångt) lärande som gör det möjligt för dem att på ett smidigt sätt återgå till yrkeslivet.

Styrningen av politiken

49.  Europaparlamentet betonar att ett välfungerande flernivåstyre, med en struktur som är effektiv när det gäller att uppfylla kraven från medborgare och företag och ett system för öppen och innovativ offentlig upphandling, är avgörande för att förbättra sammanhållningspolitikens resultat. Parlamentet framhåller i detta hänseende att de regionala och lokala myndigheterna oavsett betydelsen av de beslut som fattas på EU- och medlemsstatsnivå, i många fall är administrativt huvudansvariga för offentliga investeringar, och att sammanhållningspolitiken är ett viktigt instrument för att dessa myndigheter ska kunna spela en aktiv roll i EU-sammanhang. Parlamentet upprepar att det är viktigt att partnerskapsprincipen ges allmän tillämpning, såsom den beskrivs närmare i förordningen om gemensamma bestämmelser och uppförandekoden för partnerskap.

50.  Europaparlamentet rekommenderar att man drar nytta av de resurser och den expertis som sammanhållningspolitiken ställer till förfogande för att stärka de offentliga myndigheternas kapacitet på ett markant sätt, särskilt på lokal och regional nivå, så att deras förmåga att erbjuda tjänster av hög kvalitet till allmänheten förbättras, bland annat genom största möjliga användning av ny teknik och genom att eftersträva minskad byråkrati. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa former för administrativt stöd när det gäller viktiga faktorer såsom fastställande av insatsernas mål, utvärdering av resultaten med användning av lämpliga indikatorer och beslut om uppföljningsåtgärder som kan bidra till att det på EU-nivå skapas en förvaltningskultur som bygger på övervakning och utvärdering. Parlamentet anser att det är viktigt att säkerställa stöd till de lokala och regionala myndigheterna vad avser dels innovativa finansieringsinstrument, som är avgörande för att öka resurserna och investeringarna, dels offentlig upphandling, som i allt högre grad bör utvecklas till att bli ett instrument som den offentliga förvaltningen använder för att stimulera innovation och kreativitet.

51.  Europaparlamentet beklagar att den sjätte sammanhållningsrapporten inte innehåller en fördjupad bedömning av resultaten av mekanismen för tekniskt bistånd, Jaspers, som under perioden 2007–2013 gav medlemsstaterna den tekniska expertis som krävdes för att utforma stora projekt av hög kvalitet som skulle medfinansieras av EU. Parlamentet välkomnar Jaspers nätverksplattform för kapacitetsuppbyggnad, som lanserades 2013, och det nätverks- och kompetenscentrum som inrättades 2014 för att erbjuda experthjälp vid utformning av projekt inför programperioden 2014–2020. Parlamentet välkomnar att ett kompetenscentrum för kapacitetsuppbyggnad avseende de europeiska struktur- och investeringsfonderna har inrättats som bör stärka kapaciteten hos alla myndigheter i medlemsstaterna som är involverade i förvaltningen och genomförandet av de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

52.  Europaparlamentet välkomnar den ökade vikt som kommissionen fäster vid styrningens betydelse och instämmer i att en god styrning och offentliga tjänster av hög kvalitet, samt avsaknad av korruption, är grundläggande för ett stabilt investeringsklimat. Parlamentet vill att ambitionen ska vara hög när det gäller att minska risken att sammanhållningspolitikens medel används på bedrägliga sätt och efterlyser en strikt bedrägeribekämpning.

53.  Europaparlamentet är övertygat om att uppförandekoden för partnerskap kommer att stärka deltagandet i regionerna under alla skeden, vad gäller både metod och innehåll, och att den måste tillämpas fullt ut eftersom den har en avgörande roll för att öka sammanhållningspolitikens effekter och befästa dess inverkan på plats. Parlamentet gratulerar de medlemsstater och regioner som har lyckats involvera sina partner i utformningen av partnerskapsavtal och operativa program i enlighet med uppförandekoden för partnerskap. Parlamentet är emellertid mycket oroat över de många fallen av bristfällig tillämpning av partnerskapsprincipen och uppmanar kommissionen att inte godkänna program där partnerdeltagandet är otillräckligt. Parlamentet betonar vikten av spridning av bästa praxis när det gäller bildandet av partnerskap, såsom detta beskrivs närmare i uppförandekoden för partnerskap. Parlamentet ber vidare kommissionen att regelbundet överlämna en rapport till parlamentet om den aktuella tillämpningen av partnerskapsprincipen.

