Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2061(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0244/2015

Ingivna texter :

A8-0244/2015

Debatter :

Omröstningar :

PV 09/09/2015 - 8.17
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0313

Antagna texter
PDF 185kWORD 311k
Onsdagen den 9 september 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
EES-Schweiz: Hinder för det fullständiga genomförandet av den inre marknaden
P8_TA(2015)0313A8-0244/2015

Europaparlamentets resolution av den 9 september 2015 om EES-Schweiz: Hinder för det fullständiga genomförandet av den inre marknaden (2015/2061(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av frihandelsavtalet av den 22 juli 1972 mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet,

–  med beaktande av avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer, särskilt bilaga I om fri rörlighet för personer och bilaga III om erkännande av yrkeskvalifikationer,

–  med beaktande av avtalet av den 25 juni 2009 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om underlättande av kontroller och formaliteter vid godstransporter samt säkerhetsrelaterade tullåtgärder,

–  med beaktande av avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning om överensstämmelse,

–  med beaktande av avtalet av den 21 juni 1999 mellan Europeiska gemenskapen och Schweiziska edsförbundet om vissa aspekter rörande offentlig upphandling,

–  med beaktande av protokollet av den 27 maj 2008 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer angående Republiken Bulgariens och Rumäniens deltagande som avtalsslutande parter till följd av deras anslutning till Europeiska unionen,

–  med beaktande av protokollet av den 26 oktober 2004 till avtalet mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Schweiziska edsförbundet, å andra sidan, om fri rörlighet för personer angående Republiken Tjeckiens, Republiken Estlands, Republiken Cyperns, Republiken Lettlands, Republiken Litauens, Republiken Ungerns, Republiken Maltas, Republiken Polens, Republiken Sloveniens och Republiken Slovakiens deltagande som avtalsslutande parter, till följd av deras anslutning till Europeiska unionen,

–  med beaktande av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden(1),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/55/EU av den 20 november 2013 om erkännande av yrkeskvalifikationer(2),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 september 2010 om EES-Schweiz: hinder för det fullständiga genomförandet av den inre marknaden(3),

–  med beaktande av sin resolution av den 16 januari 2014 om 2012 års framstegsrapport om Island och utsikterna efter valet(4),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2015 om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2015(5),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 21 mars 2014,

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 16 december 2014 om en homogen utvidgad inre marknad och om EU:s förbindelser med västeuropeiska länder utanför EU,

–  med beaktande av de slutsatser som antogs av EES-rådet vid dess 42:a möte den 19 november 2014,

–  med beaktande av arbetsdokumentet av den 7 december 2012 från kommissionens avdelningar om en översyn av EEA:s funktionssätt, A review of the functioning of the European Economic Area (SWD(2012)0425),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 november 2012 EU:s förbindelser med Andorra, Monaco och San Marino: Valmöjligheter för en närmare integration med EU (COM(2012)0680),

–  med beaktande av kommissionens rapport av den 18 november 2013 om EU:s förbindelser med Furstendömet Andorra, Furstendömet Monaco och Republiken San Marino: valmöjligheter för deras deltagande i den inre marknaden,

–  med beaktande av EES gemensamma parlamentarikerkommittés rapport om årsrapporten om hur EES-avtalet fungerade under 2013,

–  med beaktande av EES gemensamma parlamentarikerkommittés resolution av den 30 maj 2013 om EES framtid och EU:s förbindelser med de små länderna och Schweiz,

–  med beaktande av EES gemensamma parlamentarikerkommittés resolution av den 26 mars 2014 om styrning av den inre marknaden,

–  med beaktande av EES gemensamma parlamentarikerkommittés resolution av den 17 mars 2015 om industripolitiken i Europa,

–  med beaktande av EES gemensamma parlamentarikerkommittés resolution av den 17 mars 2015 om det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar och dess eventuella konsekvenser för EES- och Eftastaterna,

–  med beaktande av den schweiziska utrikespolitiska rapporten av den 14 januari 2015,

–  med beaktande av uppgifterna om EES- och Eftastaterna i den 35:e resultattavlan för den inre marknaden,

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 217, som ger unionen rätt att ingå internationella avtal,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0244/2015), och av följande skäl:

A.  De fyra medlemsstaterna i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) (Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz) är viktiga handelspartner till Europeiska unionen. Om man ser till volymen är Schweiz och Norge den fjärde respektive femte största handelspartnern för EU.

