Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2014/2214(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0279/2015

Ingivna texter :

A8-0279/2015

Debatter :

PV 27/10/2015 - 14
CRE 27/10/2015 - 14

Omröstningar :

PV 28/10/2015 - 7.9
CRE 28/10/2015 - 7.9
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0383

Antagna texter
PDF 229kWORD 353k
Onsdagen den 28 oktober 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen
P8_TA(2015)0383A8-0279/2015

Europaparlamentets resolution av den 28 oktober 2015 om EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (2014/2214(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen (COM(2014)0357) samt den tillhörande handlingsplanen och det stödjande analytiska dokumentet,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006(1) (nedan kallad förordningen om gemensamma bestämmelser),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1299/2013 av den 17 december 2013 om särskilda bestämmelser för stöd från Europeiska regionala utvecklingsfonden till målet Europeiskt territoriellt samarbete(2),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 23 oktober 2014 om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen,

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om de makroregionala strategiernas mervärde (COM(2013)0468) och de relevanta slutsatserna från rådet av den 22 oktober 2013,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 september 2014 och av kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen (COM(2014)0357) och Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen: forskning, utveckling och innovation inom små och medelstora företag (förberedande yttrande begärt av det italienska ordförandeskapet för EU),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 21 januari 2014 om EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUSAIR) (förberedande yttrande),

–  med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 26 juni 2014 om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen,

–  med beaktande av Regionkommitténs initiativbetänkande Territoriellt samarbete i Medelhavsområdet genom adriatisk-joniska makroregionen av den 11 oktober 2011,

–  med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2012 om utvecklingen av EU:s makroregionala strategier: nuvarande praxis och framtidsutsikter, särskilt i Medelhavsområdet(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande En maritim strategi för Adriatiska havet och Joniska havet (COM(2012)0713),

–  med beaktande av kommissionens rapport om styrningen av makroregionala strategier (COM(2014)0284),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 januari 2011 Regionalpolitikens bidrag till Europa 2020-strategins mål för hållbar tillväxt (COM(2011)0017),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan,

–  med beaktande av rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 om ingående på Europeiska gemenskapens vägnar av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor (Århuskonventionen),

–  med beaktande av Anconaförklaringen, som antogs vid konferensen om utveckling och säkerhet i den adriatisk-joniska regionen den 19–20 maj 2000,

–  med beaktande av den adriatisk-joniska euroregionens grundande konferens som hölls i Pula den 30 juni 2006 och av förklaringen om inledande av initiativet för att skapa en adriatisk strategi, som antogs av församlingen för den adriatisk-joniska euroregionen i Split den 22 oktober 2009,

–  med beaktande av parlamentets generaldirektorat för EU-intern politiks undersökning (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från januari 2015 om makroregionernas nya roll i det europeiska territoriella samarbetet,

–  med beaktande av parlamentets generaldirektorat för EU-intern politiks undersökning (utredningsavdelning B: struktur- och sammanhållningspolitik) från juni 2015 med en socioekonomisk analys och utvärdering av transport- och energiförbindelserna i den adriatisk-joniska regionen,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och fiskeriutskottet (A8-0279/2015), och av följande skäl:

A.  De makroregionala strategierna utgör en ny modell för flernivåstyre där målen endast kan uppnås om intressenter som representerar EU och den nationella, regionala och lokala nivån, däribland ekonomiska partner, arbetsmarknadens parter och organisationer i det civila samhället deltar, samtidigt som olika politiska principer och program kompletterar varandra. De regionala och lokala myndigheterna spelar en viktig roll för att främja demokrati, decentralisering samt ökad lokal och regional autonomi.

B.  De tidigare strategierna för Östersjöregionen respektive Donauregionen har gett konkreta fördelar för de berörda regionerna, bekräftat framgången för EU:s samarbetsmekanismer samt gett värdefull erfarenhet för utvecklingen av nya makroregionala strategier.

C.  Denna moderna form av regionalt samarbete och dess tillhörande styrningsmodell röner allt större intresse bland regionerna, på sistone särskilt i bergsregioner som Karpaterna eller Alperna, där naturliga begränsningar kräver en specifik regionalpolitik.

D.  En makroregional strategi som är en integrerad ram rörande medlemsstater och tredjeländer i en och samma geografiska region och som Europeiska rådet ställt sig bakom är en EU-strategi.

E.  Det finns stora socioekonomiska skillnader mellan de länder som är inblandade i strategin, särskilt mellan EU-medlemsstater och tredjeländer.

F.  Det ökade intresset från länder i den adriatisk-joniska regionen för samarbete och fastställande av gemensamma åtgärder för att bemöta utmaningarna genom att utnyttja potentialen i hela regionen samt dessa länders kontinuerliga försök att uppnå synergieffekter har lett till att man har antagit en EU-strategi för den adriatisk-joniska regionen (EUSAIR).

G.  De makroregionala strategierna kan ses som ett verktyg för europeisk integration och ökad territoriell sammanhållning som bygger på frivilligt samarbete bland medlemsstaterna och grannländerna med avseende på att ta sig an gemensamma utmaningar. EUSAIR utgör en ny form av regionalt samarbete som kan hjälpa deltagande kandidatländer och möjliga kandidatländer på deras väg mot EU samt utgör en viktig del av EU:s bredare medelhavspolitik såsom denna uttrycks genom unionen för Medelhavsområdet. EUSAIR är som en del av EU:s regionalpolitik ett verktyg för att främja ekonomisk och social sammanhållning, vars främsta mål är att minska regionala skillnader och främja verklig konvergens samt tillväxt och sysselsättning.

H.  Adriatiska havet är på grund av sin halvslutna karaktär särskilt sårbart för föroreningar och uppvisar särskilda hydrografiska förhållanden såsom olika djup och en kustlinje som uppvisar stora skillnader mellan den nordliga och den sydliga delen av regionen. Fiskbestånden delas mellan samtliga kuststater vilket konstant hotar återhämtningen av bestånden. Inom den framtida ramförordningen för tekniska åtgärder i den reformerade gemensamma fiskeripolitiken bör åtgärderna vara regionalt utformade och skräddarsydda för de olika särdragen i detta område och dess marina resurser och fiskerier.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om Europeiska unionens strategi för den adriatisk-joniska regionen och den tillhörande handlingsplanen. Parlamentet anser att det är ett viktigt steg för utvecklingen i denna del av Europa och betonar att EUSAIR upprättats för att öka insatsernas verkan, oavsett av om de vidtas av EU, nationella eller regional myndigheter eller den privata sektorn, så att man i betydande utsträckning förbättrar denna makroregions sätt att fungera, samt understryker de möjligheter strategin innebär för kandidatländer och möjliga kandidatländer i regionen. Parlamentet betonar hur viktigt det är att strategin bygger på principerna om integration, samordning, samarbete och partnerskap, och påminner om vikten av principen om tre ”nej”, dvs. ingen ny lagstiftning, inga nya institutioner och ingen ny finansiering, eftersom makroregioner är ramar för samarbetsinitiativ och bygger på synergieffekter till följd av utarbetande av olika EU-politiska instrument, däribland ESI-fonder.