Territoriell dimension

54.  Europaparlamentet noterar med oro de relativt få inslag i den sjätte sammanhållningsrapporten som berör den territoriella dimensionen, i synnerhet hänvisningar till gränsöverskridande samarbete, som är ett grundläggande verktyg för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen. Det skulle även ha varit givande att ha med gränsöverskridande aspekter, till exempel när det gäller infrastruktur, rörlighet på arbetsmarknaden, miljö – inbegripet en gemensam beredskapsplan – vattenförbrukning och bortskaffande av avloppsvatten, avfallshantering, hälso- och sjukvård, forskning och utveckling, turism, offentliga tjänster och förvaltning, eftersom alla dessa områden har betydande gränsöverskridande inslag och potential. Parlamentet anser att EU:s gränsområden och gränsöverskridande regioner kommer att förbättra sin förmåga att hantera krisen betydligt under programperioden 2014–2020 genom smartare, och hållbarare tillväxt för alla.

55.  Europaparlamentet betonar att ett integrerat och territoriellt tillvägagångssätt är särskilt viktigt när det gäller miljö- och energifrågor.

56.  Europaparlamentet välkomnar införandet av nya verktyg för samordning mellan berörda parter och integrering av EU:s politik och för att inrikta investeringarna på verkliga behov på plats, t.ex. instrumentet för integrerade territoriella investeringar, i syfte att uppnå en balanserad territoriell utveckling. Parlamentet påminner om vikten av att anta instrument för bedömning av politikens territoriella konsekvenser, som har till huvudsyfte att utvärdera vilka territoriella konsekvenser EU-politiken har för de lokala och regionala myndigheterna och att uppmärksamma dessa konsekvenser i lagstiftningsprocessen, men noterar samtidigt att det i dag är svårt att genomföra integrerade territoriella strategier på grund av de kvarvarande regelskillnaderna mellan EU-fonderna och de mycket varierande befogenheterna på regional och lokal nivå i medlemsstaterna och hos förvaltningsmyndigheter. Parlamentet efterlyser en investeringsstrategi som är integrerad i hela EU och en förstärkning av EU:s territoriella agenda 2020, som antogs under det ungerska ordförandeskapet 2011 och som ska utvärderas av 2015 års ordförandeskap, vilken inkluderar EU:s agenda för städer. Parlamentet anser att man bör fästa särskild vikt vid att stärka de små och medelstora stadsområdenas roll.

57.  Europaparlamentet noterar med oro att det inte sägs något om hur principerna och prioriteringarna i EU:s territoriella agenda 2020 har beaktats under genomförandet av de sammanhållningspolitiska programmen 2007–2013. Parlamentet efterlyser lämpliga utvärderingsmekanismer under perioden 2014–2020 för att bedöma sammanhållningspolitikens territoriella dimension.

58.  Europaparlamentet ställer sig dock positivt till att stadsfrågorna har en framträdande roll i rapporten, med tanke på städernas betydelse i den globaliserade ekonomin och deras möjliga inverkan i fråga om hållbarhet, och noterar de europeiska regionernas och städernas åtaganden för en övergång till grönare tillväxt, i linje med borgmästarförsamlingens förslag. Parlamentet anser även att problemet med de mycket stora skillnaderna i utvecklingsnivå mellan stad och landsbygd behandlas vederbörligen, samt problemen i storstadsregionerna som både är motståndskraftiga och sårbara.

59.  Europaparlamentet beklagar att det inte sägs något i den sjätte sammanhållningsrapporten om polycentrisk territoriell utveckling som ett avgörande inslag för att uppnå territoriell sammanhållning och territoriell konkurrenskraft i enlighet med EU:s territoriella agenda 2020 och Espon-rapporten Making Europe Open and Polycentric (2013). Parlamentet framhåller små och medelstora städers roll och vikten av att förbättra funktionsförbindelserna mellan stadskärnor och omgivande områden för att uppnå en balanserad territoriell utveckling.

