Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2840(RSP)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :

Ingivna texter :

RC-B8-0856/2015

Debatter :

PV 10/09/2015 - 5.3
CRE 10/09/2015 - 5.3

Omröstningar :

PV 10/09/2015 - 8.3
CRE 10/09/2015 - 8.3

Antagna texter :

P8_TA(2015)0316

Antagna texter
PDF 184kWORD 309k
Torsdagen den 10 september 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Azerbajdzjan
P8_TA(2015)0316RC-B8-0856/2015

Europaparlamentets resolution av den 10 september 2015 om Azerbajdzjan (2015/2840(RSP))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sina tidigare resolutioner om Azerbajdzjan, särskilt resolutionerna om situationen för mänskliga rättigheter och rättsstaten,

–  med beaktande av de etablerade förbindelserna mellan EU och Azerbajdzjan, som existerar sedan 1999 och tar sig uttryck i genomförandet av handlingsplanen för den europeiska grannskapspolitiken, inrättandet av det östliga partnerskapet, förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Azerbajdzjan och Azerbajdzjans deltagande i Euronests parlamentariska församling,

–  med beaktande av lägesrapporten för 2014 om den europeiska grannskapspolitiken avseende Azerbajdzjan av den 25 mars 2015 (SWD(2015)0064),

–  med beaktande av handlingsplanen EU–Azerbajdzjan inom ramen för den europeiska grannskapspolitiken,

–  med beaktande av de synpunkter som Europeiska rådets ordförande Donald Tusk framförde den 22 juli 2015 efter sitt möte med Azerbajdzjans president Ilham Aliyev,

–  med beaktande av det besök som Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter gjorde i Baku den 23–26 februari 2015,

–  med beaktande av uttalandet av den 8 september 2015 från FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Zeid Ra’ad Al Hussein, där han fördömde de pågående tillslagen mot det civila samhället och oberoende krafter i Azerbajdzjan,

–  med beaktande av uttalandena från kommissionens vice ordförande/den höga representanten Federica Mogherini och från kommissionsledamot Johannes Hahn, om att ledande journalister och människorättsförsvarare på senaste tiden frihetsberövats, satts i fängelse, dömts och mördats i Azerbajdzjan,

–  med beaktande av EU:s uttalande av den 19 augusti 2015 om mänskliga rättigheter i Azerbajdzjan vid det 1064:e särskilda mötet i Wien för OSSE:s ständiga råd,

–  med beaktande av uttalandena på senaste tiden från Europarådets generalsekreterare Thorbjørn Jagland om fallet Khadija Ismayilova, fallen med direktören för Azerbajdzjans institut för fred och demokrati, Leyla Yunus och hennes make Arif Yunus, och om mordet på den Azerbajdzjanske journalisten Rasim Aliyev,

–  med beaktande av Helsingforsdeklarationen som antagits av OSSE:s parlamentariska församling vid dess årliga session mellan den 5 och 9 juli 2015, där det fördömdes att journalister och människorättsförsvarare fortfarande förföljs och sätts i fängelse på politiskt motiverade grunder i ett flertal stater som deltar i OSSE, samt uttrycktes oro över att skatte- och administrativ lagstiftning fortsatt missbrukas för att berättiga till sådana handlingar.

–  med beaktande av resolutionen av den 23 juni 2015 från Europarådets parlamentariska församling om hur de demokratiska institutionerna fungerar i Azerbajdzjan,

–  med beaktande av uttalandet av den 15 december 2014 från Europarådets Venedigkommission, enligt vilket den senaste ändringen av Azerbajdzjans lag om icke-statliga organisationer ytterligare kringskär dessa organisationers verksamhetsmöjligheter i Azerbajdzjan,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och av rådets slutsatser av den 23 juni 2014 på tioårsdagen efter antagandet av dessa riktlinjer,

–  med beaktande av FN:s förklaring om försvarare av de mänskliga rättigheterna, som antogs av FN:s generalförsamling den 9 december 1998,

–  med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Den allmänna situationen för de mänskliga rättigheterna har under de senaste åren hela tiden blivit sämre i Azerbajdzjan. Det blir allt vanligare med skrämseltaktik, förtryck och med att brottsåtal i allt högre grad tillämpas mot ledare för icke-statliga organisationer, människorättsförsvarare, journalister och andra företrädare för det civila samhället.