2.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som gjorts av alla berörda parter för att upprätta en institutionell struktur för genomförandet av EUSAIR inom den befintliga institutionella ramen. Alla nationella, regionala och lokala berörda parter uppmuntras att engagera sig helhjärtat för genomförandet av de projekt som omfattas av denna makroregionala strategi. Parlamentet betonar vikten av att stärka den institutionella kapaciteten och effektiviteten hos offentliga förvaltningar och tjänster, samt att i varje deltagande land säkerställa tillräckliga resurser och kompetent administrativ personal som uttryckligen ska avsättas för genomförandet av EUSAIR.

3.  Europaparlamentet betonar behovet av en lokalt förankrad strategi när det gäller samarbetsverksamheterna, samt framhåller det mervärde som samhållningspolitikens modell för flernivåstyre bidrar med och som bör användas för att bemöta bristen på administrativ kapacitet och som kan användas för att samla resurser i makroregionen. Parlamentet kräver i detta sammanhang att man inkluderar de lokala och regionala myndigheterna i de politiska förvaltningsorganen och i de operativa, tekniska och genomföranderelaterade organen för strategin, samtidigt som man upprätthåller kommissionens roll i samordningsprocessen. Parlamentet betonar att samhällsledd lokal utveckling kan mobilisera och involvera lokala aktörer i beslutsprocessen samt bidra till att stärka känslan av engagemang i projekten hos befolkningen.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av insyn i beslutsprocessen, övervakningen och utvärderingen av strategin, liksom av öppenhet och en inkluderande attityd gentemot det civila samhället och alla berörda parter. Parlamentet betonar att kommunikation och medvetenhetshöjande åtgärder i alla pelare är en förutsättning för de berörda parternas deltagande i beslutsprocessen och för att skapa stöd bland befolkningen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att se till att strategin får lämplig synlighet på nationell, regional och lokal nivå, att utveckla lämplig kommunikation om strategins mål och resultat samt att främja samordning och utbyte av beprövade metoder med andra befintliga och framtida makroregionala strategier.

5.  Europaparlamentet understryker att länder utanför EU bör harmonisera sin lagstiftning med vissa delar av EU:s regelverk som rör specifika sektorer med anknytning till strategin för att se till att EU:s mål uppnås och genomförs fortlöpande, i överensstämmelse med gällande lagstiftning och i tid samt i enlighet med EU:s standarder och lagar. Alla deltagande länder uppmuntras att inrätta tankesmedjor och anordna regelbundna möten för att utbyta bästa praxis i syfte att påskynda denna process och göra den effektivare.

6.  Europaparlamentet varnar för att finansieringsproblem kan uppstå för projekt med anknytning till strategin, till följd av den kraftiga minskningen av privata investeringar i regionens alla länder kombinerat med konsolideringen av de offentliga finanserna och en begränsad investeringskapacitet i den offentliga sektorn. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att till fullo upprätthålla det politiska egenansvar, engagemang och ledarskap som krävs för att strategin ska kunna genomföras framgångsrikt.

7.  Europaparlamentet välkomnar att de europeiska struktur- och investeringsfonderna och instrumentet för stöd inför anslutningen för 2014–2020, samt i synnerhet det adriatisk-joniska samarbetsprogrammet 2014–2020 (ADRION), tillhandahåller betydande potentiella resurser och ett stort antal verktyg och tekniska möjligheter för strategin. Parlamentet stöder det faktum att andra fonder och instrument som har betydelse för de strategiska pelarna finns tillgängliga, i synnerhet Horisont 2020 och Erasmus plus för alla pelare, Fonden för ett sammanlänkat Europa för pelare II, Life-programmet såväl för pelare III som för åtgärder mot, och anpassning till, klimatförändringarna samt COSME och Kreativa Europa för små och medelstora företag för pelare IV liksom InnovFin-programmet för finansiering av innovationer. För att skapa samverkanseffekter mellan de tillgängliga fonderna uppmuntrar parlamentet till samarbete mellan de övervakningskommittéer för programmen för europeiskt territoriellt samarbete som finns i regionen, styrelsen för EUSAIR och förvaltningsmyndigheterna för ESI-fonderna. Parlamentet understryker att strategin bör möjliggöra mer ändamålsenlig och effektiv användning av befintliga instrument och fonder.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och nationella, regionala och lokala organ med ansvar för utarbetande, förvaltning och genomförande av program inom ramen för ESI-fonder att betona vikten av makroregionala projekt och åtgärder.

9.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att på makroregional nivå definiera en genomförandestruktur och samordningsmekanismer för att underlätta samarbete, i form av t.ex. gemensam planering, harmonisering av finansieringsmöjligheter samt en bottom-up-strategi. Parlamentet understryker att medlemsstaternas nationella och regionala operativa program måste anpassas till strategins mål och att EUSAIR-strategin där så är möjligt måste inlemmas i programmen. Parlamentet understryker att det behövs samordning och harmonisering av initiativ, förslag och projekt som direkt och indirekt berör den adriatisk-joniska regionen.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska investeringsbanken och de deltagande länderna att till fullo utnyttja de möjligheter som den nyinrättade Europeiska fonden för strategiska investeringar erbjuder för att finansiera projekt i regionen, vilket skulle ge ett mervärde, gynna en hållbar utveckling och ekonomisk och social sammanhållning, främja tillväxten och öka sysselsättningen på makroregional nivå, samt bidra till att nå målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet förespråkar i detta sammanhang att makroregionala projekt ska tilldelas ”bonuspoäng” under den fas då projekten väljs ut, eftersom sådana projekt i grund och botten är gränsöverskridande till sin natur.

11.  Europaparlamentet framhåller att det inte finns några särskilda fonder som uteslutande är till för genomförande av makroregionala strategier och att en stark politisk vilja, partnerskap och samordning i länderna i fråga är en förutsättning för framgångar. Parlamentet uppmanar därför länderna i regionen att slå ihop medel (ESI-fonder, föranslutningsinstrument och Efsi) med bidrag från nationella källor inom EIB som en finans- och investeringsplattform för stöd till finansiering av projekt som bidrar till att de mål som fastställts i strategin uppnås. Parlamentet vill se en öppen och offentligt tillgänglig förteckning över investeringsprojekt för den adriatisk-joniska regionen, vilket skulle ge synlighet åt nuvarande och potentiella investeringsbehov och projekt så att investerare uppmuntras att investera i dessa projekt.

