Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2251(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0235/2015

Ingivna texter :

A8-0235/2015

Debatter :

PV 08/09/2015 - 18
CRE 08/09/2015 - 18

Omröstningar :

PV 09/09/2015 - 8.15
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0311

Antagna texter
PDF 283kWORD 325k
Onsdagen den 9 september 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Kvinnors karriärer inom forsknings- och universitetsvärlden
P8_TA(2015)0311A8-0235/2015

Europaparlamentets resolution av den 9 september 2015 om kvinnors karriärer inom forsknings- och universitetsvärlden och de glastak som de stöter på (2014/2251(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 8, 10, 19 och 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av FN:s konvention från 1979 om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/54/EG av den 5 juli 2006 om genomförandet av principen om lika möjligheter och likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet(1),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 21 september 2010 Strategi för jämställdhet 2010–2015 (COM(2010)0491),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 5 mars 2010 Ett förstärkt engagemang för jämställdhet – Kvinnostadga (COM(2010)0078),

–  med beaktande av den europeiska jämställdhetspakten (2011–2020), som antogs av rådet den 7 mars 2011,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 september 2014 Det europeiska området för forskningsverksamhet – Lägesrapport 2014 (COM(2014)0575),

–  med beaktade av kommissionens meddelande av den 17 februari 1999 Kvinnor och vetenskap – Berika den europeiska forskningen genom ökat deltagande från kvinnor (COM(1999)0076),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 juli 2012 Ett stärkt partnerskap för det europeiska området för forskningsverksamhet syftande till vetenskaplig excellens och tillväxt (COM(2012)0392),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 3 september 2014 Gender Equality Policies in Public Research grundad på en undersökning av Helsingforsgruppens medlemmar (kommissionens rådgivande grupp för jämställdhet inom forskning och innovation).

–  med beaktande av She Figures 2012, Gender in Research and Innovation: Statistics and Indicators, som publicerades av kommissionen 2013.

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 5 december 2014 om det europeiska området för forskningsverksamhet: Lägesrapport 2014,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 29 maj 2015 om färdplanen för det europeiska forskningsområdet 2015–2020,

–  med beaktande av sin resolution av den 10 mars 2015 om jämställdheten mellan kvinnor och män i Europeiska unionen – 2013(2),

–  med beaktande av artikel 40 i Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor,

–  med beaktande av sin ståndpunkt av den 21 november 2013 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2008 om kvinnor och vetenskap(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 3 februari 2000 om kommissionens meddelande Kvinnor och vetenskap – Berika den europeiska forskningen genom ökat deltagande från kvinnor(5),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0235/2015), och av följande skäl:

A.  Jämställdhet är en grundläggande princip i Europeiska unionen som är fastställd i fördraget om Europeiska unionen och hör till unionens mål och uppgifter.

B.  Jämställdhet är en grundläggande förutsättning för att kvinnor och flickor till fullo ska kunna utöva sina mänskliga rättigheter och den är mycket viktig för deras egenmakt och målet om ett hållbart samhälle för alla. När humankapital inte utnyttjas tillräckligt minskar de potentiella fördelarna för forsknings- och innovationsrelaterade företag och för den allmänna ekonomiska utvecklingen, vid sidan av förödande sociala konsekvenser.

C.  Det är oerhört viktigt att se till att kvinnor och män är jämställda partner och har samma rättigheter och skyldigheter och lika möjligheter till arbete samt att deras bidrag till samhället värderas och uppskattas lika högt.

D.  Enligt den statistik och de undersökningar som finns tillgängliga är kvinnor underrepresenterade på de flesta tjänster inom naturvetenskap och teknik och på ledande befattningar på högre nivåer även inom sektorer där de utgör en majoritet, såsom inom utbildningssektorn. Kvinnor är ytterst underrepresenterade inom utbildningsområden och karriärer som rör vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och utgör endast 24 procent av de yrkesverksamma inom vetenskap och ingenjörsvetenskap. Kvinnors representation varierar inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik beroende på inriktning, till exempel har kemiutbildningar problem med avhopp medan utbildningar inom ingenjörsvetenskap och fysik har problem med rekryteringen.