B.  Den prisbelönta undersökande journalisten för RFE/RL, Khadija Ismayilova, dömdes till sju och ett halvt års fängelse, utgående från påstådda anklagelser för förskingring och skattesmitning, efter det att hon offentliggjort ett flertal berättelser om korruption i presidentens familj. Människorättsförsvararna Leyla och Arif Yunus dömdes till åtta och ett halvt respektive sju års fängelse efter att ha anklagats för bedrägeri och skattesmitning i en rättegång som inte på långt när motsvarade internationella normer. Den välkände människorättsaktivisten Rasul Jafarov och den högt ansedda människorättsadvokaten Intigam Aliyev dömdes efter liknande anklagelser vid rättegångar där det bröts mot reglerna för korrekt rättsförfarande, och nu avtjänar de fängelsestraff på sex år och tre månader respektive sju och ett halvt år. Många andra framträdande medlemmar av det civila samhället i Azerbajdzjan sitter kvar i fängelse, bland annat när Anar Mammadli, Rauf Mirkadirov, Ömar Mammadov, Tofiq Yaqublu, Ilgar Mammadov, Nijat Aliyev, Araz Guliyev, Parviz Hashimli, Seymur Hezi, Hilal Mammadov och Taleh Khasmammadov, och vissa av dessa fångars hälsotillstånd genomgår en stadig försämring.

C.  Innan Leyla Yunus och Rasul Jafarov själva blev gripna ledde de en framträdande grupp av människorättsförsvarare och människorättsexperter i Azerbajdzjan, som tog fram en förteckning på inemot hundra azerbajdzjaner, som kommer i fråga för den definition av begreppet politisk fånge som antogs av Europarådet 2012.

D.  Journalister och ledare för det civila samhället utsätts för fortgående skrämseltaktik och trakasserier, bland annat direktören för Meydan TV, Emin Milli, som blivit mordhotad och vars familjemedlemmar gripits på falska anklagelser, liksom också journalister som arbetar för Meydan TV i Azerbajdzjan. Människorättsförsvararen Emin Huseynov, som grundade Institutet för reportrars frihet och säkerhet, sökte sin tillflykt till Schweiz, efter det att han ställts inför falska anklagelser och fråntagits sitt azerbajdzjanska medborgarskap.

E.  Åtskilligt många fler journalister och aktivister inom det civila samhället står åtalade inför domstol, utsätts för reseförbud och restriktioner för sin rörelsefrihet i samband med verksamhet för de mänskliga rättigheterna och regeringen i Azerbajdzjan slår också ned på oberoende grupper med hjälp av restriktiva nya lagar med föreskrifter för icke-statliga organisationer. Till följd av dessa lagar har många grupper i själva verket blivit tvungna att lägga ned sin verksamhet, efter att deras bankkonton frysts eller deras källor till finansiering blockerats, sedan regeringen vägrat godkänna nya bidrag från utländska givarorganisationer.

F.  Fredliga demonstrationer har i praktiken varit förbjudna i centrala Baku sedan 2006 och nyligen har det införts nya skärpta böter och längre perioder av administrativt frihetsberövande för personer som anordnar eller deltar i offentliga sammankomster som saknar tillstånd.

G.  Ordföranden för Institutet för reportrars frihet och säkerhet, journalisten Rasim Aliyev, avled på ett sjukhus i Baku efter det att han blivit svårt misshandlad, efter att dessförinnan ha utsatts för en ständig ström av hot och skrämseltaktik till följd av att han riktat kritik mot president Aliyev via sociala medier.

H.  Azerbajdzjan är en av grundarna till det östliga partnerskapet. Företrädarna för EU och det östliga partnerskapet har vid många tillfällen bekräftat att det östliga partnerskapet bygger på en värdegemenskap och gemensamma principer om frihet, demokrati och respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, samt på rättsstatsprincipen. Azerbajdzjan avser att bygga ut och fördjupa sina förbindelser med EU i syfte att uppnå ett strategiskt partnerskap.