12.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen berörda parter i regionen i fråga att utbyta bästa praxis, dra nytta av gjorda erfarenheter, identifiera flaskhalsarna i genomförandet av EU:s makroregionala strategier och öka samarbetet med motparterna från andra makroregioner, såsom Östersjöregionen, Donaubäckenet och Alperna.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undanröja administrativa och icke-finansiella hinder som ofta avhåller potentiella investerare från att investera i sådana projekt.

14.  Europaparlamentet anser att man måste finna vägar att åtminstone för enskilda och specifika projekt inkludera länder som inte omfattas av strategin men som står geografiskt och ekonomiskt nära länderna i regionen. Parlamentet framhåller i detta sammanhang vikten av gränsöverskridande och mellanstatligt samarbete inom ramen för sammanhållningspolitiken, och uppmanar medlemsstaterna och de berörda regionerna att utnyttja befintlig bästa praxis på dessa områden.

15.  Europaparlamentet påminner om den ekonomiska krisens stora inverkan på regionen och betonar behovet att regelbundet bedöma genomförandet av de strategier som föreslås för ekonomisk återhämtning. Parlamentet påminner om att länderna i den adriatisk-joniska regionen befinner sig på olika utvecklingsnivåer och har olika behov. Parlamentet uppmanar kommissionen att framhålla vikten av att skapa förutsättningar för att minska de socioekonomiska skillnaderna mellan länderna. Parlamentet ställer sig bakom reformer i mindre utvecklade länder och uppmuntrar till utbyte av kunskaper, erfarenheter och metoder för detta.

16.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att stimulera, förnya och fördjupa det kulturella, vetenskapliga och utbildningsrelaterade samarbetet, med bland annat större möjligheter till akademisk rörlighet för studerande och universitetspersonal. Parlamentet betonar att vetenskap och innovation är en förutsättning för smart och hållbar tillväxt för alla och att det vetenskapliga och kulturella samarbetet å ena sidan, och tillväxten av ekonomisk dynamik respektive mångfald och hållbar turism inom regionen å den andra, är ömsesidigt beroende av varandra.

17.  Europaparlamentet välkomnar att parlamentet är representerat i EUSAIR:s styrande organ. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera de gemensamma insatser som gjorts av länderna i regionen (både i EU:s medlemsstater och i tredjeländer) och de lokala och regionala myndigheternas medverkan till arbetet med att uppnå målen för strategin.

18.  Europaparlamentet hänvisar till tidigare fall i andra av EU:s makroregionala strategier och efterlyser – inom ramen för pilotprojekt och förberedande åtgärder – stöd för olika typer av insatser, från studier till såddkapital, för utarbetande av projekt på olika, prioriterade områden.

19.  Europaparlamentet ser det som oeftergivligt att man vid genomförandet av strategin, i alla fyra pelare, tar vederbörlig hänsyn till strategins allmänna principer och framför allt till frågor som har att göra med miljöskydd och uppvärdering av naturresurser. Syftet är bland annat att få en helhetssyn på de komplexa och varierande utmaningarna för makroregionen.

20.  Europaparlamentet understryker att man bör fästa särskild uppmärksamhet vid de områden som anges i artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, såsom öar och bergs- och landsbygdsområden, i syfte att identifiera och ta tillvara deras specifika potential inom i synnerhet turismsektorn samtidigt som man respekterar de insatsområden och prioriteringar som fastställs i detta betänkande. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att föreslå ett europeiskt år för öar och berg.

21.  Europaparlamentet anser att man måste finna sätt för de deltagande länderna att involvera andra viktiga pelare som skulle kunna ge utvecklingsfördelar för regionen i fråga, såsom jordbruk på grund av de exceptionella geoklimatförhållandena, biologisk mångfald och möjligheten att skapa samordnade synergieffekter och ytterligare tillväxt. Parlamentet rekommenderar ett nära samarbete och en höggradig samordning mellan inlandsregionerna, kustområdena och öarna för att man ska uppnå synergieffekter mellan projekt för ren energi och produktion av sunda livsmedel.

22.  Europaparlamentet framhåller vikten av adekvat rapportering och utvärdering av strategins genomförande, och uppmanar i detta sammanhang de deltagande länderna att tillsammans med kommissionen samla in tillförlitliga utgångsvärden och fastställa konkreta mål för varje pelare, vilka bör utvärderas årligen och offentliggöras.

23.  Europaparlamentet efterlyser en heltäckande och integrerad europeisk strategi för migration. Parlamentet understryker att regionen befinner sig i en allvarlig migrationssituation, och beklagar djupt alla tragedierna i Medelhavet. För att möta dessa utmaningar måste asylpolitiken ändras radikalt vad gäller solidariteten mellan medlemsstaterna. Parlamentet betonar att det är nödvändigt att bedöma den globala strategin om samarbete med tredjeländer och beklagar det otillräckliga samarbetet mellan EU:s medlemsstater när det gäller utmaningarna på migrationsområdet. Parlamentet uppmuntrar utbyte av bästa praxis för mottagande av migranter, och vill att särskild hänsyn omedelbart ska tas till sociala och humanitära frågor som berör regionen, bland annat med syftet att omdefiniera EUSAIR:s prioriteringar i framtiden.

24.  Europaparlamentet förväntar sig att man med nya krafter stärker freden och säkerheten i sydöstra Europa.

25.  Europaparlamentet uppmanar länderna i fråga att utbyta bästa praxis när det gäller respekt för minoriteters rättigheter i syfte att tillämpa de högsta standarderna, med tanke på att det rör sig om en särskilt känslig region språkligt sett.

26.  Europaparlamentet understryker att man under de olika etapperna av genomförandet bör säkerställa att de offentliga och privata ekonomiska aktörerna, de sociala aktörerna och de olika delarna av det organiserade civila samhället får lämplig utbildning genom ett specifikt program samt organisatoriskt och tekniskt stöd.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vart annat år för parlamentet och rådet lägga fram en rapport om EUSAIR:s genomförande för att bedöma hur det fungerar och vilket mervärde det ger när det gäller tillväxt och arbetstillfällen, minskade skillnader och hållbar utveckling.

28.  Europaparlamentet vill se särskilda åtgärder för att främja den sociala dimensionen och understryker betydelsen av att man inlemmar prioriteringar och åtgärder för att stödja integrering av personer med funktionsnedsättning samt förebygga all slags diskriminering.

