Index 
Antagna texter
Onsdagen den 29 april 2015 - StrasbourgSlutlig utgåva
Förskott till operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga ***I
 Upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredje land ***I
 Skyddsåtgärder som fastställs i avtalet med Norge ***I
 Stabiliserings- och associeringsavtal med Albanien ***I
 Stabiliserings- och associeringsavtalet och interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor med Bosnien och Hercegovina ***I
 Stabiliserings- och associeringsavtal med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien ***I
 Tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget på vissa slag av övergripande statligt stöd *
 Genomförandebestämmelser för artikel 108 i EUF-fördraget *
 Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europeiska kommissionen och genomförandeorganen
 Revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för 2013
 Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF)
 Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europaparlamentet
 Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europeiska rådet och rådet
 Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europeiska utrikestjänsten
 Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Domstolen
 Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Revisionsrätten
 Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
 Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Regionkommittén
 Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europeiska ombudsmannen
 Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europeiska datatillsynsmannen
 Ansvarsfrihet 2013: verksamhetsresultat, ekonomisk förvaltning och kontroll hos EU:s byråer
 Ansvarsfrihet 2013: Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer)
 Ansvarsfrihet 2013: Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec)
 Ansvarsfrihet 2013: Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (CdT)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska polisakademin (Cepol)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska bankmyndigheten (EBA)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar (ECDC)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska miljöbyrån (EEA)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska fiskerikontrollbyrån (EFCA)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska unionens byrå för nät- ochinformationssäkerhet (Enisa)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska järnvägsbyrån (ERA)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska värdepapperskommittén (Esma)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen (ETF)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området frihet, säkerhet och rättvisa (eu-LISA)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA)
 Ansvarsfrihet 2013: Euratoms försörjningsbyrå (ESA)
 Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europeiska fonden för förbättring av levnads- och arbetsvillkor (Eurofound)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska polisbyrån (Europol)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter (FRA)
 Ansvarsfrihet 2013: Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex)
 Ansvarsfrihet 2013: Tillsynsmyndigheten för det europeiska GNSS-systemet (GSA)
 Ansvarsfrihet 2013: Det gemensamma företaget Artemis
 Ansvarsfrihet 2013: Den gemensamma företaget Clean Sky
 Ansvarsfrihet 2013: Det gemensamma företaget Eniac
 Ansvarsfrihet 2013: Det gemensamma företaget för bränsleceller och vätgas
 Ansvarsfrihet 2013: Det gemensamma företaget för initiativet innovativa läkemedel
 Ansvarsfrihet 2013: Det gemensamma företaget Iter och utvecklingen av fusionsenergi
 Ansvarsfrihet 2013: Det gemensamma företaget Sesar
 Penningmarknadsfonder ***I
 Import av textilprodukter från vissa tredjeländer som inte omfattas av särskilda unionsbestämmelser för import ***I
 Beräkning av inkomster och utgifter för budgetåret 2016 - Avsnitt I - Parlamentet
 Europeiska åklagarmyndigheten
 Alkoholstrategi
 Tvåårsdagen av Rana Plaza-byggnadens kollaps och läget avseende överenskommelsen om godtagbarhet (Sustainability Compact)
 Rapport från Europeiska rådets extra möte (23 april 2015) – De senaste tragedierna i Medelhavet och EU:s migrations- och asylpolitik

Förskott till operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga ***I
PDF 243kWORD 292k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 april 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1304/2013 om Europeiska socialfonden, vad gäller en ökning av det inledande förskottet till operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga (COM(2015)0046 – C8-0036/2015 – 2015/0026(COD))
P8_TA(2015)0110A8-0134/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2015)0046),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 164 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0036/2015),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 18 mars 2015(1),

–  med beaktande av yttrandet från budgetutskottet över förslagets ekonomiska förenlighet,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 21 april 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt, i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 41 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för kultur och utbildning (A8-0134/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 april 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om ändring av förordning (EU) nr 1304/2013, vad gäller ett ytterligare inledande förskott till operativa program som får stöd från sysselsättningsinitiativet för unga

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/779.)

(1) Ännu ej offentliggjort i EUT.


Upphävande av rådets förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredje land ***I
PDF 240kWORD 293k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 april 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om upphävande av förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredje land (COM(2014)0707 – C8-0271/2014 – 2014/0334(COD))
P8_TA(2015)0111A8-0026/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0707),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8‑0271/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 11 mars 2015 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 59 och 50.1 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för internationell handel (A8‑0026/2015).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om kommissionen har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 april 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om upphävande av förordning (EEG) nr 3030/93 om gemensamma regler för import av vissa textilprodukter från tredje land

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/937.)


Skyddsåtgärder som fastställs i avtalet med Norge ***I
PDF 242kWORD 293k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 april 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om de skyddsåtgärder som fastställs i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge (kodifiering) (COM(2014)0304 – C8-0010/2014 – 2014/0159(COD))
P8_TA(2015)0112A8-0046/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0304),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0010/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0046/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar sin ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 april 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om de skyddsåtgärder som fastställs i avtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Konungariket Norge (kodifiering)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/938.)

(1) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Stabiliserings- och associeringsavtal med Albanien ***I
PDF 242kWORD 293k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 april 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa förfaranden för tillämpning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan (kodifiering) (COM(2014)0375 – C8-0034/2014 – 2014/0191(COD))
P8_TA(2015)0113A8-0047/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0375),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0034/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0047/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 april 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om vissa förfaranden för tillämpning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Albanien, å andra sidan (kodifiering)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/939.)

(1) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Stabiliserings- och associeringsavtalet och interimsavtalet om handel och handelsrelaterade frågor med Bosnien och Hercegovina ***I
PDF 243kWORD 295k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 april 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa förfaranden för tillämpning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, och av interimsavtalet mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, om handel och handelsrelaterade frågor (kodifiering) (COM(2014)0443 – C8-0087/2014 – 2014/0206(COD))
P8_TA(2015)0114A8-0017/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0443),

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0087/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0017/2015).

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 april 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om vissa förfaranden för tillämpning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, och av interimsavtalet mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Bosnien och Hercegovina, å andra sidan, om handel och handelsrelaterade frågor (kodifiering)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/940.)

(1) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Stabiliserings- och associeringsavtal med f.d. jugoslaviska republiken Makedonien ***I
PDF 242kWORD 294k
Resolution
Text
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 april 2015 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa förfaranden för tillämpning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan (kodifiering) (COM(2014)0394 – C8-0041/2014 – 2014/0199(COD))
P8_TA(2015)0115A8-0132/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2014)0394),s

–  med beaktande av artiklarna 294.2 och 207.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C8-0041/2014),

–  med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0132/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Europaparlamentets ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 29 april 2015 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/… om vissa förfaranden för tillämpning av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan Europeiska gemenskaperna och deras medlemsstater, å ena sidan, och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, å andra sidan (kodifiering)

(Eftersom det nåddes en överenskommelse mellan parlamentet och rådet, motsvarar parlamentets ståndpunkt den slutliga rättsakten, förordning (EU) 2015/941.)

(1) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i EUF-fördraget på vissa slag av övergripande statligt stöd *
PDF 239kWORD 291k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 april 2015 om förslaget till rådets förordning om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på vissa slag av övergripande statligt stöd (kodifiering) (COM(2014)0377 – C8-0139/2014 – 2014/0192(NLE))
P8_TA(2015)0116A8-0029/2014

(Samråd – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2014)0377),

–  med beaktande av artikel 109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0139/2014),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0029/2014).

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Genomförandebestämmelser för artikel 108 i EUF-fördraget *
PDF 239kWORD 290k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 29 april 2015 om förslaget till rådets förordning om genomförandebestämmelser för artikel 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (kodifiering) (COM(2014)0534 – C8-0212/2014 – 2014/0246(NLE))
P8_TA(2015)0117A8-0047/2014

(Samråd – kodifiering)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2014)0534),

–  med beaktande av artikel 109 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C8-0212/2014),

–  med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 20 december 1994 om en påskyndad arbetsmetod för officiell kodifiering av texter till rättsakter(1),

–  med beaktande av artiklarna 103 och 59 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0047/2014), och av följande skäl:

A.  Enligt yttrandet från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen, gäller förslaget endast en kodifiering av de befintliga rättsakterna som inte ändrar deras sakinnehåll.

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom det anpassats till rekommendationerna från den rådgivande gruppen, sammansatt av de juridiska avdelningarna vid Europaparlamentet, rådet och kommissionen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen.

(1) EGT C 102, 4.4.1996, s. 2.


Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europeiska kommissionen och genomförandeorganen
PDF 995kWORD 411k
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (2014/2075(DEC))
P8_TA(2015)0118A8-0101/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8-0140/2014)(2),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2012 (COM(2014)0607), och bifogade arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0285 och SWD(2014)0286),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 juni 2014 Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2013 (COM(2014)0342),

–  med beaktande av kommissionens årliga utvärderingsrapport av unionens finanser på grundval av de resultat som uppnåtts (COM(2014)0383), och bifogade arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0200 och SWD(2014)0201),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2013 (COM(2014)0615) och bifogat arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0293),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, samt de granskade institutionernas svar(3), och revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens olika beslut och rekommendationer avseende kommissionen, tillsammans med institutionernas genomförande av dessa rekommendationer i medborgarnas intresse,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(4) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013, i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 (05303/2015 – C8‑0053/2015),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0101/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan, och i sin resolution av den 29 april 2015 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för 2013(7).

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt till medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2013 (2014/2075(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(8),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8-0140/2014)(9),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2013(10),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2012 (COM(2014)0607), och bifogade arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0285 och SWD(2014)0286),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2013 (COM(2014)0615) och bifogat arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0293),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för budgetåret 2013 samt genomförandeorganets svar(11),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(12) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013, i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05305/2015 – C8‑0048/2015),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(13),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(14), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(15), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltning av gemenskapsprogram(16), särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–  med beaktande av kommissionens beslut 2009/336/EG av den 20 april 2009 om inrättande av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur för att förvalta gemenskapsprogram inom utbildning, audiovisuella medier och kultur enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003(17),

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/776/EU av den 18 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur och om upphävande av beslut 2009/336/EG(18),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0101/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för utbildning, audiovisuella medier och kultur, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för små och medelstora företag (tidigare genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation) för budgetåret 2013 (2014/2075(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(19),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8-0140/2014)(20),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för små och medelstora företag (tidigare genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation) för budgetåret 2013(21),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2012 (COM(2014)0607), och bifogade arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0285 och SWD(2014)0286),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2013 (COM(2014)0615) och bifogat arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0293),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för små och medelstora företag (tidigare genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation) för budgetåret 2013 och genomförandeorganets svar(22),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(23) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013, i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05305/2015 – C8‑0048/2015),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(24),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(25), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(26), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltning av gemenskapsprogram(27), särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–  med beaktande av kommissionens beslut 2004/20/EG av den 23 december 2003 om inrättande av ett genomförandeorgan med benämningen ”Exekutiva byrån för intelligent energi” för att förvalta gemenskapsprogram på energiområdet enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003(28),

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/771/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för små och medelstora företag och om upphävande av besluten 2004/20/EG och 2007/372/EG(29),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0101/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för små och medelstora företag ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för små och medelstora företag (tidigare genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation), rådet, kommissionen, domstolen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

4.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (tidigare genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor) för budgetåret 2013 (2014/2075(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(30),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8-0140/2014)(31),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (tidigare genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor) för budgetåret 2013(32),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2012 (COM(2014)0607), och bifogade arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0285 och SWD(2014)0286),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2013 (COM(2014)0615) och bifogat arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0293),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (tidigare genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor) för budgetåret 2013 och genomförandeorganets svar(33),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(34) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013, i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05305/2015 – C8‑0048/2015),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(35),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(36), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(37), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltning av gemenskapsprogram(38), särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–  med beaktande av kommissionens beslut 2004/858/EG av den 15 december 2004 om inrättandet av ett genomförandeorgan med namnet Genomförandeorgan för folkhälsoprogrammet för förvaltning av gemenskapsåtgärder inom folkhälsoområdet – med tillämpning av rådets förordning (EG) nr 58/2003(39),

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/770/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för konsument-, hälso‑ och livsmedelsfrågor och om upphävande av beslutet 2004/858/EG(40),

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2014/927/EU av den 17 december 2014 om ändring av genomförandebeslut 2013/770/EU för att ombilda genomförandeorganet för konsument-, hälso- och livsmedelsfrågor till genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor(41),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0101/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks- och livsmedelsfrågor (tidigare genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor) ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för konsument-, hälso-, jordbruks‑ och livsmedelsfrågor, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

5.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet budgetåret 2013 (2014/2075(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(42),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8-0140/2014)(43),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2013,

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2012 (COM(2014)0607), och bifogade arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0285 och SWD(2014)0286),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2013 (COM(2014)0615) och bifogat arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0293),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för budgetåret 2013 samt genomförandeorganets svar(44),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(45) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013, i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05305/2015 – C8‑0048/2015),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(46),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(47), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(48), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltning av gemenskapsprogram(49), särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–  med beaktande av kommissionens beslut 2008/37/EG av den 14 december 2007 om inrättande av genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet för förvaltningen av det särskilda gemenskapsprogrammet Idéer på området spetsforskning enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003(50),

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/770/EU av den 17 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet och om upphävande av beslutet 2004/858/EG(51),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0101/2015), samt av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

6.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2013 (2014/2075(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(52),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8-0140/2014)(53),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2013(54),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2012 (COM(2014)0607), och bifogade arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0285 och SWD(2014)0286),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2013 (COM(2014)0615) och bifogat arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0293),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för forskning för budgetåret 2013 samt genomförandeorganets svar(55),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(56) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013, i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05305/2015 – C8-0048/2015),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(57),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(58), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(59), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltning av gemenskapsprogram(60), särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–  med beaktande av kommissionens beslut 2008/46/EG av den 14 december 2007 om inrättande av genomförandeorganet för forskning för förvaltningen av vissa områden av de särskilda gemenskapsprogrammen människor, kapaciteter och samarbete på forskningsområdet i enlighet med rådets förordning (EG) nr 58/2003(61),

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/778/EU av den 13 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för forskning och om upphävande av beslut 2008/46/EG(62),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0101/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för forskning ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för forskning, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

7.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för genomförandeorganet för innovation och nätverk (tidigare genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet) för budgetåret 2013 (2014/2075(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(63),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8-0140/2014)(64),

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för genomförandeorganet för innovation och nätverk (tidigare genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet) för budgetåret 2013(65),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2012 (COM(2014)0607), och bifogade arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0285 och SWD(2014)0286),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2013 (COM(2014)0615) och bifogat arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0293),

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för innovation och nätverk (tidigare genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet) för budgetåret 2013 och genomförandeorganets svar(66),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(67) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013, i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05305/2015 – C8‑0048/2015),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(68),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(69), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(70), särskilt artikel 14.3,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG) nr 1653/2004 av den 21 september 2004 om standardbudgetförordning för genomförandeorgan enligt rådets förordning (EG) nr 58/2003 om stadgar för genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltning av gemenskapsprogram(71), särskilt artikel 66 första och andra stycket,

–  med beaktande av kommissionens beslut 2007/60/EG av den 26 oktober 2006 om inrättande av genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet genom tillämpning av rådets förordning (EG) nr 58/2003(72),

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut 2013/801/EU av den 23 december 2013 om inrättande av genomförandeorganet för innovation och nätverk och om upphävande av beslutet 2007/60/EG ändrat genom beslut 2008/593/EG(73),

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0101/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i EU-fördraget ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt göra detta under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för genomförandeorganet för innovation och nätverk (tidigare genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet) ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganets budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut, beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen, och den resolution som utgör en del av dessa beslut till direktören för genomförandeorganet för innovation och nätverk, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

8.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om avslutande av räkenskaperna avseende genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen (2014/2075(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(74),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8-0140/2014)(75),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2012 (COM(2014)0607), och bifogade arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0285 och SWD(2014)0286),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 juni 2014 Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2013 (COM(2014)0342)

–  med beaktande av kommissionens årliga utvärderingsrapport av unionens finanser på grundval av de resultat som uppnåtts (COM(2014)0383), och bifogade arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0200 och SWD(2014)0201),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om internrevisioner genomförda under 2013 (COM(2014)0615) och bifogat arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0293),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, samt de granskade institutionernas svar(76), och revisionsrättens särskilda rapporter,

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(77) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013, i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 (05303/2015 – C8‑0053/2015),

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om beviljande av ansvarsfrihet för genomförandeorganen för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05305/2015 – C8‑0048/2015),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(78),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(79), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 58/2003 av den 19 december 2002 om stadgar för de genomförandeorgan som ansvarar för vissa uppgifter som avser förvaltningen av gemenskapsprogram(80), särskilt artiklarna 14.2 och 14.3,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0101/2015), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna avseende genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i den resolution som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt till de nationella parlamenten och medlemsstaternas nationella och regionala revisionsorgan och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

9.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (2014/2075(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen,

–  med beaktande av sina beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av genomförandeorganens budget för budgetåret 2013,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0101/2015), och av följande skäl:

A.  Revisionsrätten har för tjugonde gången i rad inte kunnat avge en positiv revisionsförklaring avseende lagligheten och korrektheten i de betalningar som ligger till grund för räkenskaperna, vilket riskerar att urholka legitimiteten i unionens utgifter och politik.

B.  Särskilt i en situation med knappa resurser bör kommissionen föregå med gott exempel genom att visa det europeiska mervärdet av sina utgifter och säkerställa att de medel för vilka kommissionen har fullt eller delat ansvar spenderas i enlighet med gällande finansiella bestämmelser och budgetförordningar.

C.  Kommissionen har det yttersta ansvaret för genomförandet av unionens budget och medlemsstaterna måste samarbeta uppriktigt med kommissionen för att säkerställa att anslagen används i överensstämmelse med principerna om en sund ekonomisk förvaltning. Medlemsstaterna, särskilt under den delade förvaltningen, har ett särskilt ansvar för att genomföra unionsbudgeten.

D.  Under den delade förvaltningen är det avgörande att de uppgifter som medlemsstaterna lämnar om både inkomster och utgifter under delade förvaltningen är korrekta och rättvisande. Det är avgörande att medlemsstaterna förstår sitt eget ansvar för förvaltningen av unionsmedel under delad förvaltning.

E.  Den interinstitutionella dialog som avses i artikel 318 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt utgör en möjlighet att främja en ny resultatinriktad ansats inom kommissionen.

Delad och decentraliserad förvaltning: Brister i kommissionens och medlemsstaternas förvaltning

Reservationer inom jordbruk och landsbygdsutveckling

1.  Europaparlamentet kan inte politiskt säkerställa att de kontrollförfaranden som kommissionen och medlemsstaterna har genomfört garanterar att alla transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna är lagliga och korrekta inom området jordbruk och landsbygdsutveckling, vilket visas av följande reservationer som generaldirektören för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling utfärdade i generaldirektoratets årliga verksamhetsrapport av den 31 mars 2014.

   Verksamhetsbaserad budgetering 02 – marknadsåtgärder: 198,3 miljoner EUR i riskzonen. Sju stödordningar i nio medlemsstater med 11 reservationspunkter: Polen 77,6 miljoner EUR, Spanien 54 miljoner EUR, Frankrike 32,4 miljoner EUR, Nederländerna 16,4 miljoner EUR, Förenade kungariket 8,5 miljoner EUR, Italien 5 miljoner EUR, Tjeckien 2 miljoner EUR, Österrike 1,9 miljoner EUR, Sverige 0,5 miljoner EUR.
   Verksamhetsbaserad budgetering 03 – direktbetalningar: 652 miljoner EUR i riskzonen. Tjugo utbetalande organ och sex berörda medlemsstater: Spanien (femton av sjutton utbetalande organ) 153 miljoner EUR, Frankrike 203,4 miljoner EUR, Förenade kungariket utom England 118 miljoner EUR, Grekland 117,8 miljoner EUR, Ungern 36,6 miljoner EUR och Portugal 28 miljoner EUR.
   Verksamhetsbaserad budgetering 04 – utgifter för landsbygdsutveckling: 599 miljoner EUR i riskzonen. Trettioett utbetalande organ och 19 berörda medlemsstater: Belgien, Bulgarien (56,8 miljoner EUR), Cypern, Tyskland (Bayern, Brandenburg), Danmark, Spanien (Andalusien, Asturien, Castilla la Mancha, Castilla y Léon, FOGGA Galicien, Madrid), Finland, Frankrike (ODARC, ASP (70,3 miljoner EUR)), Förenade kungariket (SGRPID Skottland, RPA England), Grekland, Irland, Italien (AGEA (52,6 miljoner EUR), AGREA Emilia-Romagna, OPR Lombardiet, OPPAB Bolzano, ARCEA Kalabrien), Luxemburg, Nederländerna, Polen (56,7 miljoner EUR), Portugal (51,7 miljoner EUR), Rumänien (138,9 miljoner EUR) och Sverige.
   Verksamhetsbaserad budgetering 05: 2,6 miljoner EUR i riskzonen – Ipard-utgifter för Turkiet.

Reservationer inom regionalpolitiken

2.  Europaparlamentet kan inte politiskt säkerställa att de kontrollförfaranden som kommissionen och medlemsstaterna har genomfört garanterar att alla transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna är lagliga och korrekta inom området inom området regional- och stadspolitik, vilket visas av följande reservationer som generaldirektören för GD Regional- och stadspolitik utfärdade i generaldirektoratets årliga verksamhetsrapport av den 31 mars 2014. Reservationer har utfärdats för 73 av 322 program som en följd av delvis tillförlitliga förvaltnings- och kontrollsystem (jämfört med 85 av 317 operativa program 2012). De mellanliggande betalningar som gjordes till 2007–2013 års program med reservationer motsvarade 6 035,5 miljoner EUR. Kommissionen uppskattade att 440,2 miljoner EUR låg i riskzonen.

3.  Europaparlamentet konstaterar att dessa reservationer visserligen är en indikation på brister i medlemsstaternas kontrollsystem men de är också ett effektivt instrument som kommissionen använder för att påskynda åtgärder från medlemsstaternas sida att rätta till dessa brister och därmed skydda unionens budget.

Reservationer mot sysselsättning, socialpolitik och inkludering

4.  Europaparlamentet kan inte politiskt säkerställa att de kontrollförfaranden som kommissionen och medlemsstaterna har genomfört garanterar att alla transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna är lagliga och korrekta inom området sysselsättning och socialpolitik, vilket visas av de reservationer som generaldirektören för GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering utfärdade i sin årliga verksamhetsrapport av den 31 mars 2014. Dess årliga verksamhetsrapport innehåller en reservation avseende betalningar som gjordes under programperioden 2007–2013 på ett riskzonsbelopp av 123,2 miljoner EUR 2013. Denna reservation avsåg 36 av Europeiska socialfondens (ESF:s) 118 operativa program (OP) (jämfört med 27 av 117 operativa program 2012).

Revisionsrättens revisionsförklaring

Konton samt lagligheten och korrektheten i intäkterna – uttalande utan reservation

5.  Europaparlamentet välkomnar att unionens årsredovisning för budgetåret 2013 i allt väsentligt ger en rättvisande bild av unionens finansiella ställning per den 31 december 2013 och noterar med tillfredsställelse att de inkomster som ligger till grund för räkenskaperna för det år som slutade den 31 december 2013 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

Reservationer mot bruttonationalinkomstbaserade (BNI-baserade) bidrag

6.  Europaparlamentet lämnar en reservation mot hur medlemsstaternas BNI-baserade bidrag har beräknats på grund av bristerna(81) i kommissionens uppgiftskontroll(82). Parlamentet påminner om att revisionsrätten drar slutsatsen att kommissionens kontroll av BNI-uppgifterna inte var tillräckligt strukturerad och fokuserad.

Lagligheten och korrektheten i åtagandena – uttalande utan reservation

7.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att de åtaganden som ligger till grund för räkenskaperna för det budgetår som slutade den 31 december 2013 i allt väsentligt är lagliga och korrekta.

Lagligheten och korrektheten i betalningarna – uttalande med avvikande mening

8.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att betalningarna för det tjugonde året i rad fortfarande innehåller väsentliga fel.

9.  Europaparlamentet inser att grunden för revisionsrättens uttalande med avvikande mening är slutsatsen att systemen för övervakning och kontroll endast delvis är ändamålsenliga och att betalningarna som en följd av detta har en mest sannolik felprocent på 4,7 %.

10.  Europaparlamentet påminner om att den mest sannolika felprocenten för betalningar uppskattades till 4,8 % för budgetåret 2012, till 3,9 % för 2011, 3,7 % för budgetåret 2010, till 3,3 % för budgetåret 2009, till 5,2 % för budgetåret 2008 och till 6,9 % för budgetåret 2007, vilket innebär en genomsnittlig nivå på cirka 4,6 % under den period som täcks av den tidigare fleråriga budgetramen för 2007–2013. Revisionsrättens årsrapporter visar därmed en stabilisering av felprocenten för 2013 på den genomsnittliga nivån för den fleråriga budgetramen 2007–2013, vilket ändå är en stadig uppåtgående och negativ tendens sedan 2009.

11.  Europaparlamentet betonar att enligt revisionsrättens årsrapport för 2013 har områdena under delad förvaltning en uppskattad felprocent på 5,2 %. Alla övriga driftsutgifter (som till största delen förvaltas direkt av kommissionen) har en uppskattad felprocent på 3,7 %. Parlamentet betonar att båda felprocenten ligger över väsentlighetströskeln på 2 %. Parlamentet betonar att områden under delad förvaltning har en felprocent som ligger betydligt högre än för alla andra operativa program.

12.  Europaparlamentet noterar att generaldirektören för GD Regionalpolitik i sin årliga verksamhetsrapport av den 31 mars 2014 har lämnat reservationer, till följd av delvis tillförlitliga förvaltnings- och kontrollsystem för 73 av 322 program för 2013, vilket utgör en mindre andel än för 2012 (85 av 317 operativa program). Parlamentet noterar att det uppskattade riskzonsbeloppet är 1 135,3 miljoner EUR och att dessa reservationer och motsvarande belopp avser de två programplaneringsperioderna 2007–2013 och 2000–2006.

13.  Europaparlamentet noterar att generaldirektören för GD Forskning och innovation har lämnat en reservation avseende det sjunde ramprogrammet för forskning i sin årliga verksamhetsrapport av den 31 mars 2014 och att de uppskattade effekterna 2013 ligger mellan 105,5 miljoner och 109,5 miljoner EUR.

14.  Europaparlamentet noterar att generaldirektören för GD Havsfrågor och fiske har lämnat en reservation avseende Europeiska fiskerifonden i sin årliga verksamhetsrapport av den 31 mars 2014 och att riskzonsbeloppet för 2013 är 10,77 miljoner EUR.

15.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet av ständiga förbättringar av förvaltnings- och kontrollsystemen i medlemsstaterna i syfte att garantera en bättre ekonomisk förvaltning av unionens medel och en minskning av felprocenten på respektive politikområde under programplaneringsperioden 2014–2020.

Finansiella korrigeringar och återvinningar

16.  Europaparlamentet noterar att de finansiella korrigeringar som rapporterades ha genomförts 2013 minskade från 3,7 miljarder EUR 2012 till 2,5 miljarder EUR 2013, och påminner om att de höga finansiella korrigeringar som gjordes 2012 främst berodde på en enda korrigering på 1,8 miljarder EUR i Spanien av strukturfondsutgifter under perioden 2000–2006. Parlamentet noterar att kommissionen under 2013 genomförde finansiella korrigeringar och återvinningar på 3 362 miljoner EUR, vilket motsvarar 2,3 % av betalningarna från unionsbudgeten.

17.  Europaparlamentet betonar att ackumuleringen av finansiella korrigeringar när programsaldon avräknas ibland är konstgjord och att de inte är betydande, med tanke på att de framkommer först flera år efter att de gjorts. Kommissionen uppmanas att analysera huruvida metodändringen från bekräftade korrigeringar till genomförda korrigeringar, som ägde rum 2012, är den bäst lämpade för att återspegla verkligheten i kontroll- och förvaltningssystemen under ett visst budgetår.

18.  Europaparlamentet noterar att minskningen på 34 % i genomförda finansiella korrigeringar 2013 (från 3,7 miljarder EUR till 2,5 miljarder EUR) delvis uppvägdes av en ökning på 27 % för genomförda återvinningar 2013 (från 0,7 miljarder EUR till 0.9 miljarder EUR).

19.  Europaparlamentet beklagar att på grund av den rättsliga ramen för att skydda unionens ekonomiska intressen, komplexiteten i de relaterade förfarandena och antalet kontrollnivåer som ingår i många områden, kan fel korrigerats först flera år efter att de har uppstått.

20.  Europaparlamentet betonar att det genomsnittliga beloppet för genomförda finansiella korrigeringar och återvinningar 2009–2013 var 2,7 miljarder EUR, vilket motsvarar 2,1 % av de genomsnittliga beloppet för betalningar från unionens budget under denna period. Enligt kommissionen kan den ovannämnda trenden förklaras med avslutandet av programplaneringsperioden 2000–2006(83). Särskilt när det gäller sammanhållningspolitiken avser fyra fjärdedelar av korrigeringarna under åren 2007–2013 operativa program under tidigare perioder(84). Parlamentet påminner om att medlemsstaterna har rätt att byta ut sådana utgifter som upptäckts vara icke stödberättigade mot lagliga och korrekta utgifter enligt det regelverk som gäller för strukturfonderna.

21.  Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om att de har en plikt att vidta korrigerande åtgärder för att skydda unionens budget i fall då kontrollsystemen är verkningslösa eller utgifterna är oriktiga. Parlamentet betonar att kommissionen och medlemsstaterna använder sig av sådana korrigerande åtgärder och noterar att om sådana korrigerande åtgärder inte hade tillämpats på de betalningar som granskades av revisionsrätten 2013 skulle den uppskattade felprocenten vara 6,3 % och inte 4,7 %. Revisionsrätten har konstaterat att för ett antal felbehäftade transaktioner, särskilt på områden under delad förvaltning, hade myndigheterna tillräckligt med information för att upptäcka och korrigera felen. Parlamentet begär därför att revisionsrätten i sina framtida årsrapporter uppskattar felnivån i det fall att alla korrigerande åtgärder hade vidtagits.

22.  Europaparlamentet beklagar vidare att dessa åtgärder fortfarande har en begränsad finansiell inverkan på unionens budget, eftersom mer än 40 % av de finansiella korrigeringar som genomfördes under 2013 inte anses vara inkomster avsatta för särskilda ändamål(85), utan kan användas av samma medlemsstater som har orsakat dessa korrigeringar i sammanhållningspolitiken, vilket därmed underminerar de finansiella korrigeringarnas förebyggande verkan.

23.  Europaparlamentet noterar att ungefär 28 % av de finansiella korrigeringar som genomfördes 2013 innebar en minskning av nettobeloppet för EU:s bidrag till programmet och den berörda medlemsstaten i sammanhållningspolitiken.

24.  Europaparlamentet konstaterar med oro att ovannämnda meddelande från kommissionen av den 29 september 2014 inte nödvändigtvis innehåller tillförlitliga uppgifter om belopp som dragits tillbaka, återvinningar och pågående återvinningsärenden för strukturåtgärder som gjorts av de enskilda medlemsstaterna, eftersom kommissionen konstaterar att den var tvungen att tillämpa ett försiktigt synsätt, på grund av vissa svagheter i medlemsstaternas siffror, för att säkerställa att inte ovannämnda siffror överskattades(86).

25.  Europaparlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna, i så stor utsträckning som möjligt, inför tillförlitliga förfaranden för att bekräfta tidpunkten för, ursprunget till och beloppet på de korrigerande åtgärderna samt ger information om vilket år utbetalningen har skett, vilket år det relaterade felet har upptäckts och vilket år återvinningarna eller de finansiella korrigeringarna redovisas i noterna till räkenskaperna, med beaktande av hela förfarandets fleråriga aspekter. Parlamentet anser dessutom att det är avgörande att fullständig information ges om återvinningar och finansiella korrigeringar och att det råder full transparens när det gäller uppgifter om tillbakadragande av anslag och överträdelseförfaranden för året i fråga.

Den sammanfattande rapporten och de årliga verksamhetsrapporterna

26.  Europaparlamentet noterar att kommissionens generaldirektörer har gjort totalt 17 kvantifierade reservationer gällande utgiften. Parlamentet påpekar att det lägre antalet kvantifierade reservationer 2013 (21 under 2012) inte medförde ett lägre riskzonsbelopp och att det maximala totala riskzonsbelopp som kommissionen aviserade i sin sammanfattande rapport(87) understiger 4 179 miljoner EUR, vilket motsvarar 2,8 % av det totala utgiftsbelopp som har betalats ut.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga beräkningen av riskzonsbeloppet(88) och förklara vilken effekt de korrigerande mekanismerna beräknas få på beloppet och att i sin sammanfattande rapport utfärda en revisionsförklaring på grundval av generaldirektörernas årliga verksamhetsrapporter.

28.  Europaparlamentet påminner om att de ackumulerade belopp som kommissionen använder avser korrigerande mekanismer som tillämpas av kommissionen och medlemsstaterna (finansiella korrigeringar och återvinningar) flera år efter att medlen har betalats ut (framför allt under perioderna 1994–1999 och 2000–2006) och noterar att varken revisionsrätten eller kommissionen angav några exakta felnivåer under den här tiden.

Trycket på budgeten

29.  Europaparlamentet är bekymrat över att, på grund av rådets oacceptabla ståndpunkt under förhandlingarna om den årliga unionsbudgeten, och trots den höga nivån på betalningarna, räkenskaperna nu uppvisar utestående finansiella åtaganden (i rubrik 1b, framför allt regionalpolitiken, uppskattas nivån på de utestående åtagandena i slutet av 2013 till 23,4 miljarder EUR, efter 5 miljarder EUR i slutet av 2010, 11 miljarder EUR i slutet av 2011 och 16 miljarder EUR i slutet av 2012) och andra åtaganden fortsatte att växa 2013. I slutet av året uppgick de till 322 miljarder EUR(89) och siffran kommer sannolikt att öka 2014.

30.  Europaparlamentet betonar att i slutet av 2013 uppskattades de utestående åtaganden till 322 miljarder EUR och prognosen var att detta belopp skulle stiga under 2014. Parlamentet anser att detta rimmar illa med principen om sund ekonomisk förvaltning, fastslagen i artikel 310 i EUF-fördraget, vilket därmed gör att budgetens laglighet kan ifrågasättas.

31.  Europaparlamentet betonar att dessa ”överhängande” finansiella förpliktelser är särskilt oroande eftersom betalningstaken för första gången kommer att förbli relativt stabila i reala termer i ett antal år framöver(90).

32.  Europaparlamentet påpekar att de finansiella resurserna är knappa när det råder ekonomisk kris. Parlamentet noterar emellertid att den maximala utgiftsnivån för rubrikerna i den fleråriga budgetramen, för stora delar av budgeten, har brutits ner till årliga anslag per medlemsstat. Parlamentet observerar att hur medlem ska utnyttjas av medlemsstaterna ofta blir det främsta politiska syftet (”gör av med det eller förlora det”)(91). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja en övergång från en utgiftskultur mot en resultatkultur som fokuserar på de uppnådda resultaten på grundval av principerna om effektivitet, ändamålsenlighet och sparsamhet.