I.  Europeiska unionen har inte kunnat betala ut 11 av sina 13 bidrag till icke-statliga organisationer under 2014 på grund av den restriktiva lagstiftningen, och upplever fortfarande svåra begränsningar för sin förmåga att finansiera oberoende grupper och aktivister inom det civila samhället i Azerbajdzjan, och många av dem som fått bidrag från Europeiska unionen sitter antingen i fängelse, såsom människorättsadvokaten Intigam Aliyev, eller också har de flytt från landet och lagt ned sin verksamhet.

J.  OSSE:s kontor i Baku stängdes den 4 juli 2015 efter det att Azerbajdzjans myndigheter beslutat att avsluta samförståndsavtalet mellan Azerbajdzjans regering och OSSE.

K.  Organisationen Freedom House anser Azerbajdzjan som ”icke-fritt”, dess press som ”icke-fri” och dess internet som ”delvis fritt”. Ingenstans i hela Eurasien har under de senaste tio åren tillbakagången när det gäller demokratiskt styre varit så utpräglad som i Azerbajdzjan.

L.  I november 2015 ska det hållas parlamentsval i Azerbajdzjan. Europaparlamentet vägrade att sända ett valobservatörsuppdrag, eftersom det vid bedömningen ansågs att det inte fanns förutsättningar för att förrätta fria och rättvisa val och att begränsningarna för yttrande-, mötes- och föreningsfriheten gör att man inte kan åstadkomma likvärdiga möjligheter för kandidaterna eller ordna val med verklig konkurrens.

M.  Sektorssamarbetet är till ömsesidig nytta, framför allt inom energisektorn. Azerbajdzjan kan bli en av EU:s viktigaste handelspartner.

1.  Europaparlamentet uttrycker sin allvarliga oro över att situationen för de mänskliga rättigheterna fortsatt försämras i landet och erinrar om att EU inom sitt bilaterala samarbete fäster särskilt avseende vid mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, eftersom de är väsentliga inslag i det östliga partnerskapet och även grundpelare i internationella organisationer såsom Europarådet och OSSE, som Azerbajdzjan är medlem av.

2.  Europaparlamentet yrkar på att alla politiska fångar, människorättsförsvarare, journalister och andra aktivister inom det civila samhället omedelbart och villkorslöst ska friges, bland dem Khadija Ismayilova, Leyla Yunus och Arif Yunus, Anar Mammadli, Rasul Jafarov, Intigam Aliyev, Rauf Mirkadirov, Ömar Mammadov, Tofiq Yaqublu, Nijat Aliyev, Araz Guliyev, Parviz Hashimli, Seymur Hezi, Hilal Mammadov, Taleh Khasmammadov och Ilgar Mammadov, såsom det följer av domen från den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen), och att alla åtal mot dem ska läggas ned och att de ska få tillbaka alla sina politiska och medborgerliga rättigheter och sitt rykte i offentligheten.

3.  Europaparlamentet fördömer skarpt det aldrig förr skådade förtrycket av det civila samhället i Azerbajdzjan och upprepar sin djupa oro över hur det gått för sådana kolleger till de fängslade, som fortfarande befinner sig på fri fot men är föremål för brottsutredningar, mot bakgrund av rapporterna från människorättsförsvarare och från inhemska och internationella icke-statliga organisationer, där det påstås att politiska personligheter, aktivister och journalister utsatts för falska anklagelser. Parlamentet uppmanar med kraft Azerbajdzjans myndigheter att sluta upp med att selektivt inleda brottmål mot journalister, människorättsförsvarare och andra som kritiserar regeringen och sätta dem i fängelse, och att se till att alla som berövats sin frihet, också journalister och aktivister inom politiken och det civila samhället, tillförsäkras rätten till ett fullständigt korrekt rättsförfarande, framför allt rätten att anlita advokat efter eget val och att få kontakta sina familjer och att också andra normer för en rättvis rättegång gäller för dem.