Blå tillväxt

29.  Europaparlamentet understryker att regionens unika geografiska läge och särskilda kuststruktur, tillsammans med dess rika marina mångfald, har mycket stor potential att skapa blå arbetstillfällen och innovativ och hållbar ekonomisk utveckling och tillväxt, inklusive blå teknik, fiske och vattenbruk samt bättre styre och tjänster i havsområden.

30.  Europaparlamentet förespråkar den blå ekonomin som en lösning på krisen, eftersom den stimulerar jobbskapande och ekonomisk utveckling, särskilt arbetstillfällen för kvinnor och ungdomar i kust- och östater. Parlamentet anser att EU:s strategi för den adriatisk-joniska regionen inte kan genomföras utan hänsyn till idén om den blå ekonomin, genom vilken ekonomiska sektorer med anknytning till hav och oceaner, vattenbruk, sjö- och flodtransporter och turism kopplas samman med miljöskydd.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de stater som deltar i strategin att skapa incitament som kan locka ungdomar till fiskerinäringen och vattenbruket i den adriatisk-joniska regionen och uppmuntra dem att bedriva sådan verksamhet.

32.  Europaparlamentet efterlyser en samordning av politiken och harmonisering av strategins mål, samt gemensamma projekt i enlighet med den gemensamma fiskeripolitikens värderingar, principer och mål. Parlamentet uppmuntrar vidare till stöd för utvecklingen av en hållbar fiskerisektor och produktion av traditionella och sunda livsmedel. Parlamentet vill se att lokala aktionsgrupper inrättas för fiske, som skulle kunna bli ett naturligt verktyg för att diversifiera fiskerinäringen. Parlamentet understryker att hållbart och lönsamt fiske och vattenbruk kräver ökat deltagande från berörda parter i den övergripande förvaltningen och förbättrad och diversifierad fiskeriverksamhet.

33.  Europaparlamentet anser att blå tillväxt omfattar mycket olika sektorer och företag och att utvecklingen av blå tillväxt av detta skäl kräver högkvalificerad arbetskraft i alla dessa sektorer. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som är involverade i EUSAIR att i sina utbildningsprogram främja de olika sektorerna med anknytning till blå tillväxt, med beaktande av system för livslångt lärande och fortbildning för anställda. Parlamentet framhåller komplexiteten i de olika verksamheterna, sektorerna och disciplinerna inom ramen för de socioekonomiska system som omfattas av blå tillväxt, och anser därför att det är extremt viktigt att de medlemsstater som är involverade i EUSAIR-strategin antar en arbetsmarknadspolitik för att öka förmågan att anpassa sig till förändringar, innovativa inslag och en mångfald av discipliner, samt anpassar kompetensutvecklingen av humankapital och ökar kvinnors deltagande.

34.  Europaparlamentet betonar vikten av ytterligare och verkliga kopplingar mellan Europa 2020-strategin och de tre pelarna – särskilt för pelaren för blå tillväxt – i EUSAIR-strategin, baserat på kommissionens handlingsplan. Parlamentet ser handlingsplanen som ett av de resultat i strategisystemet som fastställer de konkreta prioriteringarna för makroregionen. På grundval av detta väljs varje åtgärd eller projekt ut genom en omfattande bottom-up-samrådsprocess med ett antal olika berörda parter från den adriatisk-joniska regionen som representanter för nationella, regionala och lokala myndigheter, arbetsmarknadens parter och även den privata sektorn, den sociala ekonomin, universitetsvärlden och det civila samhället.

35.  Europaparlamentet uppmuntrar klusterbyggande och samarbete mellan offentliga och privata företag, universitet, forskningsinstitut och andra relevanta intressenter inom havs- och sjöfartssektorn i syfte att stimulera innovation och till fullo dra nytta av synergieffekter. Parlamentet anser att insatser inom pelaren för blå tillväxt bör bygga vidare på nationell och regional forskning samt innovationsstrategier för smart specialisering, i syfte att säkerställa effektivare investeringar. Länderna och regionerna i fråga uppmanas att delta i kommissionens S3-plattform för att dra nytta av stöd när det gäller utveckling, genomförande och översyn av strategier för smart specialisering. I detta sammanhang krävs det att man ger små och medelstora företag bättre tillgång till krediter och förbättrar de befintliga företagsnätverken (kluster) genom en internationaliseringsprocess, för att skapa nya högkvalitativa och hållbara arbetstillfällen.

36.  Europaparlamentet ställer sig bakom att det inrättas en gemensam kvalitetsstämpel för högkvalitativa skaldjursprodukter från regionen, för att öka produkternas konkurrenskraft.

37.  Europaparlamentet betonar vikten av social dialog och av att företrädare för det civila samhället – jämte offentliga myndigheter – involveras i kapacitetsuppbyggande verksamhet. Detta skulle kunna åstadkommas genom att man inrättar en permanent plattform på makroregional nivå och på regional nivå i varje medlemsstat för att uppnå representation för arbetsmarknadens parter och ekonomiska partner, i linje med vad som redan gjorts för universitet, handelskammare och städer.

38.  Europaparlamentet betonar betydelsen av havs- och sjöfartsforskning och av mer samarbete kring dessa sektorer bland forskare, medlemsstater och regioner som är involverade i EUSAIR-strategin, för att överbrygga den klyfta som finns mellan dessa medlemsstater, öka kustområdenas konkurrenskraft och skapa högkvalitativa och hållbara lokala arbetstillfällen.

39.  Europaparlamentet konstaterar med oro att fiskbestånden i Adriatiska och Joniska havet minskar snabbt på grund av överfiske kombinerat med olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU) och andra allvarliga hot mot allt liv i havet. Parlamentet understryker att fiske är en av nyckelkomponenterna i kustområdenas och öarnas ekonomier och anser därför att det är nödvändigt att betrakta skydd och bevarande av fiskbestånd och marina ekosystem som ett huvudmål för strategin, i enlighet med den princip om maximalt hållbart uttag som finns i den gemensamma fiskeripolitiken. Parlamentet understryker att det behövs en övergångsperiod för att stödja en anpassning till fångstbegränsningarna genom incitament för inköp av ny utrustning genom Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF). Parlamentet efterlyser kraftfulla åtgärder för anpassning av tredjeländers fiskerilagstiftning till EU:s lagstiftning, datadelning, gemensamma övervakningsplattformar och fleråriga fiskeförvaltningsplaner samt åtgärder för att undersöka hur man kan utveckla ett hållbart vattenbruk med dess stora potential att drivas av förnybara energikällor.