E.  Vetenskap är ur ett ekonomiskt perspektiv av central betydelse för Europa och det behövs forskare som ständigt utvecklas och bl.a. kan bedriva banbrytande forskning som är nödvändig för ökad produktivitet och konkurrenskraft. Att det finns tillräckligt många personer med kompetens inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik är en mycket viktig förutsättning för att genomföra den europeiska agendan för tillväxt och sysselsättning och målen i Europa 2020-strategin. Efterfrågan på yrkesverksamma med kompetens inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik förväntas öka till och med år 2025 medan den senast tillgängliga statistiken tyder på en åldrande forskningssektor. Den positiva korsbefruktningen mellan ämnen inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik samt humaniora och konstnärliga utbildningar har en enorm ekonomisk, social och kulturell potential, och kvinnliga forskare och innovatörer är väl lämpade att sammankoppla vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik med humaniora och konstnärliga utbildningar. Kvinnliga forskare är en tillgång för EU som behöver alla de resurser som finns att tillgå för att slutligen återhämta sig från den ekonomiska och finansiella krisen och kunna hantera samhällsförändringar i stort. Det finns ett behov av att främja och underlätta kvinnors karriärutveckling och öka unga personers närvaro, i synnerhet kvinnliga studenter och akademiker, på områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

F.  Utvecklingen vad gäller kvinnliga forskare har till viss del varit positiv och deras andel har ökat snabbare än männens under senare år, men antalet kvinnliga forskare är fortfarande betydligt lägre, och den största klyftan finns inom näringslivet.

G.  Kvinnors akademiska karriärer fortsätter att karaktäriseras av stark vertikal segregation där endast en mycket liten andel kvinnor innehar de högsta akademiska befattningarna. Enligt She Figures 2012 är endast 10 procent av universitetsrektorerna kvinnor.

H.  Få medlemsstater verkar ha infört regler om jämställdhet i sina rättsliga ramar gällande forskning och integreringen av ett jämställdhetsperspektiv i nationella forskningsprogram uppmärksammas nästan inte alls.

I.  Kvinnor stöter fortfarande på hinder när de startar egna företag eftersom fördomar och stereotyper fortfarande lever kvar. Ett ökat företagande bland kvinnor bör främjas och stödjas, och en miljö bör skapas där kvinnliga företagare och familjeföretag kan utvecklas och där företagande belönas genom att nödvändiga åtgärder baseras på ett utbyte av bästa praxis och genom att särskild uppmärksamhet ägnas åt mödrar.

J.  Orsakerna till denna situation är både många och komplexa och omfattar negativa stereotyper och fördomar samt medveten och omedveten diskriminering.

K.  Statistik visar konstant att flickor inte intresserar sig för skolämnen som rör vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och att det är mindre sannolikt att de läser vidare på en naturvetenskaplig universitetsutbildning. Det finns inte en förklaring till varför andelen kvinnor inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik är så låg, men några av orsakerna är följande: bristande kunskap hos lärarna i skolorna om karriärer inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, få kvinnliga förebilder, många osäkra korttidsanställningar, omedveten diskriminering i intervjupaneler, det faktum att det är mindre sannolikt att kvinnor än män söker befattningar på högre nivåer och tendensen att kvinnor styrs in på undervisning och omvårdnad i stället för på forskning och akademiska yrken.

L.  Kvinnor inom forskning, precis som inom alla andra områden, tvingas att ta på sig en större andel av föräldra- eller familjeförpliktelserna än sina manliga kolleger och därför måste man i alla föreslagna åtgärder ta hänsyn till möjligheterna att balansera yrkesliv och familjeliv för kvinnor på ett framgångsrikt sätt så att män även inkluderas på dessa områden.

M.  Trots de pågående insatserna för att främja jämställdhet och lika möjligheter upplever kvinnor fortfarande en ojämlik tillgång till forskartjänster, finansiering, publicering och akademiska utmärkelser, och drabbas även av stelbenta kriterier för befordran och erkännande samt avsaknad av finansiering eller lämpliga åtgärder som stöder dem, vilket gör att utsikterna för unga kvinnliga forskare är särskilt dystra. Tillsammans bidrar dessa faktorer till en möjlig kompetensflykt, en situation som kräver radikala och inte enkla åtgärder. Dessutom är samarbete på kollektiv nivå oerhört viktigt och bör inledas och uppmuntras både på individnivå och inom samhället.