B.  Förbindelserna mellan EU och tre av Eftastaterna (Island, Liechtenstein och Norge) grundas på Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), som möjliggör deltagande i den inre marknaden. EES-avtalet förvaltas och övervakas inom en mycket institutionaliserad ram.

C.  I folkomröstningen 1992 valde Schweiz att stå utanför EES. Förbindelserna mellan Schweiz och EU bygger nu därför på över 100 sektorsspecifika avtal som säkerställer en långtgående integration.

D.  En välfungerande och ändamålsenlig inre marknad, baserad på en höggradigt konkurrenskraftig social marknadsekonomi, behövs för att stärka tillväxten och konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen så att man blåser nytt liv i den europeiska ekonomin, men lagstiftningen om den inre marknaden måste införlivas, genomföras och upprätthållas i vederbörlig ordning för att man till fullo ska kunna dra fördel av den i EU-medlemsstaterna och EES- och Eftastaterna.

Inledning

1.  Europaparlamentet anser att EES-avtalet är både en av de viktigaste faktorerna för ekonomisk tillväxt och det mest långtgående och omfattande instrumentet för att utvidga den inre marknaden till tredjeländer. Med EU:s interna utveckling i åtanke har det visat sig vara ett stabilt, effektivt och välfungerande avtal som säkerställer den inre marknadens integritet också på lång sikt.

2.  Europaparlamentet framhåller att de starka förbindelserna mellan EU, EES- och Eftastaterna och Schweiz inte bara medför ekonomisk integration och utvidgning av den inre marknaden, utan även bidrar till stabilitet och välstånd till gagn för alla medborgare och företag, inklusive små och medelstora företag. Parlamentet understryker vikten av att säkerställa en välfungerande inre marknad för att skapa lika villkor och nya arbetstillfällen.

Genomförande av inremarknadslagstiftningen: EES- och Eftastaterna

3.  Europaparlamentet noterar med oro att det nuvarande genomsnittliga införlivandeunderskottet enligt uppgifterna om EES- och Eftastaterna i resultattavlan för den inre marknaden har ökat i de tre Eftastaterna till 2,0 procent från 1,9 procent i juli 2014.

4.  Europaparlamentet välkomnar de avsevärda ansträngningar som gjorts för att påskynda införlivandet av det relevanta EU-regelverket i EES-avtalet samt det nyliga avtalet om principerna för införlivande av EU-förordningarna om inrättande av europeiska tillsynsmyndigheter på området för finansiella tjänster med EES-avtalet.

5.  Europaparlamentet påminner om att EES- och Eftastaterna deltar i många EU-program och EU-byråer samt i praktiskt samarbete, t.ex. genom informationssystemet för den inre marknaden och Solvit, och bidrar till EU:s sammanhållning genom EES och de finansiella mekanismerna för Norge. Parlamentet anser att detta samarbete bidrar till en effektiv utvidgad inre marknad. EES- och Eftastaterna uppmuntras att vidareutveckla förebyggande verktyg och åtgärder mot eventuella hot för att säkerställa en välfungerande inre energimarknad.

6.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att EES- och Eftastaterna skyndsamt och så parallellt som möjligt genomför den relevanta inremarknadslagstiftningen, och att denna process skulle kunna främjas och påskyndas ytterligare.

7.  Europaparlamentet betonar att eftersläpningen med rättsaker som ännu inte införlivats fortfarande är ett problem, och uppmanar därför eftertryckligen EES- och Eftastaterna att i nära samarbete med EU intensifiera sina insatser för att upprätthålla den inre marknadens integritet.