33.  Europaparlamentet påpekar att förhandsfinansieringen brutto uppgick till 79,4 miljarder EUR i slutet av 2013 och understryker att onödigt långa förhandsfinansieringsperioder kan leda till en ökad risk för fel eller förluster. Parlamentet betonar att denna risk är särskilt påtaglig för rubrik 4 i budgeten (EU som global aktör) där det för en typisk transaktion går fyra år från det att åtagandet görs tills att kommissionen registrerar den slutgiltiga utgiften för detta.

34.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att igen utarbeta och offentliggöra en långsiktig likviditetsbudget med en prognos över framtida betalningskrav för att försäkra sig om att nödvändiga betalningar kan göras med de antagna årliga budgetarna. Parlamentet begär att kommissionen vid behov lägger fram ändringar till existerande förordningar i de fall då de årliga budgetarna inte kan tillhandahålla anslag som är tillräckliga för att täcka de erforderliga betalningsnivåerna.

35.  Europaparlamentet upprepar att man måste arbeta på att hitta långsiktiga lösningar som gör att kommissionen återfår kontrollen av sin budget. Parlamentet noterar att det finns ett särskilt behov av ökad fokus på ansvarsskyldighet och fokus på prestationer och resultat av utgifterna. Parlamentet behöver därför spela en större roll för att kontrollera utgifter och resultat.

Finansiella instrument

36.  Europaparlamentet konstaterar att i slutet av 2013 hade 941 finansieringstekniska instrument inrättats i 176 program i europeiska regionala utvecklingsfonder och operativa program under europeiska socialfonder i 25 medlemsstater. Parlamentet är särskilt bekymrat över att endast 47 % av 14,3 miljarder EUR (6,7 miljarder EUR) som hade betalats till finansieringstekniska instrument faktiskt betalats till slutmottagarna, även om denna uppgift uppvisar en ökning jämfört med de 4,7 miljarder EUR som betalats ut i slutet av 2012. Parlamentet noterar att den genomsnittliga utbetalningsnivån på 47 % i slutet av 2013 innehåller en viss variation mellan olika anslag och medlemsstater. Den genomsnittliga utbetalningsnivån omfattar alla 900 program: sådana som inrättades 2008 liksom nyinrättade 2008 för vilka genomförandet just hade börjat. Parlamentet anser att vissa av dessa program underpresterar men att andra har redan uppnått 100 procents upptagning och nu återinvesterar frigjorda medel.

37.  Europaparlamentet konstaterar att 14 finansieringstekniska instrument har inrättats i medlemsstaterna inom ramen för fonden för landsbygdsutveckling. Parlamentet konstaterar att 443,77 miljoner EUR hade betalats ut till banker i Rumänien, Bulgarien, Grekland, Italien och Litauen från unionens budget fram till slutet av 2013. Parlamentet känner oro över att inte en enda euro av det här beloppet har nått slutmottagarna. Parlamentet konstaterar att för sex finansiella finansieringstekniska instrument som har inrättats under Europeiska fiskerifonden betalades 72,37 miljoner EUR ut till banker i Grekland, Rumänien, Bulgarien, Estland, Lettland och Nederländerna. Parlamentet noterar att de tillgängliga beloppen endast betalades ut i sin helhet till slutmottagare i Lettland, medan endast 28 % av medlen i Rumänien betalades ut till slutmottagarna, 77 % i Bulgarien, 91 % i Estland och ingenting i Nederländerna och Grekland(92).

38.  Europaparlamentet beklagar vidare att instrumenten är komplexa och svåra att redovisa korrekt, vilket gör det särskilt svårt att granska dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att skapa transparens och regelbundet redovisa belåning, förluster och risker såsom investeringsbubblor. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna en fullständig översikt över antalet projekt som finansieras under respektive finansieringstekniskt instrument och uppnådda resultat, och att tydligt ange storleken på unionens budgetanslag som har använts för att medfinansiera projekt som avser finansieringstekniska instrument, samt att lägga fram en heltäckande kostnadsnyttoanalys av de finansieringstekniska instrumenten jämfört mer direkta former av projektfinansiering.

39.  Europaparlamentet välkomnar att genomförandet av de finansiella instrumenten systematiskt tas med på dagordningen för de årliga översynsmötena och att bristerna sedan analyseras och korrigerande åtgärder föreslås. Parlamentet välkomnar att bristerna på området har korrigerats för nästa period 2014–2020, dvs. betalningarna kommer att överföras till de fonder som förvaltar de finansiella instrumenten först när de faktiska utbetalningarna till slutmottagarna har nått en viss %.

40.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen säkerställer att anslag från unionens budget till sådana instrument speglar det faktiska behovet av likvida medel, med hänsyn tagen till trycket på budgeten för betalningar och kravet i artikel 140.7 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 (budgetförordningen) om att alltför stora saldon ska undvikas i finansiella instrument.

41.  Europaparlamentet känner också särskild oro över några av revisionsrättens resultat när det gäller ändamålsenligheten i att kombinera bidrag från regionala investeringsinstrument med lån från finansinstitut för att stödja EU:s externa politik(93).

42.  Europaparlamentet påpekar att de regionala investeringsinstrumenten har utformats väl men att de potentiella fördelarna med kombinerad finansiering inte har utnyttjats fullt ut på grund av brister i kommissionens förvaltning. Parlamentet uppmanar kommissionen att endast betala ut medel när mottagaren faktiskt behöver dem och förbättra kontrollen av unionens anslag.

Kommissionens och medlemsstaternas ansvar vid delad förvaltning

43.  Europaparlamentet betonar det faktum att kommissionen i enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget är ytterst ansvarig för genomförandet av unionens budget. Parlamentet påpekar att när kommissionen genomför budgeten vid delat ansvar delegeras genomförandet till medlemsstaterna i enlighet med artikel 59 i budgetförordningen så att de därmed tar politiskt och finansiellt ansvar. Parlamentet upprepar därför att medlemsstaterna bör agera strikt i enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning och inte bör göra avkall på sitt eget ansvar när det gäller att förvalta unionsmedlen.

44.  Europaparlamentet noterar kommissionens meddelande av den 28 oktober 2014 om antagandet av den interinstitutionella arbetsgruppens rekommendationer om inrättande och användning av nationella förklaringar (COM(2014)0688). Parlamentet betonar att det är frivilligt att lämna in dessa förklaringar och välkomnar därför att fyra medlemsstater – Danmark, Nederländerna, Sverige och Förenade kungariket ­– har beslutat att lämna in dem. Parlamentet beklagar dock att dessa förklaringar skiljer sig i form, omfattning, fullständighet och rapporteringsperiod och att de därför inte är särskilt användbara.

45.  Europaparlamentet betonar att enligt ett flertal uttalanden från revisionsrätten har de nationella förvaltningsförklaringar som de fyra ovannämnda medlemsstaterna lämnat in varit av mycket begränsat värde i revisionsrättens revisionsprocess och kan inte anses vara en tillförlitlig källa till information för att utfärda revisionsförklaringen.

46.  Europaparlamentet beklagar vidare, avseende kommissionens ovannämnda meddelande av den 28 oktober 2014, att inga betydande framsteg har gjorts för att förbättra den ekonomiska förvaltning som kan leda till fortsatt förlust av unionens pengar till följd av felaktiga beslut på politisk nivå och förvaltningsnivå. Parlamentet efterlyser ett system med sanktioner om medlemsstaterna lämnar felaktig information och förklaringar om program.

47.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att vidta konkreta och meningsfulla åtgärder för att möjliggöra de nödvändiga framstegen för sund ekonomisk förvaltning, inbegripet ökad användning av instrumentet nationella förklaringar som i praktiken inte kräver mycket extra insatser (enligt uppgift mindre än en årsheltidstjänst per medlemsstat), samtidigt som det är mycket viktigt att medlemsstaterna tar politiskt ansvar för användningen av unionsmedel genom ett offentligt dokument. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att offentliggöra inte bara de nationella förklaringarna utan också de årliga sammanfattningarna och förvaltningsförklaringarna så att mer insikt kan ges och verkliga framsteg i den ekonomiska förvaltningen kan uppnås. Kommissionen uppmanas att lämna en rekommendation till parlamentet och rådet om att främja användningen av nationella förklaringar i linje med den interinstitutionella arbetsgruppens rekommendationer om inrättande och användning av nationella förklaringar.

48.  Europaparlamentet anser att det är avgörande att främja full transparens när det gäller användningen av strukturmedel genom att offentliggöra redovisningsdokumenten för projekten.

Tillförlitligheten hos uppgifter som medlemsstaterna har lämnat

49.  Europaparlamentet konstaterar att bristen på tillförlitlighet när det gäller de kontroller på primär nivå som utförs på områden med delad förvaltning av medlemsstaterna undergräver trovärdigheten för de årliga verksamhetsrapporter som utarbetas av kommissionen och den sammanfattande rapport som antas av kommissionen eftersom de delvis bygger på resultaten av de kontroller som nationella myndigheter utför. Parlamentet upprepar sin tidigare begäran att kommissionen ska utvärdera och, om det behövs, korrigera medlemsstaternas uppgifter för att de årliga verksamhetsplanerna ska bli tillförlitliga och objektiva.

50.  Europaparlamentet begär att generaldirektörerna lämnar en utförlig redogörelse i sina årliga verksamhetsplaner om de felnivåer som medlemsstaterna har informerat om och vilka eventuella åtgärder kommissionen har vidtagit i de operativa programmen.

De sämst presterande medlemsstaterna

51.  Europaparlamentet välkomnar översikten över revisionsrättens revisionsresultat för fonder som förvaltas under delad förvaltning inom jordbruket och sammanhållningspolitiken 2009–2013, vilka publicerades tillsammans med revisionsrättens årsrapport 2013 och delvis tillmötesgår parlamentets begäran i 2012 års ansvarsfrihetsresolution om landsspecifik information avseende den delade förvaltningen.

52.  Europaparlamentet påpekar att Slovakien, Förenade kungariket och Spanien har högst felnivåer enligt siffror från revisionsrätten när det gäller storleken på och andelen riskmedel i Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden (enligt uppgifter i 2013 års årliga verksamhetsrapporter från generaldirektoratet för sysselsättning, socialpolitik och inkludering samt generaldirektoratet för regional- och stadspolitik).

53.  Europaparlamentet påpekar att Rumänien, Bulgarien och Portugal har högst felnivåer enligt siffror från revisionsrätten när det gäller storleken på och andelen riskmedel i Europeiska garantifonden för jordbruket och Europeiska jordbruksfonden för regional utveckling (enligt uppgifter i 2013 års årliga verksamhetsrapporter från generaldirektoratet för jordbruk och landsbygdsutveckling).

54.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att utveckla en egen metod för landspecifik rapportering med hänsyn tagen inte bara till riskzonsbeloppen utan även medlemsstaternas lednings- och kontrollsystem tillsammans med de korrigerande mekanismer som kommissionen och medlemsstaterna använder för att kunna göra en korrekt bedömning av hur förvaltningen utvecklas i de sämst presterande medlemsstaterna och rekommendera bästa tänkbara lösningar.

55.  Europaparlamentet påminner om att korruption innebär allvarliga skador för unionens medel. Parlamentet är bekymrat över de uppgifter som visar att vissa medlemsstater är särskilt drabbade av fenomenet och påminner här om kommissionens rekommendation av den 29 maj 2013 till rådets rekommendation om Italiens nationella reformprogram 2013, med avgivande av rådets yttrande om Italiens stabilitetsprogram 2012-2017(94). Parlamentet begär ett snart antagande av direktivet om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen.

Intressekonflikter

56.  Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstaters lagstiftning om intressekonflikter hos parlamentsledamöter, regeringsmedlemmar och ledamöter i lokala församlingar är vag och otillräcklig. Kommissionen uppmanas att noggrant undersöka dagens situation och föreslå rekommendationer eller till och med rättsligt bindande lösningar om det skulle visa sig nödvändigt. Parlamentet anser att samma sak bör gälla för nominerade ledamöter och kommissionens ledamöter.

Intäkter: Egna medel baserade på BNI

57.  Europaparlamentet konstaterar att det vid revisionsrättens granskning (se årsrapport för 2013, punkt 2.27) inte framkom några väsentliga fel i kommissionens beräkning av medlemsstaternas bidrag och i betalningen av dem, av vilka merparten bygger på prognostiserade uppgifter om bruttonationalinkomsten (BNI) för 2013.

58.  Europaparlamentet begär att kommissionen ska säkerställa att Eurostats och medlemsstaternas uppgifter är identiska eftersom BNI-indikatorn är ett nyckeltal inte bara för unionens inkomster utan också för dess utgifter.

59.  Europaparlamentet upprepar revisionsrättens kritik i årsrapporten för 2012 om att kommissionens kontroll av BNI-uppgifter inte är ändamålsenlig (se årsrapport för 2012, punkt 2.41). Parlamentet betonar att den förlängda användningen av allmänna reservationer och den alltför långa kontrollcykel för BNI-uppgifter som används för egna resurser, kan leda till budgetosäkerhet i likhet med vad som har lyfts fram i diskussioner mellan medlemsstaterna om förslaget till ändringsbudget nr 6 i den allmänna budgeten för 2014(95).

60.  Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater, trots att de har känt till ändringarna av den statistiska metoden för att beräkna de BNI-grundande inbetalningarna sedan våren 2014, inte har planerat för att detta medför en ökning av deras budgetinbetalningar.

61.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen, trots att den sedan våren 2013 har känt till att de ändrade statistiska metoderna för att beräkna BNI-grundande inbetalningar skulle medföra kraftiga ökningar av inbetalningarna för vissa medlemsstater, insisterade på att hantera detta som ett rent tekniskt ärende(96).

62.  Europaparlamentet erinrar om att revisionsrätten i sitt yttrande nr 7/2014(97) kom fram till att kommissionens förslag att göra det möjligt att skjuta upp betalning av mervärdesskatt och BNI-saldon och justeringar i särskilda fall, kan göra systemet för egna medel mer komplext och öka budgetosäkerheten i medlemsstaterna.

63.  Europaparlamentet lyfter särskilt fram att kommissionens förslag om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (COM(2014)0704) endast avser framflyttning av medlemsstaternas tidsfrist för att tillgängliggöra medel om det gäller betydande belopp som härrör från positiva mervärdesskatte- och BNI-saldon och justeringar, och konstaterar att om medlemsstaterna har stora negativa medvärdesskatte- och BNI-saldon och justeringar så kan kommissionen tvingas samla in ytterligare medel genom en ändringsbudget.

64.  Europaparlamentet beklagar att rådet på grundval av dessa lagstiftningsförslag hittills inte kunnat göra några framsteg om reformen av systemet för de egna medel, trots att kommissionen föreslagit en övergripande reform av systemet för egna medel som välkomnades av parlamentet(98) och som skulle göra systemet för egna medel rättvisare, begripligare, transparentare och effektivare och som skulle syfta till att minska de nationella bidragen.

Åtgärder som ska vidtas

65.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   korta av tiden för kontrollcykeln för BNI-uppgifterna som används för egna resurser till högst fyra år, vid behov genom att införa överträdelseförfaranden och/eller strikta tidsfrister för att dra tillbaka reservationerna,
   begränsa användningen av allmänna reservationer till undantagsfall där det finns betydande risker att unionens finansiella intressen inte skyddas, i.e. dvs. när en medlemsstat genomför en stor revidering under kontrollcykeln eller med oregelbundna intervaller,
   utarbeta en handlingsplan för att avhjälpa bristerna som revisionsrätten upptäckte i sin särskilda rapport nr 11/2013 och redovisa det till parlamentet och revisionsrätten senast i slutet av juni 2015,
   införa och noggrant övervaka en detaljerad åtgärdsplan med tydliga målsättningar för att komma till rätta med problemen i sammanställningen av de grekiska nationalräkenskaperna,
   införa en ändring i kommissionens ovannämnda förslag (COM(2014)0704) i syfte att stärka kommissionen och skjuta upp återbetalningen av beloppen vid ”negativa” balanser och justeringar.

66.  Europaparlamentet uppmärksammar de brister som revisionsrätten påpekat i sin särskilda rapport nr 2/2014 Förvaltas förmånsordningar på handelsområdet på ett lämpligt sätt? avseende kontrollstrategin och riskhanteringen i Tyskland, Frankrike och Förenade kungariket vilka möjligen kan leda till förluster för unionsbudgeten. Parlamentet noterar att dessa brister bekräftades av de inkomstbelopp som möjligen gått förlorade i dessa tre medlemsstater. Genom att extrapolera de fel som konstaterades i urvalet från 2009 har revisionsrätten uppskattat att det tullbelopp som på grund av preskription riskerar att gå förlorat i dessa medlemsstater uppgår till 655 miljoner EUR. Detta utgör cirka 6 % av bruttobeloppet i importtullar som uppbars i de fem utvalda medlemsstaterna det året, med 167 miljoner EUR för Tyskland, 176 miljoner EUR för Frankrike och 312 miljoner EUR för Förenade kungariket.

Jordbruk

Jordbruk: strukturutmaningar när det gäller demografi och mottagare

67.  Europaparlamentet påpekar att demografiska förändringar påverkar den gemensamma jordbrukspolitiken mer än något annat av unionens politikområden eftersom närmare en tredjedel av de 12 miljoner jordbrukare i unionen som delar på mer än 45 % av unionens budget är över 65 år och endast 6 % är yngre än 35 år(99). Parlamentet välkomnar de stödprogram för unga jordbrukare som därför införts som en del av den gemensamma jordbrukspolitiken.

68.  Europaparlamentet beklagar att de åtgärder som kommissionen initierat inom jordbrukspolitiken hittills inte har lyckats korrigera den demografiska obalansen och uppmanar kommissionen att ompröva stödet till jordbruksbudgeten för att åstadkomma detta.

69.  Europaparlamentet betonar att mindre än 2 % av unionens jordbrukare erhåller 31 % av direktstödet från den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet betonar att den gemensamma jordbrukspolitiken särskilt bör inriktas på småjordbrukare och anser att den nuvarande praxisen ytterligare underminerer den politiska acceptansen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

70.  Europaparlamentet betonar att i syfte att göra den gemensamma jordbrukspolitiken rättvisare har parlamentet och rådet infört(100) en minskning av betalningar över 150 000 EUR ett möjligt tak för direktbetalningarna. Parlamentet begär därför att revisionsrätten granskar effektiviteten och ändamålsenligheten i denna åtgärd som en förberedelse inför sina kommande årsrapporter.

71.  Europaparlamentet påpekar att Tjeckien, följt av Slovakien, Ungern, Tyskland och Bulgarien har de mest ojämna jordbrukssystemen(101). Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bättre balansera mottagarnas struktur och kräver att generaldirektören vid GD Jordbruk och landsbygdsutveckling i sin årliga verksamhetsrapport anger preliminära siffror över fördelningen av den gemensamma jordbrukspolitikens direkta stödbetalningar till producenter från medlemsstaterna samt kategori mottagare.

Jordbruk: felprocent i den första pelaren

72.  Europaparlamentet beklagar att betalningarna från Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) inte är utan väsentliga fel under 2013, den mest sannolika felprocenten uppskattas av revisionsrätten till 3,6 % (3,8 % under 2012)(102) och att av de fem kontrollsystem som granskades för kostnadsförda betalningar var två ineffektiva, två delvis effektiva och endast ett ansågs som effektivt.

73.  Europaparlamentet betonar att i 33 av 101 kvantifierbara fel som revisionsrätten identifierat hade nationella myndigheter tillräckligt med information för att förebygga, upptäcka och korrigera dessa fel åtminstone delvis, och om all information hade använts korrekt skulle den mest sannolika felprocenten för detta område ha varit 1,1 % lägre och därmed relativt nära väsentlighetströskeln på 2 %. Parlamentet betonar att medlemsstaterna har ett viktigt ansvar för att korrekt och lagligt genomföra unionsbudgeten när de ansvarar för förvaltningen av unionens medel.

Tvärvillkor

74.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrättens granskning även omfattade tvärvillkor, och att sådana fall där tvärvillkoren inte var uppfyllda behandlades som fel, såvida man kunde bekräfta att överträdelsen inträffat det år som jordbrukaren ansökt om stöd. Parlamentet påpekar att revisionsrätten inbegriper brister som rör tvärvillkoren vid beräkningen av felprocent, medan kommissionen inte anser att tvärvillkoren berör stödberättigandet, utan endast ger upphov till administrativa påföljder.

75.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i sitt svar till revisionsrätten hävdar att regelverket har förenklats för programplaneringsperioden 2014–2020 och uppmanar kommissionen att rapportera före utgången av 2015 om hur dessa förenklingsåtgärder fungerat i praktiken och vilka ytterligare åtgärder som skulle kunna vidtas med avseende på komplicerade regler och villkor för stödberättigande som kan finnas kvar.

Felprocent i marknadsåtgärder

76.  Europaparlamentet oroas över att felprocenten vad gäller mätning av jordbruksmarknadsåtgärder ligger på 7,44 % enligt kommissionens beräkningar. Parlamentet beklagar att detta är den nästa högsta felprocenten inom ett politikområde under 2013.

77.  Europaparlamentet betonar att reservationer som framförts av generaldirektören för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling i 2013 års verksamhetsrapport bekräftar det alarmerande tillståndet inom marknadsåtgärderna eftersom sju stödsystem i nio medlemsstater berörs, särskilt inom sektorerna frukt och grönsaker, omstruktureringen av vingårdar, investeringar i vin, återbetalningar av export för fjäderfä och systemet med mjölk i skolorna.

78.  Europaparlamentet betonar att många mindre program, såsom skolfrukts- och skolmjölksprogrammen, inte är användarvänliga, delvis på grund av den byråkratiska börda som åtföljer dem, och att utnyttjandet och genomförandet av dessa program därför inte är optimalt.

79.  Europaparlamentet beklagar de betydande bristerna när det gäller kontrollförfarandena vid beviljande av erkännande för producentgrupper(103) för frukt och grönsaker i Polen, Österrike, Nederländerna och Förenade kungariket, vilket avslöjats av revisionsrätten i dess årsrapport för 2013 och bekräftats av generaldirektören för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, som i sin årliga verksamhetsrapport för 2013 har utfärdat en reservation baserad på uppskattningen att omkring 25 % av de totala utgifterna enligt denna åtgärd är i riskzonen, nämligen 102,7 miljoner EUR.

80.  Europaparlamentet beklagar särskilt de brister som kommissionen har upptäckt när det gäller åtgärderna för omstrukturering av vingårdar i Spanien som motiverade reservationen från generaldirektören för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, på grundval av en korrigerad felprocent på 33 % och ett riskzonsbelopp på 54 miljoner EUR och åtgärden ”fjäderfäexport i Frankrike”, på grundval av en korrigerad felprocent på 69,6 % och ett riskzonsbelopp på 29,3 miljoner EUR.

Tillförlitlighet för medlemsstaternas uppgifter vid direktbetalningar

81.  Europaparlamentet gläds åt att GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, eftersom felprocenten som medlemsstaterna har redovisat i sin inspektionsstatistik inte omfattar alla beståndsdelar i procentsatsen för kvarstående fel och inte alltid är tillförlitliga, genomförde en individuell bedömning för varje betalande kontor baserat på all tillgänglig information, inbegripet revisionsrättens resultat.

82.  Europaparlamentet upprepar revisionsrättens konstaterande(104) att resultatet av den nya metoden visar att man endast kan uppnå begränsad säkerhet från medlemsstaternas inspektionsstatistik, förklaringarna från de utbetalande organens direktörer och de attesterande organens revisionsarbete och det arbete som utförs av certifieringsorganen.

83.  Europaparlamentet påpekar att trots att så gott som alla utbetalande organ för direktbetalningar ackrediterades och certifierades av certifieringsmyndigheterna, och trots att 79 av de 82 revisionsförklaringarna från de utbetalande organen erhöll ett uttalande utan reservationer från certifieringsorganen under 2013 och därmed bekräftade korrektheten i revisionsförklaringarna från direktörerna för de utbetalande organen, blev kommissionen tvungen att justera upp den felprocent som meddelats av 42 av 68 utbetalande organ med en procentsats för kvarstående fel på över 2 %.

84.  Europaparlamentet påpekar att de fem utbetalande organen som hade de högsta felprocenten var:

1.  Förenade kungariket, RPA

5,66 % (medlemsstater (MS) anmälan: 0,67 %)

2.  Grekland, OKEPE

5,17 % (MS anmälan: 0,83 %)

2.  Spanien, AVGA

4,71 % (MS anmälan: 1,93 %)

4.  Portugal, IFAP

4,37 % (MS anmälan: 0,82 %)

5.  Rumänien, PIAA

4,27 % (MS anmälan: 1,77 %)

85.  Europaparlamentet beklagar att den aktuella lagstiftningsramen inte tillhandahåller sanktioner för felaktig eller falsk redovisning(105) från de utbetalande organen.

86.  Europaparlamentet kräver att tjänstemän från unionen bättre övervakar och mer ingående samordnar de nationella utbetalande organen inom de respektive medlemsstaterna för att lösa de svårigheter som de möter, i synnerhet för de utbetalande organ som kontinuerligt brustit i effektivitet under de senaste tre åren, i syfte att effektivisera förvaltningen av betalningarna.

IACS och LPIS

87.  Europaparlamentet instämmer i kommissionens och revisionsrättens uppfattning att som helhet spelar det integrerade administrations- och kontrollsystemet en huvudroll när det gäller att förebygga och minska fel i krav från jordbrukare, och påpekar att ett korrekt fungerande system skulle ha säkerställt att direktbetalningar till jordbruket inte är behäftade med väsentliga fel.

88.  Europaparlamentet beklagar den fortsatta svagheten i att utesluta ej bidragsberättigad mark från systemet för identifiering av jordbruksskiften, och att krav från jordbrukare bidrar avsevärt till den betydande kvarstående felnivån för EGFJ-betalningar.

89.  Europaparlamentet betonar återigen den övergripande dimensionen av de brister som upptäcktes i LPIS. Parlamentet noterar att sedan 2007 har revisionsrätten granskat IACS i 38 utbetalande organ i alla 28 medlemsstater och beklagar djupt att endast sju av kontrollsystemen bedömdes som effektiva, 22 ansågs delvis effektiva och nio kontrollsystem betraktades som ineffektiva. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att finansiella risker för budgeten täcks av finansiella nettokorrigeringar.

Förfaranden för att garantera återvinningar av felaktiga utbetalningar

90.  Europaparlamentet oroas av uppgifterna från revisionsrätten(106) att belopp som förlorats på grund av oegentligheter eller försumlighet rörande krav för år 2008 eller tidigare hade uppmärksammats av gäldenärer i Irland efter betydande förseningar, och omfattades inte av något återvinnings- eller tvångsförfarande under flera år.

91.  Europaparlamentet slår fast att fram till slutet av 2012 stod unionen för 2,3 miljoner EUR av 6,7 miljoner EUR i skuld rörande dessa krav enligt 50/50-regeln, trots den försening som revisionsrätten noterade i anmälningsförfarandet och oro för att pengarna skulle vara definitivt förlorade för unionens budget.

92.  Europaparlamentet är också oroat över revisionsrättens resultat när det gäller det faktum att italienska myndigheter inte registrerade huruvida skulderna berodde på oegentligheter eller administrativa fel som eventuellt skulle kunna leda till att unionens budget debiteras. Kommissionen uppmanas att göra en detaljerad analys av denna situation och rapportera tillbaka före utgången av året.

93.  Europaparlamentet noterar att enligt de uppgifter som tillhandahålls i 2013 års verksamhetsrapport för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling(107) är de medlemsstater som uppnår sämst resultat gällande återkrav av felaktiga utbetalningar Bulgarien med en återvinningsprocent på 4 %, 21 % i Grekland, 25 % i Frankrike, 25 % i Slovenien, 27 % i Slovakien och 33 % i Ungern. Parlamentet är bekymrat över de oroväckande låga nivåerna på återvinningar på vissa områden och begär en rapport från kommissionen om orsakerna till detta och möjligheterna att göra förbättringar.

Förfarandet för avslutande av räkenskaperna.

94.  Europaparlamentet noterar att kommissionen fattade fyra beslut om överensstämmelse under 2013 som ledde till finansiella korrigeringar på 1 116,8 miljoner EUR (861,9 miljoner EUR rörande EGFJ och 236,2 miljoner EUR till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) vilket utgör cirka 2 % av unionens budget för 2013 till jordbruk och landsbygdsutveckling (1,4 % under perioden 2008–2012).

95.  Europaparlamentet påpekar att detta belopp inte kan jämföras med den mest sannolika felprocenten från revisionsrätten eftersom kommissionens revisioner av överensstämmelse är systembaserade, inte kontrollerar lagligheten i underliggande transaktioner, täcker utgifter rörande flera budgetår, leder till finansiella korrigeringar gjorda till 65 % på schablonbasis och därför inte gör det möjligt att beräkna en årlig felprocent(108).

96.  Europaparlamentet betonar att 2013 års ökning av den genomsnittliga nivån på finansiell korrigering jämfört med perioden 2008–2012 är i enlighet med revisionsrättens resultat(109) som huvudsakligen förklaras av den minskade eftersläpningen av öppna revisionsfiler från 553 i slutet av 2012 till 516 i slutet av 2013, och att beslut om dessa filer rörande budgetår före 2010 ledde till finansiella korrigeringar på 881 miljoner EUR (79 % av totalen).

97.  Europaparlamentet oroas över att oberoendet för förlikningsorganet som kan vara delaktigt i förfarandet för kontroll av överensstämmelse inte garanteras genom nu gällande bestämmelser(110).

Landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa

98.  Europaparlamentet noterar att betalningarna inom landsbygdsutveckling, miljö, fiske och hälsa är behäftade med väsentliga fel under 2013 och att den mest sannolika felprocenten sjunkit till 6,7 % från 7,9 % under 2012 och att sju av de 13 tillsyns- och kontrollsystemen som granskades för kostnadsförda betalningar i medlemsstaterna bedömdes vara delvis effektiva och sex som ineffektiva.

99.  Europaparlamentet instämmer i revisionsrättens uppfattning att den mest sannolika felprocenten skulle ha minskats till 2 % om de nationella myndigheterna hade använt all tillgänglig information för att förebygga, upptäcka och korrigera fel. Parlamentet betonar att medlemsstaterna har ett viktigt ansvar för att korrekt och lagligt genomföra unionsbudgeten när de ansvarar för förvaltningen av unionens medel.

100.  Europaparlamentet beklagar att den genomsnittliga felprocent som beräknats av revisionsrätten för landsbygdsutvecklingen under de senaste tre åren var 8.2 % och att den var 7,9 % år 2013(111). Parlamentet beklagar djupt att detta är den högsta felprocenten inom ett politikområde under 2013.

101.  Europaparlamentet noterar att de fel som revisionsrätten upptäckt huvudsakligen uppstod på grund av att mottagarna inte respekterade kraven på stödberättigande, att upphandlingsreglerna inte tillämpades korrekt och att åtaganden när det gäller miljömålen för jordbruket inte respekterades.

102.  Europaparlamentet oroas av det faktum att revisionsrätten har upptäckt att misstänkt avsiktlig överträdelse från privata mottagare bidrog till en åttondel av felprocenten inom landsbygdsutveckling, och beklagar att den specifika åtgärden för landsbygdsutveckling ”tillför värde till jordbruks- och skogsprodukter” var det som mest bidrog till felprocenten för privata investeringar(112) som ledde till att revisionsrätten uttryckte allvarlig oro vad gäller ”åtgärdens effektivitet och ändamålsenlighet när det gäller att uppnå policymålsättningarna”.

103.  Europaparlamentet instämmer i revisionsrättens uppfattning(113) att felen delvis orsakas av de komplexa reglerna och den stora mängden stödordningar: 46 åtgärder totalt för landsbygdsutveckling, var och en med egna regler och krav.

104.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen allt oftare avbryter och ställer in utbetalningar, vilket säkerställer att korrigeringsåtgärder systematiskt vidtas i de fall där brister har identifierats.

105.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens reviderade synsätt på beräkningen av den kvarstående felprocenten som tar hänsyn till alla relevanta revisioner och information i syfte att justera felprocenten som medlemsstaterna har redovisat.

106.  Europaparlamentet beklagar bristen på tillförlitlighet när det gäller uppgifterna från medlemsstaterna om resultaten av deras kontroller. Parlamentet noterar att certifieringsorgan utfärdade ett uttalande med reservationer som fastställer en felprocent över 2 % för endast nio utbetalande organ av 74(114) medan kommissionen utfärdade ett yttrande med reservationer för 31 organ i 24 medlemsstater(115).

107.  Europaparlamentet beklagar den bristande kvaliteten i vissa medlemsstaters korrigerande åtgärder och frånvaron av ett systematiskt synsätt för att undanröja orsakerna till felen i alla medlemsstater. Parlamentet betonar att det saknas förebyggande åtgärder mot omfattande svaghet på unionsnivå.

108.  Europaparlamentet medger att huvudorsakerna till underutnyttjandet av 4 300 000 EUR i kapitel 17 04 – Livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd är de 900 000 EUR som avser inkomster avsatta för särskilda ändamål för olika program som kan användas 2014 och de 2 000 000 EUR som avser fonden för nödåtgärder. Parlamentet konstaterar när det gäller det sistnämnda beloppet att 50 %, dvs. 1 000 000 EUR, fördes över till 2014 (för att åtgärda sjukdomen blåtunga i Tyskland) och genomfördes det året.

Begäran till kommissionen, medlemsstaterna och revisionsrätten rörande jordbruk och landsbygdsutveckling

109.  Europaparlamentet ber revisionsrätten att beräkna separata felprocent för marknadsåtgärder och direktbetalningar inom den första pelaren av den gemensamma jordbrukspolitiken.

110.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen aktivt övervakar tillämpningen av korrigerande åtgärder rörande brister i kontrollsystemet för unionsstöd till erkännande av producentgrupper för frukt och grönsaker i Polen och i de operativa programmen för producentorganisationer i Österrike, Nederländerna och Förenade kungariket.

111.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att visa unionens mervärde av jordbruksmarknadens åtgärder med tanke på risken för potentiella förluster som påverkar unionens budget, och ber kommissionen att överväga att stryka dem om risken är för hög. Parlamentet ber kommissionen att i 2013 års uppföljningsrapport om ansvarsfrihet för kommissionen redovisa de åtgärder som vidtagits av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) mot bakgrund av revisionsuppdraget, vid återbetalning för export av fjäderfä i Frankrike.

112.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta förslag i syfte att sanktionera falsk eller felaktig rapportering från utbetalande organ inbegripet de tre områdena inspektionsstatistik, uttalanden från de utbetalande organen och arbetet som utförs av certifieringsorganen. Parlamentet ber att kommissionen ska få befogenhet att dra tillbaka ackrediteringar för de utbetalande organen i allvarliga fall av lämnande av oriktiga uppgifter.

113.  Europaparlamentet uppmanar generaldirektören för GD Jordbruk och landsbygdsutveckling att överväga det verkliga mervärdet av att år efter år fördröja reservationer som motiveras av brister i LPIS, då dessa brister är av en uppenbart övergripande art.

114.  Europaparlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att IACS används fullt ut och särskilt att bidragsberättigandet och storleken för jordbrukspaket bedöms korrekt och registreras av medlemsstaterna, samt att medlemsstaterna omedelbart vidtar korrigerande åtgärder när IACS visar sig påverkas av systemrelaterade fel.

115.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klarlägga de uppgifter som redovisats av revisionsrätterna i Irland och Italien i punkterna 3.24 och 3.25 i årsrapporten för 2013, vad gäller oegentligheter vid återkrav av felaktiga utbetalningar, och att vidta nödvändiga korrigerande åtgärder och rapportera dem till parlamentet senast i juni 2015.