N.  Såväl kvinnors konstaterat låga ställning på det vetenskapliga området i samhället, utan att detta nödvändigtvis kan motiveras objektivt, liksom relationer mellan könen och könsrelaterade stereotyper måste ses över och omvärderas. Genom att erbjuda kvinnor flera olika karriärmöjligheter och förändra utbildningsmodeller skulle löneklyftan mellan könen väsentligt kunna minskas, t.ex. genom att öka antalet kvinnliga forskare och ingenjörer.

O.  Kommissionen har redan åtagit sig att se till att 40 procent av medlemmarna i alla sina expertgrupper, paneler och kommittéer ska vara av det underrepresenterade könet, och den kommer i synnerhet att tillämpa detta i det särskilda programmet Horisont 2020.

P.  De senaste slutsatserna från rådet om förstärkning av mänskliga resurser inom vetenskap och teknik i det europeiska forskningsområdet erkänner vikten av att främja jämställdhet inom forskning och inkludera kvinnor på beslutsfattande poster, vilket har varit fallet sedan 2005, men därefter har rådet inte uttalat sig i frågan.

Q.  I färdplanen för det europeiska forskningsområdet 2015–2020 uppmanas kommissionen och medlemsstaterna att börja omsätta den nationella jämställdhetslagstiftningen i effektiva åtgärder för att åtgärda den ojämna könsfördelningen vid forskningsinstitutioner och inom beslutande organ samt bättre integrera jämställdhetsperspektivet i politiken, programmen och projekten på forsknings- och utvecklingsområdet.

R.  Istanbulkonventionen innehåller ett åtagande om att ta itu med de bakomliggande orsakerna till våld och att främja ökad jämställdhet mellan kvinnor och män genom att förändra attityder och avskaffa stereotyper – inte bara på individnivå, utan även på institutionsnivå samt högre utbildningsanstalter och universitet och högskolor, som inte är immuna mot könsrelaterat våld – så att kvinnor kan befrias från våld och den rädsla som det för med sig, något som ofta hindrar dem från att delta fullt ut i det akademiska och sociala livet.

S.  Europeiska jämställdhetsinstitutet kan spela en avgörande roll när det gäller att övervaka utvecklingen av löneklyftan mellan könen inom vetenskap och forskning, analysera orsakerna och utvärdera lagstiftningens effekt.

Jämställdheten när det gäller akademiska befattningar

1.  Europaparlamentet noterar att trots positiva förändringar under senare år har fortfarande ingen jämställdhet uppnåtts inom vetenskapen och akademin, och situationen varierar beroende på medlemsstat, forskningsområde och akademisk grad. Det faktum att så anmärkningsvärt få kvinnor innehar de högsta akademiska och beslutsfattande befattningarna vid forskningsinstitutioner och universitet tyder på att det finns ett glastak, dvs. osynliga hinder som bygger på fördomar och hindrar kvinnor från att nå beslutsfattande befattningar.

2.  Europaparlamentet beklagar att det bevisligen förekommer könssegregering inom universitetens och skolornas hierarkier i Europa och i andra utvecklade ekonomier som är både horisontella och vertikala till sin natur, och att 59 procent av personer med en högskoleexamen i EU-28 är kvinnor, men att endast 18 procent av alla universitetsprofessorer är kvinnor.

3.  Europaparlamentet upprepar att jämställdhet är en av de principer som EU bygger på och den måste respekteras även inom forskningen och akademin. Parlamentet understryker att alla former av direkt eller indirekt diskriminering mot kvinnor måste undanröjas.

4.  Europaparlamentet noterar att bristen på kvinnor inom vetenskap och forskning har skapat manliga standarder inom forskning och utveckling och konstaterar i synnerhet att a) det inte finns krockdockor utformade som kvinnor, b) medicinsk forskning vanligtvis utförs på manliga försökspersoner, c) beräkningar av strålningsdoser baseras på absorptionshastigheten hos en medelålders man och att d) de flesta bilderna i böcker om anatomi utgörs av bilder på den manliga kroppen.