8.  Europaparlamentet konstaterar att det krävs förhandsgodkännande från samtliga EES- och Eftastater med avseende på frågan om EES-relevans och inser att det kan behövas tekniska anpassningar före ett införlivande, men är samtidigt oroat över att det stora antalet begäranden om anpassningar och undantag medför förseningar och eventuellt en fragmentering av den inre marknaden. Parlamentet uppmanar med kraft dessa länder att åtgärda detta problem och samarbeta nära med EU för att se till att lika villkor råder på den utvidgade inre marknaden.

9.  Europaparlamentet påpekar att EU sedan EES-avtalet undertecknades i högre grad har använt sig av byråer. Parlamentet välkomnar att EES- och Eftastaterna deltar i driften av dessa byråer. EES- och Eftastaterna samt kommissionen uppmanas att fortsatt förbättra detta samarbete och deltagande.

10.  Europaparlamentet påminner om att ett omfattande frihandels- och investeringsavtal för närvarande håller på att förhandlas fram mellan EU och Förenta staterna. Parlamentet betonar att EES- och Eftastaterna genom EES-avtalet tillämpar bestämmelserna om den inre marknaden och att de eventuella konsekvenserna för den inre marknaden av ett framgångsrikt partnerskap för handel och investeringar förmodligen också skulle påverka EES- och Eftastaterna. Parlamentet understryker också att det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar inte får leda till nya handelshinder mellan EU och EES- och Eftastaterna.

Furstendömet Liechtenstein

11.  Europaparlamentet är oroat över att Liechtenstein ökat sitt införlivandeunderskott från 0,7 procent till 1,2 procent. Parlamentet är även oroat över att landets lagstiftning om inrese- och uppehållstillstånd för vissa familjemedlemmar till EES-medborgare och begränsningarna för EES-medborgare bosatta i Liechtenstein med avseende på arbete i andra EES-stater – vilka enligt Liechtenstein bygger på ett särskilt kvotsystem i EES-avtalet – inte tycks vara helt förenliga med gällande EES-lagstiftning.

Republiken Island

12.  Europaparlamentet noterar skrivelsen av den 12 mars 2015 från Islands regering om landets status som kandidatland för EU-medlemskap och uppmanar eftertryckligen Island att öka ansträngningarna att fullgöra sina skyldigheter enligt EES-avtalet med tanke på att landet har ett införlivandeunderskott på 2,8 procent, vilket är den högsta siffran i samtliga berörda länder. EU och Island uppmuntras att ytterligare stärka samarbetet bland annat om katastrofberedskap i det nordatlantiska området och att anslå resurser för att ta itu med relaterade utmaningar.

Konungariket Norge

13.  Europaparlamentet välkomnar att Norge – vars förbindelser med EU har stärkts under senare år – deltar i ”Ett ledande initiativ”, som syftar till att förbättra den inre marknaden. Parlamentet konstaterar dock att införlivandeunderskottet har ökat till 2 procent, och uppmanar eftertryckligen Norge att öka sina ansträngningar i detta avseende, särskilt för att fullborda den inre marknaden för energi. Parlamentet uppmuntrar stärkt samarbete bland annat på energipolitikens område. Parlamentet påpekar att det fortfarande förekommer ökade importtullar på vissa produkter som måste granskas.

Furstendömet Andorra, Furstendömet Monaco och Republiken San Marino

14.  Europaparlamentet konstaterar att närmare förbindelser skulle kunna gynna alla berörda parter, i synnerhet på regional och lokal nivå i angränsande EU-regioner, och välkomnar därför inledandet av förhandlingar om associeringsavtal som ett betydande steg i rätt riktning när det gäller ländernas deltagande i den inre marknaden och eventuellt även andra områden, samtidigt som det är viktigt att ta hänsyn till dessa länders respektive särdrag.