116.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att ytterligare minska eftersläpningen av öppna revisionsfiler vid förfarandet för avslutande av räkenskaperna för att alla revisioner som genomförts före 2012 ska kunna avslutas senast i slutet av 2015.

117.  Europaparlamentet begär särskilt att mandatet för de medlemsstater i förlikningsorganet som deltar i avslutandet av räkenskaperna ska tidsbegränsas till en inledande period på tre år med en möjlig förlängning på högst ett år. Parlamentet kräver dessutom att varje möjlig intressekonflikt ska undvikas vid hanteringen av dessa frågor, och att medlemsstaterna inte är företrädda i förlikningsorganet när de är direkt berörda av finansiella korrigeringar.

118.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera i detalj till parlamentet om tillämpningen av taken för den gemensamma jordbrukspolitikens direktstöd per medlemsstat.

119.  Europaparlamentet kräver en mindre byråkratisk gemensam jordbrukspolitik så att felnivåerna ska kunna minskas. Parlamentet välkomnar därför kommissionens åtagande att göra förenkling och subsidiaritet till en av huvudprioriteringarna för de kommande fem åren. Parlamentet kräver att utbetalande organ som konstant uppnår otillfredsställande resultat, i extrema fall fråntas sin ackreditering.

120.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i god tid lägga fram en detaljerad plan för hur byråkratin inom den gemensamma jordbrukspolitiken ska minskas med 25 % under de kommande fem åren.

121.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att undersöka landsbygdsutvecklingspolitiken i ett separat kapitel i sin årsrapport eller åtminstone beräkna separata felprocent för landsbygdspolitiken, fiskeripolitiken och programmet Life+.

122.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen ser till att medlemsstaternas handlingsplaner för landsbygdsutveckling kompletteras genom att man inkluderar alla regioner och åtgärder inom tillämpningsområdet, särskilt investeringsåtgärder, och att de tar hänsyn till kommissionens och revisionsrättens granskningar.

123.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en uppföljning av fallen med misstänkta avsiktliga överträdelser som revisionsrätten har rapporterat till, först och främst, Olaf, avseende åtgärden för landsbygdsutvecklingen som ”skapar mervärde för jordbruks- och skogsprodukter”, och att göra en fullständig översyn av denna åtgärd mot bakgrund av de kritiska anmärkningar som revisionsrätten har avgett rörande dess effektivitet och verkan i uppföljningsrapporten till 2013 års ansvarsfrihet för kommissionen.

124.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att nära övervaka genomförandet av programmen för landsbygdsutveckling och att i sina granskningar om överensstämmelse ta hänsyn till de tillämpliga bestämmelserna, inbegripet de som antagits på nationell nivå, då detta är relevant, för att minska risken för att upprepa de fel som upptäcktes under programplaneringsperioden 2007–2013.

Fiske

125.  Europaparlamentet tar del av den reservation som utfärdades av GD Havsfrågor och fiske avseende den konstaterade felprocenten på över 2 % i redovisade utgifter i vissa medlemsstater, en rapport som inte var tillförlitlig och en medlemsstat som inte hade lämnat någon rapport alls. Parlamentet beklagar denna situation när det gäller denna medlemsstat, men konstaterar att situationen har förbättrats efter kommissionens förelägganden till den berörda medlemsstaten.

126.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten, utöver dessa kommentarer, inte mer ingående detaljerat resultatet av dessa granskningar när det gäller fiske och havsfrågor, och kräver för att säkra transparens att sådana uppgifter offentliggörs.

127.  Europaparlamentet noterar att 92,31 % av betalningarna inom GD Havsfrågor och fiske görs i tid. Parlamentet konstaterar dock bekymrat att antalet försenade betalningar har ökat jämfört med föregående budgetår. Parlamentet ser med tillfredsställe att dröjsmålsräntorna minskat 2013 och uppmuntrar därför GD Havsfrågor och fiske respektera betalningsfristerna i enlighet med bestämmelserna.

Regionalpolitik, transport och energi

Europa 2020

128.  Europaparlamentet betonar att av det totala betalningsbeloppet 2013 för detta politikområde (45 311 miljoner EUR) är 96 % (43 494 miljoner EUR) för regionalpolitiken, som till största delen genomförs genom Eruf och Sammanhållningsfonden, 1 059 miljoner EUR för rörlighet och transport och 758 miljoner EUR för energi.

129.  Europaparlamentet erkänner den avgörande roll som unionens regionalpolitik spelar för att minska regionala skillnader, främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning mellan medlemsstaternas regioner och mellan medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att denna politik är den unionsomfattande långsiktiga huvudstrategin för investeringar i realekonomin som står för 29 % av unionens budgetutgifter 2013 och är ett etablerat verktyg för att skapa tillväxt och jobb i unionen, vilket stöder uppnåendet av Europa 2020-strategins mål.

130.  Europaparlamentet noterar den viktiga roll som transport- och energipolitiken spelar för att skapa säkra, hållbara och konkurrenskraftiga transport- och energisystem och relaterade tjänster för unionens medborgare och företag och betonar det bidrag som denna politik ger för genomförandet av Europa 2020-strategins mål.

131.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen utvärderar regionalpolitikens ändamålsenlighet, effektivitet, konsekvens och europeiska mervärde genom utvärderingen i efterhand. Parlamentet förväntar sig att få regelbundna uppdateringar av kommissionens utvärdering.

132.  Europaparlamentet betonar att kommissionen bör försäkra sig om att den får enhetliga och tillförlitliga uppgifter från medlemsstaterna om användningen av Eruf-medlen. Parlamentet anser att denna information bör innehålla uppgifter om hur de operativa programmen fortskrider, inte bara i finansiellt avseende utan även i fråga om resultat(116).

133.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitikens förvaltningssystem är fleråriga och betonar att den slutliga bedömningen av oegentligheter i samband med genomförandet av politiken kan göras först när programperioden avslutats.

Fel

134.  Europaparlamentet konstaterar att av de 180 transaktioner som revisionsrätten granskat innehöll 102 (57 %) fel. Parlamentet konstaterar att revisionsrätten med 95 procents säkerhet kan säga att antalet fel inom populationen ligger mellan 3,7 % och 10,1 % (den lägre respektive den högre felgränsen), och den beräknar, på grundval av de 40 fel den har kvantifierat, att den troligaste felprocenten ligger på 6,9 % (2012: 6,8 %);

135.  Europaparlamentet betonar att de nationella myndigheterna i 17 fall av kvantifierbara fel begångna av de slutliga bidragsmottagarna hade tillräcklig information för att förhindra, spåra och korrigera felen innan de redovisade utgiften för kommissionen. Parlamentet noterar att om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den uppskattade mest sannolika felprocenten för detta kapitel ha varit tre procentenheter lägre. Parlamentet betonar att medlemsstaterna har ett viktigt ansvar för att korrekt och lagligt genomföra unionsbudgeten när de ansvarar för förvaltningen av unionens medel.

136.  Europaparlamentet påpekar att när det gäller utgifter från Eruf och Sammanhållningsfonden, samt när det gäller utgifter för rörlighet, transport och energi, har de främsta riskerna avseende förenligheten att göra med: Fel i samband med regler för offentliga upphandlingar (39 %), icke-stödberättigade projekt/verksamheter eller stödmottagare (22 %), icke-stödberättigade kostnader som inkluderats i utgiftsredovisningarna (21 %) och icke-förenlighet med bestämmelserna för statligt stöd för Eruf och Sammanhållningsfonden. Parlamentet välkomnar kommissionens åtgärder för att minska dessa risker och uppmanar kommissionen att fortsätta att ge riktlinjer och erbjuda utbildning till förvaltningsmyndigheterna avseende de identifierade riskerna. Parlamentet förväntar sig att de nya förordningarna och reglerna för programplaneringsperioden 2014–2020 kommer att bidra till att minska risken för fel och till bättre resultat genom förenkling och klarläggande av förfarandena.

Tillförlitligheten hos medlemsstaternas rapportering

137.  Europaparlamentet noterar att myndigheterna i medlemsstaterna överlämnade 322 nationella revisionsuttalanden om sina operativa program, och att dessa revisionsuttalanden i 209 fall (65 %) angav en felprocent som låg under 2 %. Parlamentet noterar att när kommissionen kontrollerade uppgifterna kunde den bara bekräfta anmälan om medlemsstaternas felprocent för 78 nationella revisionsuttalanden. Parlamentet noterar att kommissionen behövde korrigera 244 revisionsuttalanden(117). Parlamentet uppmanar kommissionen att i framtiden inrapportera alla uppgifter om förändringar avseende felprocent som gjorts av GD Regional- och stadspolitik.

138.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen ansåg att alla nationellt reviderade felprocent i rapporterna från Slovakien var opålitliga, 10 av 15 felprocent i rapporterna från Ungern, två av sju i rapporterna från Bulgarien och en av fyra i rapporterna från Belgien. Parlamentet uppmanar kommissionen att visa om och hur deras schablonkorrigeringar som infördes för att skydda unionens budget (25 % för ett program och 10 % för nio program i Slovakien, 2 för Bulgarien och Italien och 1 för Belgien(118)) åtgärdat situationen.

139.  Europaparlamentet betonar att felrapporteringen för de följande operativa programmen var särskilt opålitliga:

Medlemsstat

Program

Titel

Fastställt belopp i miljoner EUR

Medlemsstaternas felprocent i årliga kontrollrapporter

Kommissionens felprocent/schablonsats för korrigering

BE

2007BE162PO001

Bryssel, regional konkurrenskraft

56,93

6,23 %

10 %

BG

2007BG161PO002

Tekniskt bistånd

1 466,43

4,10 %

10 %

DE

2007DE162PO006

Eruf Bremen

142,01

0,31 %

5 %

DE

2007DE161PO003

Eruf Mecklenburg/Västpommern

1 252,42

0,81 %

5 %

DE

2007DE162PO005

Eruf Hessen

263,45

0,04 %

5 %

ETC

2007CB063PO052

Interreg IV Italien/Österrike

60,07

2,77 %

10 %

ETC

2007CG163PO030

Slovakien/Tjeckien

92,74

0,96 %

10 %

ETC

2007CB163PO019

Mecklenburg/Västpommern–Polen

132,81

0,02 %

5 %

HU

2007HU161PO001

Ekonomisk utveckling

2 858,82

0,71 %

5 %

HU

2007HU161PO007

Transporter

5 684,24

0,54 %

5 %

HU

2007HU161PO003

Västra Ungern

463,75

1,30 %

5 %

HU

2007HU161PO004

Södra slättområdet

748,71

1,30 %

5 %

HU

2007HU161PO005

Mellersta Transdanubien

507,92

130 %

5 %

HU

2007HU161PO006

Norra Ungern

903,72

1,30 %

5 %

HU

2007HU161PO009

Norra slättområdet

975,07

1,30 %

5%

HU

2007HU161PO011

Södra Transdanubien

705,14

1,30 %

5 %

HU

2007HU161PO001

Mellersta Ungern

1 467,20

0,10 %

5 %

IT

2007IT161PO007

Utveckling södra Italien

579,04

0,63 %

10 %

IT

2007IT161PO008

Kalabrien

1 499,12

2,45 %

10 %

SL

2007SL161PO001

Regional utvecklingspotential

1 783,29

2,80 %

5 %

SL

2007SL161PO002

Infrastruktur

1 562,06

2,80 %

5 %

SK

2007SK161PO006

Konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt

968,25

0 %

25 %

SK

2007SK161PO005

Hälsa

250,00

1,79 %

25 %

SK

2007SK161PO001

Informationssamhället

843,60

1,79 %

10 %

SK

2007SK16UPO001

Forskning och utveckling

1 209,42

1,30 %

10 %

SK

2007SK161PO002

Miljö

1 820,00

0,33 %

10 %

SK

2007SK161PO004

Transporter

3 160,15

0,74 %

10 %

SK

2007SK161PO003

Regionala operativa program

1 554,50

0,32 %

10 %

SK

2007SK161PO007

Tekniskt bistånd

97,60

1,79 %

10 %

SK

2007SK162PO001

Bratislava

95,21

1,79 %

10 %

UK

2007UK162PO001

Lowlands and Uplands Scotland

375,96

5,98 %

8,42 %

UK

2007UK161PO002

West Wales and The Valleys

1 250,38

036 %

5 %

UK

2007UK162PO012

East Wales

72,45

0,36 %

5 %

140.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i framtiden rapportera om felprocenten per program utifrån de uppgifter som anmälts av medlemsstaterna och godtagits/korrigerats av kommissionen i den årliga verksamhetsrapporten.

141.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen på grundval av sin egen granskning ansåg att 40 nationella revisionsmyndigheter med ansvar för revision av 90 % av anslagen till Eruf/Sammanhållningsfonden för programperioden 2007–2013 i allmänhet hade gjort ett tillförlitligt arbete.

Förvaltnings- och kontrollsystem

142.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge ytterligare riktlinjer och tekniskt bistånd till medlemsstaterna. Parlamentet begär att kommissionen och medlemsstaterna särskilt ska inrikta sig på att förenkla förfarandena, även för mottagarna, vilket både kan få positiva effekter för granskningen och minska felfrekvensen, samtidigt som man ökar förvaltnings- och kontrollsystemens ändamålsenlighet.

143.  Europaparlamentet välkomnar att förvaltningen av fonderna har förbättrats sedan 2011 i Österrike, Tjeckien och Rumänien. Parlamentet är oroat över den försämrade Eruf-förvaltningen i Slovakien, Spanien, Nederländerna och Förenade kungariket(119).

144.  Europaparlamentet påpekar att i 50 av 75 fall har reservationer kvarstått i ett år eller mer. Kommissionen uppmanas att lämna information som underlag för att bedöma huruvida svagheterna och regionerna förblev de samma och ta reda på varför nationella förvaltningsmyndigheter inte klarade av att korrigera felen på ett effektivt sätt.

145.  Europaparlamentet stöder helhjärtat de avbrott av betalningsfrister och inställelser av utbetalningar som kommissionen använder sig av som ett effektivt förebyggande verktyg för att skydda unionens ekonomiska intressen.

146.  Europaparlamentet är medvetet om att enligt det nya regelverket för programperioden 2014–2020 kommer allvarliga brister i den mening som avses i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014(120) som upptäcks av kommissionen eller revisionsrätten efter det att räkenskaperna inlämnats att leda till finansiella nettokorrigeringar för de berörda programmen. Parlamentet uppmanar kommissionen att lämna en förteckning över sådana ärenden i tid inför ansvarsfrihetsförfarandet för kommissionen 2014.

147.  Europaparlamentet välkomnar de förstärkta kontroll- och revisionsförfaranden som ingår i regleringsramarna för programplaneringsperioden 2014–2020, särskilt de verifieringar och kontroller av förvaltningen som ska göras före attesteringen av programmens årsräkenskaper och inlämnandet av förvaltningsförklaringarna från den operativa ledningen till kommissionen. Kommissionens förmåga att vidta korrigerande åtgärder har förbättrats ytterligare genom att det inte länge är möjligt för medlemsstaterna att återanvända medel, vilket lett till finansiella nettokorrigeringar. Parlamentet välkomnar inrättandet av ett kompetenscentrum för uppbyggnad av administrativ kapacitet i samband med EU:s strukturfonder och investeringsfonder. Parlamentet stöder sammanhållningspolitikens ökande resultatinriktning och tematiska koncentration, vilket bör garantera en omställning från kriterier som avser utnyttjande av medel till fokus på utgifternas kvalitet och ett stort mervärde för de medfinansierade åtgärderna.

148.  Europaparlamentet påminner om punkt 165 i sin resolution om ansvarsfrihet för kommissionen 2012, där parlamentet ville att hanteringen av fel vid offentlig upphandling i samband med delad förvaltning skulle göras mer enhetlig. Parlamentet välkomnar den harmonisering som kommissionen genomför genom sitt beslut C(2013)9527 av den 19 december 2013 om fastställande och godkännande av riktlinjer för fastställande av finansiella korrigeringar som kommissionen ska tillämpa på utgifter som finansieras av unionen genom delad förvaltning, i de fall som bestämmelserna om offentlig upphandling inte har följts. Parlamentet påpekar att Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU(121) ska genomföras av medlemsstaterna senast den 18 april 2016. Parlamentet anser att detta kommer att medföra avsevärda förändringar av upphandlingsförfarandena och att ytterligare metodändringar därför kan bli nödvändiga.

149.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens metod måste vara enhetlig och tillämpas på samtliga förvaltningsområden. Parlamentet inser att ytterligare justeringar kan leda till att revisionsrättens definitioner av olagliga transaktioner och delad förvaltning blir inkonsekventa.

Finansiella korrigeringar

150.  Europaparlamentet noterar att kommissionen 2013 fattade beslut om finansiella korrigeringar till ett belopp av 912 371 222 EUR för medlemsstaternas operativa program, varav 239,50 miljoner EUR föll på Tjeckien, 147,21 miljoner EUR på Ungern och 95,47 miljoner EUR på Grekland.

151.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utföra successiva prestationsbedömningar under genomförandet av projekt som föreslagits av medlemsstaterna för strukturfondsfinansiering och efter det att projekten har avslutats, i syfte att öka effektiviteten i projekten och intensifiera kontrollerna av användningen av offentliga medel och därmed göra det möjligt att upptäcka missbruk och bedrägerier som sker under projektgenomförandet.

152.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett system för informationsutbyte mellan nationella revisionsmyndigheter så att bokföringsposter för transaktioner mellan två eller flera medlemsstater kan kontrolleras mot varandra, i syfte att bekämpa gränsöverskridande bedrägerier inom strukturfonderna, och med tanke på de nya arrangemangen som gäller för den fleråriga budgetramen 2014–2020, de europeiska struktur- och investeringsfonderna (ESI), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU), Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) som helhet, så att skyddet av unionens ekonomiska intressen får en övergripande prägel.

153.  Europaparlamentet konstaterar dessutom att under programperioden 2007–2013 stod sex medlemsstater (Tjeckien, Grekland, Spanien, Ungern, Polen och Rumänien) för 75 % (vilket motsvarar 1 342 miljoner EUR) av de bekräftade finansiella korrigeringarna för Eruf/Sammanhållningsfonden och ESF.

Tillbakadragna åtaganden

154.  Europaparlamentet beklagar att åtaganden på 397,8 miljoner EUR fick dras tillbaka 2013, 296,7 miljoner EUR bara från Tjeckien. Parlamentet anser att tillbakadragande av åtaganden strider mot sund finansiell förvaltning. Parlamentet är bekymrat över vissa regioners fortsatta oförmåga att utnyttja den tillgängliga finansieringen och uppmanar kommissionen att identifiera problemen som ligger till grund för denna situation i dessa regioner. Kommissionen uppmanas att upprätta och överlämna en detaljerad plan för att förbättra utnyttjandeförmågan i regioner med en mycket låg utnyttjandegrad.

155.  Europaparlamentet påpekar att en stödperiod infördes i den nya förordningen för programplaneringsperioden 2014–2020 för att inrätta en tidsram för att göra investeringar och ska incitament för programmyndigheterna att göra investeringar för jobb och tillväxt i unionen i god tid, vilket skulle minska risken för att anslagen inte utnyttjas under den givna stödperioden och därmed riskerar att dras tillbaka.

Finansieringstekniska instrument

156.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter rapporterade totalt 941 operativa finansieringstekniska instrument i slutet av 2013 i 25 medlemsstater: 91 % utgörs av finansieringstekniska instrument för företag, 6 % för stadsutvecklingsprojekt och 3 % för fonder för energieffektivitet/förnybar energi. Parlamentet noterar att det totala värdet på de bidrag som utbetalats från de operativa programmen till finansieringstekniska instrument uppgick till 14 278,20 miljoner EUR, inklusive 9 597,62 miljoner EUR i strukturmedel. Parlamentet konstaterar att endast 47 % av bidragen från de operativa programmen, eller 6 678,20 miljoner EUR, har utbetalats till slutmottagarna när det bara är två år kvar till avslutet.

157.  Europaparlamentet är oroat över att kommissionen i den konsoliderade årsrapporten 2013 om genomförandet av finansieringstekniska instrument – i enlighet med artikel 67.2 j i rådets förordning (EG) nr 1083/2006(122) – drar slutsatsen att medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter inte lämnade en heltäckande redogörelse av genomförandet av de finansieringstekniska instrumenten och att vissa uppgifter visade på ”felaktigheter” när det gällde uppgifterna för finansieringstekniska instrument i Ungern och Italien.

Grekland

158.  Europaparlamentet är oroat över genomförandet av de prioriterade programmen i Grekland enligt förvaltningen av insatser. Parlamentet konstaterar att 48 prioriterade projekt måste påskyndas. Parlamentet konstaterar att de största problemen enligt kommissionen är a) förseningar i mognadsstadiet, b) förseningar i tillståndsgivning, c) hävning av kontrakt till följd av att uppdragstagaren saknade likviditet, och d) utdragna överklagandeförfaranden i tilldelningsfasen. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lämna en uppdatering av uppföljningsrapporten om de prioriterade projekten för 2013.

Lago Trasimeno

159.  Europaparlamentet noterar att Olaf utförde ett informationsuppdrag i december 2014 för att diskutera möjliga oegentligheter med unionens bistånd för cykelbanan kring Lago Trasimeno i Italien. Kommissionen uppmanas att informera parlamentet om hur detta utvecklats i uppföljningsrapporten om ansvarsfriheten för 2013.

Privatisering av infrastrukturprojekt som finansierats med unionsmedel

160.  Europaparlamentet konstaterar att unionen finansierade moderniseringen av ett vattenförsörjningsnät i Skorkov (Tjeckien) med 1,1 miljoner EUR. Parlamentet är oroat över att de kommunala myndigheterna har lagt ut driften av vattenförsörjningssystemet på ett företag som redan driver det lokala avloppssystemet. Parlamentet konstaterar att det lokala avloppssystemet också medfinansierades med 1,4 miljoner EUR från unionsfonder och att priset på dricksvattensförsörjningen ökade med 45 %. Parlamentet anser att dricksvatten är en kollektiv nyttighet och att alla medborgare behöver ha tillgång till dricksvatten av hög kvalitet och till rimligt pris.

161.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om alla projekt som har privatiserats och där unionen har deltagit med minst 30 %.

Europeiska unionens solidaritetsfond

162.  Europaparlamentet noterar kommissionens rapport om Europeiska unionens solidaritetsfond för 2013(123). Parlamentet är förvånat över att de problem som angavs i revisionsrättens särskilda rapport 24/2012 och som stöddes i parlamentets resolution av den 3 april 2014 om Europeiska revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för 2012(124) inte åtgärdats. Kommissionen uppmanas att förklara hur de brister i katastrofhjälpen till Abruzzi-regionen som revisionsrätten uppmärksammat rättats till i den reviderade förordningen om Europeiska unionens solidaritetsfond som trädde i kraft den 28 juni 2014, särskilt när det gäller inrättande av uppdaterade nationella planer för katastrofhantering, inrättande av arrangemang för akut upphandling, upprättande av tillfälliga bostäder i katastrofdrabbade områden och överföring av inkomster som solidaritetfondens projekt generat till unionens budget.

Åtgärder som ska vidtas

163.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noggrant rapportera om de framsteg som gjorts med förvaltnings- och kontrollsystem som ansågs vara delvis ändamålsenliga 2013 i god tid före ansvarsfrihetsförfarandet för 2014(125).

164.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att enligt revisionsrättens rekommendation göra en utvärdering av de ”kontroller på primär nivå” som utförts under programperioden 2007–2013 i enlighet med artikel 32.5 i budgetförordningen. Parlamentet uppmanar kommissionen att infoga en bedömning av tillförlitligheten hos den information som lämnats av medlemsstaternas attesterande organ i GD Regional- och stadspolitiks verksamhetsrapport. Parlamentet välkomnar de bedömningar som gjorts sedan 2010 genom riktade granskningar av högriskprogram inom ramen för undersökningen ”Bridging the assurance gap”.

165.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att utarbeta en detaljerad rapport om hur felprocenten utvecklats (per år, per sektorspolitiskt område och per medlemsstat) under hela perioden för den tidigare fleråriga budgetramen (2007–2013).

166.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kräva att revisionsmyndigheterna intygar riktigheten hos de uppgifter om finansiella korrigeringar som rapporteras av de attesterande organen för varje operativt program. Parlamentet anser att denna detaljerade information bör offentliggöras i bilagan till GD Regional- och stadspolitiks verksamhetsrapport.

167.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin årliga verksamhetsrapport konsekvent uppge skälen till att den inte gör reservationer (eller gör reservationer med mindre ekonomisk effekt) i de fall där detta beror på undantag från kommissionens tillämpliga riktlinjer eller godkända revisionsstrategier.

168.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendation om att kommissionen bör kräva att medlemsstaterna i sina förvaltningsförklaringar (i enlighet med artikel 59.5 a i budgetförordningen) uttryckligen bekräftar att de kontroller på primär nivå som utförts av förvaltningsorganen och de attesterande organen har varit effektiva.

169.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att be de nationella myndigheterna att lämna återkoppling om huruvida de fastställda projektmålen på området Eruf/Sammanhållningsfonden och ESF uppfylldes. Parlamentet anser att detta bör göras på ett sådant sätt att de registrerade uppgifterna är jämförbara på unionsnivå. Parlamentet anser att medborgare som berörs av uppfyllandet av projektmålen bör ges möjlighet att bedöma projekten när de har slutförts.

170.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra ”felaktigheterna” i de finansieringstekniska instrumenten och att göra en detaljerad bedömning av resultaten i GD Regional- och stadspolitiks verksamhetsrapport för 2014.

171.  Europaparlamentet uppskattar kommissionens insatser för att övergå till en resultatinriktad kultur. Parlamentet begär därför att kommissionen (GD Regio) i sin förvaltningsplan och årsrapport ska ta med en utvärdering av sina insatser för att öka effektiviteten, ändamålsenligheten och effekterna av sammanhållningspolitiken. Kommissionen uppmanas att vid sidan av inriktningen på budgetgenomförandet stämma av resultaten mot målen och utnyttja utvärderingarna bättre samt stödja medlemsstaterna och deras förvaltningsmyndigheter att maximera sina utvärderingsrapporters kvalitet. Parlamentet betonar i detta sammanhang behovet av att i framtiden bedöma och utvärdera projektresultat, avkastning på investeringar och faktiskt mervärde för ekonomin, sysselsättningen och den regionala utvecklingen.

Sysselsättning och sociala frågor

EU 2020

172.  Europaparlamentet betonar att ESF-resurserna i hög grad bidrar till att uppnå sysselsättnings- och socialpolitiska mål. För rapporteringsåret gjordes betalningar till ett värde av 14,1 miljarder EUR tillgängliga i detta syfte, varav 98 % gjordes via ESF. Parlamentet anser dock att en bedömning av fondens resultat behöver utföras för att mäta fondens ändamålsenlighet för att skapa jobb och få arbetslösa tillbaka på arbetsmarknaden snarare än att mäta utnyttjandegraden. Parlamentet begär att en detaljerad analys av fondens resultat, vilken kommer att vara avgörande för parlamentets politiska bedömning av ESF, ska läggas fram före utgången av året.

173.  Parlamentet betonar vikten av ESF för investeringar i åtgärder för jobbskapande och arbetslöshetsbekämpning, humankapital, utbildning och yrkesutbildning, social inkludering och tillgång till sociala tjänster.

174.  Europaparlamentet påpekar att det enligt rådets förordning (EG) nr 1083/2006 inte är tillåtet att använda medel ur Europeiska socialfonden för att utlokalisera arbetstillfällen från en medlemsstat till en annan. Parlamentet framhåller att kommissionen och medlemsstaterna måste genomföra ordentliga kontroller för att se till att EU-medel inte missbrukas på detta sätt.

175.  Europaparlamentet konstaterar att medlemsstaterna i sin avsikt att utnyttja EU-medel bör sträva efter att uppnå resultat och de mål som främjas via ESF och får inte äventyra en konsekvent tillämpning av effektiva kontroller, vilka i synnerhet mot slutet av den stödberättigande perioden kan leda till att överträdelse av reglerna inte upptäcks och följaktligen till att man finansierar projekt som är för kostsamma, bristfälligt genomförda eller som sannolikt inte kommer att nå avsett resultat.

176.  Europaparlamentet betonar att det är särskilt brådskande att minska ungdomsarbetslösheten. Parlamentet välkomnar att över 12,4 miljarder EUR från ESF och sysselsättningsinitiativet för unga har öronmärkts för bekämpning av ungdomsarbetslöshet under den nya programperioden. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaterna i genomförandet av unionsfonderna och se till att pengarna används för de angivna ändamålen. Parlamentet uppmanar också kommissionen att för programperioden 2014–2020 införa ett system som möjliggör rapportering om integreringen av missgynnade personer eller grupper (dvs. unga, äldre, långtidsarbetslösa och romer) på arbetsmarknaden.

Romer

177.  Europaparlamentet påpekar att de medel som finns tillgängliga för integrering av romer inte alltid användes för detta ändamål. Parlamentet är oroat över att många romer är utsatta för diskriminering och social utestängning och lever under mycket dåliga socioekonomiska förhållanden. Parlamentet är också särskilt oroat över uppgifterna från en undersökning som genomfördes av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter 2012(126), som visade att genomsnittsinkomsten för 90 % av de romska hushållen låg under de nationella fattigdomsgränserna, och att i genomsnitt omkring 45 % av romerna lever i allvarligt eftersatta bostadsområden.

178.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja ett effektivt genomförande av nationella strategier för integrering av romer på lokal och regional nivå och att säkerställa att budgetutgifterna inriktar sig på den övriga politikens mål.

Fel

179.  Europaparlamentet konstaterar att av de 182 transaktioner som revisionsrätten granskat innehöll 50 (27 %) fel. Parlamentet konstaterar att på grundval av de 30 fel som kvantifierades uppskattar revisionsrätten den mest sannolika felprocenten till 3,1 % (3,2 % 2012). Parlamentet konstaterar att i 13 fall av kvantifierbara fel som gjordes av de slutliga stödmottagarna hade de nationella myndigheterna tillräckligt med information för att förebygga, upptäcka och korrigera felen innan utgifterna anmäldes till kommissionen. Parlamentet anser att om all denna information hade använts till att korrigera fel, skulle den mest sannolika uppskattade felprocenten för detta kapitel ha varit 1,3 procentenheter lägre. Parlamentet betonar att medlemsstaterna har ett viktigt ansvar för att korrekt och lagligt genomföra unionsbudgeten när de ansvarar för förvaltningen av unionens medel.

180.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens årsrapport visar på en liten minskning av den uppskattade felprocenten för området sysselsättning och sociala frågor, vilken uppgick till 3,1 % 2013 jämfört med 3,2 % föregående år. Parlamentet konstaterar att denna felprocent ändå var den näst lägsta bland samtliga politikområden och förväntar sig en ytterligare minskning av felprocenten under de närmaste åren.

181.  Europaparlamentet konstaterar att felen på politikområdet, precis som tidigare år, rörde icke-stödberättigade utgifter (93 % rörde redovisning av för höga kostnader, redovisning av för höga personalkostnader samt felaktigt beräknade kostnader) samt underlåtande att följa reglerna för offentlig upphandling (7 %).

182.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens rekommendation att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna bör följa upp de svagheter som kartlagts i den riskbaserade tematiska revision av förvaltningskontroller som utförts av GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering (GD EMPL), och välkomnar de nya riktlinjer som kommissionen utfärdat för att ytterligare förbättra förvaltningskontrollernas pålitlighet under programperioden 2014–2020. Vägledningen, som bygger på de lärdomar som drogs under den föregående programperioden, har överlämnats till medlemsstaterna och kommer att offentliggöras under första hälften av 2015. Parlamentet understryker att det är mycket viktigt att medlemsstaternas myndigheter använder de uppgifter som står till deras förfogande för att upptäcka och korrigera fel innan de begär ersättning från kommissionen, vilket avsevärt kommer att minska felprocenten inom området sysselsättning och sociala frågor.

183.  Europaparlamentet uppmanar GD EMPL att sträva efter att uppnå sitt mål avseende ESF så att utvecklingen går från behovet att korrigera fel till en situation där fel undviks, och stöder insatserna inom GD EMPL för att hjälpa de medlemsstater som uppvisar det största antalen fel avseende ESF att förbättra sina system genom att använda bästa tillgängliga praxis. Parlamentet konstaterar i detta avseende att den administrativa kapaciteten och organisationen inom GD EMPL bör stå i proportion till dess arbete och ansvar gentemot medlemsstaterna.

Tillförlitligheten hos medlemsstaternas rapportering

184.  Europaparlamentet beklagar att de nationella förvaltningsmyndigheternas och kontrollsystemens felaktiga kontroller på primär nivå fortsatt var en stor källa till fel. Parlamentet är djupt bekymrat över att medlemsstaterna verkar vara mindre noggranna när de spenderar unionens medel än när de spenderar sina nationella budgetar. De har dock ett viktigt ansvar för att korrekt och lagligt genomföra unionsbudgeten när de ansvarar för förvaltningen av unionens medel. Parlamentet konstaterar att följande program visade särskilda systemsvagheter: Polen, Spanien (Kastilien-León), Rumänien, Portugal, Italien (Sicilien), Tyskland (Bund), Tyskland (Thüringen), Tjeckien och Ungern. Parlamentet konstaterar att kommissionens tematiska revisioner dessutom visade på svagheter i förvaltnings- och kontrollsystemen för de operativa programmen för Irland (investeringar i humankapital), Slovakien (utbildning) och Spanien (Valenciaregionen).

185.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen i sin granskning av de felprocent som medlemsstaterna rapporterat i sina årliga kontrollrapporter höjde felprocenten med över 2 % för följande operativa program:

Medlemsstat

OP-nummer

Mellanliggande betalningar i EUR, 2013

Medlemsstaternas felprocent i kontrollrapporterna

COM

korrigering

Skillnad

IT

2007IT052PO009

Bolzano

934 530

4,95%

7,11 %

2,16 %

CZ

2007CZ052PO001

Praha Adapabilita

3,58%

6,45 %

2,87 %

SK

2007SK05UPO002

OP Sysselsättning och social integrering

86 718 231

1,65%

4,66 %

3,01 %

UK

2007UK052PO002

Skottlands lågländer och högländer

74 251 497

1,95%

10,59 %

8,64 %

IT

2007IT052PO001

Abruzzerna

0,2%

15,9 %

15,88 %

ES

2007ES052PO011

La Rioja

0,38%

37,76 %

37,38 %

Dessutom ansåg kommissionen att de årliga kontrollrapporterna för följande operativa program är fullständigt otillförlitliga, och därför föranledde schablonmässiga korrigeringar.

Medlemsstat

OP-nummer

Mellanliggande betalningar i EUR, 2013

Medlemsstaternas felprocent i kontrollrapporterna

COM

schablon-korrigering

Skillnad

LU

2007LU052PO001

Operativt program ESF

4 285 659

0,46%

2,0 %

1,54 %

IT

2007IT051PO001

Kampanien

77 486 332

0,38%

2,0 %

1,62 %

BE

2007BE052PO001

Den tyskspråkiga gemenskapen

0,0%

2,0 %

2 %

ES

2007ES052PO002

Kastilien-León

10 607 012

0,0%

2,0 %

2,0 %

BE

2007BE052PO003

Delstat

3,66%

5,0 %

1,34 %

IT

2007IT051PO007

Pon istruzione

78 589 393

0,4%

5,0 %

4,6 %

BE

2007BE052PO005

Flandern

118 201 220

1,61%

10,0 %

8,39 %

UK

2007UK051PO002

West Wales and the valleys

149 600 091

0,36%

10,0 %

9,64 %

UK

2007UK052PO001

East Wales

9 476 602

0,36%

10,0 %

9,64 %

IT

2007IT052PO012

Toscana

61.978.561

1,11

25 %

23,89 %

IT

2007IT052PO016

Sardinien

23.478.530

0,13

25 %

24,87 %

186.  Parlamentet välkomnar i detta avseende de särskilda åtgärder för att minska riskerna som kommissionen vidtagit, inbegripet både förebyggande och korrigerande åtgärder och de riskbaserade granskningar som gjorts av GD EMPL.