40.  Europaparlamentet erinrar om att kommersiellt utnyttjade fiskar och skaldjur bör ligga kvar inom säkra biologiska gränser för att god miljöstatus ska uppnås och fiskeindustrins långsiktiga hållbarhet bevaras.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att registrera volymerna av fångsterna från fritidsfiske, i syfte att reglera denna verksamhet och låta både fritidsfisket och yrkesfisket omfattas av målet för maximalt hållbart uttag.

42.  Europaparlamentet efterlyser heltäckande forskning om fiskbestånd, i synnerhet hotade arter, och hur de biologiskt sett är kopplade till varandra, med tanke på att en brist på exakta uppgifter skulle göra utvärderingar oklara och otillförlitliga. Fiskens naturliga lek bör bevaras.

43.  Europaparlamentet begär att projekt som syftar till att bedöma påverkan av indirekt fiske (spökgarn, nät för musselodling) och bifångster av skyddade arter utvärderas och främjas. Enbart i Adriatiska havet uppskattas 40 000 havssköldpaddor fångas av misstag. Parlamentet anser att studier om påverkan, men även om hur man kan mildra denna påverkan (till exempel genom flyktanordningar för sköldpaddor), bör genomföras omgående.

44.  Europaparlamentet efterlyser ett starkt stöd för varvsindustrin, inklusive för fritidsbåtar, där man fokuserar på modernisering och specialisering för att skapa sysselsättning och göra anpassningar till kraven på hållbar och konkurrenskraftig tillväxt inom blå teknik.

45.  Europaparlamentet vill att produktionsdistrikt, vänortsverksamhet och samarbete mellan distrikt i olika områden av makroregionen ska ges ett starkt stöd. Bästa praxis bör utbytas, genom att man sprider de viktigaste erfarenheterna inom sektorn och i andra regioner som ämnar utveckla samma koncept för att gynna inrättandet av distrikt.

46.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att stödja och främja fritidsmässigt sport- och familjefiske samt en integrerad politik för fiske och turism (fiske, fisketurism och havsbruk), i synnerhet på öar, för att kunna bevara öbefolkningens och de små kustsamhällenas lokala kultur och maritima livsstil. Parlamentet uppmuntrar till ett hållbart småskaligt kustfiske, kombinerat med ett mer diversifierat kulinariskt utbud och främjande av lokala fiskmarknader, som ett utmärkt sätt att säkerställa hållbarhet och i högre grad stödja kustturismverksamheter.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och främja fiskerinäringens och fiskeriarbetarnas deltagande, i projekt som är kopplade till kulturell och historisk turism, till exempel fisketurism och återupptäckt av sjöfartsverksamhet samt traditionella fiskevatten och fiskeyrken.

48.  Europaparlamentet understryker vikten av en social ekonomi och kvinnligt företagande när det gäller att uppnå det som anges inom ramen för pelaren för blå tillväxt, och uppmanar de medlemsstater som är involverade i EUSAIR-strategin att uppmuntra och stödja kvinnors deltagande i alla relevanta sektorer. Parlamentet påminner om den grundläggande rollen för små företag och mikroföretag i de berörda regionerna och territorierna och uppmanar de medlemsstater som är involverade i EUSAIR-strategin att bedriva en aktiv politik för att främja sådana former av ekonomisk verksamhet.

49.  Europaparlamentet stödjer åtgärder för att minska hydrogeologiska risker och risker för kusterosion.

50.  Europaparlamentet understryker betydelsen av forskning och uppmuntrar till åtgärder för att ge havs- och sjöfartsdistrikt ett starkt stöd.

51.  Europaparlamentet betonar att utvecklingen av vattenbruket och havsbruket kan vara viktig både för återhämtningen av artmångfalden och för den ekonomiska tillväxten i den adriatisk-joniska regionen.

52.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka utbytet av bästa metoder, till exempel hållbarheten i projekt som utvecklats av kustaktionsgrupperna.

Sammankoppla regionen

53.  Europaparlamentet konstaterar att det råder skriande behov av bättre transport- och energiförbindelser mellan de deltagande länderna samt mellan dem och deras övriga grannländer, vilket inkluderar sjötransporter, intermodala anslutningar till inlandet och energinät, samt att dessa utgör en förutsättning för regionens ekonomiska och sociala utveckling. Parlamentet understryker att det råder brist på förbindelser mellan Adriatiska havets två kuster och betonar de nuvarande infrastrukturella transportnätsbristerna i den adriatisk-joniska regionen.

54.  Europaparlamentet efterlyser incitament för genomförande av hållbara transportrutter som minskar restiderna, transport- och logistikkostnaderna och de externa effekterna. Parlamentet vill se stora strategiska projekt för utbyte mellan hav och land i syfte att skapa möjligheter till intermodal transport mellan länderna, bidra till sammanhållningen, förbättra nätverket som helhet samt minska trafikstockningarna och därmed koldioxidutsläppen. Parlamentet påminner om att sjöfarts- och hamndimensionen måste förbättras när det gäller cabotage, höghastighetsleder till sjöss och kryssningar mellan Adriatiska havets två kuster, både på rutter i nord-sydlig och i öst-västlig riktning. Det behövs bättre samordning för att undvika flaskhalsar inom sjöfarten och förbättra förvaltningen och kontrollen av den.

55.  Europaparlamentet ser gärna att förordningen om övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter (förordning (EU) 2015/757) används för innovation och införande av hållbara sjötransporter i makroregionen genom användning av alternativa motorer och bränslen för fartygsdrift för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra energieffektiviteten i transportsektorn.

56.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att ansluta sjötransportvägarna och hamnarna till andra delar av Europa och betonar betydelsen av anslutningar till de transeuropeiska transportkorridorerna. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att fokusera sina insatser på att genomföra projekt som ingår i det nuvarande transeuropeiska transportnätet och andra åtgärder för dess föreslagna utvidgning till sydöstra Europa/Adriatiska havets östkust, så att man kan komma till rätta med de befintliga transportnätsbristerna i den adriatisk-joniska regionen. Parlamentet uppmanar därför de berörda länderna att fastställa prioriterade infrastrukturprojekt som ger ett regionalt och europeiskt mervärde och föreslår att man bland annat beaktar:

   i) ett färdigställande av korridoren Östersjön–Adriatiska havet, inklusive förlängningen utefter hela den jonisk-adriatiska kusten,
   ii) den nord-sydliga utvidgningen av korridoren från Skandinavien till Medelhavsområdet,
   iii) upprättandet av en godstågskorridor mellan Alperna och västra Balkan,
   iv) skapandet av en bättre förbindelse mellan Iberiska halvön, centrala Italien och västra Balkan,
   v) förbättrade vägförbindelser på Balkan, mellan hamnarna och länderna i inlandet, samt som en förbindelse med Rhen–Donau-korridoren,
   vi) förbättrade hamnanläggningar för bättre förbindelser mellan Adriatiska havets två kuster samt utarbetande av en gemensam strategi av styrelserna för hamnarna i norra Adriatiska havet för ett ökat tillhandahållande av importvaror i Centraleuropa.