5.  Europaparlamentet beklagar att kvinnor fortfarande upplever ett ojämlikt tillträde till forskartjänster och en ojämlik tillgång till finansiering och publicering, något som även inbegriper en ojusterad löneklyfta mellan könen inom vetenskapen och akademin, trots att EU och medlemsstaterna har infört rättsliga bestämmelser om likabehandling och icke-diskriminering på arbetsmarknaden som innefattar bestämmelser om lika lön.

Positiva åtgärder

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka den befintliga lagstiftningen så att den genomförs korrekt, och att vid behov se över den för att säkerställa likabehandling av kvinnor och män. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att säkerställa respekten för principen om icke-diskriminering, som är ett av Europeiska unionens mål enligt Lissabonfördraget, för alla typer av anställningsavtal eller finansiering liksom för den lagliga rätten till lika lön för lika arbete för alla former av ersättning som beviljas män och kvinnor, häribland bidrag och stipendier, genom att t.ex. garantera insyn i lönesättning.

7.  Europaparlamentet noterar att för att uppnå jämställdhet måste lagstiftningen upprätthållas och kulturella och institutionella hinder måste även tas bort som leder till direkt eller indirekt diskriminering av kvinnor med vetenskapliga karriärer och beslutsfattande positioner. Parlamentet anser att dessa former av diskriminering, negativa fördomar och medvetna eller omedvetna stereotyper bygger på attityder och normer som ständigt reproduceras, och att institutionella förändringar kan hjälpa till att undanröja dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra och stödja kampanjer för att öka medvetenheten liksom program och initiativ för att minska dessa hinder, både i universitetsvärlden och i samhället generellt.

8.  Parlamentet är återigen kritiskt till att kvinnor får mindre betalt än vad männen får för samma arbete, även inom forskningen och vetenskapen på grund av deras ojämlika representation.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa stöd för och främja jämlika stödnätverk och utbyte av bästa praxis i och utanför Europa.

10.  Europaparlamentet understryker att kampanjer för att öka medvetenheten bör riktas mot både män och kvinnor som medvetet eller omedvetet reproducerar könsstereotyper, vilket ibland leder till att kvinnor tar med sig kulturella och institutionella hinder i karriärutvecklingen på det vetenskapliga området.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidareutveckla befintliga program och initiativ samt att öka positiva kampanjer som vänder sig till flickor och kvinnor för att uppmuntra dem att göra karriär inom akademin eller forskarvärlden på alla vetenskapliga områden, med särskilt fokus på ingenjörsvetenskap och teknik där kvinnors deltagande fortfarande ligger under genomsnittet trots positiva förändringar under senare tid.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja utbildningsprogram som uppmuntrar till synergieffekter och positiva kopplingar mellan ämnen inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och humaniora och konstnärliga utbildningar, och att främja ett jämställdhetsperspektiv som underlättar kvinnors roll när dessa kopplingar görs.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja positiva kvinnliga förebilder på alla utbildningsnivåer, från grundskolan och vidare till vidare- och högskoleutbildningar, forskarutbildningen och även inom den informella utbildningen och i arbetet med unga. Parlamentet anser att främjandet av positiva kvinnliga förebilder även innebär att man gör satsningar för att betona de framsteg som gjorts av kvinnor genom historien och i modern tid inom vetenskap och teknik, företagande och av kvinnor i beslutsfattande ställningar. Sådana satsningar kan t.ex. innebära att man har ett särskilt fokus på internationella kvinnodagen, vetenskapsveckor, och att man använder sig av bästa befintliga praxis från medlemsstaterna och övriga världen.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och relevanta aktörer att stärka initiativ och program som uppmuntrar kvinnor att fortsätta sina karriärer inom vetenskapen och akademin, t.ex. olika coachnings- och nätverksprogram, och att stödja särskilt unga kvinnliga forskares deltagande i forskningsprogram och vid bidragsansökningar samt att både stödja de kvinnliga forskarnas individuella karriärer och avancemang till de högsta nivåerna. Parlamentet anser att kvinnor även bör uppmuntras att söka beslutsfattande befattningar, samtidigt som alla former av hinder som försvårar eller omöjliggör ansökningar måste motverkas.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vid utarbetandet av jämställdhetsstrategier för högskoleutbildningar ägna särskild uppmärksamhet åt kvinnor som utsätts för diskriminering på flera grunder, såsom hbti-kvinnor, kvinnor med funktionsnedsättning, kvinnor med minoritetsbakgrund eller invandrarbakgrund, flyktingar och kvinnliga anhörigvårdare.