187.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen fortsatte sin stränga policy för avbrott av betalningsfrister och inställelser av utbetalningar under 2013. I detta sammanhang anser parlamentet att det är anmärkningsvärt att kommissionen 2013 gjorde finansiella korrigeringar till ett belopp av 842 miljoner EUR, varav 153 miljoner EUR avsåg 1994–1999, 472 miljoner EUR 2000–2006 och 217 miljoner EUR 2007–2013. Parlamentet konstaterar att under de tre programperioderna visade följande medlemsstater de högsta finansiella korrigeringarna:

Medlemsstat

Kumulativ godtagen/beslutad finansiell korrigering (i miljoner EUR)

Kumulativ genomförd finansiell korrigering (i miljoner EUR)

Italien

497,7

497,7

Rumänien

312,1

299,1

Spanien

1 070,1

1 064,3

188.  Europaparlamentet konstaterar dessutom att GD Sysselsättning, socialpolitik och inkluderings årliga verksamhetsrapport innehåller en reservation avseende betalningar som gjordes under programperioden 2007–2013 på ett riskzonsbelopp av 123,2 miljoner EUR 2013. Parlamentet konstaterar att reservationen rörde 36 av de 118 operativa programmen inom ESF (jämfört med 27 av 117 operativa program 2012).

2007-2013 års programplaneringsperiod

Medlemsstat

OP-nummer

Namn

Reservation

BELGIEN

2007BE051PO001

Convergence Hainaut

Full

2007BE052PO002

Trojkan Vallonien-Bryssel

Full

2007BE052PO003

Federalt

Anseende

2007BE052PO004

Brysselregionen : Sysselsättning och social sammanhållning

Anseende

2007BE052PO005

Flandern

Full

TJECKIEN

2007CZ052PO001

Praha Adaptabilita

Anseende

2007CZ05UPO001

Lidské zdroje a zaměstnanost

Delvis Anseende

FRANKRIKE

2007FR052PO001

OP ESF

Delvis

TYSKLAND

2007DE051PO002

Mecklemburg-Vorpommern

Full

2007DE052PO003

Berlin

Full

IRLAND

2007IE052PO001

Investeringar i humankapital

Delvis Anseende

ITALIEN

2007IT051PO001

Kampanien

Full

2007IT051PO007

PON Istruzione

Full

2007IT052PO001

Abruzzerna

Delvis Anseende

2007IT052PO009

Bolzano

Full

2007IT052PO012

Toscana

Full

2007IT052PO016

Sardinien

Full

POLEN

2007PL051PO001

OP Humankapital

Delvis

RUMÄNIEN

2007RO051PO001

Utveckling av mänskliga resurser

Full

SLOVAKIEN

2007SK05UPO001

OP Utbildning

Delvis

2007SK05UPO002

OP Sysselsättning och social delaktighet

Delvis Anseende

SPANIEN

2007ES051PO003

Extremadura

Delvis

2007ES051PO005

Andalusien

Full

2007ES052PO003

Valencia

Anseende

2007ES052PO004

Aragonien

Full

2007ES052PO005

Balearerna

Full

2007ES052PO007

Katalonien

Anseende

2007ES052PO008

Madrid

Delvis Anseende

2007ES052PO011

La Rioja

Anseende

2007ES05UPO001

Anpassningsförmåga och sysselsättning

Delvis

2007ES05UPO002

Diskrimineringsbekämpning

Delvis

2007ES05UPO003

Tekniskt bistånd

Delvis

FÖRENADE KUNGARIKET

2007UK051PO002

West Wales and the Valleys

Full

2007UK052PO001

East Wales

Full

2007UK052PO002

Lowlands and Uplands of Scotland

Full

2007UK052PO003

Nordirland

Delvis

2000-2006 års programplaneringsperiod

Medlemsstat

OP-nummer

Namn

Reservation

FRANKRIKE

1999FR053DO001

Nationell mål 3

Anseende

2000FR162DO021

Nord-Pas-de-Calais

ITALIEN

1999IT161PO006

Kalabrien

SVERIGE

1999SE161DO001

Norrbotten & Västerbotten

FÖRENADE KUNGARIKET

1999GB161DO005

Highlands and Islands of Scotland

2000GB162DO013

Western Scotland

189.  Europaparlamentet påpekar att i 30 av 79 fall har reservationer kvarstått i ett år eller mer, oräknat återkommande reservationer för samma program. Kommissionen uppmanas att lämna information som underlag för att bedöma huruvida svagheterna och regionerna förblev de samma och ta reda på varför nationella förvaltningsmyndigheter inte klarade av att korrigera felen på ett effektivt sätt. Parlamentet noterar de återkommande reservationerna i Belgien (regional konkurrenskraft och sysselsättning, sysselsättning och social sammanhållning), Tyskland (Thüringen och Berlin), Irland (humankapitalinvesteringar), Italien (Kampanien, färdigheter och utveckling), Slovakien (utbildning), Spanien (Extremadura, Andalusien, Balearerna, Katalonien och Rioja, anpassningsförmåga och sysselsättning, kampen mot diskriminering, tekniskt bisstånd) och Förenade kungariket (Highlands and Islands – Skottland, Lowlands and Uplands – Skottland). Kommissionen uppmanas i detta sammanhang att förklara varför dessa reservationer återkommer och vilka åtgärder som kommissionen vidtagit för att åtgärda situationen.

190.  Europaparlamentet betonar att mellanliggande betalningar till ett belopp av 2 159,4 miljoner EUR för de operativa programmen för 2007–2013 påverkas av reservationerna. Parlamentet konstaterar att kommissionen uppskattade riskzonsbeloppet till 123,3 miljoner EUR år 2013.

191.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens uppmaning till kommissionen att i sin årliga verksamhetsrapport konsekvent uppge skälen till att den inte gör reservationer (eller gör reservationer med mindre finansiell effekt) i de fall där detta beror på undantag från kommissionens tillämpliga riktlinjer eller godkända revisionsstrategier.

192.  Europaparlamentet är fortfarande oroat över systembristerna i de spanska och italienska förvaltnings- och kontrollsystemen, vilka förvärras av decentraliserade och delegerade statliga strukturer.

193.  Europaparlamentet uppmanar GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering att i sin årliga verksamhetsrapport infoga den tabell över nationella årliga kontrollrapporter som lämnades som svar på fråga 19 i ansvarsfrihetsfrågeformuläret.

194.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de nationella myndigheter som ansvarar för att förvalta strukturfonderna försöker komma till rätta med problemet att högre personalkostnader debiteras för EU-projekt jämfört med projekt som finansieras med nationella medel.

195.  Europaparlamentet har tagit del av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten, i synnerhet med avseende på sysselsättning och sociala frågor, men beklagar de få hänvisningarna till jämställdhet på detta område samt den otillräckliga fokuseringen på sysselsättning, social solidaritet och jämställdhet i revisionsrättens särskilda rapporter för detta år.

196.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att man vidareutvecklar jämställdhetsindikatorer och uppgifter som möjliggör en utvärdering av unionens allmänna budget ur ett jämställdhetsperspektiv och övervakar insatserna för att integrera ett jämställdhetsperspektiv i budgetarbetet.

Tillbakadragna åtaganden

197.  Europaparlamentet är oroat över att 129 miljoner EUR i åtaganden kan behöva dras tillbaka i sex medlemsstater (BE, CZ, DE, ES, IT och UK) i slutet av 2014.

Progress för mikrokrediter

198.  Europaparlamentet konstaterar att unionen har bidragit med 100 miljoner EUR till Progress för mikrokrediter. Parlamentet påminner om att det är Europeiska investeringsfonden som genomför Progress för mikrokrediter för kommissionens räkning och att Europeiska investeringsbanken rapporterade att 52 mikrokreditleverantörer i 20 medlemsstater hade ingått avtal enligt Progress för mikrokrediter och att 31 895 mikrolån till ett värde av 260,78 miljoner EUR redan hade utbetalats till mikroföretag. Parlamentet är i detta sammanhang oroat över att frågan om demokratisk ansvarighet inte uppmärksammas tillräckligt i utformningen av de finansiella instrumenten.

Åtgärder som ska vidtas

199.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, när den godkänner de operativa programmen för den nya programperioden, se till att medlemsstaterna har beaktat alla de möjligheter till förenkling som de europeiska struktur- och investeringsfondsförordningarna för 2014–2020 medger.

200.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om de framsteg som gjorts med administrationen av ovan angivna operativa program med reservationer, och om åtgärdandet av de svagheter som upptäcktes i uppföljningsbetänkandet om beviljande av ansvarsfrihet för 2013.

201.  Europaparlamentets uppmanar kommissionen att se till att de myndigheter i medlemsstaterna som ansvarar för att förvalta strukturfonderna försöker komma till rätta med problemet att högre personalkostnader debiteras för unionsprojekt jämfört med projekt som finansieras med nationella medel.

202.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förmå medlemsstaterna att genomföra strategierna för integrering av romer och se till att medel som anslås från unionen inriktas på romer.

203.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utöva påtryckningar på medlemsstaterna och mana dem till att aktivt och konkret kämpa mot arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten.

Yttre förbindelser

Trycket på budgeten

204.  Europaparlamentet välkomnar att man i förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet lägger större fokus på ökad effektivitet för att uppnå bästa möjliga resultat med EU:s skattebetalares pengar. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen kraftigt öka sina ansträngningar för att förbättra den fortlöpande återkopplingen från utvärderingscykeln, så att erfarenheterna från tidigare praxis och rekommendationerna från utvärderingar kan bidra ännu mer till bättre beslutsfattande, planering och genomförande av EU:s bistånd i framtiden.

205.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över att det i 2013 års budget saknades 293 miljoner EUR för de betalningsbemyndiganden som förvaltas av kommissionens generaldirektorat för utveckling och samarbete (GD DEVCO), och att det sena godkännandet av nödvändiga förstärkningar orsakade en överföring till nästföljande år, vilket har satt ytterligare press på de redan snäva betalningsbemyndigandena för 2014.

206.  Europaparlamentet oroas över den växande diskrepansen mellan å ena sidan EU:s internationella åtaganden, ambitiösa politiska ramar och nya verktyg (till exempel utvecklingsagendan för tiden efter 2015 och de externa finansieringsinstrumenten för perioden 2014–2020) och å andra sidan EU:s oförmåga att fullgöra sina åtaganden gentemot sina globala partner och andra organ, i synnerhet när det gäller humanitärt bistånd, på grund av de otillräckliga betalningsanslagen.

207.  Europaparlamentet anser att denna situation inte bara riskerar att skada EU:s renommé och politiska trovärdighet såsom världens främsta givare, utan även skulle kunna äventyra partnerländernas finanspolitiska stabilitet eftersom den lämnar finansiella hål i deras budgetar. Parlamentet befarar att denna diskrepans kan komma att bli högst påtaglig under 2015, när den samlade nivån av det offentliga utvecklingsbiståndet kommer att hamna långt under det gemensamma målet på 0,7 % av EU:s BNI vid årets slut.

208.  Europaparlamentet understryker att det humanitära biståndet via EU:s budget under 2013 för andra året i rad översteg 1,3 miljarder EUR i åtaganden, till följd av de många humanitära kriserna, som har orsakat obeskrivligt mänskligt lidande. Parlamentet beklagar den inverkan som bristen på betalningsbemyndiganden har haft på GD ECHO:s verksamhet under detta krisår, vilken endast har kunnat hållas igång tack vare ändrade betalningsplaner, med en överföring av 160 miljoner EUR i eftersläpande betalningar vid årsslutet som följd. Parlamentet uppmanar rådet att följa den betalningsplan som har avtalats med parlamentet.

209.  Europaparlamentet beklagar den renomméskada som redan är ett faktum på grund av dessa ad hoc-åtgärder, och pekar på paradoxen mellan å ena sidan det ökade antalet humanitära kriser i världen de senaste åren och de operativa åtgärder som EU har vidtagit för att på ett effektivt sätt bemöta plötsligt uppkomna kriser (till exempel öppnandet av Centrumet för samordning av katastrofberedskap i maj 2013) och å andra sidan bristen på betalningsbemyndiganden. Parlamentet befarar att denna situation kan komma att förvärras under 2014 om inte tillräckliga anslagsökningar kan säkerställas.

Felprocent

210.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens mest sannolika felfrekvens är 2,6 % och att den kvarstående felfrekvens som fastställdes i den andra undersökningen av EuropeAid beräknades till 3,35 %. Parlamentet beklagar att de system inom EuropeAid som granskades av revisionsrätten bedömdes som endast delvis ändamålsenliga.

211.  Europaparlamentet noterar att instrumentens natur och betalningsvillkor minskar risken för att transaktionerna ska drabbas av fel när det gäller budgetstöd och unionens bidrag till projekt med flera givare som genomförs av internationella organisationer.

212.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en rapport om mervärdet av budgetstöd, och särskilt om hur det har hjälpt utvecklingsländerna att uppnå millennieutvecklingsmålen. Parlamentet begär i detta sammanhang en översikt över de åtgärder som vidtagits för att undvika att en del av finansieringen går förlorad till följd av korruption och bedrägerier och över ändamålsenligheten i systemen för ekonomisk förvaltning.

213.  Europaparlamentet delar revisionsrättens kritik av den så kallade hypotetiska strategin i fall med projekt med ett flertal givare och uppmanar kommissionen att underöka möjligheten att i sina egna räkenskaper lägga fram en analys av dessa projekt som en helhet, istället för att begränsa sig till en bedömning av huruvida det sammanslagna beloppet innehåller tillräckligt med stödberättigade utgifter för att täcka unionens bidrag.

214.  Europaparlamentet ber revisionsrätten att beräkna en separat felfrekvens i yttre förbindelser för utgifter som inte omfattas av budgetstödet eller av bidragen till projekt med flera givare som genomförs av internationella organisationer.

Årliga verksamhetsrapporter

215.  Europaparlamentet beklagar att för nio transaktioner som avser det nationella programmet inför anslutningen har kommissionen använt ett bokföringsförfarande för att frigöra ett belopp på 150 miljoner EUR baserat på uppskattningar i stället för på faktiska, betalda och godtagna kostnader som styrks av verifierande underlag. Denna systematiska praxis i GD Utvidgning är inte förenlig med artikel 88 i budgetförordningen och artikel 100 i dess tillämpningsföreskrifter. Parlamentet betonar att detta sedan länge tillämpade förfarande under många år har påverkat och fortfarande påverkar revisionsförklaringen för GD Utvidgning, vilket innebär att för 2013 grundades 20 % av alla utgifter inom detta generaldirektorat på uppskattningar. Parlamentet välkomnar att kommissionen 2014 införde ett system och genomförde det utan dröjsmål för att säkersälla att frigörande av förfinansiering i framtiden ska göras på faktiska kostnader som rapporteras korrekt. Parlamentet konstaterar att kommissionen konsekvent har påpekat att inga utgifter har validerats och godtagits officiellt av GD Utvidgning under förfarandet för avslutande av räkenskaperna och att inget meddelande därför har lämnats till mottagarna som skulle ha kunnat tolkas som ett godkännande.

216.  Europaparlamentet påminner om att EuropeAids generaldirektör i sin revisionsförklaring(127) angav att de kontrollförfaranden som införts ger tillräckliga garantier för de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Parlamentet anser emellertid att detta uttalande inte överensstämmer med att han utfärdade en övergripande reservation om en felfrekvens på över 2 %, vilket visar att kontrollförfarandena inte förebygger, upptäcker och korrigerar väsentliga fel.

217.  Europaparlamentet ber kommissionen att justera de givna anvisningarna från kommissionens generalsekretariat, för att möjliggöra ett uttalande med avvikande mening när de ekonomiska konsekvenserna överskrider väsentlighetströskeln för hela budgeten inom ramen för ett generaldirektorats ansvarsområde.

218.  Europaparlamentet ber kommissionen att överväga att införa en sanktionsmekanism för EN avsiktligt inkorrekt revisionsförklaring från en utanordnare i den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 66.9 i budgetförordningen.

Internationell handel

219.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att omfördela personalresurser från andra generaldirektorat till GD TRADE för att säkerställa att detta generaldirektorat kan tillgodose unionsmedborgarnas och parlamentets motiverade behov av ökad transparens och ökad tillgång till information i samband med unionens pågående handelsförhandlingar och kommande ratificeringsprocess, särskilt när det gäller TTIP, CETA och TISA, på ett ändamålsenligt, effektivt och punktligt sätt utan behöva göra avkall på andra viktiga uppgifter som anförtrotts kommissionen.

220.  Europaparlamentet betonar att lämpliga kontroller och revisioner av unionens makroekonomiska bistånd måste säkerställas.

221.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens iakttagelse att det allmänna preferenssystemet, trots en viss positiv utveckling, ännu inte till fullo har kunnat uppnå sina förväntade mål. Parlamentet noterar vidare att detta system endast varit i kraft under en kort tid.

222.  Europaparlamentet betonar att utvärderingen och kontrollerna av handelsavtalen inte enbart är en budgetfråga, utan också av största vikt för att se till att parterna lever upp till sina åtaganden på området för mänskliga rättigheter och arbets- och miljönormer.

223.  Europaparlamentet kräver att tillräckliga kontroller görs av de olika insatserna till stöd för internationaliseringen av unionens små och medelstora företag och deras tillträde till marknader i tredjeländer. Parlamentet påminner om behovet av att utvärdera effektivitetsnivån och att finna sätt för hur samordningen mellan EU:s företagscentrum, nationella företagscentrum och handelskammare i tredjeländer, särskilt i Asien, skulle kunna förbättras.

Haiti

224.  Europaparlamentet instämmer med rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2014 om EU:s återanpassningsstöd efter jordbävningen i Haiti, och särskilt när det gäller den gemensamma DEVCO-ECHO-strategin om att se till att deras respektive verksamheter knyts samman bättre så att synergier skapas, och uppmanar kommissionen att genomföra dessa rekommendationer under sina pågående och framtida insatser efter naturkatastrofer eller i sårbara situationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera medlagstiftarna om alla eventuella budgetbegränsningar eller rättsliga begränsningar som har hindrat ett effektivt genomförande av unionens återanpassningsstöd i Haiti efter jordbävningen.

Kombinationsfinansiering (blending)

225.  Europaparlamentet oroas över att kombinerade mekanismer inom energisektorn främst används för större projekt, med mindre fokus på lokala energilösningar. Parlamentet uppmanar bestämt EU att avstå från att utveckla en top-down-strategi för utvecklingen av energiinfrastruktur för att säkerställa tillgång till energi för alla senast 2013, eftersom storskalig infrastruktur kanske inte passar det berörda landets ekonomiska och sociala struktur och inte kan ge de fattiga tillgång till energi, för vilka mindre lokala energikällor oftast är mer lämpliga.

Gemensam utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp)

226.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg kommissionen gjort för att godkänna alla Guspuppdrag i enlighet med bedömningar grundade på de sex pelarna liksom kommissionens prognos att de fyra största uppdragen kommer att uppfylla kraven inom en mycket snar framtid. Parlamentet understryker att kommissionen måste godkänna alla uppdrag i linje med revisionsrättens rekommendationer.

227.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över de allvarliga korruptionsanklagelserna mot Eulex Kosovo, som om de bekräftas kommer att ifrågasätta integriteten i unionens anseende och det stöd unionen som tillhandahåller länder som genomför reformer på det rättsstatliga området. Parlamentet är särskilt oroat över hanteringen av korruptionsanklagelserna och Europeiska utrikestjänstens långsamma reaktioner. Parlamentet noterar den utredning som man har inlett för att undersöka Eulex. Parlamentet förväntar sig att så snart som möjligt få information om dess resultat och betonar att nolltolerans måste gälla i frågor som rör korruption och att de lärdomar som gjorts måste tillämpas.

228.  Europaparlamentet beklagar den avsevärda förseningen i tillhandahållandet av viktig utrustning och viktiga tjänster för GSFP-uppdragen och de negativa konsekvenser detta får för uppdragens funktion. Parlamentet påminner om att revisionsrätten i sin särskilda rapport från nr 18/2012 om Europeiska unionens stöd till Kosovo på rättsstatsområdet kritiserade denna ineffektivitet och drog slutsatsen att bestämmelserna för offentlig upphandling i budgetförordningen “inte är utformade för GSFP-uppdrag där snabba och flexibla reaktioner ibland är nödvändiga”. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att överväga att revidera de relevanta bestämmelserna.

Förvaltningsrapporter om externt bistånd (EAMR)

229.  Europaparlamentet konstaterar att majoriteten av EU:s delegationer inte nådde upp till de referensvärden som kommissionen fastställt för resultatindikatorerna (KPI)(128) i de 119 förvaltningsrapporterna om externt bistånd, i fråga om ekonomisk planering och resursfördelning, ekonomisk administration och revision.

230.  Europaparlamentet konstaterar att de av EU:s delegationer som har nått bäst resultat mot bakgrund av de resultatindikatorer som kommissionen inrättat är delegationerna i Nepal och Namibia, eftersom de nådde de referensvärden som kommissionen fastställt för 23 av 26 resultatindikatorer. Parlamentet beklagar att den delegation som nådde sämst resultat är EU:s delegation i Libyen, som bara uppnådde referensvärdet för 3 av 26 resultatindikatorer, följt av delegationen i Centralafrikanska republiken, som bara uppnådde 4 referensvärden.

231.  Europaparlamentet beklagar att de delegationer som övervakats av GD Utvidgning, nämligen delegationerna i Albanien, Bosnien och Hercegovina, Montenegro, Makedonien, Turkiet, Kosovo och Serbien, inte har tillhandahållit mycket användbar information inom ramen för förvaltningsrapporterna om externt bistånd.

232.  Europaparlamentet beklagar att resultaten, effekterna och följderna av de åtgärder som EU:s delegationer har vidtagit inte mäts på ett tillfredsställande sätt inom ramen för befintliga resultatindikatorer, och att indikatorerna inte ger klarhet i delegationernas omfattning och framför allt insatser, eller i hur nöjda intressenterna är med de tjänster som EU:s delegationer har tillhandahållit i dessa länder.

233.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att

   informera parlamentet om vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra kvaliteten på insatserna från EU:s delegationer i fråga om ekonomisk planering och resursfördelning, ekonomisk administration och revision, i synnerhet vad gäller de delegationer som har uppvisat sämst resultat,
   i högre grad dokumentera de slutsatser man drar varje år av förvaltningsrapporterna om externt bistånd och av resultatindikatorerna, och skicka dessa slutsatser samt rapporterna till parlamentet,
   inkludera en balansräkning med delegationens räkenskaper i förvaltningsrapporten,
   förbättra kvaliteten på och ge mer uttömmande information i förvaltningsrapporten samt öka rapporternas relevans, i synnerhet i fråga om de delegationer som övervakas av GD Utvidgning, och
   sätta som villkor för det externa stödet att ansträngningar görs för att bekämpa korruptionen.

Internationella förvaltningsgruppen

234.  Europaparlamentet noterar att det cirkulerat en läckt version av Olafs slutrapport om Internationella förvaltningsgruppen (IMG). Parlamentet uppmanar kommissionen och Olafs övervakningskommitté att undersöka varför och hur Olafs rapport läcktes och av vem och konstaterar att IMG fortfarande inte har informerats om rapportens innehåll.

235.  Europaparlamentet noterar att IMG erhållit, direkt eller indirekt genom gemensam förvaltning, mer än 130 miljoner EUR från kommissionen sedan den inrättades 1994. På grund av de avbrutna betalningarna från kommissionen har IMG tagit fallet till domstol och denna organisations status är rättsligt kontroversiell. Kommissionen uppmanas att fatta ett klart beslut i detta fall och uppmanar kommissionen att informera parlamentet om den uppföljning som gjorts av den Olaf-utredning som inleddes 2011. Parlamentet uppmanar kommissionen att sända en förteckning till parlamentet över alla organisationer, företag och andra organ eller personer, med närmare uppgifter om deras rättsliga status, som kommissionen har tilldelat uppdrag utan inbjudan att lämna förslag.

Ukraina

236.  Europaparlamentet konstaterar att betalningen av 2013 års bilaterala stöd till Ukraina, som finansieras genom europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet (EGPI), uppgick till 152,8 miljoner EUR. Parlamentet noterar att 42,5 % av detta belopp (64,9 miljoner EUR) är knutna till avtal som förvaltas direkt av EU:s delegation i Ukraina. Parlamentet noterar att resterande 57,5 % (87,9 miljoner EUR) betalades ut som budgetstöd.

237.  Europaparlamentet betonar att utbetalning av budgetstöd kräver att de resultat och referensvärden som man har enats om uppnås. Parlamentet konstaterar att mottagarlandets regering åtar sig att uppnå nämnda resultat och referensvärden genom att underteckna ett bilateralt finansieringsavtal, och att stödet inte betalas ut om resultaten och referensvärdena inte uppnås.

238.  Europaparlamentet konstaterar att Ukraina befinner sig en särskilt svår situation men vidhåller att detta inte får vara en ursäkt för att inte uppfylla de villkor på vilka budgetstödet ges, och i synnerhet inte för att underlåta att ta itu med den omfattande korruptionen i landet.

239.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen och EU:s delegation i Ukraina att vara särskilt vaksamma i utbetalningen av stöd, och att försäkra sig om att stödet investeras i de projekt som det är avsett för.

Administrativa kostnader för bistånd

240.  Europaparlamentet är bekymrat över de höga administrationskostnader för bistånd till Centralasien som revisionsrätten har beräknat. Parlamentet ber kommissionen att sända information om de administrativa kostnaderna för externt bistånd om de överstiger 10 % av den beräknade budgeten.

Eventuell förskingring av EU:s humanitära bistånd och utvecklingsbistånd

241.  Europaparlamentet noterar att Olaf upprättat en rapport om det humanitära bistånd som getts till flyktinglägret för sahrawier i Tindouf i Algeriet (OF 2003/526). Kommissionen uppmanas att klarlägga de åtgärder som vidtagits till följd av slutsatserna i den rapporten. Enligt en undersökningsrapport(129) från FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) det en abnorm och unik situation i UNHCR:s historia att en flyktingbefolkning inte registrerats under en sådan lång period (dvs. nästan 30 år efter att de ankom). Kommissionen uppmanas att säkerställa att de enskilda algerier eller sahrawier som anklagas i Olafs rapport inte länge får tillgång till bistånd som finansieras av unionens skattebetalare. Kommissionen uppmanas att ompröva unionens stöd och anpassa det till de faktiska behoven hos den berörda befolkningen och att säkerställa att flyktingarnas intressen och behov inte kommer till skada då det är de som drabbas värst av eventuella oegentligheter.

242.  Europaparlamentet är bekymrat över bedrägeriet i Ghana i samband med den offentliga lönelistan, där vare sig Världsbanken eller Förenade kungariket i egenskap av projektpartner underrättade kommissionen om de allvarliga betänkligheter de hade avseende de bristfälliga kontrollerna och den risk för fel och bedrägerier i redovisningen som dessa föranledde.

Forskning och annan inre politik

EU 2020

243.  Europaparlamentet betonar att det sjunde ramprogrammet var det huvudprogram som kommissionen finansierat. Parlamentet konstaterar att 809 bidragsavtal undertecknades, som omfattar 10 345 deltagare och totalt 3 439 miljoner EUR i EU‑bidrag. Parlamentet noterar att det sjunde ramprogrammet bidrar till unionens insatser att investera i hållbar konkurrenskraft men påpekar att unionen som helhet fortfarande är långt ifrån sitt mål att åtminstone 3 % av BNP ska läggas på FoU. Parlamentet konstaterar att det gjorts vissa framsteg i uppfyllandet av resultatindikatorer (investeringar i forskning och teknisk utveckling (FoU), andelen offentliga utgifter som går till FoU, framsteg i genomförandet av Innovationsunionen, andelen finansiella bidrag från EU som går till små och medelstora företag och en minskning av handläggningstiden för bidrag).

Fel

244.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten granskade 150 transaktioner, nämligen 89 transaktioner med anknytning till forskning (86 för sjunde ramprogrammet och tre för sjätte ramprogrammet), 25 transaktioner inom programmen för livslångt lärande och för aktiv ungdom och 36 transaktioner för andra program. Parlamentet beklagar att revisionsrätten bedömde att den mest sannolika felprocenten uppgick till 4,6 % (2012: 3,9 %).

245.  Europaparlamentet påpekar att utgifterna inom detta verksamhetsområde omfattade en rad olika politiska mål, till exempel forskning och innovation, utbildning, säkerhet, migration och åtgärder för att bekämpa följderna av den finansiella krisen. Parlamentet noterar att kommissionen spenderat mer än 50 % (5 771 miljoner EUR) av det tillgängliga beloppet på forskning. Parlamentet noterar att 45 % av kommissionens forskningsbudget genomfördes av olika organ (dvs. byråer, gemensamma företag) utanför generaldirektoratet. Parlamentet noterar att nästan 90 % av utgifterna utgjorde bidrag till mottagare som deltog i projekt, och att kommissionen ingick 809 bidragsavtal 2013.

246.  Europaparlamentet noterar att den största risken när det gäller korrekthet fortfarande är att stödmottagarna tar upp icke-stödberättigade eller ostyrkta kostnader i sina kostnadsredovisningar och att detta varken upptäcks eller korrigeras av kommissionens eller medlemsstaternas kontrollsystem.

247.  Europaparlamentet beklagar att 35 % av den mest sannolika felprocenten beror på felaktigt beräknade eller icke stödberättigande personalkostnader. Det gäller bland annat att budgeterade i stället för faktiska personalkostnader redovisas eller att kostnader debiteras för tid som inte ägnats åt projektet.

248.  Europaparlamentet beklagar att 23 % av den uppskattade felprocenten orsakas av indirekt icke-stödberättigade kostnader, 25 % av andra icke-stödberättigade direkta kostnader (moms, resor, etc.) och 17 % av regler om offentlig upphandling som inte respekterats.

249.  Europaparlamentet observerar att förstagångssökande, särskilt små och medelstora företag, har en i hög grad okänd risk/fel-profil. Kommissionen uppmanas att inte undergräva de ansträngningar som gjorts för att uppmuntra dessa deltagare att deltaga i programmen genom att systematiskt öka kontrollnivån eller den administrativa bördan på dem.

Förvaltnings- och kontrollsystem

250.  Europaparlamentet är mycket förvånat över att revisionsrätten fann ett väsentligt antal fel i 32 kostnadsredovisningar som attesterats av oberoende revisorer. Parlamentet anser att ett sådant stort antal fel inte är acceptabelt med tanke på att revisorer arbetar på ett område där de innehar expertkunskaper.

251.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka revisorernas medvetenhet om den roll de har att uppfylla.

252.  Europaparlamentet noterar det faktum att kommissionen under 2013 genomförde 500 efterhandsgranskningar och den relaterade åtgärden för återvinningar och korrigeringar samt riskbaserade förhandskontroller.

253.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendation, som accepterats av kommissionen att göra kontrollerna på detta politikområde mera riskstyrda och inrikta kontrollerna på stödmottagare med hög risk (t.ex. enheter med mindre erfarenhet av unionsfinansiering) och minska kontrollbördan för stödmottagare med lägre risk.

254.  Europaparlamentet upprepar att det är nödvändigt att hitta rätt balans mellan minskade administrativa bördor och effektiv finanskontroll.

255.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att tidsperioden mellan sista dag för begäran av bidrag och dagen då en bidragsöverenskommelse görs minskade under 2014, från 249 dagar till 209 dagar för 94 % av bidragsöverenskommelserna.

256.  Europaparlamentet ser med glädje på att kommissionen fortsatte sin informationskampanj baserad på ett dokument om de tio vanligaste orsakerna till fel, som delades ut till samtliga programdeltagare 2012.

257.  Europaparlamentet noterar att beloppet för felaktiga utbetalningar som krävts tillbaka uppgick till 29,6 miljoner EUR i slutet av 2013, medan beloppet för utestående återvinningsbara medel hade ökat från 12 miljoner EUR i slutet av 2012 till nästan 17 miljoner EUR.

258.  Europaparlamentet noterar att intressenter i projekt (Iterorganisationen och nationella organ, inbegripet byrån för fusionsenergi) har medgett att den befintliga tidsplanen och budgeten inte är realistiska, vilket också bekräftats i ett flertal oberoende utvärderingar under de senaste två åren (2013–2014). Parlamentet begär att få en kopia av den ändrade tidsplan och budget som kommer att lämnas in till Iterrådet i juni 2015. Parlamentet är bekymrat om de regelmässiga förseningar i Iterprogrammet, vilket gör att dess effektivitet och ändamålsenlighet kan ifrågasättas. Parlamentet är djupt bekymrat över merkostnaderna som påverkar programmets kostnadseffektivitet och äventyrar andra unionsprogram, särskilt inom forskningspolitiken.

259.  Europaparlamentet gläds åt att Fonden för yttre gränser har bidragit till att gynna ekonomisk solidaritet. Parlamentet beklagar emellertid djupt att det europeiska mervärdet har varit begränsat och att det övergripande resultatet inte kan mätas på grund av brister i de ansvariga myndigheternas övervakning och allvarliga brister i kommissionens och medlemsstaternas efterhandsbedömningar.

Galileoprogrammet

260.  Europaparlamentet noterar kommissionens svar om de framsteg som gjorts i genomförandet av Galileo-programmet: Fyra satelliter för valideringen i omloppsbana (IOV) sköts framgångsrikt upp 2011 och 2012 och projektets IOV-fas avslutades på ett framgångsrikt sätt 2014; systemets utformning, prestationsmålen och systemets grundkonfiguration kunde bekräftas; markinfrastrukturen med ett stort antal markstationer runtom i världen står färdig för den inledande verksamheten; det bevisades att IOV-satelliterna framgångsrikt kan användas för räddningstjänsttillämpningar; två satelliter (nr 5 och 6) sköts den 22 augusti 2014 upp i fel omloppsbana men har sedan december 2014 stegvis flyttats till en mer fördelaktig omloppsbana för att tillåta bästa möjliga användning, och satelliternas navigationsnyttolast håller på att testas. Parlamentet förväntar sig att bli underrättat om de ytterligare kostnaderna för dessa oförutsedda åtgärder.

261.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten 2013 granskade åtta transaktioner inom transportsektorn och konstaterade då att fem av dessa transaktioner innehöll ett eller flera fel. Parlamentet riktar uppmärksamhet på ökningen av andelen berörda transaktioner 2013 (62 %) jämfört med 2012 (49 %), och uttrycker sin oro över att revisionsrätten, liksom tidigare år, konstaterat flera fel avseende bristande efterlevnad av EU:s och nationella regler för offentlig upphandling när det gällde de TEN-T-projekt som granskades. Parlamentet konstaterar att GD MOVE varken året innan, dvs. 2012, eller 2013 utfärdade en reservation i anslutning till fel avseende offentlig upphandling. Parlamentet insisterar därför på att kommissionen ska vidta nödvändiga åtgärder för att utesluta dylika fel i framtiden. Parlamentet konstaterar att det är synnerligen viktigt att förlänga för- och efterhandsgranskningarna av mottagarna av kommissionens bidrag och finansiering, i syfte att undvika missbruk vid gemenskapens fördelning av resurser och garantera en kontroll av genomförandet. Parlamentet understryker att även om finansieringsperioden 2007–2013 formellt sett är avslutad finns det en N+2-princip för sammanhållningsfinansiering, vilket innebär att flera projekt fortfarande pågår till slutet av detta år.