57.  Europaparlamentet vill att man optimerar det befintliga infrastrukturnätets kapacitet, med särskild hänvisning till de aktuella väg- och järnvägsförbindelserna i markroregionen ända fram till sträckans slutdestinationer (”sista kilometern”-förbindelser). Parlamentet betonar att det är nödvändigt att slutföra den adriatisk-joniska motorvägen så snart som möjligt, vilket kommer att gynna den ekonomiska och sociala utvecklingen i makroregionen. Parlamentet påminner om behovet av de nya korridorer som integrerar motorvägar, järnvägar och andra infrastrukturer på båda sidor om Adriatiska och Joniska havet. Det behövs bättre samordning för att undvika flaskhalsar inom sjöfarten och förbättra förvaltningen och kontrollen av den.

58.  Europaparlamentet efterlyser utveckling av infrastruktur för höghastighetsjärnväg som ger makroregionen adekvata förbindelser och möjliggör bättre förbindelser med och inom EU. Parlamentet framhåller vikten av att förbättra järnvägsförbindelserna i den adriatisk-joniska regionen, samt mellan kusten vid å ena sidan Tyrrenska havet och å andra sidan Adriatiska och Joniska havet.

59.  Europaparlamentet uppmanar de deltagande länderna att förbättra sin infrastruktur för transporter till sjöss, på järnvägar och i luften samt att utveckla motorvägar till sjöss i makroregionen och att då kombinera intermodala transportslag, i synnerhet för att kunna skapa anslutningar till inlandet, liksom att förbättra transportlogistiken genom att utnyttja den mest avancerade tekniken optimalt samt alltid trygga en hög nivå av säkerhet och miljöhållbarhet. Parlamentet uppmanar även de deltagande länderna att utreda möjligheten att förbättra anslutningen till instrument för elektromobilitet som skulle kunna möjliggöra ett internationellt, elektroniskt biljettsystem.

60.  Europaparlamentet understryker att det råder brist på effektiva förbindelser med öarna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa bättre förbindelser genom att undersöka nya samordnade och mervärdesskapande alternativ och därvid dra största möjliga fördel av gods- och passagerartransportrutter, och genom att involvera privata och offentliga berörda parter för att förbättra livskvaliteten, stoppa avfolkningen och göra det möjligt att ta tillvara socioekonomiska möjligheter i dessa områden. Parlamentet understryker att de interna förbindelserna på öarna och transportinfrastrukturen för en hållbar rörlighet i inlandet bör främjas och betonar även att man måste garantera adekvat hälso- och sjukvård och utbildningsmöjligheter för öbefolkningen under hela året.

61.  Europaparlamentet efterlyser omfattande projekt för att skapa intermodala förbindelser på öarna, och framför allt att uppgraderingen av strategiskt viktiga flygplatser ska ges ett starkt stöd för såväl infrastruktur som för nya rutter till de övriga regionerna i makroregionen.

62.  Europaparlamentet uppmanar de deltagande länderna att fortsätta sitt arbete med att diversifiera energikällorna, vilket inte bara kommer att leda till en förbättring av energitryggheten i makroregionen utan även öka konkurrensen och motverka energifattigdomen, samt därmed kraftigt gynna den ekonomiska och sociala utvecklingen i regionen. Parlamentet betonar att det behövs grundläggande utvärderingar av miljöeffekterna av insatser inom energisektorn. Parlamentet understryker betydelsen av att genom gemensam planering av investeringar utveckla terminaler för flytande naturgas (LNG) och åtgärda avsaknaden av gasledningsnätverk i makroregionen, för att på så sätt bidra till ett ökat oberoende och större energitrygghet. Vidare efterlyser parlamentet åtgärder för att öka energi- och resurseffektiviteten, vilket även skulle bidra till ökad konkurrenskraft.

63.  Europaparlamentet efterlyser utveckling av energiinfrastruktur för att minska koldioxidavtrycket och öka energieffektiviteten samt garantera energitrygghet i makroregionen och dess grannområden. Vidare framhåller parlamentet vikten av utveckling och främjande av idén om smarta städer, för att skapa ett mervärde i makroregionens nuvarande övergripande energiinfrastruktur.

64.  Europaparlamentet inser vilken stor potential som finns i underutnyttjade förnybara energikällor i makroregionen. Parlamentet vill se att tillgängliga förnybara energikällor, såsom sol- och vindenergi samt tidvattenenergi (när tekniskt möjligt) och vågkraft ingår i energiproduktionsmixen. Parlamentet understryker hållbarheten och konkurrenskraften i potentiella vattenkraftverk i samtliga deltagande länder. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att upprätta en välfungerande sammanlänkad gas- och elmarknad i makroregionen som kommer att garantera lika tillgång till billig och ekonomiskt överkomlig energi. Parlamentet betonar vikten av att uppgradera gränsöverskridande sammankopplingar av energinät för att stödja investeringar i energisektorn, vilket är en grundläggande förutsättning för integrering i EU:s energinät, samt avskaffa hinder för gränsöverskridande investeringar inom energisektorn.

65.  Europaparlamentet stödjer gemensamma åtgärder för planering och investeringar i energiinfrastruktur för såväl produktion som transport av el och gas i makroregionen, i enlighet med det transeuropeiska energinätet, för att genomföra de konkreta projekt som anges i förteckningen över projekt av intresse för energigemenskapen.

66.  Europaparlamentet uttrycker sin oro för den nyfunna entusiasmen för sökande efter och utvinning av olja och gas till sjöss och på land, vilket skulle kunna utsätta makroregionen för katastrofrisker med mycket allvarliga konsekvenser för miljön, ekonomin, inklusive fiskeribranschen, och folkhälsan. All sådan verksamhet bör ske i överensstämmelse med unionens regler och direktiv om klimatet och om förnybar energi. Parlamentet betonar att Adriatiska havet är ett slutet, grunt hav som inte kan bli av med förorenande ämnen och som på båda sidor kännetecknas av en blomstrande turismekonomi. Tillväxtmöjligheterna i makroregionen bör först hänga samman med turism och näringsverksamhet kopplad till dess speciella miljö och ekosystem. Parlamentet understryker att EU:s lagstiftning och internationella konventioner om miljömässig hållbarhet och säker maritim verksamhet måste tillämpas konsekvent. Parlamentet uppmanar till ett fullständigt genomförande av ramdirektivet om en marin strategi (2008/56/EG) och av direktivet om säkerhet för olje- och gasverksamhet till havs (2013/30/EU).