16.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram effektiva och attraktiva läroplaner för vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik och undervisningsmetoder för att upprätthålla kvinnors intresse för vetenskap, samt att värdesätta och investera i lärare som pådrivande krafter för kulturförändringar, då de har potential att främja flickors fortsatta deltagande i vetenskapliga ämnen i skolan.

17.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att erkänna den potential som god yrkesvägledning och en engagerad undervisning har för att uppmuntra flickor att läsa vidare på universitetet inom ämnen som vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

Balans mellan yrkes- och privatliv

18.  Europaparlamentet understryker att behovet att framgångsrikt kunna förena yrkes- och familjeförpliktelserna ofta utgör ett stort hinder, som specifikt drabbar kvinnors avancemang inom vetenskapen och akademin, och att det är en av de främsta anledningarna till att de hoppar av sådana karriärer.

19.  Europaparlamentet efterlyser flexiblare arbetsvillkor för både manliga och kvinnliga forskare så att de kan förena arbetsliv med familjeliv, och vill att löneklyftan mellan könen elimineras så att jämställdhet uppnås.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna, forskningsfinansierande organisationer och andra berörda aktörer att utforma program som aktivt uppmuntrar kvinnor att fortsätta sina karriärer efter att de varit mamma- eller föräldralediga samt att tillhandahålla finansiering för återinträdesprogram, vilka bör skräddarsys efter de behov som varje institution har och inkludera den utbildning som behövs för att hålla sig uppdaterad om den vetenskapliga utvecklingen, samt att tillåta mer flexibilitet i kvinnors vetenskapliga produktion efter att de fött eller adopterat barn samt tillhandahålla lämplig barnomsorg, som även främjar mäns integrering i familjelivet. Dessa åtgärder bör även gälla forskare som innehar individuella stipendier och personal i externt finansierade forskningsprojekt.

21.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och regionerna att arbeta för att utveckla familjevänliga universitet och forskningsinstitut.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att erkänna behovet av en tillräcklig pappaledighet och föräldrapenning så att män har råd att ta ut ledighet för vård av barn och för att motverka normen att kvinnan är den förälder som ska göra ett uppehåll i karriären och undanröja hinder som gör att kvinnor inte fortsätter sina karriärer inom vetenskapen och akademin.

Institutionella förändringar och projekt

23.  Europaparlamentet noterar att, förutom att uppmuntra kvinnor till individuella karriärer, behövs även institutionella förändringar för att undanröja jämställdhetshinder, i synnerhet vad gäller vertikal segregation och kvinnors deltagande i beslutsfattande kommittéer.

24.  Europaparlamentet betonar behovet av institutionellt deltagande för att stödja och uppmuntra dessa förändringar genom att införa nya standarder, ta itu med nya frågor som uppstår och övervaka framsteg så att kvinnliga forskare kan dra nytta av den information som finns tillgänglig, och samtidigt aktivt bidra till det europeiska området för forskningsverksamhet.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en rekommendation till medlemsstaterna med gemensamma riktlinjer för institutionella förändringar för att främja jämställdhet mellan könen inom universitet och forskningsinstitut.

26.  Europaparlamentet anser att den information som finns tillgänglig om könsfördelning och kvinnliga forskares ställning i medlemsstaterna måste systematiseras för att främja jämställdhet i samtliga offentliga och privata forskningsinstitutioner. Parlamentet anser att det behövs samsyn om vidare åtgärder för att uppmuntra projekt som rör kvinnliga forskare.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera sin samordning i fråga om jämställdhetsinitiativ inom det europeiska området för forskningsverksamhet och att öka medvetenheten bland berörda aktörer och erbjuda dem relevant utbildning om betydelsen av jämställdhetsinitiativ inom vetenskapen och akademin. Parlamentet betonar behovet av åtgärder för att uppmuntra verklig jämställdhet vad gäller en akademisk och vetenskaplig karriärutveckling.