262.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att av transparensskäl offentliggöra en lättillgänglig årlig förteckning över transportprojekt som medfinansieras av EU, inbegripet det exakta finansieringsbeloppet för varje enskilt projekt. Parlamentet konstaterar att en förteckningen över projekt ska omfatta alla källor för EU-finansiering såsom TEN-T, Horisont 2020, Sammanhållningsfonden och regionala fonder.

263.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att årligen rapportera hur anmärkningarna avseende respektive budgetpost har beaktats.

264.  Europaparlamentet påminner om att transportprojekten under perioderna 2007–2013 och 2014–2020 har finansierats, och kommer att finansieras, ur flera olika källor, inbegripet FSE, Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden. Parlamentet uppmanar kommissionen att eftersträva större synergi mellan olika finansieringskällor i syfte att uppnå en effektivare fördelning av EU-medel.

Miljö och folkhälsa

265.  Europaparlamentet anser att de övergripande genomförandenivåerna 2013 för budgetrubrikerna miljö, klimatåtgärder, folkhälsa och livsmedelssäkerhet är tillfredsställande. Parlamentet påminner på nytt om att mindre än 0,5 % av unionens budget används till dessa politikinstrument samtidigt som man bör beakta det tydliga unionsmervärdet inom dessa områden och unionsmedborgarnas stöd för unionsövergripande miljö- och klimatpolitik samt för folkhälsa och livsmedelssäkerhet. Parlamentet beklagar att denna procentsats har sjunkit till 0,5 % från 0,8 % 2012.

266.  Europaparlamentet noterar presentationen av politikområdena miljö och hälsa i revisionsrättens årsrapport avseende budgetåret 2013 och är oroat över att båda politikområdena även ingår i det kapitel som också är avsett för landsbygdsutveckling och fiske. Parlamentet upprepar sin kritik mot denna uppdelning av politikområden och uppmanar revisionsrätten att se över sitt tillvägagångssätt i nästa årsrapport. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till revisionsrättens särskilda rapport nr 12/2014 Är Eruf ändamålsenlig när det gäller att finansiera projekt som direkt främjar biologisk mångfald i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020? där det betonas att kommissionen behöver registrera hur mycket som direkt och indirekt spenderas på biologisk mångfald, inklusive Natura 2000. Medlemsstaterna uppmanas att underlätta denna process genom att tillhandahålla korrekta uppgifter.

267.  Europaparlamentet medger att revisionsrätten gör mycket grundliga stickprov i medlemsstaterna, och beräknar felprocenten på grundval dem. Parlamentet noterar att revisionsrätten inte anger i vilka medlemsstater eller på vilka områden de största problemen finns. Parlamentet framhåller därför att det är nödvändigt med en tydlig ansvarskedja, och anser att kontrollsystemens kvalitet i medlemsstaterna spelar en stor roll för detta.

268.  Europaparlamentet anser att de framsteg som gjorts när det gäller genomförandet av 14 pilotprojekt och sex förberedande åtgärder som tillsammans uppgår till 5 983 607 EUR är tillfredsställande. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med genomförandet av pilotprojekt och förberedande åtgärder i enlighet med parlamentets förslag.

269.  Europaparlamentet noterar att GD Hälsa och konsumentskydd hade ansvar för att genomföra 233 928 461 EUR inom budgetposter för folkhälsa 2013, varav 98,1 % har genomförts på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet är dock medvetet om att runt 77 % av den budgeten direkt förs över till tre decentraliserade byråer (Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) och Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) och att alla anslag genomfördes till 100 % utom för EMA and Efsa, och att detta underutnyttjande av EMA:s och Efsas åtagandebemyndiganden motsvarar resultatet för 2012.

Kultur

270.  Europaparlamentet välkomnar att budgetgenomförandet 2013 för programmen under perioden 2007–2013, särskilt handlingsprogrammet för livslångt lärande, Kultur, Media och Aktiv ungdom, varit 100 %. Parlamentet begär att utbildnings- och kulturprogrammen under 2014–2020 ska stärkas och få ökad budget. Parlamentet är särskilt oroat över att diskrepansen mellan antagna åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden orsakade brist på betalningar (till exempel för Erasmus+ programmet var bristen 202 miljoner EUR) i slutet av året, med allvarliga negativa återverkningar för påföljande år. Parlamentet är djupt oroat över och beklagar också att en liknande situation kan uppstå med de nya programmen, särskilt Erasmus+ och Kreativa Europa, vilket i sin tur skulle innebära en allvarlig trovärdighetsförlust för unionen och underminera medborgarnas förtroende för unionens institutioner och få katastrofala konsekvenser för deltagarna i programmen.

271.  Europaparlamentet välkomnar att Erasmus-programmet sedan starten 1987 har uppnått och överträffat riktmärket 3 miljoner studenter. Parlamentet konstaterar att detta flagskeppsprogram för unionen – ett som har bidragit till europeisk integration och ökad medvetenhet och en känsla av att höra samman i ett europeiskt medborgarskap – har varit en ständig framgång sedan starten.

272.  Europaparlamentet är bekymrat över att offentliga budgetar som är avsatta för att säkra och främja kulturarvet minskar markant, liksom deltagandet i traditionell kulturverksamhet, enligt Eurobarometerns särskilda rapport 399 från 2013 som behandlar tillgång till och deltagande i kultur. Parlamentet anser därför att de nya unionsinstrumenten för att främja den europeiska agendan för kultur – såsom programmen Kreativa Europa och Horisont 2020 eller kulturplattformen Europeana – måste stärkas.

Åtgärder som ska vidtas

273.  Europaparlamentet ser med förvåning på att generaldirektören för generaldirektoratet för forskning och innovation utfärdade en allmän reservation beträffande tillförlitligheten hos ersättningskraven (3 664 miljoner EUR) för det sjunde ramprogrammet i generaldirektoratets årliga verksamhetsrapport, trots att han själv förväntar sig att den finansiella nettoinverkan av fel, baserad på 1 522 avslutade projekt, kommer att ligga på runt 2,09 %, dvs. nära väsentlighetströskeln. Parlamentet anser att sådana reservationer berövar begreppet ”sund ekonomisk förvaltning” sin mening. Därför uppmanar parlamentet generaldirektören att i framtiden använda sig av reservationer på ett mer specifikt och riktat sätt.

274.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att, innan den ger ut sin rapport om uppföljningen av förfarandet för ansvarsfrihet för 2013, tillhandahålla upplysningar om hur länge kontradiktoriska förfaranden pågår i genomsnitt innan de leder till återkrav inom detta verksamhetsområde.

275.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen fortfarande inte har översänt förteckningen över mottagare per land. Parlamentet väntar sig ett svar i kommissionens rapport om uppföljningen av förfarandet för ansvarsfrihet för budgetåret 2013.

276.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen slutligen har beviljat föredraganden tillgång till rapporten om driftskostnaderna för två program (Livslångt lärande, 6,9 miljoner EUR, och Aktiv ungdom, 1,65 miljoner EUR) i Turkiet under 2012 och 2013. Denna rapport överlämnades enligt ramavtalet. Parlamentet är bekymrat över de allvarliga brister som konstaterats men välkomnar de åtgärder som vidtagits av de turkiska myndigheterna för att rätta till situationen. Kommissionen uppmanas att bedöma huruvida några finansiella korrigeringar behöver utkrävas.

277.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla ytterligare upplysningar om utbetalningarna till stödprogrammet för informations- och kommunikationsteknik, innan rapporten om uppföljningen av förfarandet för ansvarsfrihet för budgetåret 2013 offentliggörs. Parlamentet noterar att för detta program kan beloppet för utbetalningar i riskzonen vara så högt som 3,4 miljoner EUR under 2013, vilket innebär en procentsats för kvarstående fel på 2,8 %. Parlamentet noterar att generaldirektören för generaldirektoratet för kommunikationsnät, innehåll och teknik (GD CNECT) trots detta inte utfärdade någon reservation.

278.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före 2014 års ansvarsfrihetsförfarande utförligt rapportera om den ökade politiska inriktningen hos generaldirektoratet för forskning och innovation, som påbörjades då förvaltningen av två tredjedelar av driftskostnaderna för det sjunde ramprogrammet utkontrakterades till organ utanför kommissionen.

279.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att före 2014 års ansvarsfrihetsförfarande tillhandahålla en översikt över de politiska framsteg som gjorts mellan det sjunde ramprogrammet och Horisont 2020 för forskare och små och medelstora företag.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf)

280.  Europaparlamentet välkomnar de löpande samtalen mellan Olaf och dess övervakningskommitté om samarbetsavtalen och uppmanar dessa organ att försöka uppnå en ömsesidigt tillfredsställande lösning. Parlamentet uppskattar Olafs ansträngningar att genomföra samarbetsavtalen. Parlamentet betonar att dessa ansträngningar, med tanke på de knappa resurser som myndigheten förfogar över, inte får vara oproportionerliga.

281.  Europaparlamentet påpekar att Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013(130) som trädde i kraft den 1 oktober 2013 kräver att Olaf garanterar att övervakningskommitténs sekretariat kan arbeta på ett oberoende sätt (skäl 40 i förordning (EU, Euratom) nr 883/2013). Parlamentet har ännu inte fått kännedom om några åtgärder som vidtagits för att efterleva denna juridiska skyldighet. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att genast vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen.

282.  Europaparlamentet uppmanar Olaf att rådfråga sin övervakningskommitté i god tid innan instruktioner till personalen om utredningsförfaranden ändras, och innan utredningsprioriteringar fastställs.

283.  Europaparlamentet beklagar att Olaf inte alltid tillämpar sin övervakningskommittés rekommendationer, och att man ibland inte ens ger något skäl för detta. Parlamentet uppmanar generaldirektören att förbättra samarbetet i detta hänseende.

284.  Europaparlamentet påminner om att Olaf inledde 423 utredningar den 31 januari 2012. Parlamentet ställer sig undrande inför lagenligheten i ett sådant förfarande. Parlamentet uppmanar Olafs övervakningskommitté att undersöka lagenligheten hos dessa 423 utredningar som inleddes över en natt samt deras resultat. Parlamentet begär också att Olafs övervakningskommitté utvärderar de statistiska uppgifterna om utredningarnas längd, i syfte att analysera funktionen hos systemet för hantering av ärenden och att rapportera tillbaka till parlamentet.

285.  Europaparlamentet begär också att Olafs övervakningskommitté utvärderar de statistiska uppgifterna om utredningarnas längd, i syfte att analysera funktionen hos systemet för hantering av ärenden och att rapportera tillbaka till parlamentets ansvariga utskott.

286.  Europaparlamentet uppmanar Olaf att i sin årsrapport tillhandahålla mer detaljerad statistik om hur ofta utredningar inleds och avslutats.

287.  Europaparlamentet uppmanar Olaf att tillhandahålla mer information till parlamentet om de praktiska arrangemangen för förfarandet för urval av ärenden, och längden på förfarandet och de interna riktlinjerna för detta.

Förvaltning

288.  Europaparlamentet påpekar att 336 145 ansökningar till de uttagningsprov som anordnats av Europeiska rekryteringsbyrån mottogs under de senaste fyra åren (2011–2014), att den genomsnittliga kostnaden för hantering av en ansökan uppskattningsvis är 238 EUR och att mindre än 10 % av kandidaterna i slutänden hamnar på en reservlista. Parlamentet kräver att EU:s skattebetalares pengar sparas genom en minskning av byråkratin och en förlängning av de befintliga reservlistorna med minst två år. Parlamentet kräver att kommissionen rapporterar om denna fråga före juni 2015.

289.  Europaparlamentet begär att kommissionen ska lämna information till parlamentet om den högsta pension som betalts 2013 till kommissionens tjänstemän.

290.  Europaparlamentet ser med oro på revisionsrättens slutsats att de bestämmelser som finns för att ta itu med personal som inte utför sitt arbete på ett tillfredsställande sätt sällan används. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa tjänsteföreskrifterna fullt ut.

291.  Europaparlamentet efterfrågar upplysningar om personal som inte ingår i tjänsteförteckningen och personalkostnader från andra budgetposter än förvaltning. Parlamentet beklagar att budgetmyndigheten inte mottar konsoliderad information om det totala antalet sådana anställda eller om de relaterade personalkostnaderna inom kommissionen.

292.  Europaparlamentet påminner om att rådets förordning (EG, Euratom) nr 723/2004(131) i bilaga I A införde två nya grader, AD13 och AD14, till vilka anställda utan chefsansvar som tidigare endast hade tillträde till A4 (som motsvarar AD12) nu får tillträde. Parlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera 2011 års rapport om det gamla och nya befordringssystemets likvärdighet och att rapportera om utgifterna under 2013 för personal utan chefsansvar i lönegraderna AD13 och AD14.

293.  Europaparlamentet ber kommissionen att tillhandahålla information om finansieringen av alla sociala och kulturella aktiviteter samt sportaktiviteter för sin personal, inbegripet de fördelar som dessa åtgärder får för de utstationerades och deras familjers prestationer och integration.

294.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om användningen av flextid i uppföljningen av 2013 års ansvarsfrihet för kommissionen.

295.  Europaparlamentet är oroat över den betydande ökningen av högre tjänstemän i lönegraderna AD13 – AD16. Parlamentet upplever att det finns en risk för unionens rykte, eftersom det är svårt att förklara varför övertidsarbete inte anses ingå i sådana höga löner.

296.  Europaparlamentet noterar att skillnaderna i lönenivåer för tjänstemän som arbetar i EU-institutionerna och för tjänstemän i nationella förvaltningar förblir mycket hög, vilket bland annat leder till att det inte finns någon rörlighet mellan personal på EU-nivå och nationell nivå. Kommissionen uppmanas att utföra en djupanalys av skälen till dessa skillnader och att utarbeta en långsiktig strategi för att minska dessa skillnader, samtidigt som särskilt uppmärksamhet fästs vid olika bidrag (familjetillägg, utlandstillägg, bosättningsbidrag och flyttningsbidrag), årlig semester, helgdagar, resdagar och övertidsersättning.

297.  Europaparlamentet uppmärksammar det meddelande från kommissionens generalsekretariat om att begränsa svaren på parlamentsfrågor till 20 rader. Kommissionsledamöterna uppmanas att bära sitt politiska ansvar och upphöra med att låta sig begränsas av generalsekretariatet i sina svar.

298.  Europaparlamentet är bekymrat över det skydd som ges till uppgiftslämnare och uppmanar kommissionen att säkerställa att deras rättigheter skyddas fullt ut.

299.  Europaparlamentet betonar att icke-statliga organisationer under 2013 erhöll nästan 9 miljoner EUR från GD Miljö, nästan 4 miljoner EUR från GD Hälso- och konsumentfrågor och 5,7 miljoner EUR från GD Sysselsättning, socialpolitik och inkludering. Parlamentet noterar en ständig externalisering av kommissionens uppgifter. Kommissionen uppmanas att till parlamentet presentera unionsmervärdet av de pengar som kanaliseras via dessa icke-statliga organisationer.

300.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge kommissionsledamöter som tjänstgjort i mindre än två år en övergångsersättning för en period som inte överstiger deras mandatperiod som kommissionsledamot.

301.  Europaparlamentet anser att i kristider med allmänna budgetnedskärningar kan utgifter för ”bortadagar” för EU-anställda minskas och att sådan verksamhet i så hög grad som möjligt kan begränsas till institutionernas arbetsorter eftersom mervärdet av detta inte motiverar sådana höga kostnader.

302.  Europaparlamentet är bekymrat över bristen på kvinnor på höga befattningar hos kommissionen. Kommissionen uppmanas att införa ett program för lika möjligheter som är utformat för att rätta till denna obalans så snart som möjligt, särskilt på ledningsnivå.

Unionens budget – att uppnå resultat

303.  Europaparlamentet beklagar att trots att revisionsrätten(132) har rapporterat om vissa framsteg är den fjärde utvärderingsrapport som avses i artikel 318 i EUF-fördraget ännu inte ett värdefullt bidrag till ansvarsfrihetsförfarandet, trots att den enligt EUF-fördraget borde utgöra en del av beläggen när parlamentet varje år beviljar kommissionen ansvarsfrihet för budgeten. Parlamentet är bekymrat över att bristen på resultatfokus är ett stort problem för unionsbudgeten.

304.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i 2013 års rapport drar slutsatsen att medlemsstaterna vid urvalet av projekt under delad förvaltning först och främst har fokuserat på behovet av att spendera de unionspengar som finns tillgängliga snarare än på de förväntade resultaten. För att ändra på dessa incitament och ställa om till en kultur som är inriktad på goda resultat begär parlamentet att en oberoende arbetsgrupp på hög nivå (som även innehåller universitetsfolk) ska sammankallas för att utfärda rekommendationer om hur man strukturellt ska kunna ställa om incitamenten från spenderande till goda resultat, på grundval av en bedömning av unionsmervärdet, samtidigt som reglerna respekteras. Parlamentet anser att slutsatserna från denna högnivågrupp ska göras tillgängliga i god tid inför halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen och utgöra grunden för den nya programplaneringsperioden.

305.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på att kommissionens generaldirektorat i sina förvaltningsplaner ska fastställa ett mindre antal enkla mål som uppfyller revisionsrättens krav i fråga om relevans, jämförbarhet och tillförlitlighet och som är kopplade till huvudmålen för Europa 2020-strategin och att de ska rapportera om sina framsteg i sin årliga verksamhetsrapport i ett kapitel med rubriken ”Politiska framsteg”, samt att kommissionen på grundval av detta antar den utvärderingsrapport om unionens finanser som avses i artikel 318 i EUF-fördraget.

306.  Europaparlamentet kräver att kommissionen i de nästkommande utvärderingsrapporterna enligt artikel 318 i EUF-fördraget inkluderar en analys av effektiviteten, ändamålsenligheten och resultaten som uppnåtts i fråga om tillväxt och sysselsättning genom den investeringsplan om 315 miljarder EUR som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker presenterade den 26 november 2014 vid parlamentets plenarsammanträde.

307.  Europaparlamentet yrkar på att kommissionen i nästa utvärderingsrapport enligt artikel 318 i EUF-fördraget inkluderar en analys, gjord i samarbete med Europeiska investeringsbanken, av effektiviteten, ändamålsenligheten och resultaten som uppnåtts genom den plan för tillväxt och sysselsättning om 120 miljarder EUR som antogs av Europeiska rådet vid dess sammanträde den 28 och 29 juni 2012.

308.  Europaparlamentet kräver att den interna organiseringen av kommissionen under ledning av Jean-Claude Juncker bör göras med hänsyn till att unionens strategi för tillväxt och sysselsättning inte gäller aktiviteter som genomförs av varje generaldirektorat för sig, utan innehåller sju övergripande flaggskeppsinitiativ som vart och ett genomförs av flera generaldirektorat. Parlamentet yrkar på att den samordning och det samarbete som därför krävs inom kommissionen inte skapar nya former av byråkrati och onödiga administrativa bördor.

309.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förvalta sin budget på ett sådant sätt att det inte förekommer några överlappningar och dubbleringar av politikområdena i de olika generaldirektoraten med liknande eller nästan identiska ansvarsområden.

310.  Europaparlamentet anser att konceptet med konsekvensbedömningar om hållbar utveckling ska tillämpas för alla former av finansiellt stöd, inte bara för kommissionens utgifter, utan i alla unionens institutioner, organ och byråer. Parlamentet anser att utgifter som inte uppfyller en konsekvensanalys inte bör få förekomma.

311.  Europaparlamentet begär att kommissionen ska överlämna en heltäckande rapport om sin verksamhet till parlamentets ansvariga utskott senast i september 2015 för att uppmuntra allmänheten att slå larm om missförhållanden.

Genomförandeorgan

312.  Europaparlamentet beklagar att, enligt revisionsrapporten om årsredovisningen för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet(133), detta organ inte genomför tillfredsställande förhandskontroller av de lokalkostnader som fastighetsförvaltaren fakturerar, vilket resulterade i att 113 513 EUR i mervärdesskatt felaktigt betalades och inte krävdes tillbaka av organet under 2013. Parlamentet noterar att organet inte hade tillgång till merparten av de underliggande kontrakten, fakturorna och kvittona. Parlamentet påpekar den höga andelen ingångna åtaganden som fördes över till efterföljande år inom avdelning II (27 %, vilket motsvarar 666 119 EUR), vilket väcker frågor om huruvida detta organ kan sägas ha en sund ekonomisk förvaltning.

Tobakssmuggling

313.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin resolution om ansvarsfrihet för kommissionen 2012 begärde en utvärdering av befintliga avtal med fyra tobakskoncerner (Philip Morris International Corporation Inc. (PMI), Japan Tobacco International Corporation, British American Tobacco Corporation och Imperial Tobacco Corporation). Parlamentet noterar att kommissionen under utfrågningen inom stängda dörrar om denna fråga åtog sig att före maj 2015 lägga fram en utvärdering av de erfarenheter som gjorts avseende avtalet med PMI som löper ut snart.

(1) EUT L 66, 8.3.2013.
(2) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(3) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(4) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0119.
(8) EUT L 66, 8.3.2013.
(9) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(10) EUT C 408, 15.11.2014, s. 39.
(11) EUT C 442, 10.12.2014, s. 67.
(12) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(13) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(14) EGT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(15) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(16) EGT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(17) EGT L 101, 21.4.2009, s. 26.
(18) EGT L 343, 19.12.2013, s. 46.
(19) EUT L 66, 8.3.2013.
(20) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(21) EUT C 408, 15.11.2014, s. 6.
(22) EUT C 442, 10.12.2014, s. 74.
(23) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(24) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(25) EGT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(26) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(27) EGT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(28) EGT L 5, 9.1.2004, s. 85.
(29) EGT L 341, 18.12.2013, s. 73.
(30) EUT L 66, 8.3.2013.
(31) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(32) EUT C 408, 15.11.2014, s. 5.
(33) EUT C 442, 10.12.2014, s. 83.
(34) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(35) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(36) EGT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(37) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(38) EGT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(39) EGT L 369, 16.12.2004, s. 73.
(40) EGT L 341, 18.12.2013, s. 69.
(41) EGT L 363, 18.12.2014, s. 183.
(42) EUT L 66, 8.3.2013.
(43) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(44) EUT C 442, 10.12.2014, s. 240.
(45) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(46) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(47) EGT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(48) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(49) EGT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(50) EGT L 9, 12.1.2008, s. 15.
(51) EGT L 346, 20.12.2013, s. 58.
(52) EUT L 66, 8.3.2013.
(53) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(54) EUT C 408, 15.11.2014, s. 40.
(55) EUT C 442, 10.12.2014, s. 351.
(56) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(57) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(58) EGT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(59) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(60) EGT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(61) EGT L 11, 15.1.2008, s. 9.
(62) EGT L 346, 20.12.2013, s. 54.
(63) EUT L 66, 8.3.2013.
(64) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(65) EUT C 408, 15.11.2014, s. 41.
(66) EUT C 442, 10.12.2014, s. 358.
(67) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(68) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(69) EGT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(70) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(71) EGT L 297, 22.9.2004, s. 6.
(72) EGT L 32, 6.2.2007, s. 88.
(73) EGT L 352, 24.12.2013, s. 65.
(74) EUT L 66, 8.3.2013.
(75) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(76) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(77) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(78) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(79) EGT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(80) EGT L 11, 16.1.2003, s. 1.
(81) Se Revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2013, punkterna 93–97.
(82) Se parlamentets ovannämnda resolution av den 29 april 2015 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för 2013, Del I.
(83) Se kommissionens meddelande av den 29 september 2014 om skyddet av Europeiska unionens budget fram till slutet av 2013, (COM(2014)0618), s. 11.
(84) Se revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2013, punkt 1.14.
(85) Se kommissionens ovannämnda meddelande COM(2014)0618, tabell 5.2: tillbakadragna sammanhållningsmedel (775 miljoner EUR), återkrav för landsbygdsutveckling (129 miljoner EUR) och finansiella korrigeringar som har genomförts genom återtagande av medel/avdrag vid räkenskapsavslut antingen inom sammanhållningspolitiken (494 miljoner EUR) eller inom övriga politikområden (1 miljon EUR).
(86) Se kommissionens ovannämnda meddelande COM(2014)0618, tabell 7.2.
(87) Se kommissionens meddelande av den 11 juni 2014 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2013” (COM(2014)0342), punkt 14: maximalt totalt riskzonsbelopp för hela utgiften för 2013 (EU:s och EUF:s budget).
(88) I bilaga 1 till den sammanfattande rapporten förklaras ”riskzonsbelopp” som värdet av den del av transaktionerna som man uppskattar inte helt överensstämmer med gällande lagstadgade och kontraktsenliga krav efter det att alla kontroller (korrigerande åtgärder) som ska minska risker avseende efterlevnad har tillämpats.
(89) Av dessa 322 miljarder EUR utgör 222 miljarder EUR utestående budgetåtaganden och 99 miljarder euro gäller skulder i balansräkningen som inte täcks av utestående åtaganden.
(90) Presentation av revisionsrättens årsrapporter av dess ordförande Vítor Manuel da Silva Caldeira vid budgetkontrollutskottets sammanträde den 5 november 2014.
(91) Se föregående fotnot.
(92) Information som lämnades av kommissionens vice ordförande Kristalina Georgieva under förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet.
(93) Revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2014.
(94) COM(2013)0362.
(95) Se revisionsrättens årsrapport för 2013, punkt 2.11, och revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2013 (ansvarsfrihet för 2013), ”Korrekta uppgifter om bruttonationalinkomst (BNI): en mer strukturerad och målinriktad strategi skulle göra kommissionens kontroll mer ändamålsenlig”.
(96) Jacek Dominiks uttalande om granskningen av medlemsstaternas bruttonationalinkomst, pressmeddelande, Bryssel den 27 oktober 2014, sista meningen.
(97) Yttrande nr 7/2014 över ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel (EUT C 459, 19.12.2014, s. 1).
(98) Texts adopted, P7_TA(2013)0078.
(99) Se revisionsrättens översiktsanalys ”Making the best use of EU money: a landscape review of the risks to the financial management of the EU Budget”, 2014. s. 67.
(100) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1307/2013 av den 17 december 2013 om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 637/2008 och rådets förordning (EG) 73/2009 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 608).
(101) Preliminära siffror för fördelningen av stöd per stödstorleksklass avseende stöd som mottagits inom ramen för direktstöd till producenter i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1782/2003 och rådets förordning (EG) nr 73/2009, översänd av kommissionsledamot Phil Hogan den 8 december 2014.
(102) Frekvensen ökade avsevärt: Från 41 % under 2012 till 61 % 2013.
(103) I enlighet med rådets förordning (EG) nr 1234/2007 av den 22 oktober 2007 om upprättande av en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna och om särskilda bestämmelser för vissa (enda förordningen om de gemensamma organisationerna av marknaden) (EUT L 299, 16.11.2007, s. 1), i vissa regioner, kan övergångsstöd ges för att uppmuntra producenter som vill få ställning som producentorganisation för att bilda producentgrupper. Finansieringen kan återbetalas delvis av EU och upphör så snart producenten har erkänts som en producentorganisation.
(104) Se revisionsrättens årsrapport för 2013, punkt 43.
(105) Se svaret från kommissionen på den skriftliga frågan nr 11, Budgetkontrollutskottets utfrågning med kommissionsledamot Phil Hogan den 1 december 2014.
(106) Se revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2013, punkt 3.23 och följande punkter.
(107) Se 2013 års verksamhetsrapport från GD Jordbruk och landsbygdsutveckling, bilaga 10, tabell 51, ”nya fall som inletts sedan 2007”.
(108) Se revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2013, punkt 4.25.
(109) Se revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2013, punkt 4.27.
(110) Se svaret på den skriftliga frågan nr 29, budgetkontrollutskottets utfrågning med kommissionsledamot Phil Hogan den 1 december 2014.
(111) Se revisionsrättens särskilda rapport nr 23/2014 ”Fel i landsbygdsutvecklingsutgifter: Vad beror de på och hur åtgärdas de?”, s. 10: 8,2 % är ett genomsnitt för de tre åren med en lägsta gräns på 6,1 % och en övre gräns på 10,3 %. Genomsnittet är 8,4 % för 2011, 8,3 % för 2012 och 7,9 % för 2013.
(112) Se revisionsrättens särskilda rapport nr 23/2014, punkterna 22–24.
(113) Yttrande från revisionsrättens ledamot Rasa Budgbergyte, budgetkontrollutskottets utfrågning med kommissionsledamot Phil Hogan den 1 december 2014.
(114)Se svaret på den skriftliga frågan nr 12, budgetkontrollutskottets utfrågning med kommissionsledamot Phil Hogan den 1 december 2014.
(115) Se 2013 års verksamhetsrapport från DG AGRI för 2013, tabell 2.1.24.
(116) Se revisionsrättens särskilda rapport nr 20/2014, punkt 68.
(117) Se GD Regional- och stadspolitiks årliga verksamhetsrapport för 2013, bilagan, s. 41.
(118) Se GD Regional- och stadspolitiks årliga verksamhetsrapport för 2013, bilagan, s. 42.
(119) Se GD Regional- och stadspolitiks årliga verksamhetsrapport för 2013, bilagan, s. 43.
(120) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 480/2014 av den 3 mars 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden och om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden (EUT L 138, 13.5.2014, s. 5)
(121) Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
(122) Rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1260/1999 (EUT L 210, 31.7.2006, s. 25).
(123) COM(2015)0118
(124) P7_TA(2014)0266, s. 69, punkt 139 och följande.
(125) Parlamentet beklagar att följande 73 förvaltnings- och kontrollsystem i medlemsstaterna som bäst ansågs vara delvis tillförlitliga (de är markerade med orange färg i färgskalan grön, gul, orange och röd). Vorarlberg (AT), Wien (AT), Steiermark (AT), Tyrolen (AT), Bryssel (BE), Regional utveckling (BG), Miljö (BG), Företag och innovation (CZ), ROP Nuts II Nordöst (CZ), ROP Nuts II Silesien (CZ), Integrerat operativt program (CZ), Thüringen (DE), Mecklenburg-Vorpommern (DE), Sachsen-Anhalt, Bremen (DE), Nordrhein-Westfalen (DE), kommissionen ENV (EE), Attica (EL), västra Grekland (EL), Makedonien-Trakien (EL), Thessalien, Grekiska fastlandet-Epirus (EL), Kreta och Egeiska öarna (EL), Murcia (ES), Melilla (ES), Ceuta (ES), Asturien (ES), Galicien (ES), Extremadura (ES), Kastilien-La Mancha (ES), Andalusien (ES), Sammanhållningsfonden (ES), Kantabrien (ES), Baskien (ES), Navarra (ES), Madrid (ES), Rioja (ES), Katalonien (ES), Balearerna (ES), Aragonien (ES), Kastilien-León (ES), Valenciaregionen (ES), Kanarieöarna (ES), Forskning, utveckling och innovation för företag (ES), Ekonomisk utveckling (HU), Miljöenergi (HU), västra Ungern (HU), södra slättlandet (HU), mellersta Transdanubien (HU), norra Un gern (HU), Transport (HU), norra slättlandet HU), södra Transdanubien (HU), mellersta Ungern (HU), Adriatiska havet (föranslutningsinstrumentet), Mecklenburg-Vorpommern/Brandenburg-Polen (europeiskt territoriellt samarbete), gränsområdet mellan Flandern och Nederländerna (europeiskt territoriellt samarbete), Nätverk och rörlighet (IT), Forskning (IT), Säkerhet (IT), Kalabrien (IT), Apulien (IT), Sicilien (IT), Basilicata (IT), Sardinien (IT), Infrastruktur och miljö (PL), Utveckling östra Polen (PL), Informationssamhället (SK), Miljö (SK), Regionalt operativt program (SK), Transport (SK), Hälsa (SK), Konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt (SK), Tekniskt bistånd (SK), Forskning och utveckling (SK).
(126) Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter, ”The situation of Roma in 11 EU Member States”, Luxemburg 2012.
(127) Se EuropeAids verksamhetsrapport för 2013, s. 197.
(128)a.b.c.d.e.f.g.h.i.KPI ”20 preliminära icke-stödberättigade belopp”KPI 1 ”Ekonomisk prognostisering: betalningar”KPI 2 ”Ekonomisk prognostisering: avtal”KPI 4 ”Utnyttjandekapaciteten för utestående åtaganden (RAL)”KPI 18 ”Andel projektbesök under EAMR-perioden”KPI 21 ”Genomförande av årlig revisionsplan: år N (2013)”KPI 22 ”Genomförande av årlig revisionsplan: år N - 1 (2012)”KPI 23 ”Genomförande av årlig revisionsplan: år N - 2 (2011)”KPI 26 ”Återkrav eller bestyrkande av icke-stödberättigade belopp”
(129) UNHCR Inspector General's Office, Inquiry Report INQ/04/005, Genève, 12 maj 2005.
(130) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).
(131) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 723/2004 av den 22 mars 2004 om ändring av tjänsteföreskrifterna för tjänstemän i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkoren för övriga anställda i Europeiska gemenskaperna (EUT L 124, 27.4.2004, s. 1).
(132) Se revisionsrättens årsrapport för budgetåret 2013, punkt 10,24.
(133) Se revisionsrättens rapport om årsredovisningen för genomförandeorganet för det transeuropeiska transportnätet (numera genomförandeorganet för innovation och transportnät) för budgetåret 2013, med genomförandeorganets svar (EUT C 442, 10.12.2014, s. 358), punkterna 11–13.


Revisionsrättens särskilda rapporter i samband med beviljandet av ansvarsfrihet för kommissionen för 2013
PDF 526kWORD 191k
Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 om revisionsrättens särskilda rapporter i samband med ansvarsfriheten för kommissionen för 2013 (2014/2140(DEC))
P8_TA(2015)0119A8-0067/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8-0140/2014)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av sitt beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt III – kommissionen(5) och sin resolution med de iakttagelser som utgör en del av det beslutet,

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapporter i enlighet med artikel 287.4 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 (05303/2015 – C8-0053/2015),

–  med beaktande av artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(7), särskilt artiklarna 62, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 93 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0067/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 17.1 i fördraget om Europeiska unionen ska kommissionen genomföra budgeten och förvalta program, och den ska i enlighet med artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomföra budgeten under eget ansvar, i samarbete med medlemsstaterna och i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning.

B.  I revisionsrättens särskilda rapporter finns information om frågor som rör förvaltningen av medel, och därför är dessa rapporter viktiga för att parlamentet ska kunna utöva sin roll som ansvarsfrihetsbeviljande myndighet.

C.  Europaparlamentets slutsatser om revisionsrättens särskilda rapporter ingår i ovannämnda beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, Avsnitt III – kommissionen.