60.  Europaparlamentet efterlyser större respekt för artikel 174 om territoriell sammanhållning i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, framför allt i landsbygdsområden, med särskild hänsyn till det nära förhållandet mellan sammanhållningspolitiken och landsbygdsutvecklingen, särskilt när det gäller de områden som genomgår strukturomvandlingar och regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, till exempel yttersta randområden, mycket nordliga regioner med mycket låg befolkningstäthet, öar samt gräns- och bergsområden. Dessutom bör man ta hänsyn till andra demografiska utmaningar som har stor inverkan på regionerna, såsom avfolkning, åldrande befolkning och stor befolkningsspridning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna särskild uppmärksamhet åt de geografiskt och demografiskt mest missgynnade områdena i genomförandet av sammanhållningspolitiken.

61.  Med tanke på att det europeiska territoriella samarbetet sedan programperioden 2007–2013 har varit ett fullvärdigt mål för sammanhållningspolitiken, anser Europaparlamentet att det inte behandlas i tillräcklig utsträckning i den sjätte sammanhållningsrapporten. Parlamentet påminner om potentialen hos den europeiska grupperingen för territoriellt samarbete (EGTS), inte bara som ett instrument för att hantera den gränsöverskridande styrningen utan även som ett sätt att bidra till en omfattande integrerad territoriell utveckling.

62.  Europaparlamentet efterlyser en närmare samordning mellan sammanhållningspolitiken, föranslutningsinstrumentet och EU:s grannskapspolitik och en bättre utvärdering och spridning av projektresultaten.

Sammanhållningspolitiken i ett längre perspektiv

63.  Mot bakgrund av det ovan anförda påminner Europaparlamentet om att EU:s sammanhållningspolitiska debatt är i stort behov av en ny dynamik. Valåret 2019 kommer att bli betydelsefullt, eftersom det nyvalda parlamentet och den nya kommissionen kommer att behöva handskas både med Europa 2020-strategins upphörande och en ny flerårig budgetram samt säkra sammanhållningspolitikens framtid efter 2020 med en tillräcklig budget och ta fram ny lagstiftning för sammanhållningspolitiken. Parlamentet konstaterar att debatten om sammanhållningspolitiken måste ta hänsyn till den stora tidsbristen och de förseningar som inträffade i början av den nuvarande programperioden.

64.  Europaparlamentet framhåller den avgörande betydelsen av administrativ kapacitet. Parlamentet uppmanar politiska beslutsfattare på alla förvaltningsnivåer att främja riktat tekniskt stöd för genomförandet av sammanhållningspolitiken i allmänhet och en utökad användning av finansieringsinstrument i kombination särskilt med de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

65.  Europaparlamentet anser att åtgärder inom ramen för sammanhållningspolitiken kan spela en viktig roll för att minska skillnader i konkurrenskraft och strukturella obalanser i de regioner som bäst behöver det. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga förfinansiering för att göra det enklare för berörda medlemsstater att utnyttja alla medel under perioden 2014–2020, samtidigt som man ser till att principen om budgetansvar respekteras.

66.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i nationella parlament regelbundet föra politiska diskussioner på hög nivå om ett ändamålsenligt och effektivt genomförande av de europeiska struktur- och investeringsfonderna enligt tidsplan och om sammanhållningspolitikens bidrag till uppnåendet av makroekonomiska mål.

67.  Europaparlamentet efterlyser regelbundna rådsmöten för ministrarna med ansvar för sammanhållningspolitiken för att hantera behovet att bevaka och klara av de ständiga utmaningar som EU:s ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning står inför.

o
o   o

68.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 289.
(3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 470.
(4) EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.
(5) EUT L 347, 20.12.2013, s. 303.
(6) EUT L 347, 20.12.2013, s. 281.
(7) EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.
(8) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(9) Antagna texter, P7_TA(2014)0002.
(10) Antagna texter, P7_TA(2014)0015.
(11) Antagna texter, P7_TA(2014)0132.
(12) Antagna texter, P7_TA(2014)0133.
(13) Antagna texter, P8_TA(2014)0068.
(14) EUT C 19, 21.1.2015, s. 9.
(15) EUT C 242, 23.7.2015, s.43.
(16) Förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, COM(2015)0015, 20.1.2015.
(17) Kommissionens beslut om icke-automatisk överföring från 2014 till 2015 och om åtagandebemyndiganden som görs disponibla på nytt under 2015, C(2015)0827, 11.2.2015.

Rättsligt meddelande