28.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen finansierar upprättandet av jämställdhetsplaner genom olika projekt inom det sjunde ramprogrammet och Horisont 2020, och välkomnar också kommissionens och Europeiska jämställdhetsinstitutets gemensamma projekt att skapa ett online-verktyg för jämställdhetsplaner som ett sätt att identifiera och dela bästa praxis med relevanta aktörer. Parlamentet understryker att föreslagen bästa praxis bör beakta universitetens och forskningsinstitutionernas oberoende och deras varierande organisationsstrukturer i medlemsstaterna.

29.  Europaparlamentet ber medlemsstaterna att delta i partnerskap med olika forskningsinstitutioner och universitet för att främja könsrelaterade kulturella och institutionella förändringar.

30.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med akademiska institutioner för att tillhandahålla stöd och fler möjligheter för karriärutveckling vid vissa centrala övergångsskeden som t.ex. mellan doktorand-, postdoktorand- och lektorstjänster.

31.  Europaparlamentet betonar behovet av att fullt ut integrera jämställdhetsperspektivet inom forskningen och en jämn könsfördelning i deltagandet inom Horisont 2020. Detta kommer att kräva förnyade insatser för att integrera jämställdhetsperspektivet i utformningen och genomförandet av nästa arbetsprogram. Parlamentet välkomnar att en rådgivande grupp för jämställdhet inrättats inom Horisont 2020. Parlamentet är av den fasta övertygelsen att målen i Horisont 2020 endast kommer att kunna uppfyllas om de kvinnliga forskarna deltar fullt ut.

32.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med akademiska institutioner för att på ett proaktivt sätt uppmuntra kvinnor att söka tjänster och se till att kvinnor finns representerade i intervjupaneler där så är möjligt.

33.  Europaparlamentet är av den fasta övertygelsen att jämställdhetsperspektivet utgör en källa till mervärde för forskningen och genererar en avkastning på investerat kapital. Parlamentet understryker att jämställdhetsanalyser kan främja innovation och tvärvetenskapligt samarbete inom vetenskap och teknik.

Vidare åtgärder

34.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa incitament för forskningsinstitutioner och universitet att införa och tillämpa jämställdhetsplaner så att ett könsperspektiv införs i deras nationella forskningsprogram för att undanröja rättsliga och andra hinder som rör rekrytering, kvarhållande och karriärutveckling för kvinnliga forskare och så att övergripande strategier för strukturanpassning genomförs i syfte att rätta till de brister som idag finns inom forskningsinstitutioner och forskningsprogram.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta itu med den ojämna könsfördelningen i beslutsprocesser och inom de organ som ansvarar för rekrytering och befordran av forskare, och att överväga att se upprättandet av jämställdhetsplaner som en förutsättning för att få tillgång till offentlig finansiering inom forskningen, vetenskapen och akademin, särskilt genom att uppmuntra forskningsinstitutioner och vetenskapliga institut att utarbeta rapporter om deras ansträngningar att integrera kvinnliga forskare och genom att säkerställa öppna och transparenta förfaranden vid rekrytering och befordran.

36.  Europaparlamentet erkänner att jämställdhetsstrategier inom den högre utbildningen även måste ta upp frågan om könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utarbeta strategier för att ta itu med könsrelaterat våld vid universitet och högskolor, bland annat för att öka medvetenheten, underlätta tillgången till rättslig prövning för de kvinnor som drabbas samt att engagera manliga studenter, akademiker och personal i kampen mot våldet.

37.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att uppmuntra arbetsgivare att vidta åtgärder för att bekämpa alla former av mobbning på arbetsplatsen som drabbar kvinnor, då de kan leda till att offren ger upp och till sist säger upp sig.