Del I – Revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2013 ”Korrekta uppgifter om bruttonationalinkomst (BNI): en mer strukturerad och målinriktad strategi skulle göra kommissionens kontroll mer ändamålsenlig”

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en strukturerad och formaliserad analys som tar hänsyn till kostnader och nytta så att den kan planera och prioritera sin kontroll av specifika områden eller sammanställnings(del)processer. Parlamentet anser att vid analysen ska hänsyn tas till riskerna i samband med medlemsstaternas sammanställning av sina nationalräkenskaper och den relativa storleken av BNI-komponenter i den totala ekonomin. Parlamentet anser att riskbedömningen bör grundas på all tillgänglig kvalitativ och kvantitativ information vid Eurostats samtliga avdelningar och inriktas på de sammanställningsförfaranden som beskrivs i medlemsstaternas BNI-förteckningar och senaste BNI-kvalitetsrapporter.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förkorta längden på sin kontrollcykel för att begränsa användningen av allmänna reservationer. Parlamentet anser att sådana reservationer endast bör användas i undantagsfall då det finns en betydande risk för att unionens ekonomiska intressen inte är skyddade, exempelvis om en medlemsstat utför en större revidering under kontrollcykeln eller genomför den med oregelbundna intervaller.

3.  Europaparlamentet uppmanar Eurostat att tydligt och i tid rapportera till BNI-kommittén om alla fall där principen om kostnadseffektivitet anses vara tillämplig.

4.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionens kontrollprocess inbegriper en strukturerad och formaliserad kvalitativ riskbedömning av de sammanställningsförfaranden som beskrivs i BNI-förteckningarna och ingående kontroll av väsentliga och riskutsatta BNI-komponenter. Parlamentet anser att de BNI-komponenter som ska kontrolleras ingående bör väljas ut i enlighet med den kostnadsnyttoanalys som beskrivs i rekommendation 1. Parlamentet anser att omfattningen av och målen för denna ingående kontroll bör vara mer omfattande än vid den direkta kontroll som Eurostat har utfört under den senaste kontrollcykeln.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid sina kontroller lägga särskild vikt vid om medlemsstaternas BNI är fullständig och om jämförbara beräkningsmetoder har använts för att behandla den svarta ekonomin i nationalräkenskaperna. Parlamentet uppmanar Eurostat att kontrollera huruvida kommissionens riktlinjer följs i samtliga medlemsstater och vidta lämpliga åtgärder för att se till att denna fråga behandlas på ett jämförbart sätt i de olika medlemsstaterna.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att dokumentera sitt arbete, bland annat genom kompletta uppgifter om den kontroll som Eurostat utför genom skrivbordskontroller och/eller besök vid de nationella statistikkontoren. Parlamentet anser att Eurostats kontrollfiler bör göra det möjligt för ledningen att tydligt identifiera resultatet av de kontroller som görs av utvalda BNI-komponenter i enlighet med normerna för intern kontroll.

7.  Europaparlamentet uppmanar Eurostat, när det är möjligt, att bedöma den potentiella effekten (vid kvantifierbara iakttagelser) och/eller det riskutsatta beloppet (vid icke kvantifierbara iakttagelser) av åtgärdspunkterna och fastställa tydliga väsentlighetskriterier, för att göra specifika reservationer. Parlamentet anser att dessa kriterier bör vara antingen kvalitativa eller kvantitativa. Parlamentet anser att som en allmän regel bör reservationer göras avseende diskreta BNI-komponenter som gäller de åtgärdspunkter som de nationella statistikkontoren inte har behandlat inom de fastställda tidsfristerna och vilkas effekter kan bli väsentliga.

8.  Europaparlamentet uppmanar Eurostat att förbättra samordningen mellan den avdelning som ansvarar för kontrollen av BNI som beräkningsgrund för egna medel och de andra avdelningarna, särskilt de avdelningar som sysslar med nationalräkenskaper. Parlamentet anser att i de fall där eventuella åtgärder som vidtas av andra avdelningar vid Eurostat kan få effekter på sammanställningen av bruttonationalprodukten (BNP) och/eller BNI bör BNI-kommittén rådfrågas, och det slutliga beslutet om åtgärderna bör fattas på lämplig nivå i Eurostats hierarki.

9.  Europaparlamentet uppmanar Eurostat att förbättra sina bedömningsrapporter så att de ger en komplett, tydlig och konsekvent utvärdering av medlemsstaternas BNI-uppgifter. Parlamentet anser att BNI-kommitténs årliga yttranden bör innehålla en tydlig bedömning av huruvida medlemsstaternas BNI-uppgifter är lämpliga (eller inte) som beräkningsgrund för egna medel, huruvida innehållet i uppgifterna följer kraven i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003(8) (BNI-förordningen) och huruvida de används på ett lämpligt sätt i budgetprocessen i enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000(9) (förordningen om egna medel).

10.  Europaparlamentet anser att GD Budgets och Eurostats årliga verksamhetsrapporter bör ge en rättvisande bild av kontrollen av medlemsstaternas BNI-uppgifter och av förvaltningen av BNI-baserade egna medel. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att införa en skyldighet för Eurostat att regelbundet rapportera om resultatet av sina kontroller av BNI-uppgifter så att GD Budget kan göra den försäkran som ska användas inom ramen för dess årliga verksamhetsrapporter.

Del II – Revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2013 ”EU:s utvecklingsbistånd till Centralasien”

11.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda rapporten som innehåller en bedömning av EU:s utvecklingsbistånd till Centralasien. Parlamentet noterar iakttagelserna, slutsatserna och rekommendationerna och presenterar sina synpunkter och rekommendationer nedan.

Allmänna kommentarer

12.  Europaparlamentet ser med tillfredsställelse på att rapporten visar att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten har gjort betydande ansträngningar i ett sammanhang som bjudit på utmaningar, både geografiskt och politiskt.

13.  Parlamentet påpekar dock att det fortfarande finns utrymme för förbättringar och att unionens utvecklingsstrategier med hjälp av ändamålsenligt stöd kan inriktas och utformas bättre för att unionens politiska mål ska bli synligare och få större genomslagskraft på regional nivå.

14.  Europaparlamentet betonar att omfattningen och arten av unionens engagemang måste differentieras och villkoras utifrån mätbara framsteg på områdena demokratisering, mänskliga rättigheter, goda styrelseformer, hållbar socioekonomisk utveckling, rättsstatsprincipen och kampen mot korruption, och att unionen måste erbjuda stöd där det behövs för att hjälpa fram sådana framsteg, enligt riktlinjer liknande principerna för unionens grannskapspolitik.

15.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att EU fortsätter att främja program med inriktning på de centralasiatiska länderna för att förståelse och samarbete över gränserna ska kunna utvecklas mellan länderna i regionen.

16.  Parlamentet påpekar vidare att utvecklingssamarbetet med de centralasiatiska länderna endast kan leda till resultat om dessa länder följer de internationella normerna för demokrati, styrelseskick, rättsstatsprincipen och mänskliga rättigheter. Parlamentet betonar också att unionens utvecklingssamarbete inte får underordnas ekonomiska intressen eller energi- och säkerhetsintressen.

Framtida utveckling för planeringen och genomförandet av kommande utvecklingsbistånd

17.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör utforma alla framtida regionala program så att de kan få en verkligt regional dimension.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att koncentrera allt stöd till ett begränsat antal sektorer.

19.  Europaparlamentet påpekar att det framtida utvecklingsbiståndet bör förbättras via dels ökad intern EU-samordning, dels ökade kontakter med andra internationella givare och regionala intressenter.

20.  Europaparlamentet ger sitt starka stöd till inrättandet av fullvärdiga EU-delegationer i samtliga centralasiatiska länder i syfte att öka unionens närvaro och synlighet i regionen och stärka det långsiktiga samarbetet och engagemanget på alla samhällsområden, samt för att främja bättre förståelse, framväxten av en rättsstat och respekt för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet anser att sådana delegationer i hög grad kommer att bidra till att målen för utvecklingsbiståndet uppnås.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta ett system för beräkning och rapportering av de sammanlagda administrativa kostnaderna i samband med utvecklingsbistånd.

22.  Europaparlamentet begär att kommissionen definierar och tillämpar stabila och objektivt verifierbara villkor för alla budgetstödprogram som ska fortsätta, och i synnerhet lägger tillräcklig vikt vid stödet till korruptionsbekämpningsåtgärder.

23.  Europaparlamentet påminner om att korruption är ett allvarligt problem i de centralasiatiska länderna. Parlamentet påpekar att i Transparency International’s korruptionsindex hade samtliga centralasiatiska länder år 2011 värden som låg under 28 av 100, och att Kirgizistan, Turkmenistan och Uzbekistan var bland de 10 % som låg längst ned på listan med 182 granskade länder.

24.  Europaparlamentet anser att denna utbredda korruption kan påverka kommissionens rykte och minska stödprogrammens ändamålsenlighet.

25.  Europaparlamentet anser att beslut om utbetalningar bör bygga på de framsteg som partnerländerna har gjort snarare än på deras reformåtaganden. Parlamentet framhåller vikten av man sörjer för en adekvat politisk dialog, fortlöpande övervakning av sektorsvisa reformer, program för att mäta funktionalitet samt hållbarhet i fråga om resultaten.

26.  Europaparlamentet kräver större insyn i anslagen från unionen och medlemsstaternas ambassader till verkligt oberoende icke-statliga partner för att de ska kunna spela en effektiv roll för civilsamhällets utveckling och konsolidering.

27.  Europaparlamentet begär att kommissionen förbättrar programmens utformning och utförande mot bakgrund av erfarenheter och ändrade förhållanden.

28.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om resultat och effekter på ett sådant sätt att det går att jämföra med planer och mål.

Del III – Revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2013 ”Har komponenten Life Miljö i Lifeprogrammet varit ändamålsenlig?”

29.  Europaparlamentet understryker att Lifeprogrammet måste fungera som katalysator för förändringar av hur politiken utvecklas och genomförs. Parlamentet betonar att kommissionen måste fastställa tydliga, specifika, mätbara och uppnåbara mål för de projekt som får finansiering.

30.  Europaparlamentet betonar att projekt som finansieras via Life-programmet måste hjälpa till att uppnå de specifika målen för mer än ett av programmets prioriterade områden. Parlamentet understryker att man måste undvika att de finansierade projekten isoleras, och i stället se till att de får en transnationell karaktär och på ett mätbart sätt bidrar till spridning, hållbarhet och upprepning av projektresultaten i andra medlemsstater.

31.  Europaparlamentet noterar att valet av de bästa projekten ibland kan försvåras av de nationella tilldelningarna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att behålla den geografiska balansen genom att föreslå mer integrerade projekt, men upprepar att medlen framför allt bör fördelas i enlighet med projektens meriter och inte på ett sätt som inverkar negativt på projektens kvalitet.

32.  Europaparlamentet noterar att särskild uppmärksamhet bör ägnas projektens potential att bli spridda, att vara hållbara och att kunna upprepas. Parlamentet uppmanar kommissionen att fastställa tydliga indikatorer för bedömning av de utvärderade projektens spridnings-, hållbarhets- och upprepningspotential, så att programmets mål kan nås. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att följa upp dessa mål.

33.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sina verktyg för programstyrning så att man kan undvika icke-transparenta urvalsförfaranden. Parlamentet anser att detta inbegriper förbättring av utvärderingsblanketterna vid projekturvalsfasen, införande av detaljerade mallar för utvärdering av de kostnader som det begärs ersättning för, korrekt projektövervakning, införande av adekvata gemensamma resultatindikatorer samt noggrann uppföljande projektövervakning.

Del IV – Revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2013 ”Lägesbedömning av modellen för samordnad granskning (”single audit”) och kommissionens användning av de nationella revisionsmyndigheternas arbete inom sammanhållningsområdet”

34.  Europaparlamentet betonar de effektivitetsvinster som en samordnad granskningskedja (”single audit”) grundad på gemensamma principer och standarder kan medföra. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna, kommissionen och revisionsrätten att fortsätta med sina insatser på detta område. Parlamentet anser att en sådan samordnad granskningskedja också bör beakta programcyklernas flerårighet.

35.  Europaparlamentet påminner kommissionen om parlamentets anmärkningar(10) om revisionsrättens iakttagelser i dess årsrapport för 2012: ”Europaparlamentet framhåller att resultaten av revisionsrättens granskning även tyder på svaga punkter i kontrollerna av utgifterna på primär nivå [i medlemsstaterna]. Parlamentet påpekar att medlemsstaternas myndigheter enligt revisionsrättens uppfattning i 56 % av de transaktioner inom regionalpolitiken som innehöll fel (kvantifierbara och/eller icke kvantifierbara) hade tillräckligt med information för att upptäcka och korrigera ett eller flera av felen innan de attesterade de utgiftsdeklarationer som skickades till kommissionen.” Parlamentet noterar att detta är anledningen till att parlamentet stödde reservationen från GD Regionalpolitiks generaldirektör angående förvaltnings- och kontrollsystemen för Eruf/Sammanhållningsfonden/Instrumentet för stöd inför anslutningen för programplaneringsperioden 2007−2013 i 17 medlemsstater (72 program) och efterlyste snabba åtgärder.

36.  Europaparlamentet är därför övertygat om att medlemsstaterna måste bli mycket mer vaksamma när de förvaltar strukturfonderna.

37.  Europaparlamentet betonar i detta sammanhang hur viktigt det är att införa nationella förklaringar som undertecknats på lämplig, företrädesvis politisk, nivå och att förlita sig på årliga förvaltningsförklaringar (artikel 59.5 i budgetförordningen).

38.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen sedan 2009 har genomfört omfattande granskningar på plats för att se över revisionsmyndigheternas arbete. Parlamentet noterar att kommissionen har genomfört 269 revisionsuppdrag och granskat 47 respektive 84 revisionsmyndigheter avseende Eruf och ESF. Parlamentet noterar att revisionsuppdragen täckte in ca 96 % respektive 99 % av de sammanlagda anslagen. Parlamentet anser att kommissionen under en programperiod bör granska alla operativa program minst en gång.

39.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens praxis att avbryta och ställa in betalningar när felen överskrider väsentlighetsgränsen på 2 %. Parlamentet anser att dessa är användbara instrument för att skydda unionens finansiella intressen och är övertygat om att kommissionen borde koncentrera sina egna revisionsinsatser på ”dåliga prestationer”.

40.  Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bör ge kommissionen tillräckligt detaljerad information om sina revisioner,

41.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendation att kommissionen bör vidta lämpliga åtgärder så att revisionsmyndigheterna kan förlita sig på en stabil och bindande metodram som garanterar att unionens utgifter i alla medlemsstater kontrolleras utifrån samma standarder och att resultaten rapporteras korrekt.

42.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att kommissionen den 13 december 2013 lade fram ett meddelande om tillämpning av finansiella nettokorrigeringar för medlemsstaterna inom jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken (COM(2013)0934). Parlamentet betonar dock att det kommer att bero på flera olika faktorer om det nya instrumentet kommer att leda till fler nettokorrigeringar och därmed till en lägre felprocent inom sammanhållningspolitiken.

43.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten och kommissionen att utveckla ett revisionsinstrument som dels registrerar årliga fel och oriktigheter och dels tar hänsyn till finansiella korrigeringar under programperioden.

44.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen i september 2013 aktualiserade färdplanen för genomförande och övervakning av ett korrekt genomförande av principen om samordnad granskning. Om de nationella myndigheterna följer denna princip ska den status som medför samordnad granskning kunna beviljas. Parlamentet vill ha ett exemplar av detta dokument.

45.  Europaparlamentet har förståelse för att utgiftskontroller kan anses utgöra en administrativ börda. Parlamentet anser att redovisningsskyldigheten inte får avskräcka potentiella förmånstagare från att ansöka om ekonomiskt stöd.

Del V – Revisionsrättens särskilda rapport nr 17/2013 ”EU:s klimatfinansiering inom ramen för bistånd till tredjeland”

46.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda rapporten som granskar unionens klimatfinansiering inom ramen för det externa biståndet och ser det som ett viktigt bidrag till den allmänna politiska och budgetrelaterade debatten om unionens klimatpolitik och klimatdiplomati. Parlamentet noterar iakttagelserna, slutsatserna och rekommendationerna och presenterar sina synpunkter och rekommendationer nedan.

Allmänna kommentarer

47.  Europaparlamentet välkomnar rapportens slutsatser som visar att kommissionen har skött unionens klimatrelaterade utgifter från EU-budgeten och Europeiska utvecklingsfonden (EUF) väl.

48.  Europaparlamentet välkomnar också det arbete som kommissionen och medlemsstaterna inlett om en gemensam EU-standard för att övervaka, rapportera och kontrollera offentlig klimatfinansiering.

49.  Europaparlamentet upprepar sin ståndpunkt som revisionsrätten noterat i sin särskilda rapport, enligt vilken klimatfinansiering bör ligga utanför målet på 0,7 %. Parlamentet beklagar att man inte tagit fasta på detta koncept i förhandlingarna om finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete

50.  Europaparlamentet påpekar dock att kommissionen behöver utöva ett tillräckligt ledarskap för att maximera sin internationella genomslagskraft och konsolidera verktygen för att utforma villkoren för unionens klimatdiplomati/gröna diplomati under kommande år, i synnerhet för att leverera de klimatrelaterade riktmärkena inom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete som antogs i december 2013, där det sägs att kommissionen bör ”bidra till målet att minst 20 % av unionens budget ska gå till insatser för ett koldioxidsnålt och klimattåligt samhälle, och minst 25 % av medlen inom det program för globala allmänna nyttigheter och utmaningar som föreskrivs i denna förordning bör användas till klimatförändring och miljö” (skäl 20 i förordningen om finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete). Parlamentet påpekar att i bilaga IV till förordningen om finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete specificeras det också att 27 % av medlen i detta program ska anslås till miljö- och klimatförändringar och att 50 % av programmet ska gå till klimatåtgärder och miljömål.

51.  Europaparlamentet välkomnar att sedan 2011 har ett åtagande att förbättra EU:s gemensamma programplanering gjorts i cirka 40 länder. Parlamentet påpekar dock att samordningen mellan kommissionen och medlemsstaterna när det gäller klimatfinansieringen för utvecklingsländerna fortfarande behöver förbättras avsevärt så att inte bara 2020-åtagandena uppnås, utan även så att unionen kan förbli en föregångare när det gäller klimatåtgärder och bekämpning av korruption i utvecklingsländer.

52.  Europaparlamentet upprepar parlamentets stöd till en gemensam programplanering och dess erkännande av det betydande framsteg som gjorts på detta område. Parlamentet ser fram emot att höras på nytt, såsom utlovats av kommissionen, om en sådan programplanering leder till förändringar av programplaneringen inom ramen för instrumentet för utvecklingsbistånd.

53.  Europaparlamentet noterar förklaringarna om svårigheterna med spårning och rapportering på grund av varierande rapporteringspraxis i olika medlemsstater, som kommissionen ger i redovisningsrapporten om utvecklingsfinansiering, publicerad den 3 juli 2014 i form av ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar, inbegripet ett avsnitt i volym I om klimatfinansiering som ger information om unionens klimatfinansiering. Parlamentet noterar att beloppet 7,3 miljarder EUR i snabbstartsfinansiering som unionen och medlemsstaterna tillhandahållit upprepas i rapporten, och begär bestämt ytterligare förbättringar i rapporteringen om effekterna och resultatet av utvecklingsstödet.

Framtida utveckling

54.  Europaparlamentet begär mer öronmärkning av medel till specifika sektorer, inbegripet klimatfinansiering där detta kanaliseras via budgetstöd och mer transparens för hur medlen används.

55.  Europaparlamentet anser att kommissionen och Europeiska utrikestjänsten bör stärka sin kommunikationspolicy både när det gäller det stöd som ges globalt eller till enskilda mottagarländer och för att sprida unionens värderingar.

56.  Europaparlamentet inser att korruption förblir ett betydande hinder för en effektiv klimatfinansiering och uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar när det gäller att arbeta med utvecklingspartner i antikorruptionsfrågor.

57.  Europaparlamentet begär att kommissionen för rådet lägger fram ett förslag till färdplan som ökar klimatfinansieringen till Köpenhamnsöverenskommelsens mål för 2020, inbegripet en definition av privat finansiering.

58.  Europaparlamentet begär att kommissionen gör en oberoende utvärdering av den globala klimatförändringsalliansen, bland annat en undersökning om varför de flesta medlemsstaterna väljer att inte medfinansiera den.

59.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att rapportera i vilken omfattning unionens mål att använda 20 % av EU-budgeten och EUF-medlen mellan 2014 och 2020 till klimatrelaterade åtgärder genomförs inom ramen för utvecklingsbiståndet, och specificera vilka åtaganden de har ingått och vad de har betalat ut.

60.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inom ramen för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013(11) (förordningen om en övervakningsmekanism) komma överens om gemensamma standarder för övervakning, rapportering och verifiering, särskilt när det gäller respekten för definitionen av ”ny och kompletterande”, tillämpningen av Rio-markörerna och rapporteringen av utbetalningen av klimatfinansieringen.

61.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sitt samarbete för att införa EU:s uppförandekod om arbetsfördelning på området klimatfinansiering, särskilt när det gäller utbyte av information om anslag per land, gemensam programplanering och förebyggande och bekämpning av korruption inom klimatfinansieringen.

Del VI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 18/2013 ”Tillförlitligheten i resultaten av medlemsstaternas kontroller av jordbruksutgifterna”

62.  Europaparlamentet erkänner att de system som granskades i den särskilda rapporten nr 18/2013 har ändrats genom de nya förordningarna om den gemensamma jordbrukspolitiken, vilken har utökat ansvaret hos certifieringsorganen i medlemsstaterna när det gäller verifiering av utgifternas laglighet och korrekthet samt verifieringen av de kontrollresultat som sänds till kommissionen.

63.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens pågående ansträngningar att förenkla den gemensamma jordbrukspolitiken. Parlamentet förväntar sig att förenklingen av stödkriterierna leder till en förenkling av kontrollreglerna och kan bidra till en lägre felprocent.

64.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att försäkra sig om att de problem man har haft inte upprepas. Parlamentet påminner om att revisionsrättens iakttagelser i sin årsrapport för 2012 var följande:

   a) Medlemsstaternas tillsyns- och kontrollsystem för ersättning av utgifter och för landsbygdsutveckling var delvis effektiva, och för en hel del av de transaktioner som var behäftade med fel hade de nationella myndigheterna tillräcklig information för att kunna upptäcka och åtgärda felen.
   b) Det integrerade administrations- och kontrollsystemets (IACS) effektivitet påverkas negativt huvudsakligen av inkorrekta databaser som används för korsvisa kontroller.

65.  Europaparlamentet betonar att parlamentet den 3 april 2014 stödde den reservation som generaldirektören för GD Jordbruk gjorde i generaldirektoratets årliga verksamhetsrapport för 2012 avseende de brister som kommissionen och revisionsrätten fann när det gällde vilken mark som var bidragsberättigad. Parlamentet upprepar att parlamentet i synnerhet har begärt att permanent betesmark måste registreras korrekt i databasen för systemet för identifiering av jordbruksskiften (LPIS) och att kommissionen bör informera parlamentet var sjätte månad om de framsteg som görs.

66.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att omgående vidta avhjälpande åtgärder om det visar sig att förvaltnings- och kontrollsystemen och/eller det integrerade administrations- och kontrollsystemets databaser uppvisar brister eller inte är uppdaterade.

67.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att se till att utbetalningarna är grundade på kontrollresultaten och att dessa kontroller är av erforderlig kvalitet för att kunna fastställa den stödberättigande arealen på ett tillförlitligt sätt.

68.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att se till att det arbete som de utbetalande och attesterande organen utför är så utformat och av en sådan kvalitet att det utgör en tillförlitlig grund för bedömningen av de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet. Parlamentet vidhåller att för att uppnå detta bör kommissionen arbeta för att uppnå målet att införa en enda revisionsstrategi för den gemensamma jordbrukspolitikens kontrollsystem.

69.  Europaparlamentet välkomnar GD Jordbruks ändrade metod för beräkning av den kvarstående felprocenten för frikopplat stöd 2012, eftersom den tar hänsyn till att inspektionsstatistiken, förklaringarna från direktörerna för de utbetalande organen samt det arbete som certifieringsorganen utför kan påverkas av brister som påverkar deras tillförlitlighet. Parlamentet begär att denna nya metod ska utsträckas till alla utgifter inom den gemensamma jordbrukspolitiken i GD Jordbruks årliga verksamhetsrapport under den nya finansieringsperioden.

70.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att man har stött reservationen avseende de totala utgifterna från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) under 2012 i den årliga verksamhetsrapporten från GD Jordbruk, och att denna reservation är en följd av tvivel rörande kvaliteten på kontrollerna i vissa medlemsstater och den felprocent som rapporterats av revisionsrätten.

71.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra sina nuvarande administrativa kontroller effektivt genom att använda all relevant information som är tillgänglig för de utbetalande organen eftersom det på detta sätt går att upptäcka och korrigera merparten av felen.

72.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrikta sig på och prioritera kontrollernas kostnadseffektivitet, särskilt genom att ytterligare utveckla användningen av riskbaserade kontroller.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att enhetliga standarder och förfaranden i lika hög grad tillämpas och följs av både godkännande- och revisionsorganen inom landsbygdsutvecklingsområdet.

Del VII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 1/2014 ”Ändamålsenligheten i kollektivtrafikprojekt i städer som får EU-stöd”

74.  Europaparlamentet understryker att medlen från de europeiska struktur- och investeringsfonderna är den viktigaste enskilda källan till EU-finansiering för kollektivtrafikprojekt i städer, och att sådana projekt inte endast är avgörande för stadsområdenas tillgänglighet i unionens mindre utvecklade regioner, utan att de också är viktiga sociala och miljömässiga faktorer för EU-medborgarnas livskvalitet.

75.  Europaparlamentet betonar att fortsatt ekonomiskt stöd från unionen blir allt viktigare, särskilt med tanke på de negativa konsekvenserna av en ökad stadsutbredning och att befolkningen i städerna sannolikt kommer att fortsätta öka stadigt.

76.  Europaparlamentet betonar att man därför måste se till att både kommissionen och medlemsstaterna genomför kollektivtrafikprojekt i städerna på ett ansvarsfullt, effektivt och ändamålsenligt sätt genom att sträva efter konkreta resultat snarare än utnyttjande av tillgängliga medel.

77.  Samtidigt som Europaparlamentet är medvetet om subsidiaritetsprincipen upprepar det den uppmaning till medlemsstaterna som görs i kommissionens meddelande av den 17 december 2013 Tillsammans för en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer (COM(2013)0913), nämligen att medlemsstaterna bör

   a) säkerställa noggranna bedömningar av nuvarande och framtida resultat, samordna och integrera planer för hållbar rörlighet i städerna i bredare strategier för stadsutveckling och territoriell utveckling, och om nödvändigt ändra de tekniska och andra verktyg som står till de lokala planeringsmyndigheternas förfogande samt
   b) fokusera på lämpliga fordon i tillägg till infrastruktur som ett verktyg för hållbar rörlighet i städerna inom ramen för logistiken i städerna.

78.  Med hänsyn till den finansiella krisens negativa effekter på utnyttjandet av transportsystemen uppmanar Europaparlamentet kommissionen och myndigheterna i medlemsstaterna att i högre grad uppmärksamma mål, riktmärken och indikatorer, särskilt de som förekommer i projektansökningsblanketterna, för att fastställa potentiella risker och undvika överdriven optimism i framtida projekt och den typ av förseningar och fördyringar som anges i den särskilda rapporten.

79.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen att göra mer ingående kostnads-nyttoanalyser av de preliminära budgetarna för kollektivtrafikprojekt i städer, dela beprövade metoder med medlemsstaterna och uppmuntra sådant utbyte dem emellan och därmed stödja myndigheterna att framgångsrikt utveckla projekt som inte behöver godkännas av kommissionen.

80.  Europaparlamentet framhåller att kommissionen bör uppmuntra medlemsstaterna att utnyttja Jasper-projektet (gemensamt stöd till projekt i de europeiska regionerna), och till fullo utreda sina möjligheter att bidra till utvecklingen och kvalitetsbedömningen av kollektivtrafikprojekt i städer som finansieras med medel från de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

81.  Europaparlamentet påpekar dock att kollektivtrafiken i städerna inte endast är en verksamhet som ger intäkter, utan också en avgörande och ibland oersättlig del av kollektivtrafiksystemen i många storstäder också i mer utvecklade regioner, eftersom dessa även lider av ”paradoxen i städerna” till följd av att det finns socialt sårbara grupper.

82.  Därför uppmanar Europaparlamentet de relevanta myndigheterna att helt och fullt beakta den sociala dimensionen av kollektivtrafikprojekt i städer utgående från lämpliga motiveringar i ansökningsblanketterna.

83.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt anta de relevanta genomförandeakterna och delegerade akterna för att förhindra eventuella förseningar och erkänna att det vanligen krävs betydligt med tid för att utarbeta och genomföra transportprojekt.

84.  Europaparlamentet insisterar på att de åtgärder som anges i bilagan till ovannämnda meddelande från kommissonen av den 17 december 2013 ska genomföras, däribland följande:

   a) En omfattande lägesanalys och ett grundscenario genom en ”effektivitetsrevision av rörligheten i staden”, mot bakgrund av vilken kommande framsteg kan mätas.
   b) Fastställande av problem inom de stadsområden där det nuvarande transportsystemet fungerar särskilt dåligt.
   c) Lämpliga resultatindikatorer som kan kontrolleras på vederbörligt sätt.
   d) Särskilda resultatmål som är realistiskt ambitiösa med tanke på målen för planerna för hållbar rörlighet i städerna.
   e) Mätbara mål utgående från en realistisk bedömning av grundscenariot och tillgängliga resurser för att spegla de särskilda målen för planerna för hållbar rörlighet i städerna.

85.  Europaparlamentet pekar på att det saknas tillräckliga indikatorer för att mäta effektiviteten hos de kollektivtrafikprojekt i städer som förtecknas i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013(12) (Eruf-förordningen). Parlamentet insisterar på att kommissionen i de genomförandeakter och delegerade akter som är knutna till dessa typer av projekt inför lämpligare indikatorer, med beaktande av de indikatorer som revisionsrätten rekommenderar.

Del VIII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 2/2014 ”Förvaltas förmånsordningar på handelsområdet på ett lämpligt sätt?”

86.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda rapporten, som utvärderar förvaltningen av förmånsordningar på handelsområdet utifrån unionens exklusiva behörighet som ett viktigt bidrag i den övergripande politiska debatten om unionens utrikeshandel och utvecklingspolitik. Parlamentet noterar iakttagelserna och rekommendationerna och presenterar sina synpunkter och rekommendationer nedan.

Allmänna kommentarer

87.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över det faktum att kommissionen inte har bedömt alla ekonomiska konsekvenser av förmånsordningar på handelsområdet på lämpligt sätt och över det faktum att det inte finns några garantier för att uppbörden av intäkter är fullständig.

88.  Europaparlamentet påminner om att det är högsta prioritet att de politiska beslutsfattarna, de olika intressenterna och unionens skattebetalare informeras om de främsta fördelarna och nackdelarna med de olika handelspolitiska alternativen och scenarierna.

89.  Europaparlamentet anser att det är oacceptabelt att bedömningar av konsekvenserna för hållbar utveckling i vissa fall inte har genomförts, och i vissa fall är ofullständiga, baseras på gammal eller inaktuell information eller (i Chile) var tillgängliga först efter att avtalet hade undertecknats.

90.  Europaparlamentet insisterar på att en bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling måste upprättas och offentliggöras innan ett nytt avtal kan undertecknas.

91.  Europaparlamentet beklagar att inte alla länder som ingår i det allmänna preferenssystemet har undertecknat de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter och arbetstagares rättigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga större vikt vid miljöfrågor och goda styrelseformer i de förmånsordningar som ingås på handelsområdet.

92.  Europaparlamentet skulle senast i oktober 2015 vilja informeras om de åtgärder som kommissionen vidtar på grundval av parlamentets och revisionsrättens rekommendationer och iakttagelser.

Framtida utveckling

93.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör göra följande för att förbättra bedömningen av de ekonomiska konsekvenserna av förmånsordningar på handelsområdet:

   a) För varje förmånsordning på handelsområdet göra en konsekvensbedömning och en bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling som ger en djupgående, utförlig och kvantitativ analys av de förväntade ekonomiska konsekvenserna, däribland en uppskattning av uteblivna intäkter.
   b) Rutinmässigt be Eurostat göra kvalitetsbedömningen av de statistikkällor som används i hållbarhetsbedömningarna och se till att analysen görs i tid för förhandlarna.
   c) Göra interims- och efterhandsutvärderingar av alla förmånsordningar på handelsområdet för att bedöma i vilken omfattning förmånsordningar på handelsområdet med betydande konsekvenser uppnår sina politiska mål, hur resultatet av dem kan förbättras i centrala sektorer samt göra en uppskattning av uteblivna intäkter.

94.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra följande för att förbättra skyddet av EU:s ekonomiska intressen:

   a) Skapa EU-riskprofiler för förmånsordningar på handelsområdet så att medlemsstaterna har en gemensam metod för att utföra riskanalyser för att minska förlusterna för EU-budgeten.
   b) Kontrollera att medlemsstaterna gör sina riskhanteringssystem och sin kontrollstrategi mer ändamålsenliga för att minska förlusterna för EU-budgeten.
   c) Uppmana medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder när de får en underrättelse om ömsesidigt bistånd.
   d) Utvärdera och göra övervakningsbesök på riskbasis i länder som åtnjuter förmånsbehandling, särskilt när det gäller reglerna för ursprung och kumulation.
   e) Kräva att medlemsstaterna förbättrar kvaliteten på den information som de lämnar om det administrativa samarbetet.
   f) Förbättra den ekonomiska uppföljningen av de utredningar som utförs av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) för att förhindra förluster för EU-budgeten på grund av preskription.
   g) Stärka unionens ställning i ömsesidiga förmånsordningar på handelsområdet och i större utsträckning använda försiktighets- och säkerhetsåtgärder och införliva dem i alla framtida handelsavtal.
   h) Utan dröjsmål tillhandahålla en översikt över de inkasseringar som gjorts under perioden 2010–2014.
   i) Informera parlamentet om resultatet av Compact-initiativet i Bangladesh.

Del IX – Revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2014 ”Lärdomar som dragits av Europeiska kommissionens utveckling av andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II)”

95.  Europaparlamentet välkomnar iakttagelserna och rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport nr 3/2014.

96.  Europaparlamentet är kritiskt till att kommissionen inte har avsatt tillräckligt många experter till projektets inledningsskede, varken för det tekniska genomförandet eller för den kvalitetsbedömning som rör SIS II-projektet.

97.  Europaparlamentet rekommenderar att alla större it-projekt integreras i förfarandet för it-förvaltning, och att inte endast experter från kommissionens GD Informationsteknik inkluderas, utan också från andra generaldirektorat, liksom externa experter, för att bättre tillvarata intern expertis.

98.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen drar nytta av medlemsstaternas expertis redan från början av varje större projekt och att en expertpanel inrättas bestående av representanter från de medlemsstater som är ansvariga för projektet. Parlamentet anser att panelens uppdrag och medlemmarnas befogenheter bör vara tydligt definierade.

99.  Europaparlamentet är kritiskt till att varken kommissionen, som bland annat skulle ha representerat SIS II-användarnas intressen, eller de ledande aktörerna ens kände till de tekniska kraven eller slutanvändarbehoven då projektet inleddes.

100.  För framtida projekt förväntar sig Europaparlamentet att kommissionen tillsammans med medlemsstaterna redan från början av projektet ska fastställa en exakt profil av de tekniska kraven och slutanvändarbehoven.