Genomförande av inremarknadslagstiftningen: Schweiziska edsförbundet

15.  Europaparlamentet lovordar de starka och blomstrande förbindelser som EU genomgående haft med Schweiz i många år och som under de gångna årtiondena bidragit till fred, välstånd och tillväxt i Europa. Parlamentet är övertygat om att dessa förbindelser kan fördjupas, till gagn för båda parter, genom att man gör en omfattande översyn av de sektorsspecifika avtalen i full överensstämmelse med EU:s grundläggande principer, så att de många gemensamma dragen och intressena kan byggas ut ytterligare.

16.  Europaparlamentet välkomnar i detta sammanhang att man i maj 2014 inledde förhandlingar om en institutionell ram som förutsättning för vidareutveckling av den bilaterala strategin. Utan ett sådant ramavtal kommer inga ytterligare avtal om schweiziskt deltagande i den inre marknaden att ingås. Den schweiziska regeringen uppmanas med kraft att öka sina ansträngningar att föra förhandlingarna om de återstående frågorna framåt.

17.  Europaparlamentet noterar resultatet av folkinitiativet mot massinvandring av den 9 februari 2014 samt de beslut som det schweiziska förbundsrådet fattade den 11 februari 2015 med avseende på sitt genomförande av ett förslag till lag för införlivande och nya kompletterande åtgärder. Parlamentet påpekar att detta går stick i stäv med de skyldigheter som följer av avtalet om fri rörlighet för personer och förväntar sig att Schweiz ska respektera dessa skyldigheter. Frågan om migrerande tredjelandsmedborgare bör inte blandas ihop med den fria rörlighet för personer som fastställs i fördragen. Parlamentet betonar att de unilaterala åtgärder som Schweiz har infört för att förhindra diskriminering av kroatiska medborgare inte kan ersätta ratificeringen av det protokoll som utvidgar avtalet om fri rörlighet för personer till att även omfatta Kroatien. Ratificeringen av detta protokoll skulle leda till att Schweiz fortsatt kan delta i programmet Horisont 2020, och att deltagandet kan utvidgas efter 2016 för att främja forskares tillgång till Horisont 2020-finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med Schweiz och medlemsstaterna för att nå en tillfredsställande lösning som respekterar bestämmelserna i de berörda avtalen och samtidigt efterlever rättsstatsprincipen.

18.  Europaparlamentet upprepar att den fria rörligheten för personer är en av de grundläggande friheterna och en hörnsten för den inre marknaden och att den alltid har varit en nödvändig del av och förutsättning för den bilaterala strategin mellan EU och Schweiz. Därför ställer sig parlamentet till fullo bakom att EU i juli 2014 avslog de schweiziska myndigheternas begäran om en omförhandling av avtalet om fri rörlighet för personer som skulle ha syftat till att införa kvoter eller ett system för nationellt företräde. Parlamentet är oroat över rapporterna om den praxis hos vissa företag och i vissa kantoner som innebär att man tillämpar ett system för nationellt företräde, och påminner om att sådan praxis inte är förenlig med avtalet om fri rörlighet.

19.  Parlamentet konstaterar att de begränsningar av den fria rörligheten för personer som krävs till följd av folkomröstningen i Schweiz riskerar att skapa obalans och undergräva EU-medlemsstaternas fördelar med avtalen.

20.  Efter det att förhandlingarna om Schweiz deltagande i programmet Erasmus+ avbrutits har Schweiz infört en övergångslösning. Europaparlamentet oroar sig över att dessa åtgärder sannolikt kommer att påverka rörligheten mellan EU och Schweiz inom den högre utbildningen. Parlamentet uppmanar Schweiz och EU att göra allt för att uppfylla de fastställda villkoren för deras deltagande i programmet Erasmus+, i syfte att garantera ömsesidigheten i utbytena och inte straffa de unga generationerna.

21.  Europaparlamentet efterlyser fortsatt tillämpning av nuvarande praxis, som innebär att taxiföretag från EU-medlemsstaterna utan begränsningar kan tillhandahålla tjänster i Schweiz. Denna praxis är till ömsesidig nytta och bidrar sedan länge till den ekonomiska utvecklingen i de schweiziska gränsområdena.