67.  Europaparlamentet vill att man fastställer gemensamma europeiska transportsäkerhetsstandarder inom den adriatisk-joniska makroregionen.

68.  Europaparlamentet framhåller att man måste främja gränsöverskridande luftfartstjänster genom gemensamma projekt som syftar till att säkerställa och utvidga förbindelserna inom makroregionen.

Miljökvalitet

69.  Europaparlamentet påminner om de rika marina, kustnära och landbaserade ekosystemen i de deltagande länderna. Adriatiska havet är hemvist för uppemot hälften (49 procent) av Medelhavets alla registrerade marina arter, och det är Medelhavets ovanligaste delområde med tanke på sitt ringa vattendjup, sina begränsade strömmar och flodernas stora påverkan. Parlamentet vill se gemensamma insatser för att vidta alla tänkbara åtgärder, såsom användning av rent bränsle för transporter och logistik till sjöss, i syfte att bevara den biologiska mångfalden i den marina miljön och de gränsöverskridande landbaserade livsmiljöerna, samt för att förebygga och minska föroreningarna i havet och motverka andra hot mot den biologiska mångfalden längs kusterna och till havs. Parlamentet betonar vikten av att skydda marina och landlevande arter, såsom munksälen, olmen, lodjuret, gåsgamen och andra arter i Medelhavsområdet, samt uppmanar de deltagande länderna att genomföra proportionella åtgärder för att uppfylla detta mål.

70.  Europaparlamentet efterlyser utbyte av bästa praxis mellan de deltagande länderna vad gäller förvaltning av natur- och kulturarv, inbegripet Natura 2000-områden och Unescos världsarvsområden, så att man får till stånd hållbara turistattraktioner.

71.  Europaparlamentet uppmanar alla de deltagande länderna att, i enlighet med direktiv 2014/89/EU om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden, gemensamt bedriva fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad kustförvaltning, och då låta olika intressenter delta (t.ex. nationella, regionala och lokala myndigheter, lokalbefolkningen, forskarsamfundet och icke-statliga organisationer). En i verklig mening gemensam förvaltning av havsområden utgör en viktig ram för en hållbar och insynsvänlig användning av sjöfartsresurser och marina resurser.

72.  Europaparlamentet framhåller vikten av att skydda och bevara floderna och sjöarna i det adriatisk-joniska bäckenet.

73.  Europaparlamentet påpekar att man på ett ansvarsfullt sätt måste bemöta historiska och gränsöverskridande föroreningar och sanera områden som har drabbats av industriella föroreningar av mark, vatten och luft samt, i tillämpliga fall, av föroreningar i samband med militära konflikter. Parlamentet stöder alla aktiva åtgärder för att minska föroreningar av havet från kemiska och konventionella vapen. Parlamentet arbetar, i enlighet med ramdirektivet om en marin strategi, för en minskning av det marina avfallet och har som mål att det ska försvinna helt, i synnerhet när det gäller avfallsutsläpp på öarna i Adriatiska havet.

74.  Europaparlamentet är bekymrat över den skada som plastavfall orsakar haven. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja initiativ för att samla in och återvinna detta avfall, och understryker betydelsen av att engagera yrkesfiskarna i denna process.

75.  Europaparlamentet uppmanar länder att utarbeta och genomföra omfattande planer för återanvändning av föråldrade industrianläggningar och militära anläggningar. Dessa anläggningar utgör ett hot mot miljön men har samtidigt en betydande ekonomisk potential som hittills inte har utnyttjats.

76.  Europaparlamentet ser gärna att man uppmuntrar till en omplacering av industrianläggningar från stadskärnor och kustområden i syfte att förbättra livskvaliteten.

77.  Europaparlamentet kräver att alla befintliga verktyg ska användas för att införa regionens bästa avfallshantering och avloppsvattenrening i enlighet med rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten i medlemsstaterna.

78.  Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid de olika naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människan som drabbat regionen under de senaste åren, samt uppmärksammar problemet med avskogning och andra risker som hör ihop med klimatförändringarna. Parlamentet understryker att man till fullo bör tillämpa de övergripande principerna för riskhanteringsstrategier avseende naturkatastrofer och anpassning till klimatförändringarna när handlingsplanen och prioriteringarna inom respektive pelare genomförs. Parlamentet uppmuntrar till samarbete mellan ländernas hydrometeorologiska institut för att hantera extrema väderhändelser, konsekvenser av klimatförändringar och hantering av katastrofrisker. Parlamentet ser vatten, jordbruk och turism som de sektorer som är mest sårbara för klimatförändringar och uppmuntrar därför till samarbete mellan nationella myndigheter för att upprätta en ram och stödmekanism för anpassnings- och begränsningsåtgärder.

79.  Europaparlamentet understryker behovet av att minska växthusgasutsläppen, framför allt i sjöfartssektorn.

80.  Europaparlamentet framhåller att det finns problem med geografiska och säsongsrelaterade skillnader rörande tillgång till vatten. Det råder en markant brist på vatten på öarna och i kustområdena under somrarna, när efterfrågan på vatten ökar mångfalt till följd av det stora antalet turister som anländer.

81.  Europaparlamentet vill se att ett regionalt katastrofförebyggande centrum tillsammans med en gemensam beredskapsplan för oljeutsläpp och storskaliga föroreningar, i syfte att skapa ett system för tidig varning för att förhindra naturkatastrofer och katastrofer till följd av industri- eller transportverksamhet eller annan verksamhet, såsom översvämningar, bränder och utvinningsverksamhet i Adriatiska havet. Centrumet bör kopplas direkt till unionens civilskyddsmekanism. Parlamentet betonar betydelsen av att bevara ekosystemen och den biologiska mångfalden i regionen genom bättre förståelse och utbyte av bästa praxis.

82.  Europaparlamentet uppmanar tredjeländerna att påskynda genomförandet av EU:s regelverk för specifika sektorer (såsom vattenramdirektivet) som en förberedelse inför den framtida anslutningen till unionen.

83.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att samråda med såväl de behöriga myndigheterna i grannländerna som städerna och samhällena i makroregionen, i synnerhet när det gäller ekonomisk verksamhet som ska miljökonsekvensbedömas enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/52/EU av den 16 april 2014 om ändring av direktiv 2011/92/EU om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt.

Hållbar och konkurrenskraftig turism

84.  Europaparlamentet understryker turismens avgörande betydelse för den europeiska ekonomin och utvecklingen av den sociala sammanhållningen inom EU, i synnerhet för länderna vid Medelhavet och för regionen som helhet. Parlamentet betonar att man bör utveckla nya metoder för att minska säsongsvariationerna, och se till att dessa är förenliga med turismens miljömässiga konsekvenser och hållbarhet. Parlamentet vill se ett ökat stöd från de europeiska struktur- och investeringsfonderna och andra källor för finansiering av turismprojekt.