38.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att underlätta den regelbundna kontakten mellan ländernas utbildnings-, forsknings- och jämställdhetsministrar, eller deras motsvarigheter, för att utarbeta nationella politiska insatser som uppmuntrar och stödjer kvinnor inom forskningen och akademin.

39.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att involvera medierna och den privata sektorn i arbetet med att undanröja könsstereotyper och att främja ömsesidig respekt. Parlamentet understryker den roll som medierna har när det gäller att upprätthålla eller motverka könsstereotyper och den potential medierna har för att proaktivt främja förebilder för kvinnor och flickor, något som bör uppmuntras.

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska jämställdhetsinstitutet att fortsätta utveckla befintliga metoder för att bibehålla könsuppdelad statistik för all akademisk och vetenskaplig verksamhet för att komplettera personalstatistik och ta fram meningsfulla indikatorer för att mäta institutionella förändringsprocesser, både nationellt och inom det europeiska området för forskningsverksamhet.

41.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, akademin och alla relevanta aktörer att införa specialiserade utbildningsprogram, särskilt inom högre utbildning, för att framhålla betydelsen av jämställdhet.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ständigt tillämpa en jämn könsfördelning i budgetarbetet för alla program och åtgärder som tillhandahåller finansiering inom vetenskapen, akademin och forskningen, och att ta fram riktlinjer och metoder för att övervaka och bedöma hur jämställdhetsperspektivet inkluderas inom dessa områden.

43.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fram statistiska mått för att övervaka vart kvinnor tar vägen när de lämnar den akademiska världen så att akademiska institutioners och regeringars beslutsfattande kan bli bättre inom närliggande områden.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att ge akademiska institutioner som vidtagit åtgärder för att ta itu med den bristande jämställdheten ett positivt erkännande.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införliva jämställdhetsperspektivet i vetenskapligt och tekniskt innehåll för att få ett slut på subtila former av diskriminering med hjälp av incitament som beaktar kön och genus inom forskning och utveckling.

Delaktighet

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja nätverk för kvinnliga forskare på nationell, regional och europeisk nivå.

47.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att överväga att införa system för mentorskap med särskilt fokus på att uppmuntra kvinnor att ansöka om finansieringsbidrag, befordran eller andra möjligheter samt att stödja dem under denna process.

48.  Europaparlamentet upprepar vikten av att garantera att fler kvinnor deltar i beslutsfattandet och att garantera en jämn könsfördelning i utvärderingspaneler, urvalskommittéer och alla övriga relevanta kommittéer samt utsedda paneler och kommittéer som fattar beslut om rekrytering, finansiering, forskningsprogram och publicering. Parlamentet anser att forskningsinstitutioner och universitet bör uppmuntras att införa mål för kvinnors deltagande i sådana organ. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att utgå från kommissionens förslag till direktiv om en jämnare fördelning mellan män och kvinnor bland icke verkställande styrelseledamöter i börsnoterade företag och därmed sammanhängande åtgärder(6) för att föreslå liknande lagstiftningsåtgärder vad gäller beslutsfattande poster för kvinnor i universitets- och forskarvärlden.

49.  Europaparlamentet uppmanar rådet att under det luxemburgska ordförandeskapet anta slutsatser om jämställdhet inom forskning för att garantera att fler kvinnor finns representerade och deltar i beslutsfattandet på forskningsområdet.

50.  Europaparlamentet vill att parlamentet ska införa ett pris för kvinnor och vetenskap i Europa som ska tilldelas arbetsgivare (företag, institutioner eller myndigheter) som är ledande i att främja kvinnor inom akademiska och vetenskapliga kretsar, stödja kvinnliga chefer och garantera lika lön.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att med hjälp av informationskampanjer främja de system och program som syftar till att öka kvinnors deltagande inom den vetenskapliga forskningen.

o
o   o

52.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar.

(1) EUT L 204, 26.7.2006, s. 23.
(2) Antagna texter, P8_TA(2015)0050.
(3) Antagna texter, P7_TA(2013)0499.
(4) EUT C 279E, 19.11.2009, s. 40.
(5) EGT C 309, 27.10.2000, s. 57.
(6) COM(2012)0614.

Rättsligt meddelande