101.  Europaparlamentet anser att det är slöseri med skattepengar att kommissionen har offentliggjort en allmän inbjudan att lämna projektförslag utan att tydligt ha definierat kraven.

102.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen upprättar en realistisk affärsplan och tidsfrist för framtida it-projekt, baserade på tydligt definierade krav vad gäller form och innehåll, och en tydlig analys av kostnaderna och tidsplanen med hänsyn till projektets risker och komplexitet.

103.  Europaparlamentet är kritiskt till att kommissionen vid flera tillfällen har försökt dölja förseningar och ökande kostnader.

104.  Europaparlamentet vill se största möjliga öppenhet i framtida it-projekt i form av kontinuerlig information till respektive behörigt utskott i parlamentet, särskilt vad gäller viktiga beslut som sätter igång ett projekts efterföljande faser, oförutsedda förändringar av kostnaderna eller i tidsplaneringen, eller alternativa lösningar.

105.  Europaparlamentet anser att villkoren för att hävda ersättningsanspråk inte bör begränsas i kontraktet med huvudentreprenören. Parlamentet anser att framtida kontrakt bör innehålla en ändamålsenlig påföljdsmekanism för att garantera ett slutförande vid rätt tidpunkt enligt fastställda standarder.

106.  Europaparlamentet är kritiskt till att kommissionen, trots de dåliga resultaten från första projektfasen, inte har avslutat kontraktet med huvudentreprenören.

107.  Europaparlamentet är kritiskt till att kommissionen inte har insisterat på ett komponentbaserat utvecklingssystem för genomförandet av SIS II. Parlamentet anser att om man hade infört arbetskomponenter som hade kunnat kopplas samman så hade hela komponenter kunnat lämnas över till en annan kontraktsagent, och man hade kunnat undvika att binda upp sig vid en särskild kontraktsagent.

108.  Europaparlamentet är kritiskt till att kommissionen har överskridit originalkontraktets värde åtta gånger om genom att förhandla om kontraktet, trots att artikel 126.1 e i kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002(13) föreskriver att värdet av kontraktet inte får överskridas med mer än 50 % av sitt ursprungliga värde.

109.  Europaparlamentet konstaterar därför att artikel 134.1 b i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012(14) kanske måste ses över eftersom de tekniska eller konstnärliga skäl som binder de upphandlande myndigheterna till en särskild uppdragstagare eller ett särskilt ombud inte får kringgå skyddsbestämmelsen i artikel 134.1 e och låta huvudkontraktets ursprungliga värde öka på ett orimligt sätt.

110.  Europaparlamentet konstaterar att i de fall då de ursprungliga kostnaderna för projektet har fördubblats flera gånger om, eller då stora förändringar har skett när det gäller förväntade fördelar, risker eller alternativa lösningar bör budgetmyndigheten vara tvungen att på förhand ge sitt godkännande.

111.  Europaparlamentet beklagar att man i flera fall på nytt har avsatt budgetmedel utan budgetmyndighetens godkännande.

112.  Europaparlamentet välkomnar de riktlinjer för projektledning som kommissionens generaldirektorat för informationsteknik har rekommenderat sedan 2011. Parlamentet anser att med utgångspunkt i dessa riktlinjer måste styrkommittén för projektet godkänna inledandet av efterföljande projektfas, vilket brukar kallas ”godkännandespärrar”.

113.  Europaparlamentet framhåller behovet av att se framåt, eftersom SIS II i slutet av detta årtionde kanske inte räcker till och SIS III kommer att behövas. Parlamentet hoppas därför att det sker en avsevärd förbättring av förberedelserna inför SIS III.

Del X – Revisionsrättens särskilda rapport nr 4/2014 ”Integrering av EU:s vattenpolitikmål i den gemensamma jordbrukspolitiken: delvis en framgång”

114.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att för unionens lagstiftare föreslå nödvändiga ändringar av de nuvarande instrumenten (tvärvillkor och landsbygdsutveckling) för att garantera överensstämmelse med Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG(15) (ramdirektivet om vatten) eller vid behov nya instrument som kan uppfylla de mer ambitiösa målen när det gäller integrering av vattenpolitikmålen i den gemensamma jordbrukspolitiken.

115.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i överensstämmelse med ramdirektivet om vatten

   a) åtgärda de brister i genomförandet av kontroller av tvärvillkor som konstaterades vid revisionen,
   b) systematiskt fastställa lämpliga påföljder vid fall av överträdelse,
   c) lägga större fokus på att fastställa och åtgärda vattenrelaterade problem genom sina landsbygdsutvecklingsprogram och garantera att de stämmer överens med förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt,
   d) ta fram och strikt genomföra säkerhetsmekanismer för att undvika de negativa effekterna på vatten orsakade av verksamheter som finansieras via landsbygdsutveckling,
   e) aktivt överväga och på lämpligt sätt främja användningen av de medel som är öronmärkta för vattenrelaterade frågor på ett sätt som är förenligt med en sund ekonomisk förvaltning.

116.  Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen föreslår lämpliga mekanismer som verkligen kan ha ett starkt positivt inflytande på kvaliteten på medlemsstaternas programdokument för ramdirektivet om vatten och göra så att man inte avviker från den tidsram som fastställs i direktivet. Parlamentet anser att man i det syftet bör fastställa minimivillkor för genomförandet av ramdirektivet om vatten som ska vara uppfyllda innan man ingår åtaganden för landsbygdsutvecklingsmedel.

117.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart påskynda genomförandet av ramdirektivet om vatten och förbättra kvaliteten på sina förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt till nästa förvaltningscykel (2015) genom att beskriva enskilda åtgärder (t.ex. när det gäller omfattning, tidsram, målvärden och kostnader) och göra dem tillräckligt tydliga och konkreta på operativ nivå och ända ner på lokal nivå/jordbruksföretagsnivå.

118.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina kunskaper om kopplingen mellan vattenkvalitet/vattenkvantitet och jordbruksmetoder genom att förbättra sina befintliga övervakningssystem och se till att de åtminstone kan mäta hur jordbrukets påverkan på vatten utvecklas. Parlamentet anser att detta skulle bidra till att de områden där GJP-medel behövs mest identifieras.

119.  Med tanke på att kvaliteten på informationen om vatten i unionen som helhet beror på kvaliteten på informationen från medlemsstaterna uppmanar Europaparlamentet med eftertryck medlemsstaterna att göra de data de överlämnar till kommissionen mer tillförlitliga och enhetliga samt se till att överlämna dem i tid.

Del XI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 5/2014 ”Den europeiska banktillsynen tar form – EBA och den föränderliga kontexten”

120.  Europaparlamentet uppmärksammar att det behövs sektorsöverskridande konsekvensbedömningar samt vikten av att ta hänsyn till den tid som behövs för att utarbeta tekniska standarder. Parlamentet välkomnar kommissionens förslag om att fastställa tidsfrister för delegeringen av befogenheter i fråga om tekniska standarder, och konstaterar att en sektorsöverskridande analys håller på att göras, i vilken man undersöker den EU-finanslagstiftning som antagits under de senaste åren när det gäller åtgärderna i regleringspaketet.

121.  Europaparlamentet understryker att Europeiska bankmyndighetens (bankmyndigheten) åtgärder även i fortsättningen bör vara neutrala politiskt sett. Parlamentet anser dock att det är viktigt att bankmyndigheten snarast möjligt förstärker den tillsynsmässiga konvergensen för att kunna utföra sina uppgifter och uppfylla sin roll.

122.  Europaparlamentet anser att ett oberoende kontrollsystem är grunden för en korrekt fungerande finansmarknad. Parlamentet uttrycker därför oro över det politiska beslutet att betrakta bankmyndigheten endast som en samordnande myndighet och inte som en mikrotillsynsmyndighet, under en historisk period då förtroendet för finansinstituten kräver kraftfulla åtgärder.

123.  Europaparlamentet noterar bankmyndighetens begränsningar när det gäller tillsynskollegierna liksom dess inflytande över tillsynskonvergensen. Parlamentet välkomnar de framsteg som bankmyndigheten gjort inom ramen för dessa begränsningar för att förbättra kollegiernas sätt att fungera, i synnerhet när det gäller att göra gemensamma riskbedömningar och fatta gemensamma beslut.

124.  Europaparlamentet konstaterar med oro att även om bankmyndighetens uppgift att inleda och samordna stresstesterna har stärkts som en del av det övergripande lagstiftningspaketet om den gemensamma tillsynsmekanismen, kvarstår det rättsliga ansvaret för utförandet av stresstesterna hos de behöriga myndigheterna, vilket innebär att bankmyndigheten inte kan kontrollera testresultaten..

125.  Europaparlamentet konstaterar med oro att bankmyndighetens oförmåga att till fullo uppfylla sitt konsumentskyddsmandat, i synnerhet på grund av att lagstiftningsinstrument för att hantera dessa frågor saknas och handlingsutrymmet för att fatta rättsligt bindande beslut som förbjuder vissa produkter eller verksamheter är begränsat. Parlamentet framhäver emellertid den gemensamma kommitténs roll när det gäller att underlätta och förbättra åsiktsutbytet över sektorsgränserna och håller med revisionsrätten om att stärkta åtgärder krävs för konsumentskyddet inom unionens finanssektor.

126.  Europaparlamentet anser att en ökad samordning med de nationella konsumentskyddsmyndigheterna skulle kunna stärka bankmyndighetens inflytande på detta område.

127.  Europaparlamentet håller med revisionsrätten om att inrättandet av ett resultatmätningssystem är av avgörande betydelse för en effektiv tillsyn, och vet via bankmyndigheten att denna håller på att genomföra ett resultatstyrningssystem.

128.  Europaparlamentet konstaterar en EU-omfattande banktillsyn kräver en tydlig fördelning av roller och ansvar mellan bankmyndigheten, Europeiska centralbanken och de nationella tillsynsmyndigheterna, både inom och utanför den gemensamma tillsynsmekanismen. Parlamentet efterlyser därför att deras roller ytterligare klargörs så att risker för överlappning av uppgifter, eventuella kryphål och otydliga ansvarsområden kan undvikas.

129.  Europaparlamentet anser de nuvarande tillsynsrollerna måste förbättras för att inbegripa en noggrannare tillsyn över nationella banker i de tredjeländer som antagit euron, men som inte är medlemsstater, såsom Vatikanstaten, Andorra, Monaco och San Marino.

130.  Europaparlamentet anser att man måste se över parametrarna för riskvägda tillgångar i syfte att inte bestraffa de banker som är mest exponerade för kreditrelaterade bankprodukter och inte gynna banker med svaga eller tvivelaktiga finansiella produkter, såsom derivat.

Del XII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 6/2014 ”Sammanhållningsstödet till produktion av förnybar energi – har det lett till bra resultat?”

131.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport nr 6/2014 och stöder dess rekommendationer.

132.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens iakttagelse att de granskade projekten för förnybara energikällor genomförts utan problem och att detta bekräftar att den centrala tekniken i produktionen av förnybar energi är tillräckligt mogen.

133.  Europaparlamentet anser att det är svårt att göra en korrekt utvärdering av resultatet av projekt för förnybar energi, eftersom de vanligtvis inte är fullt operativa förrän efter flera år.

134.  Europaparlamentet anser att principen om kostnadseffektivitet bör vara fullständigt förankrad i såväl de samanhållningspolitiska instrumenten som i andra instrument såsom det europeiska energiprogrammet för återhämtning, och inte bara för projekten för förnybara energikällor, också när dessa har ett bredare syfte. Parlamentet påpekar att det kostnadseffektiva konceptet kan definieras på flera olika sätt. Parlamentet föreslår därför att kommissionen och medlemsstaterna diskuterar hur denna idé kan strömlinjeformas så att den ger effektivare riktlinjer för genomförandet av projekten för förnybara energikällor.

135.  Europaparlamentet är bekymrat över att unionens regelverk för förnybara energikällor inte till fullo uppfyller kraven som fastställts i unionens finansieringsinstrument – Europeiska regionala utvecklingsfonden och Sammanhållningsfonden – som är de viktigaste finansieringskällorna för förnybar energi. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra en grundlig granskning av lagstiftningen och rätta till de oförenligheter som förekommer.

136.  Europaparlamentet anser att offentlig finansiering på detta område bör komplettera och spela en avgörande roll när det gäller att stimulera privata investeringar. Parlamentet anser dock att vissa projekt, särskilt de som är stora till omfattningen, kräver ökade offentliga investeringar.

137.  Europaparlamentet anser att instabila och oförutsägbara incitament och stödsystem hindrar investeringar i förnybar energi. Parlamentet hävdar att den osäkerhet som råder också snedvrider urvalsprocessen för produktionstekniken vilket ytterligare undergräver principen om kostnadseffektivitet.

138.  Europaparlamentet betonar att svårigheterna och osäkerheten när det gäller integreringen av förnybara energikällor i nät inte bara utgör ett hinder för den privata sektorns investeringar i utvecklingen av förnybar energi, utan även kan undergräva de pågående projektens ekonomiska och finansiella stabilitet samt genomförandet av framtida program inom Eruf och Sammanhållningsfonden. Parlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en aktuell granskning av de rättsliga och tekniska hindren på medlemsstatsnivå för att förbättra tillgången till elnätet för både små och stora projekt för förnybar energi.

139.  Europaparlamentet noterar att kommissionen striktare måste övervaka det nya regelverket för 2014–2020, även dess utgångsmål och resultatindikatorer, vilket skulle möjliggöra en effektiv övervakning och utvärdering.

140.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att anstränga sig ytterligare för att utbyta bästa praxis och fastställa gemensamma förfaranden i syfte att harmonisera sina nationella administrativa system.

141.  Europaparlamentet noterar att de ytterst detaljerade urvalskriterierna för förnybara energikällor kan vara ett sätt att utesluta konkurrenter. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra riktlinjerna i detta avseende och att noggrant övervaka dessa fall.

142.  Europaparlamentet noterar kommissionens svar enligt vilka en del av revisionsrättens rekommendationer redan har genomförts genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG(16) (direktivet om förnybar energi).

Del XIII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2014 ”Har Eruf på ett framgångsrikt sätt stött utvecklingen av företagsinkubatorer?”

143.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2014 och stöder dess rekommendationer.

144.  Europaparlamentet konstaterar att företagsinkubatorer främjar etablering och vidareutveckling av unga företag som kan bidra till att små och medelstora företag blir kärnan i den ekonomiska tillväxten och i skapandet av arbetstillfällen i unionen.

145.  Europaparlamentet anser att de finansieringsprogram för sammanhållningspolitiken som tillämpas på dessa inkubatorer bör ha en strukturerad planering och en tydlig uppsättning mål och omfattas av en effektiv bedömning. Parlamentet anser att de granskade inkubatorerna uppvisade brister i fråga om alla de ovannämnda kraven.

146.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska regional utvecklingsfonden (Eruf) har gett ett betydande ekonomiskt bidrag till skapandet av infrastruktur för företagsinkubatorer och att de granskade inkubatorerna hade inrättats på vederbörligt sätt, men att dessa granskade inkubatorer uppvisade begränsade resultat.

147.  Europaparlamentet påpekar att antalet affärsplaner som upprättats med inkubatorstöd, antalet nystartade företag och antalet skapade jobb i genomsnitt var mycket lägre än motsvarande antal för de inkubatorer som revisionsrätten jämförde med.

148.  Europaparlamentet konstaterar att de granskade Eruf-inkubatorerna erbjöd ett mer begränsat utbud av tjänster än de inkubatorer som man jämförde med och att inkubatorpersonalens kompetens och expertkunskaper var mindre omfattande.

149.  Europaparlamentet framhåller att en till fullo utvecklad värdekedja för företagsstöd med kvalificerad personal, goda rutiner och regelbunden övervakning är viktig för att företagsinkubatorerna ska fungera effektivt.

150.  Europaparlamentet noterar kommissionens förklaring att de medlemsstater som anslöt sig till unionen år 2004 och senare saknade företagsinfrastruktur, expertis och erfarenhet, och att de av dessa orsaker inte kunde uppnå bättre resultat. Parlamentet påminner emellertid om att granskningen gjordes i inkubatorer i 4+2 medlemsstater av vilka endast två hade anslut sig till unionen 2004.

151.  Europaparlamentet anser att kommissionen under de på varandra följande programperioderna 2000–2006 och 2007–2013 visat en brist på engagemang när det gällt att stödja dessa företag. Parlamentet noterar att detta bekräftas av luckorna i den av kommissionen tillhandahållna vägledningen under dessa programperioder, särskilt mellan 2006 och 2010.

152.  Europaparlamentet påminner om att etablerad och delad god praxis, särskilt i nyinrättade företag, är en viktig åtgärd för att förbättra effektiviteten. Parlamentet beklagar de magra resultat som de granskade inkubatorerna levererat. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra vägledningen till medlemsstaternas förvaltningsmyndigheter i denna fråga och uppmanar medlemsstaterna att effektivt tillämpa dessa vägledande principer.

153.  Europaparlamentet betonar att investeringar i personalutbildning i syfte att säkra ett effektivt stöd till inkuberade företag och potentiella kunder är viktiga för en effektiv affärsverksamhet. Parlamentet beklagar att denna faktor också generellt hade försummats av de granskade inkubatorerna.

154.  Europaparlamentet konstaterar att företagsinkubatorernas stöd skulle kunna grundas på en omfattande och ingående analys, liksom en uppsättning enskilda, specifika och skräddarsydda undersökningar av särskilt stödda projekt (såsom en genomförbarhetstudie, en affärsplan m.m.). Parlamentet anser att dessa undersökningar skulle kunna ge klara och tydliga argument för sådant stöd.

155.  Europaparlamentet anser att det inte är självklart att alla lokalsamhällen har förutsättningar att dra nytta av företagsinkubatorer, vilka utformats för att bidra med ett mervärde till den regionala och ekonomiska utvecklingen. Parlamentet anser att endast inkubatorer som uppfyller inledande förhandskrav bör stödjas.

156.  Europaparlamentet understryker att stöd till företagsinkubatorer skulle kunna tillhandahållas genom utnyttjande av metoden för offentlig-privata partnerskap, där ett offentligt organs risk delas med det privata företag som är föremål för stödet.

157.  Europaparlamentet konstaterar att företagsinkubatorer bör skapas i nära samarbete med skolor och forskningsanläggningar.

158.  Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att resurser från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Horisont 2020 och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) kompletterar företagsinkubatorernas stöd och skapar synergieffekter med dessa under perioden 2014–2020.

Del XIV – Revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2014 ”Har kommissionens förvaltning av integreringen av kopplat stöd i systemet med samlat gårdsstöd varit ändamålsenlig?”

159.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer och välkomnar kommissionens konstruktiva hållning.

160.  Europaparlamentet beklagar att vissa medlemsstater, enligt revisionsrätten, inte alltid följde principen om sund ekonomisk förvaltning då de fastställde kriterierna för beräkningen av stödrättigheter.

161.  Europaparlamentet noterar att detta har lett till att jordbrukare inom vissa sektorer fått oförtjänta fördelar, vilka i sig inte utgjorde en överträdelse av befintliga bestämmelser:

   a) I Spanien hade stödrättigheterna, enligt nationella regler, ett högre värde än vad jordbrukare tidigare hade fått i kopplat stöd.
   b) I Italien fick jordbrukare stödrättigheter utifrån den tidigare stödnivån trots att de under tiden väsentligt hade minskat den mark som de brukade.
   c) I strid med EU:s lagstiftning hade de franska myndigheterna inte minskat värdet av alla stödrättigheter för att finansiera det särskilda stödet till jordbrukare (artikel 68 i rådets förordning (EG) nr 73/2009(17)). Värdet av alla stödrättigheter i Frankrike hade därför angetts vara 4,61 % för högt, vilket motsvarar 357,3 miljoner EUR. Parlamentet noterar att 74 miljoner EUR av detta belopp gällde det stöd som hade integrerats i systemet med samlat gårdsstöd 2010 och att kommissionen uppger att korrigerande åtgärder ingår i handlingsplanen för Frankrike.

162.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att på ett lämpligt sätt övervaka medlemsstaternas beräkning av jordbrukarnas stödrättigheter, inbegripet respekt för de befintliga taken för dessa rättigheter.

163.  Europaparlamentet noterar med oro att även där kommissionen konstaterat fel har stödrättigheterna inte korrigerats på grund av alltför långsamma administrativa förfaranden.

164.  Europaparlamentet uppmanar kommission att förbättra övervakningen i tid och fästa större uppmärksamhet vid riskerna i samband med rättigheter.

165.  Europaparlamentet noterar att från och med 2015 kommer systemet med samlat gårdsstöd att ersättas med en ”ordning för grundstöd”.

166.  Europaparlamentet anser att det nya systemet bör syfta till att minska den administrativa bördan för jordbrukare.

167.  Europaparlamentet är övertygat om att kommissionens kontroller och granskningar huvudsakligen bör vara riskbaserade.

168.  Europaparlamentet insisterar på att man inom ramen för det nya systemet måste undvika omotiverade skillnader vid beräkningen av stödrättigheter i de olika medlemsstaterna och att jordbrukare behandlas olika, oavsett eventuella friheter enligt bestämmelserna. Parlamentet ber kommissionen att försäkra parlamentet och dess budgetkontrollutskott om att lämpliga åtgärder för att uppnå detta mål har vidtagits.

169.  Europaparlamentet oroar sig för att felaktiga stödrättigheter skulle kunna leda till felaktiga betalningar även efter 2014, eftersom medlemsstaterna kan välja att fram till 2021 betala en del av det framtida stödet på grundval av den befintliga nivån för stöd inom systemet med samlat gårdsstöd. Parlamentet anser att trots att sådana betalningar kan korrigeras och återvinnas bör man undvika dem från början.

170.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att artikel 317 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt föreskriver att ”I överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning ska kommissionen i samarbete med medlemsstaterna genomföra budgeten under eget ansvar och inom ramen för de beviljade anslagen”. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen ger medlemsstaterna tillräcklig vägledning för att de ska kunna genomföra ordningen för grundstöd i överensstämmelse med principerna för en sund ekonomisk förvaltning, och inrättar de övervakningsstrukturer som behövs för att kunna ta det övergripande ansvaret för genomförandet av budgeten.

Del XV – Revisionsrättens särskilda rapport nr 9/2014 ”Förvaltas EU:s stöd till investeringar och säljfrämjande åtgärder inom vinsektorn väl och kan man visa hur stödet har påverkat EU-vinernas konkurrenskraft?”

171.  Europaparlamentet välkomnar iakttagelserna och rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport nr 9/2014.

172.  Europaparlamentet noterar att rådet och parlamentet antagit förordning (EU) nr 1308/2013(18) om den nya gemensamma marknadsordningen för perioden 2014–2020.

173.  Europaparlamentet påminner om revisionsrättens särskilda rapport nr 7/2012 (ansvarsfrihet 2011) ”Reformen av den gemensamma organisationen av marknaden för vin: framsteg som gjorts hittills” och budgetkontrollutskottets betänkande om denna.

174.  Europaparlamentet håller helt med om att stödordningen bör rationaliseras och att kommissionen regelbundet bör följa upp anslagsutnyttjandet. Parlamentet insisterar på att investeringsåtgärden absolut måste vara affärs- och resultatorienterad samt att man bör främja och dra lärdomar av modeller för bästa praxis.

175.  Europaparlamentet är bekymrat över de misslyckade försöken att locka fler små och medelstora företag att ta del av unionens stöd till säljfrämjande åtgärder inom vinsektorn. Parlamentet anser att samfinansieringsnivåerna bör ses över så att de gagnar små och medelstora företag och därmed förenklar deltagandet för potentiella små och medelstora företag, särskilt för företag med begränsad administrativ och finansiell kapacitet.

176.  Europaparlamentet anser att ett gemensamt system för att utvärdera de säljfrämjande åtgärderna måste införas för att säkerställa att kommissionen och medlemsstaterna kan analysera omfattningen av framstegen och uppfyllandet av de fastställda målen och hur åtgärderna påverkar vinsektorns konkurrenskraft på medlemsstatsnivå. Parlamentet påpekar att en ökning av den globala marknadsandelen för det berörda vinföretaget skulle kunna ingå i det gemensamma utvärderingssystemet.

177.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendation att extra kostnader såsom genomförandeorganens kostnader och omkostnader styrks korrekt och begränsas till en högsta procentandel av de totala kostnaderna.

178.  Europaparlamentet betonar vikten av att det finns en lämplig policymix mellan investeringsåtgärder och säljfrämjande åtgärder. Parlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna mer effektivt bör tillämpa åtgärderna. Parlamentet noterar särskilt, när det gäller de säljfrämjande åtgärderna, att man bör kräva att mottagarna visar att de behöver EU-stödet och att normala driftskostnader inte bör finansieras, samt att stöd till mottagare som under varje programperiod lägger fram program med säljfrämjande åtgärder för samma målländer bör begränsas. Parlamentet påpekar vidare att resultatet av de säljfrämjande åtgärderna bör bedömas på mottagarnivå och inte för hela unionens vinsektor.

179.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendation att kommissionen bör analysera hur väl budgeten för de nationella stödprogrammen under perioden 2014–2018 motsvarar behoven inom unionens vinsektor och analysera medlemsstaternas absorptionsförmåga och anpassa budgeten när detta är lämpligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga om det behövs ett extra finansieringsverktyg för vinsektorn jämfört med andra jordbrukssektorer.

180.  Europaparlamentet välkomnar den positiva utvecklingen av unionens export av kvalitetsvin. Parlamentet påpekar att unionen bör kartlägga och utnyttja sina konkurrensfördelar på en multilateral och mycket konkurrenskraftig världsmarknad för vin och uppmuntra unionens vinproducenter att ta fram kvalitetsvin i världsklass som bidrar till att i ännu högre grad matcha unionens balans mellan utbud och efterfrågan.

181.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att bidra till en ökad transparens när det gäller säljfrämjande åtgärder för vin i tredjeländer genom ett bättre system för att kontrollera och övervaka de finansierade projekten. Parlamentet påpekar att denna åtgärd också bör bidra till att undvika dubbelfinansiering.

Del XVI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 10/2014 ”Ändamålsenligheten i Europeiska fiskerifondens stöd till vattenbruk”

182.  Europaparlamentet stöder de viktigaste rekommendationerna från revisionsrätten samtidigt som man noterar att kommissionen håller på att utveckla den vägledning som begärts för ramdirektivet för vatten och Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG(19) (ramdirektivet om en marin strategi). Parlamentet välkomnar att kommissionen tagit fasta på rekommendationerna avseende fysisk planering och behovet av administrativ förenkling.

183.  Europaparlamentet välkomnar att man tagit fasta på lärdomarna från perioden 2007–2013 i den nya Europeiska havs- och fiskerifonden för perioden 2014–2020. Parlamentet betonar dock att kommissionen behöver säkerställa att alla rekommendationer har genomförts och kommer att genomföras.

184.  Europaparlamentet förstår att effekterna av den finansiella krisen påverkat hur målen för tillväxt och sysselsättning i vattenbrukssektorn kunnat uppnås. Parlamentet betonar dock att ett av de viktigaste målen för Europeiska fiskerifonden (EFF) – tillväxt och hållbarhet inom vattenbruket – inte har uppnåtts också på grund av andra faktorer. Parlamentet betonar att i stället för tillväxt har vattenbrukssektorn stagnerat under många år, i motsats till vad som skett i andra delar av världen.

185.  Europaparlamentet är besviket på bristen av prioriteringar på projektnivå och strategisk planering på nationell nivå. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck kommissionen att förbättra programutförandet i syfte att förstärka åtgärderna till förmån för vattenbruket och uppmanar kommissionen att säkerställa ett bättre genomförande.

186.  Europaparlamentet betonar å ena sidan att ett starkare och hållbarare vattenbruk är ett av kommissionens viktigaste mål men å andra sidan att väldigt lite har gjorts för att verkligen uppnå detta mål inom ramen för EFF. Parlamentet noterar dock att detta är ett systematiskt fel som också påträffats i andra program och har således intrycket av att kommissionen hela tiden misslyckas med att uppnå sina mål.

187.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att reformera sin finansiella förvaltning och ändra sin inställning från att spendera alla tillgängliga resurser till att koncentrera sig på huruvida utgifterna är förenliga med reglerna, huruvida de ger valuta för pengarna och huruvida de utgör ändamålsenligt stöd för att uppnå de huvudsakliga målen.

188.  Europaparlamentet noterar att medlemsstaterna måste ta itu med det bristande urvalet av projekt istället för att ge finansiering till alla projekt och säkerställa att urvalsförfarandet blir föremål för detaljerade utvärderingsregler som kommer att bedöma projektens potential att leverera resultat och valuta för pengarna som kommer att bidra till målen för Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) såsom tillväxt och sysselsättning. Parlamentet betonar att kommissionen bör stödja medlemsstaterna att göra detta och att den bör uppmana till bättre uppföljning av det som projektet ska leverera och inrätta mer avancerade efterhandsutvärderingar av projekten som kan utgöra lärdomar.

189.  Europaparlamentet är övertygat om att medlemsstaterna behöver förbättra sina verktyg och kanaler för rapportering eftersom uppgifterna till kommissionen ofta är oriktiga. Parlamentet rekommenderar kommissionen att a) utöva större påtryckningsmedel på medlemsstaterna att leverera uppgifter, särskilt i det fall när det föreligger uppenbara diskrepanser och b) överväga att straffa medlemsstater som misstänks för att med avsikt lämna inkorrekta uppgifter.

190.  Europaparlamentet betonar att kommissionen behöver utveckla en starkare ram för alla sina finansiella program, inbegripet de nya EHFF-åtgärderna för vattenbruket. Parlamentet anser att kommissionen bör vara mer konsekvent i sitt tillvägagångssätt och utveckla en starkare integritet.

191.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att medlemsstaterna klarlägger sina egna strategier och genomför dem på ett sätt som kompletterar EHFF-målen. Parlamentet begär att kommissionen ser till att medlemsstaterna lägger mer insatser på projektutvärderingar och åtgärdar sin brist på strategiskt tänkande om projekten. Parlamentet betonar att det finns ett behov av att garantera att utvärderarna bedömer projekten med öppna ögon och tydliga förväntningar.

192.  Europaparlamentet rekommenderar att finansieringen av projekt som redan har påbörjats ska omprövas när det inte ger några ytterligare effekter. Parlamentet avråder kommissionen och medlemsstaterna från att syssla med ”listavprickning” för att undvika att mervärde uteblir.

193.  Europaparlamentet uppmanar till förenkling av administrativa förfaranden för att säkerställa att det är projekt av hög kvalitet som ansöker om finansiering.

194.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om ett nytt övervakningssystem i EHFF som bland annat omfattar en databas på medlemsstatsnivå som lagrar information om varje transaktion och en sammanställd rapport med nyckelinformation, och insisterar på att detta förslag genomförs och följer höga standarder.

Del XVII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2014 ”Inrättandet av Europeiska utrikestjänsten”

195.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2014 och stöder dess rekommendationer.

196.  Europaparlamentet anser att Europeiska utrikestjänsten fortfarande inte är en fullt utvecklad diplomattjänst för unionen eftersom dess resurser är begränsade. Parlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna är de aktörer som har bäst möjlighet att arbeta för en konsolidering av utrikestjänsten.

197.  Europaparlamentet påpekar att principen om budgetneutralitet är ytterst välkommen. Parlamentet anser dock att detta inte får betraktas isolerat från de besparingar medlemsstaterna har gjort genom inrättandet av utrikestjänsten.

198.  Europaparlamentet anser att utrikestjänsten fortsätter att utmärkas av en topptung administration och att detta måste rättas till. Parlamentet anser att de åtgärder som redan vidtagits för att rätta till detta problem är på rätt väg och uppmanar kommissionen att öka sitt engagemang för att förbättra samarbetet mellan olika tjänster.

199.  Europaparlamentet anser att ansvarsområdena för unionens särskilda representanter är mycket otydliga och att det saknas en ordentlig resultatanalys. Parlamentet föreslår att denna klyfta överbryggas genom att representanterna integreras i Europeiska utrikestjänsten.

200.  Europaparlamentet anser att den utveckling som skett på personalområdet är positiv även om parlamentet håller med revisionsrätten om att det finns ett stort behov av tematisk sakkunskap i delegationerna. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med utrikestjänsten införa ett samordnat tillvägagångssätt för att optimera delegationspersonalens profil.

201.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten att skaffa sig en bättre överblick över de kostnader som uppkommer i samband med rekryteringen. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att använda sig av innovativa lösningar såsom videokonferenser för anställningsintervjuer och att i möjligaste mån presentera liknande lösningar även för vidareutbildningen av personalen.

202.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att främja en bättre samordning och ett bättre samarbete mellan de olika tjänsterna för yttre förbindelser och utrikestjänsten, utan att för den skull bortse från de övergripande tematiska frågorna.

203.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att se till att det råder större flexibilitet vid finansieringen av insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken för att garantera Europeiska unionens inre och yttre säkerhet med anledning av den fara som konflikter i grannländer medför samt den ökade risken för eventuell terroristverksamhet som kan hänföras till IS.

204.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck Europeiska utrikestjänsten att maximera skalfördelarna genom att skapa nya synergier inom utrikestjänstens huvudkontor och delegationer samt i samarbete med medlemsstaterna och de nationella diplomattjänsterna, i en anda av en verklig utrikespolitik för unionen och motsvarande tjänster. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att samlokaliseringen av EU-delegationer och medlemsstaternas diplomatiska representationer ökar, även om den alltjämt är begränsad, och välkomnar att utrikestjänsten betraktar denna fråga som central i sin verksamhet.

205.  Europaparlamentet accepterar att arbete alltjämt kvarstår när det gäller de konsulära tjänsterna.

Del XVIII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 12/2014 ”Är Eruf ändamålsenlig när det gäller att finansiera projekt som direkt främjar biologisk mångfald i enlighet med EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020?”

206.  Europaparlamentet påminner om att i konventionen om biologisk mångfald definieras biologisk mångfald som variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka de ingår. Parlamentet påpekar också att konventionen anger flera allvarliga hot mot den biologiska mångfalden, till exempel förlust och fragmentering av livsmiljöer, överexploatering av skogar, hav, floder, sjöar och jordar, föroreningar, klimatförändringar och invasiva arter som konkurrerar med inhemsk flora och fauna.

207.  Europaparlamentet betonar att den biologiska mångfalden är avgörande för mänskligt liv och samhällets välbefinnande. Parlamentet betonar dessutom att klimatförändringarna, minskad biologisk mångfald, hoten på grund av invasiva arter och överutnyttjandet av naturresurser utgör stora utmaningar som påverkar alla människor i unionen.

208.  Europaparlamentet beklagar att unionen inte kunnat uppnå sitt stora mål att hejda förlusten av biologisk mångfald i unionen före 2010.

209.  Europaparlamentet konstaterar att förlorad biologisk mångfald medför förödande ekonomiska kostnader för samhället som hittills inte har beaktats i den övergripande politiken. Parlamentet konstaterar också att kostnaden för att inte agera och för försämringen av ekologiska tjänster i studien om ekosystemens och den biologiska mångfaldens ekonomi uppskattades till 7 % av världens BNP år 2050(20).

210.  Europaparlamentet är övertygat om att det därför finns ett akut behov av att agera och ge politiken för biologisk mångfald större tyngd så att 2020-åtaganden på området kan respekteras.

211.  Europaparlamentet konstaterar att det kan dröja länge innan projektets resultat visar sig, vilket gör att det är svårt att utvärdera resultaten.