4.  Europaparlamentet välkomnar att Azerbajdzjans myndigheter berett ett läkarlag från Europa möjlighet att besöka Leyla och Arif Yunus, och yrkar på att de ska friges, också av humanitära skäl. Parlamentet uppmärksammar förhållandena i fängelset för Leyla och Arif Yunus och för Intigam Aliyev, som lett till att deras hälsa allvarligt försämrats, något som kan få livshotande konsekvenser. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att låta ett läkarlag från Europa undersöka Intigam Aliyev och se till att alla fångar får ordentlig hälso- och sjukvård vid behov.

5.  Europaparlamentet yrkar på en omedelbar undersökning av omständigheterna när journalisten och ordföranden för Institutet för reportrars frihet och säkerhet, Rasim Aliyev, avled och konstaterar med oro påståendena från en grupp journalister om att Aliyev dog eftersom han inte fått lämplig vård av de läkare som tog hand om honom på sjukhuset.

6.  Europaparlamentet påminner Azerbajdzjans myndigheter att befolkningens välbefinnande, som förutsätter respekt för fri- och rättigheter, är ett viktigt inslag i hållbar ekonomisk tillväxt.

7.  Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjan att respektera och fullgöra de åtaganden landet ingått såsom medlem av Europarådet. Parlamentet uppmanar än en gång Azerbajdzjans myndigheter att rätta sig efter Europadomstolens alla domar om Azerbajdzjan. Parlamentet kräver att domen av den 16 juni 2015 och Europadomstolens alla andra domar efterlevs.

8.  Europaparlamentet uppmanar med kraft Azerbajdzjans regering att fullständigt samarbeta med och genomföra rekommendationerna från Europarådets Venedigkommission och dess kommissarie för mänskliga rättigheter, och med FN:s särskilda förfaranden i fråga om människorättsförsvarare, rätterna till föreningsfrihet och fredliga sammankomster samt yttrandefrihet och skydd mot godtyckligt frihetsberövande, för att ändra sin lagstiftning och anpassa sin praxis så att den kommer att fullständigt överensstämma med de sakkunnigas slutsatser.

9.  Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans regering att genast sluta upp med sina tillslag mot det civila samhället och arbetet för de mänskliga rättigheterna, och att se till att oberoende grupper och aktivister från det civila samhället kan fungera utan obefogade hinder eller rädsla för förföljelse, bland annat genom att upphäva lagar som ställer upp strikta begränsningar för det civila samhället, upphäva frysningen av icke-statliga gruppers och deras ledares bankkonton och låta dem få tillgång till utländsk finansiering.

10.  Europaparlamentet beklagar djupt de åtgärder som vidtagits av statsmakterna i Azerbajdzjan för att begränsa kontakterna mellan grupper från det civila samhället, ungdomsaktivister och intellektuella från Armenien och Azerbajdzjan, som är av stor vikt för att den långvariga fiendskapen mellan de två länderna ska kunna överbryggas. Parlamentet erinrar i detta hänseende om det viktiga arbete som gjorts av Leyla och Arif Yunus.

11.  Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att respektera pressfriheten och mediefriheten, både i lagstiftningen och i praktiken, samt att garantera yttrandefriheten i enlighet med internationella normer och att sluta censurera kritik av regeringen i medierna.

12.  Europaparlamentet är oerhört oroat över situationen för hbti-personer i Azerbajdzjan och fördömer skarpt den politiska hatpropaganda som riktas mot hbti-personer från högsta nivå. Parlamentet uppmanar Azerbajdzjans regering att sluta upp med att förhindra människorättsförsvarare att arbeta för hbti-personers rättigheter och med att utsätta dem för skrämseltaktik i deras arbete.

13.  Europaparlamentet understryker vikten av seriös dialog med ömsesidig respekt mellan EU och Azerbajdzjans regering, oppositionens krafter och det civila samhället.

14.  Europaparlamentet upprepar att förhandlingarna om ett avtal om strategiskt partnerskap med Azerbajdzjan omedelbart bör inställas, så länge som landets regering inte gör något konkret för att främja respekten för allmänna mänskliga rättigheter.