22.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att närmare undersöka de konsekvenser som schweiziska jordbrukares markförvärv och arrendeavtal får för EU:s gränsområden.

23.  Europaparlamentet beklagar att Schweiz i samband med avtalet om fri rörlighet för personer har infört unilaterala kompletterande åtgärder och därefter konsoliderat dessa, bl.a. i form av avgifter för att täcka administrativa kostnader, krav på bankgarantier eller en kombination av sådana åtgärder, eftersom de allvarligt hämmar tillhandahållandet av tjänster i Schweiz enligt avtalet, särskilt för små och medelstora företag. Schweiz uppmanas därför att revidera dessa åtgärder så att de görs förenliga med avtalet om fri rörlighet.

24.  Europaparlamentet anser att genomförandet av direktiv 2005/36/EG om erkännande av yrkeskvalifikationer skedde mycket sent, närmare bestämt 2013, och efterlyser en skyndsam integrering av direktiv 2013/55/EU i bilagan till avtalet om fri rörlighet. Parlamentet förväntar sig att Schweiz kommer att finna sätt att se till att avtalet gäller även framöver. Bilaga II till avtalet om fri rörlighet för personer uppdaterades nyligen i syfte att möjliggöra en mer effektiv samordning av EU:s och Schweiz sociala trygghetssystem. Parlamentet uppmanar Schweiz att fortsätta tillämpa unionslagstiftningen enligt kraven.

25.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt med ömsesidighet och rättvisa mellan EES och Schweiz när det gäller deras utnyttjande av den inre marknaden.

26.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtiden, för de EU-områden som gränsar till Schweiz, bedöma alla konsekvenser av att nya bestämmelser införs, såsom den nyligen gjorda ändring av artikel 561 i kommissionens förordning (EEG) nr 2454/93 om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen, genom vilken det införs strikta begränsningar vad avser att anställda som är bosatta inom EU:s tullområde för privat bruk använder ett tjänstefordon som är registrerat i ett tredjeland.

27.  Europaparlamentet konstaterar att samarbetet inom ramen för avtalet om ömsesidigt erkännande i samband med bedömning av överensstämmelse på det stora hela fungerar tillfredsställande, men anser att det skulle kunna fungera betydligt bättre om Schweiz åtog sig att kontinuerligt uppdatera det i linje med den fortlöpande utvecklingen av EU:s regelverk.

28.  Europaparlamentet kräver att hindren för gränsöverskridande rörlighet i yrkeslivet ska undanröjas, så att den inre marknaden kan fördjupas. I detta syfte insisterar parlamentet på vikten av att främja språkinlärningen och bättre informera arbetstagare och ge dem praktiskt stöd när de söker arbete, särskilt med hjälp av Eures-nätverket, i Schweiz och i alla EES-länder. Det är glädjande att Schweiz aktivt deltar i verksamheten inom Eures-nätverket, särskilt i gränsregionerna. Parlamentet uppmanar Schweiz att fortsätta med att utveckla sina Eures-tjänster, både landsövergripande och gränsöverskridande, i överensstämmelse med den aktuella Eures-förordningen, i syfte att öka arbetstagarnas rörlighet och skapa en verkligt integrerad arbetsmarknad mellan EU och Schweiz. För att öka rörligheten för arbetstagare uppmuntrar parlamentet också att man identifierar en bred uppsättning av framväxande branscher och nyckelsektorer för tillväxt, som EES-länderna, Schweiz och medlemsstaterna bör koncentrera sig på när de utvecklar sin kunskapsbas, så att färdigheter och kvalifikationer bättre kan matchas mot tillgång och efterfrågan.

o
o   o

29.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 376, 27.12.2006, s. 36.
(2)EUT L 354, 28.12.2013, s. 132.
(3)EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 18.
(4) Antagna texter, P7_TA(2014)0041.
(5) Antagna texter, P8_TA(2015)0069.

Rättsligt meddelande