85.  Europaparlamentet kräver att man utan dröjsmål förbättrar de gränsöverskridande vägförbindelserna för att stärka turismens konkurrenskraft, med tanke på att bristfälliga förbindelser ger upphov till flaskhalsar i trafiken och stora förseningar. Parlamentet understryker behovet att för turiständamål förbättra den befintliga luftfartsinfrastrukturen och sjöfartsförbindelserna mellan Adriatiska havets två kuster.

86.  Europaparlamentet påminner om att man bör främja utnyttjandet av befintliga flygplatser i makroregionen för att undvika att passagerarna koncentreras alltför mycket till ett fåtal navflygplatser, och gynna en hållbar och mer balanserad turism med tanke på turistströmmarna i de olika områdena.

87.  Europaparlamentet ser regionens rika kultur- och naturarv (inklusive kulturella verksamheter som bio, teater och musik) som en stor tillgång som turismsektorn kan bygga vidare på, och påpekar att många av Unescos skyddade världsarv och Natura 2000-områdena finns i de deltagande länderna. Parlamentet anser att trots att denna sektor ger ett stort bidrag till ekonomin så utnyttjas inte turismens potential fullt ut, vilket i synnerhet beror på de stora säsongsvariationerna och brister inom områdena innovation, hållbarhet, transportinfrastruktur, turismutbudets kvalitet, deltagande intressenters skicklighet och ansvarstagande turismförvaltning. Parlamentet uppmanar de deltagande länderna att föra en politik som syftar till att säkra ett lämpligt utbud av förbindelser och turistinrättningar även utanför sommarsäsongen, för att diversifiera turistströmmarna och garantera en konstant närvaro av turister under alla årstider. Parlamentet betonar betydelsen av integration mellan turismen samt natur-, kultur- och konstarvet.

88.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja hållbara lösningar när det gäller rörligheten i turismsektorn, och därmed höja kvaliteten på turismtjänsterna och bredda dem.

89.  Europaparlamentet framhåller vikten av nationalparker, naturparker och skyddade områden som grundläggande inslag i medborgarfostran framöver i fråga om miljöskydd och bekämpande av klimatförändringar.

90.  Europaparlamentet betonar att länderna måste samarbeta för att man ska kunna fortsätta att utveckla turismen i regionen. Parlamentet vill se att man formulerar turismstrategier för Adriatiska och Joniska havet som bygger på hållbarhet och gör det möjligt för länder att dra nytta av synergieffekter och möta gemensamma utmaningar på makroregional nivå. Parlamentet anser att man måste arbeta tillsammans för att göra den adriatisk-joniska regionen mer synlig som resmål.

91.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen, de deltagande länderna och de lokala och regionala myndigheterna att vidta åtgärder för att ge berörda parter incitament att förbättra infrastrukturen inom turismsektorn.

92.  Europaparlamentet betonar betydelsen av stödet till den kulturella och den kreativa sektorn, särskilt stödet för utveckling och integrering av företagande inom musik, teater, dans och film. Parlamentet uppmuntrar anordnande av festivaler, konvent och kulturevenemang som främjar integrering.

93.  Europaparlamentet pekar på behovet att ge små och medelstora företag enklare tillgången till stöd och finansiering, då dessa är av stor betydelse för turismsektorn. De berörda parterna i regionen uppmuntras att delta i Enterprise Europe Network för att utbyta erfarenheter, nätverka och hitta gränsöverskridande partner.

94.  Europaparlamentet betonar betydelsen av processerna för smart specialisering och smarta samhällen genom utnyttjande av befintliga innovationsplattformar, bland annat inrättandet av ett kreativt distrikt i den adriatisk-joniska regionen.

95.  Europaparlamentet stödjer utvecklandet av ett mångsidigt turismutbud som inkluderar tematiska turistparker och turistvägar men även kultur-, landsbygds-, hälso-, sjukvårds-, sjöfarts-, vin-, mat-, konferens- och sportturism, däribland cykling, golf, dykning, vandring, skidåkning, klättring och andra utomhusidrotter, för att främja turismen året runt och förbättra turistmålens konkurrenskraft, med utgångspunkt i hållbarheten. Parlamentet stöder utvecklandet av landsbygdsturism för att minska pressen på stora turismcentrum och begränsade kustområden samt bidra till att motverka säsongsberoendet. Parlamentet stödjer en utvidgning av turismverksamheten till inlandet genom skapandet av integrerade turismprodukter som även inbegriper huvudattraktionerna i makroregionen och dess huvudstäder.

96.  Europaparlamentet betonar vikten av samstämdhet mellan förvaltning och infrastruktur för turismen samt behovet av att förbättra kvaliteten och mångfalden när det gäller tjänster och erbjudanden, med beaktande av regionens särdrag. Parlamentet betonar också vikten av att främja och bevara lokala och regionala traditioner.

97.  Europaparlamentet betonar vikten av att undersöka alternativa rutter och affärsmodeller, med en bättre koppling mellan kryssningspaket å ena sidan och lokalbefolkningen och de lokala produkterna å andra sidan. På så sätt skulle man bättre kunna hantera ohållbara överbelastningar och dessutom utnyttja den fulla potentialen, med långsiktigare ekonomiska fördelar för de lokala ekonomierna. Parlamentet framhåller även vikten av att utveckla och varumärka makroregionala turismrutter, genom kartläggning och ytterligare marknadsföring av befintliga rutter.

98.  Europaparlamentet stödjer att man för turismsyften utnyttjar de tillgångar som är mest representativa för området och utarbetar program för försäljningsfrämjande och marknadsföring.

99.  Europaparlamentet betonar att det behövs en verklig intermodalitet inom transportsektorn genom ett väl utvecklat nät med tjänster och utbytesmöjligheter i syfte att utveckla en högkvalitativ ekoturism.

100.  Europaparlamentet vill se en adriatisk-jonisk stadga med kriterier, principer och riktlinjer för främjande av hållbar turism genom genomförande av ETIS (ett europiskt indikatorsystem för turism), vilket gör det möjligt att utvärdera turistdestinationernas prestanda och därmed förbättra deras hållbara utveckling.

o
o   o

101.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och EUSAIR-ländernas regeringar och parlamentet (Kroatien, Grekland, Italien, Slovenien, Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro och Serbien).

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 320.
(2) EUT L 347, 20.12.2013, s. 259.
(3) EUT C 349 E, 29.11.2013, s. 1.

Rättsligt meddelande