15.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att strikt tillämpa principen om ”mera för mera”, med särskilt fokus på situationen för människorättsförsvarare, i enlighet med EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare, rättsväsendets oberoende, demokratiska reformer och grundläggande fri- och rättigheter, samt att klart slå fast vilka konsekvenserna blir i händelse av eftersläpningar med reformarbetet. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över och, vid behov, att tillfälligt inställa all finansiering som inte har anknytning till mänskliga rättigheter, det civila samhället och samarbete i form av direkta personkontakter på gräsrotsnivå och som beviljats Azerbajdzjan via det europeiska grannskapsinstrumentet, mot bakgrund av de ovannämnda fallen där människorättsförsvarare blivit föremål för repressalier för att de dokumenterat kränkningar av de mänskliga rättigheterna i Azerbajdzjan. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ha kvar anslagen för direkta personkontakter och samarbete inom sådana områden som det civila samhället, utbildning och den akademiska världen, liksom också ungdoms- och studentutbyten.

16.  Europaparlamentet uppmanar rådet, kommissionen och vice ordföranden/den höga representanten att kraftfullt och enhälligt bemöta de tillslag som nu pågår i Azerbajdzjan, för att göra det klart att den rådande situationen är fullständigt oacceptabel och att man inte kan fortsätta som hittills, förrän regeringen friger alla som satts i fängelse på politiskt motiverade anklagelser och inställer de pågående tillslagen mot oberoende grupper inom det civila samhället.

17.  Europaparlamentet uppmanar de europeiska företag som är verksamma i Azerbajdzjan att med skärpa yrka på högt ställda normer för mänskliga rättigheter och att anta högt ställda normer för företagens sociala ansvar, varvid de bör ta hänsyn till hur deras verksamhet påverkar människorättssituationen i landet.

18.  Europaparlamentet beklagar att det inom dialogen om de mänskliga rättigheterna mellan EU och Azerbajdzjan inte gjorts några större framsteg med situationen för de mänskliga rättigheterna i landet. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att intensifiera denna dialog för att den ska bli effektiv och resultatinriktad och regelbundet rapportera till parlamentet.

19.  Europaparlamentet uppmanar EU:s myndigheter att grundligt utreda de korruptionsanklagelser mot president Aliyev och medlemmar av hans familj, som framkommit genom det arbete som gjorts av den undersökande journalisten Khadija Ismaylova.

20.  Europaparlamentet uppmanar rådet att undvika dubbla måttstockar i förbindelserna med länderna i det östliga partnerskapet och att i detta sammanhang överväga målinriktade sanktioner och viseringsförbud mot alla politiker, tjänstemän och domare som varit inblandade i den politiska förföljelsen.

21.  Europaparlamentet uppmanar Azerbajdzjans myndigheter att samarbeta med och underlätta besök av företrädare för regionala organisationer såsom Europarådet och OSSE. Parlamentet beklagar djupt och kraftfullt beslutet från Azerbajdzjans myndigheter att stänga OSSE:s kontor i Baku.

22.  Europaparlamentet konstaterar att oberoende valobservatörer, bland annat OSSE:s långvariga observationsuppdrag och nationella uppdrag, dokumenterat stora brott mot de normer som i Azerbajdzjan gäller för alla president- och parlamentsval, alltsedan och inklusive presidentvalet i oktober 2003. Parlamentet uttrycker sin allvarliga oro över huruvida det finns förutsättningar för ett fritt och rättvist val den 1 november 2015, i och med att ledare för oppositionspartierna satts i fängelse, medier och journalister inte får verka fritt och utan att utsätta för skrämseltaktik och det råder en anda av fruktan.

23.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att tills vidare avstå från valobservationsuppdrag. Europaparlamentet noterar att kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter för närvarande genomför ett uppdrag på plats, och det vore av yttersta vikt att känna till dess analys av situationen i landet.

24.  Europaparlamentet erinrar om sitt beslut att sända en delegation från parlamentet till Azerbajdzjan och betonar vikten av att delegationen sänds ut så fort som möjligt för att ta kontakt med Azerbajdzjans myndigheter om angelägna frågor, såsom mänskliga rättigheter och konflikten i Nagorno-Karabach.

25.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska utrikestjänsten, Europeiska rådet, kommissionen, Republiken Azerbajdzjans regering och parlament, Europarådet, OSSE och FN:s människorättsråd.

Rättsligt meddelande