212.  Europaparlamentet anser att det i detta läge är mycket viktigt att medlen bibehålls, trots begräsningarna på grund av att de i så liten utsträckning inriktas på biologisk mångfald och svårigheterna att utvärdera utnyttjandet av dem.

213.  Europaparlamentet betonar att skyddet av den biologiska mångfalden inte bara är ett ädelt miljömål utan också har en betydande potential för att skapa nya kompetensområden, arbetstillfällen och affärsmöjligheter.

214.  Europaparlamentet betonar vikten av att integrera skyddet och bevarandet av biologisk mångfald i utvecklingen, genomförandet och finansieringen av övrig EU-politik – däribland jordbruk, skogsbruk, fiske, regional utveckling och sammanhållning, energi, industri, transport, turism, utvecklingssamarbete samt forskning och utveckling – för att göra unionens sektors- och budgetpolitik mer konsekvent och se till att unionen lever upp till sina bindande åtaganden om skydd av den biologiska mångfalden. Parlamentet påpekar att i detta sammanhang bör samarbetet mellan lokala, regionala, nationella och europeiska myndigheter stärkas.

215.  Europaparlamentet konstaterar, oavsett den inriktning och de drivkrafter som kommissionen ger, att det är helt upp till medlemsstaterna att fastställa prioriteringarna för finansieringen utifrån sina egna behov och att de allra flesta medlemsstater inte använder Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) som ett instrument för att främja den biologiska mångfalden.

216.  Europaparlamentet anser därför att det mot bakgrund av det svaga utnyttjandet (0,79 %) är nödvändigt att göra det obligatoriskt att avsätta en del av Eruf-medlen (med en procentsats som får fastställas senare) till att främja biologisk mångfald.

Del XIX – Revisionsrättens särskilda rapport nr 13/2014 ”EU:s återanpassningsstöd efter jordbävningen i Haiti”

217.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda rapporten nr 13/2014 med en utvärdering av unionens återanpassningsstöd efter jordbävningen i Haiti som ett viktigt bidrag till den övergripande politiska debatten om unionens externa humanitära politik och utvecklingspolitik. Parlamentet noterar iakttagelserna och rekommendationerna.

218.  Europaparlamentet välkomnar och noterar de viktigaste slutsatserna och rekommendationerna i slutrapporten om utvärderingen av unionens samarbete med Republiken Haiti som gjorts av kommissionens generaldirektorat för utveckling och samarbete − EuropeAid, på begäran av parlamentet och redovisar sina iakttagelser och rekommendationer nedan.

Allmänna synpunkter

219.  Europaparlamentet upprepar att det överlag är tillfreds med det arbete och de ansträngningar som gjorts av kommissionen som svar på jordbävningen i Haiti 2010 och detta i en ytterst kritisk situation för EU-delegationen och dess personal. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens möjlighet att hålla inne betalningar och utbetalningar på grund av otillfredsställande framsteg med avseende på regeringens finansiella förvaltning och bristerna i de nationella förfarandena för offentlig upphandling.

220.  Europaparlamentet beklagar de svagheter som konstaterats i samordningen mellan givare och inom kommissionens avdelningar vilket också framkommit i en utvärdering av EU:s samarbete med Rupubliken Haiti (2008–2012)(21), som utarbetats på uppdrag av kommissionen, och begär i detta avseende en bättre utformning av det humanitära biståndet och utvecklingsbiståndet och en starkare koppling mellan katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbiståndet genom en permanent ram för att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd. Parlamentet anser att integrerade tillvägagångssätt med tydligt angivna samordningsmål och en sammanhängande landstrategi mellan kommissionens generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd (Echo) och EuropeAid, tillsammans med utbyte av bästa praxis, måste inrättas där så är möjligt. Parlamentet välkomnar i detta avseende den systematiska integreringen av strategin att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd i den finansieringscykel som omfattar 2014–2020. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionens avdelningar att se till att förbättra övergången från kortsiktiga humanitära åtgärder till långsiktiga utvecklingsinsatser och att utveckla en sammanhängande samordning, inte endast mellan de olika EU-aktörerna utan även med nationella prioriteringar genom en gemensam strategi med hjälp av en gemensam ram för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en dialog med parlamentet om en effektiv samordning mellan de olika finansiella instrumenten för humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd hindras av den nuvarande rättsliga ramen. Parlamentet anser dessutom att en involvering av lokala företrädare för det civila samhällets icke-statliga organisationer kan förbättra användningen av den lokala kunskapsbasen så att man lättare kan identifiera återanpassningsbehoven och för att övervaka de framsteg som gjorts av nationella myndigheter.

221.  Europaparlamentet påminner om rekommendationerna efter besöket i Haiti av parlamentets budgetkontrollutskott i februari 2012, och insisterar konsekvent på den viktiga frågan om spårbarhet och ansvarsskyldighet när det gäller unionens utvecklingsfonder, särskilt genom att budgetstödet kopplas till resultatet, med en tydlig definition av skyldigheter och förpliktelser i den nationella förvaltningen, för att säkerställa tillräcklig transparens, spårbarhet och ansvarsskyldighet. Parlamentet upprepar sin begäran att större tonvikt ska läggas vid bekämpningen av utbredd korruption. Parlamentet påpekar att humanitärt bistånd bör baseras på en utträdesstrategi och betonar att medel om möjligt bör kanaliseras genom de haitiska institutionerna, inom ramen för Cotonouavtalet, för att garantera ansvarstagande och främja en förstärkning av de nationella organen, bland annat myndigheten för offentlig upphandling, som bör fungera som ett kontrollfilter. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att betona villkorlighetsmodellen för sektorsinriktat budgetstöd.

222.  Europaparlamentet påminner om att statsbyggande är centralt för unionens utvecklingsstrategi och hörnstenen i varje sådan krissituation, i överensstämmelse med principerna om ingripanden i instabila lägen. Parlamentet noterar att detta omfattar stöd till uppbyggnad av institutioner, transparens och effektiv förvaltning av de offentliga finanserna, budgetanslag och ändamålsenliga offentliga utgifter genom förstärkta politiska och strategiska dialoger.

223.  Europaparlamentet efterlyser en god kombination av politiska åtgärder enligt den logik som ligger till grund för unionens ingripanden genom en heltäckande strategi för statliga och icke-statliga intressenter och för det sektorsvisa stöd som ska tillhandahållas genom snabba bedömningar av de sektoriella behoven för att främja projektens livsduglighet, komplementaritet och hållbarhet.

Förslag inför framtiden

224.  Europaparlamentet anser att efter situationen i Haiti måste man diskutera och förbättra åtgärder för att stärka den politiska ramen för ingripanden och katastrofriskreducering med det slutliga målet att begränsa risken för människoliv och människors levnadsvillkor till ett minimum. Parlamentet anser att investeringar i katastrofriskreducering är avgörande som en integrerad del av en hållbar utveckling samt ytterst kostnadseffektivt genom att det gör det möjligt att använda resurserna på ett betydligt mer effektivt och ändamålsenligt sätt, i stället för att betala räkningen för katastrofinsatser.

225.  Europaparlamentet anser att dessa krissituationer och instabila lägen kräver att man utformar en politik som uppmanar till nya tillvägagångssätt, nya metoder och sakkunskap, särskilt när det gäller verksamhet såsom att i) fastställa risker på olika operativa nivåer, ii) göra scenarier och prognoser för sannolika konsekvenser och iii) utforma instrument för att undvika, reducera och förbereda risker och potentiella katastrofer. Parlamentet efterlyser ett flexibelt tillvägagångssätt för att göra det möjligt för kommissionen att på ett lämpligt och snabbt sätt anpassa sina åtgärder och instrument för bistånd till en kris- och efterkrissituation. Parlamentet noterar i detta sammanhang att kommissionen under tiden har inrättat ett system för att rekrytera experter inom olika kompetensområden för att göra det möjligt att på kort varsel anställa ytterligare personal i EU-delegationerna eller i enheter vid huvudkontoret om en personalbrist skulle uppkomma.

226.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att systematiskt arbeta med katastrofhanteringscykelns fyra faser, dvs. riskminimering och beredskap, insatser och återhämtning mot definitionen av den strategiska ramen för katastrofriskhantering och uppbyggnaden av motståndskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att informera parlamentet om utvecklingen, särskilt när det gäller riskhantering och beredskap att genomföra och uppnå programmål efter en katastrof.

227.  Europaparlamentet påminner om att i alla sådana krissituationer måste vederbörlig omsorg ägnas åt att se till att den nationella styrningsstrukturen för hantering av katastrofriskreducering är sund och att verksamheten är effektiv, vilket är en förutsättning för att EU-insatserna ska bli framgångsrika. Parlamentet påminner om att utvärderingar av all nationell styrningsstruktur bör ta hänsyn till bland annat de befintliga ansvarighetsramarna för vad som åstadkommits, den befintliga definitionen av och beslutet om ansvar på centrala och lokala nivåer, en tydlig kedja av order och kontroller, informationskanaler hos olika aktörer/givare tillsammans med återkopplingsmekanismer för projekt.

228.  Europaparlamentet ställer sig bakom revisionsrättens rekommendationer med avseende på unionens återanpassningsstöd efter jordbävningen i Haiti och välkomnar kommissionens svar att kommissionen också godtar rekommendationerna.

Del XX – Revisionsrättens särskilda rapport nr 14/2014 ”Hur beräknar, minskar och kompenserar EU:s institutioner och organ sina växthusgasutsläpp?”

229.  Europaparlamentet anser att alla unionens institutioner och organ bör utveckla en gemensam metod för sina växthusgasutsläpp och hur de ska kunna minskas. Parlamentet anser att för att uppnå detta måste de göra en omfattande beräkning av sina växthusgasutsläpp och offentliggöra sina resultat.

230.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör satsa mer på att samla in fler uppgifter om sina egna växthusgasutsläpp, för att bibehålla sin trovärdighet i miljöförhandlingar med tredje parter.

231.  Europaparlamentet uppmanar de EU-institutioner och EU-organ som inte är certifierade inom ramen för miljölednings- och miljörevisionsordningen (Emas) att överväga att snarast möjligt tillämpa detta system. Parlamentet betonar dock att Emas bör betraktas som ett verktyg för att strukturera bland annat växthusgasutsläpp och inte bör ses som det enda och slutliga målet med institutionernas miljöpolitik.

232.  EU:s institutioner och organ kan i större utsträckning använda sig av kompensation för växthusgasutsläpp för att minska sitt koldioxidavtryck. Parlamentet delar revisionsrättens åsikt att användningen av utsläppskrediter av hög kvalitet i kombination med utsläppsminskande åtgärder (och inte i stället för sådana åtgärder) vore en lämplig åtgärd för att komma till rätta med dessa problem. Parlamentet noterar dock att kompensationsåtgärder bör komma i andra hand efter investering av medlen i ytterligare förbättring av institutionernas och organens miljöpolitik.

233.  Europaparlamentet välkomnar att vissa av EU-institutionerna har inlett pilotprojekt för miljöanpassad upphandling. Parlamentet hoppas att resultaten förhoppningsvis kommer visa sig vara lovande och leda till att miljöanpassad upphandling inom kort blir standardförfarande inom EU:s institutioner och organ.

234.  Europaparlamentet betonar att den mänskliga faktorn fortsatt är en central aspekt i genomförandet av dessa strategier. Parlamentet uppmanar därför med eftertryck ledningen för EU:s institutioner och organ, som är ansvarig för dessa strategier, att utbilda sig och öka sin kompetens och förståelse för vad institutionernas växthusgasutsläpp betyder. Parlamentet hoppas att inrättandet av det nya kommissionskollegiet 2014 kommer att göra det möjligt att införa högre standarder i kommissionen och dess byråer.

Del XXI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 15/2014 ”Fonden för yttre gränser har främjat ekonomisk solidaritet, men resultaten behöver mätas bättre och fonden behöver ge ett större europeiskt mervärde”

235.  Europaparlamentet noterar bekymrat att de strategiska målen för fonden för yttre gränser inte har varit tydliga och framför allt att det råder en viss spänning mellan fondens allmänna roll som solidaritetsmekanism och dess koncentration på konkreta mål för bättre samarbete på området för gränskontroller och visering.

236.  Europaparlamentet noterar att det framgångsrika införandet av SIS II, VIS och Eurosur i alla medlemsstater enligt kommissionen visar på fondens bidrag. Parlamentet anser dock att ett så allmänt uttalande inte kan användas som ett tillfredsställande svar på revisionsrättens specifika kritik avseende bristande resultatindikatorer.

237.  Europaparlamentet noterar att liknande problem kan uppstå i fråga om målen för instrumentet för ekonomiskt stöd för yttre gränser och visering, som en del av fonden för inre säkerhet, eftersom detta instrument stöder både solidariteten mellan medlemsstaterna när det gäller förvaltningen av gränskontrollerna och säkerställandet av en enhetlig och hög kontrollnivå för de yttre gränserna och en ändamålsenlig handläggning av Schengenvisum, i överensstämmelse med unionens åtagande avseende de grundläggande friheterna och de mänskliga rättigheterna.

238.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna, trots att de inser betydelsen av effektiva gränskontroller vid de gemensamma yttre gränserna som en del av Schengenregelverket, fortfarande betraktar förvaltningen av gränskontrollerna och, i mindre utsträckning, handläggningen av Schengenvisum som främst nationella befogenheter.

239.  Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att inkludera fonden för inre säkerhet i de nationella strategierna för gränsförvaltning för att bidra till konsulärt samarbete, Frontex-insatser eller nödåtgärder och särskilda åtgärder som är viktiga för Schengenområdet som helhet. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att förbättra sitt samarbete i detta avseende.

240.  Europaparlamentet begär att kommissionen undersöker om det skulle kunna fungera väl att dela upp gränskontroll- och viseringsdelarna av fonden för inre säkerhet i flera öronmärkta segment, dvs. ett för solidaritet, ett för genomförandet av konsulärt samarbete, Frontex-insatser och nödåtgärder och särskilda åtgärder samt ett för åtgärder som är särskilt relevanta ur nationellt hänseende.

241.  Europaparlamentet rekommenderar att medlemsstaterna utvecklar och utnyttjar relevanta och mätbara output-, utfalls- och effektindikatorer för de finansierade projekten. Parlamentet betonar att det bör finnas förhandskontroller av hög kvalitet för att säkerställa att alla finansierade projekt uppfyller konkreta och mätbara mål och har ett mervärde. Parlamentet noterar att efterhandskontroller skulle bidra till att tillhandahålla mekanismer för kvalitetskontroll.

242.  Europaparlamentet påpekar att ytterligare mervärde för unionen kan uppnås genom kompletterande bidrag från medlemsstaterna till Frontex insatser genom att ett krav införs på att åtminstone delar av de tillgångar som fonden för inre säkerhet medfinansierar registreras i Frontex reserv för teknisk utrustning.

243.  Europaparlamentet är bekymrat över de brister som revisionsrätten upptäckte i de olika nationella upphandlingsförfarandena och anser att undantagsklausulen för upphandlingar på försvars- och säkerhetsområdet inte ska kunna utnyttjas i fall där mindre restriktiva förfaranden skulle kunna ha använts utan att äventyra säkerheten. Parlamentet rekommenderar att upphandlingsförfarandena effektiviseras för att se till att finansieringen genomförs i tid.

244.  Europaparlamentet uppskattar att kommissionen vidtagit korrigerande finansiella åtgärder i de fall man konstaterat att ett projekt stred mot grundläggande friheter och mänskliga rättigheter, men uppmanar kommissionen att i så stor utsträckning som möjligt, klargöra alla eventuella risker i detta avseende, särskilt när det gäller hur gränskontrollerna utförs med respekt för rätten att söka asyl.

245.  Europaparlamentet betonar behovet att förbättra standarden på insamlingen av data om de finansierade projekten på nationell nivå för att öka graden av transparens.

Del XXII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 16/2014 ”Ändamålsenligheten i att kombinera bidrag från regionala investeringsinstrument med lån från finansinstitut för att stödja EU:s externa politik”

246.  Europaparlamentet välkomnar den särskilda rapport som utvärderar ändamålsenligheten i att kombinera bidrag från regionala investeringsinstrument med lån från finansinstitut för att stödja EU:s externa politik, och framför sina iakttagelser och rekommendationer nedan.

Allmänna synpunkter

247.  Europaparlamentet uppmuntrar revisionsrätten att ytterligare fördjupa sina granskningar inom detta nya samarbetsområde för att regelbundet kunna förse de politiska beslutsfattarna med en heltäckande utvärdering av aktuella frågor och risker.

248.  Europaparlamentet inser att det ökande intresset för kombinationer och de möjligheter som nya finansieringsinstrument för investeringar erbjuder huvudsakligen beror på kombinationen av viktiga utvecklingsutmaningar och kraftigt begränsade offentliga resurser, vilket har lett till utveckling av nya finansiella resurser som kombinerar stöd genom EU-bidrag och andra resurser än bidrag.

249.  Europaparlamentet betonar att varje nytt finansieringsinstrument och kombination måste ligga i linje med unionens mål för utvecklingspolitiken, som baserar sig på kriterierna för det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) och som återfinns i agendan för förändring, dvs. att förbättra kvaliteten, effektiviteten, hållbarheten och genomförandehastigheten för unionens interventioner. Parlamentet anser att dessa instrument måste fokusera på unionens prioriteringar där det ekonomiska och icke-ekonomiska mervärdet och effekterna är som störst, och de måste utnyttjas strategiskt inom sektorer där unionens finansiella stöd är avgörande för investeringens vitalitet och där en kombination av finansieringskällor kan vara mest användbar. Parlamentet beklagar därför att den särskilda rapporten huvudsakligen fokuserar på de finansiella aspekterna av att kombinera bidrag från regionala investeringsinstrument med andra finansieringsformer, medan ändamålsenligheten och effektiviteten i detta inte utvärderas tillräckligt.

250.  Europaparlamentet begär, som en central ständig princip, att man ska undvika risken att finansiella incitament tillmäts större vikt än utvecklingsprinciperna (finansiella mål får väga tyngre än utvecklingsaspekter) och att principerna för hållbar utveckling ska respekteras, t.ex. sociala och miljömässiga standarder samt tillgång till grundläggande offentliga nyttigheter.

251.  Europaparlamentet noterar resultatet av den genomgång av EU:s plattform för kombinerad finansiering i det externa samarbetet, med det ursprungliga syftet att förbättra de nuvarande kombinationsmekanismernas och instrumentens ändamålsenlighet, effektivitet och kvalitet, med tanke på att en harmonisering av nyckelprinciperna, som bör gälla för alla regionala faciliteter och finansieringsinstrument, kommer att vara synnerligen viktig för den nya fleråriga budgetramen. Mot bakgrund av den revision som gjordes av den fleråriga budgetramen efter Europaparlamentsvalet uppmanar parlamentet kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att fortsätta en strukturerad/strategisk dialog om frågan, särskilt om hur transparensen och ansvarstagandet stadigt ska kunna garanteras och förbättras.

252.  Europaparlamentet anser att kommissionen under planeringsfasen bör koncentrera sig på att uppnå hållbara, långsiktiga, ekonomiska, sociala och miljöanknutna mål inom de områden där investeringarna ska göras.

253.  Europaparlamentet begär, som huvudprincip, att EU-medlen ska koncentreras till projekt som inte skulle kunna genomföras utan EU-pengar, t.ex. projekt med låg lönsamhet men som kan leda till förbättring inom det sociala området, miljön eller mänskliga rättigheter.

254.  Europaparlamentet begär, som huvudprincip, att man ska övervaka och följa upp resultaten och de medel- och långsiktiga effekterna av de genomförda projekten inom det sociala området, miljön eller mänskliga rättigheter. Parlamentet anser att resultatet av sådana uppföljningar direkt bör utnyttjas för att rapportera om hur de långfristiga målen uppnåtts och för att förbättra planeringsfasen/projekturvalet inför framtida finansiering.

255.  Europaparlamentet begär att kommissionens politiska roll förstärks, då den är politiskt ansvarig instans inom detta område.

256.  Europaparlamentet begär att det införs gemensamma standarder för styret av sådan finansiell verksamhet samt att bästa praxis och väl definierade kriterier för stödberättigande och urval fastställs för dessa finansiella redskap. Konsekventa förvaltningsbestämmelser, t.ex. strukturerad rapportering, tydliga övervakningsramar och tillsynsvillkor kommer att leda till minskade transaktionskostnader eller minska eventuella dubbleringar av kostnaderna.

257.  Europaparlamentet anser det vara absolut nödvändigt att utforma adekvata styrstrukturer för de olika instrumenten för att fostra mottagarländernas, stödmottagarnas eller intressenternas ansvarstagande för dessa instrument. Parlamentet påminner om att utvecklingen av kombinerat offentligt utvecklingsbistånd som slussas via finansieringsinstrument kräver ett välstrukturerat samarbete mellan kommissionen och Europeiska utrikestjänsten, Europeiska investeringsbanken (EIB), medlemsstaterna och parlamentet. Parlamentet efterlyser ett djupare engagemang från unionens delegationer i beslutsprocessen, särskilt under projektens identifieringsfas genom bidrag till förhandsutvärderingar eller konsekvensbedömningar i förhand, och mer allmänt för att garantera unionens betydelse i den politiska dialogen med partnerländer, och även genom att fungera som en förbindelselänk med det lokala civilsamhället.

258.  Europaparlamentet insisterar på att det är nödvändigt att uppnå den högsta nivån av transparens och redovisningsansvar genom tillgång till fullständig och korrekt budgetinformation och finansiella uppgifter för de projekt som finansieras av dessa investeringsinstrument för att beakta parlamentets kontrollbefogenhet och rätt att ge samtycke. Parlamentet efterlyser en regelbunden rapportering till parlamentet om dessa finansiella instrument och deras resultat, särskilt om utvärderingen av de finansiella och icke-finansiella hävstångseffekterna och additionaliteten, samtidigt som man påminner om att bestämmelserna i artikel 140 i budgetförordningen måste följas.

259.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer som ett första steg i rätt riktning avseende ändamålsenligheten i att kombinera bidrag från regionala investeringsinstrument med lån från finansinstitut för att stödja unionens externa politik, och välkomnar kommissionens svar att man också accepterar rekommendationerna.

Del XXIII – Revisionsrättens särskilda rapport nr 17/2014 ”Kan EU:s initiativ om kompetenscentrum på ett ändamålsenligt sätt bidra till att minska kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära risker som härrör från länder utanför EU?”

260.  Europaparlamentet välkomnar initiativet om kompetenscentrum på det kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära området (CBRN). Parlamentet anser att initiativets organisationsstruktur framhäver dess nätverkskaraktär.

261.  Europaparlamentet välkomnar den generellt positiva inriktningen i den särskilda rapporten nr 17/2014 och revisionsrättens rekommendationer, som alla accepterades av kommissionen.

262.  Europaparlamentet noterar att initiativet utgör en innovativ strategi som främjar nätverksarbete, regionala och internationella partnerskap samt konsolidering, samordning och optimering av befintlig kapacitet i fråga om expertis, utbildning och tekniskt stöd eller utrustning.

263.  Europaparlamentet påpekar att den här typen av strukturer nödvändigtvis är komplexa och därför svåra att inrätta och driva på ett effektivt sätt.

264.  Europaparlamentet påminner om att detta initiativ förfogade över 100 miljoner EUR för perioden 2010–2013.

265.  Europaparlamentet anser att initiativets främsta värde är dess efterfrågestyrda tillvägagångssätt, som bygger på partnerländernas erfarenheter. Parlamentet anser att EU-delegationerna regelbundet bör informeras och åta sig att spela en mer aktiv roll i samråd med de respektive partnerländernas myndigheter.

266.  Europaparlamentet vill samtidigt påpeka att respekten för partnerländernas egenansvar för projekten inte bör hindra kommissionen från att lägga fram förslag som skulle omfattas av gemensamma insatser (t.ex. i kampen mot utbrottet av Ebolaepidemin).

267.  Europaparlamentet är övertygat om att projekt bör väljas ut på så sätt att det begränsade belopp som är tillgängligt koncentreras till de områden som är mest relevanta för unionens säkerhet. Parlamentet anser att EU-institutionerna i projekturvalet med fördel skulle kunna påta sig en förmedlingsfunktion.

268.  Europaparlamentet noterar att det regionala sekretariatets tekniska expertis bör förstärkas för att underlätta identifieringen av de frågor som ska behandlas genom initiativ och förbättra förberedandet och genomförandet av enskilda projekt.

269.  Europaparlamentet anser det positivt att partnerländerna sedan maj 2013 när som helst kan föreslå projekt, vilket ökar förmågan att reagera på uppkommande hot.

270.  Europaparlamentet noterar att fristen mellan framläggandet av ett förslag till projekt och godkännandet av projektet och dess genomförande ytterligare bör förkortas.

271.  Europaparlamentet betonar att det breda strategiska samarbetet är nödvändigt för att förbättra samstämmigheten och samordningen av olika finansieringsinstrument på säkerhetsområdet. Parlamentet betonar vidare att en förstärkt samordning mellan relevanta aktörer på CBRN-området skulle effektivisera befintliga initiativ.

272.  Europaparlamentet anser att initiativet skulle kunna förbättras genom att man gör en tydligare åtskillnad mellan CBRN-åtgärdernas interna och externa dimension(22).

Del XXIV – Revisionsrättens särskilda rapport nr 19/2014 ”EU:s föranslutningsstöd till Serbien”

273.  Europaparlamentet uppmanar de serbiska myndigheterna att förbättra kvaliteten på, och ytterligare rationalisera, sina nationella strategier och handlingsplaner samt på ett lämpligt sätt åtgärda de olika politiska och socioekonomiska problemen. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid behov erbjuda sig att i detta sammanhang tillhandahålla det tekniska stöd som behövs.

274.  Europaparlamentet betonar vikten av att utarbeta nationella strategier på politiskt känsliga områden. Parlamentet uppmanar berörda myndigheter att utarbeta strategier på följande huvudområden för styrning och uppge en realistisk tidsram för genomförandet: territoriell decentralisering och en strategi för att samordna genomförandet av reformen av förvaltningen av de offentliga finanserna.

275.  Europaparlamentet uppmanar bestämt kommissionen och unionens delegation i Serbien att se till att man inte får de problem som uppstod under den första delen av programplaneringsperioden 2007–2013, nämligen att underutvecklade eller problematiska projekt valdes ut. Parlamentet stöder kommissionens och de serbiska myndigheternas samarbete för att åtgärda de fastställda problemen, inbegripet bristande stöd från nationella myndigheter, bristande samordning mellan institutioner, bristfällig projektutformning, bristfälliga specifikationer, ohållbara finansieringslösningar och att man inte drog lärdom av misstag i tidigare projekt.

276.  Europaparlamentet välkomnar att styrningsrelaterade projekt i allmänhet uppnådde goda resultat, men anser att genomförandet av projekten och projektens kontrollsystem är bristfälliga eller ineffektiva, särskilt där revisionsrätten konstaterade väsentliga brister i fyra av de åtta granskade styrningsrelaterade projekt som avser instrument för stöd inför anslutningen.

277.  Europaparlamentet påpekar att när det gäller reformen av rättsväsendet har få framsteg rapporterats sedan 2007.

278.  Europaparlamentet insisterar på behovet av att stärka det skydd som uppgiftslämnare för närvarande har, vilket fastställs i den nationella strategin för korruptionsbekämpning för 2013–2018. Parlamentet insisterar på att de serbiska myndigheterna bör tidigarelägga utarbetandet av ny lagstiftning om uppgiftslämning och denna lagstiftning bör inge förtroende och uppmuntra potentiella uppgiftslämnare att ge sig till känna.

279.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer och begär att kommissionen ska fästa tillräcklig uppmärksamhet vid att fastställa målen, bedöma behoven och dra lärdom av tidigare projekt, samt undvika förseningar och icke-ändamålsenliga eller ineffektiva upphandlingsförfaranden. Parlamentet betonar vikten av hållbarhet eftersom resultaten visade på en rad problem i två tredjedelar av projekten, särskilt de styrningsrelaterade projekten.

Del XXV–- Revisionsrättens särskilda rapport nr 20/2014 ”Har Eruf-stödet till små och medelstora företag när det gäller e-handel varit ändamålsenligt?”

280.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens särskilda rapport nr 20/2014 och stöder dess rekommendationer.

281.  Europaparlamentet välkomnar också kommissionens konstruktiva reaktion på revisionsrättens rekommendationer.

282.  Europaparlamentet konstaterar att e-handelsteknik är avgörande när det gäller att förbättra de små och medelstora företagens utveckling och konkurrenskraft. Parlamentet framhåller att små och medelstora företag är viktiga för den ekonomiska utvecklingen och skapandet av arbetstillfällen i unionen.

283.  Europaparlamentet ser positivt på att revisionsrätten i sin särskilda rapport lägger vikt vid resultatmätningar och europeiskt mervärde.

284.  Europaparlamentet konstaterar att trots att tillgången till företagstjänster online hade ökat så var projekt som hade valts ut för investeringar svaga. Parlamentet noterar att brist på jämförande urval av ansökningar och avsaknad av heltäckande företagsinformation resulterade i att mer än en tredjedel av projekten gav lite eller ingen valuta för pengarna.

285.  Europaparlamentet påpekar att tio av de 30 medfinansierade projekt som granskades skulle ha genomförts även utan offentlig medfinansiering. Fem av dessa tio projekt hade dessutom startats innan bidragsbeslutet hade meddelats, och tre av projekten startades innan ansökan om medfinansiering lämnades in.

286.  Europaparlamentet anser att det bör vara obligatoriskt att lämna in en affärsplan som visar det europeiska medvärdet för att dödviktseffekter ska kunna undvikas.

287.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör införa sådana urvalskriterier och urvalsförfaranden som säkerställer att de valda projekten ger högsta möjliga mervärde i form av bidrag till utvecklingen av e-handel i små och medelstora företag och förverkligandet av målen för den digitala agendan.

288.  Europaparlamentet noterar att kommissionens bristande övervakning gjorde det omöjligt att bedöma i vilken utsträckning stödet från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) hade bidragit till förverkligandet av IKT-mål på nationell nivå och på unionsnivå samt till små och medelstora företags egna affärsplaner.

289.  Europaparlamentet anser att kommissionen bör försäkra sig om att den får enhetliga och tillförlitliga uppgifter från medlemsstaterna om användningen av Eruf-medlen. Parlamentet anser att denna information bör innehålla uppgifter om hur de operativa programmen fortskrider, inte bara i finansiellt avseende utan även i fråga om resultat.

290.  Europaparlamentet delar revisionsrättens åsikt att en minimiuppsättning av stabila indikatorer med tillhörande mål bör definieras i bidragsöverenskommelserna, mätas och sedan underkastas kontroll, både när projektet har genomförts och när det är i drift och i ett senare skede, så att man kan bedöma resultatet.

Del XXVI – Revisionsrättens särskilda rapport nr 21/2014 ”EU-finansierad flygplatsinfrastruktur: dålig valuta för pengarna”

291.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen redan har gjort ändringar för att åtgärda många av de problem som nämns i den särskilda rapporten, och stöder generellt det nya regelverk som beskrivs av kommissionen. Parlamentet föreslår mot bakgrund av detta att kommissionen rapporterar tillbaka till parlamentets budgetkontrollutskott inom ett år från antagandet av denna resolution om de framsteg som gjorts till följd av dessa rekommendationer.

292.  Europaparlamentet stöder revisionsrättens rekommendationer att medlemsstaterna ska ha enhetliga planer för flygplatsutveckling och rekommenderar att dessa planer godkänns av kommissionen innan man beviljar medel till särskilda projekt. Parlamentet rekommenderar dessutom att dessa regionala, nationella eller överstatliga planer inte bara beaktar flygtransporter utan också andra offentliga transporter med resetider som liknar flygtransporternas resetider, inbegripet tåg och bussar, för att förhindra att marknaden mättas och för att öka tjänsternas bärkraft.

293.  Europaparlamentet rekommenderar att endast ekonomiskt bärkraftiga flygplatser beviljas medel.

294.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen undersöker alla nya projekt mot bakgrund av en analys av influensområdet för att garantera lönsamhet, och i varje enskilt fall tar hänsyn till de regionala flygplatsernas betydelse för tillgänglighet och rörlighet i unionen.

295.  Europaparlamentet anser att kommissionen i första hand noggrant bör övervaka de medlemsstater som enligt betänkandet tidigare har haft särskilt problematiska projekt.

o
o   o

296.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att vidarebefordra detta beslut till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol och revisionsrätten och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT L 66, 8.3.2013.
(2) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(3) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(4) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(5) Antagna texter från dettasammanträde, P8_TA(2015)0118.
(6)EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(7) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(8) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 av den 15 juli 2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (BNI-förordningen) (EUT L 181, 19.7.2003, s. 1).
(9) Rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel (EGT L 130, 31.5.2000, s. 1).
(10) Europaparlamentets resolution av den 3 april 2014 med de iakttagelser som utgör en del av besluten om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2012, avsnitt III – kommissionen och genomförandeorgan (EUT L 266, 5.9.2014, s. 32.)
(11) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 525/2013 av den 21 maj 2013 om en mekanism för att övervaka och rapportera utsläpp av växthusgaser och för att rapportera annan information på nationell nivå och unionsnivå som är relevant för klimatförändringen och om upphävande av beslut nr 280/2004/EG (EUT L 165, 18.6.2013, s. 13).
(12) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1301/2013 av den 17 december 2013 om Europeiska regionala utvecklingsfonden och om särskilda bestämmelser för målet Investering för tillväxt och sysselsättning samt om upphävande av förordning (EG) nr 1080/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 289).
(13) Kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2342/2002 av den 23 december 2002 om genomförandebestämmelser för rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget (EGT L 357, 31.12.2002, s. 1).
(14) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget (EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).
(15) Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
(16) Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor och om ändring och ett senare upphävande av direktiv 2001/77/EG och 2003/30/EG (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).
(17) Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 31.1.2009, s. 16).
(18) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 671).
(19) Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi) (EUT L 164, 25.6.2008, s. 19).
(20) Leon Braat, Patrick ten Brink (eds. et al.), The Cost of Policy Inaction: The case of not meeting the 2010 biodiversity target, Wageningen/Bryssel, 2008, s. 28.
(21) Utvärdering av EU:s samarbete med Republiken Haiti (2008–2012), Particip GmbH, utförd på begäran av kommissionen i augusti 2014.
(22) Se även Europaparlamentets betänkande av den 14 december 2010 om ökad kemisk, biologisk, radiologisk och nukleär säkerhet i Europeiska unionen – en CBRN-handlingsplan för EU (EUT C 169 E, 15.6.2012, s. 8).


Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden (EUF)
PDF 227kWORD 112k
Beslut
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2013 (2014/2077(DEC))
P8_TA(2015)0120A8-0102/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av årsredovisningarna och inkomst- och utgiftsredovisningarna för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2013 (COM(2014)0487 – C8-0146/2014),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport av den 14 april 2014 om den ekonomiska förvaltningen av åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2013,

–  med beaktande av de ekonomiska uppgifterna om Europeiska utvecklingsfonden (COM(2014)0350),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2013, tillsammans med kommissionens svar(1),

–  med beaktande av förklaringen(2) om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendationer av den 17 februari 2015 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondens verksamhet under budgetåret 2013 (05135/2015 – C8-0050/2015, 05136/2015 – C8-0051/2015, 05138/2015 – C8-0052/2015),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2012 (COM(2014)0607), och de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2014)0285 och SWD(2014)0286),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(3), och ändrat i Ouagadougou, Burkina Faso, den 22 juni 2010(4),

–  med beaktande av rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT‑beslutet)(5),

–  med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för andra finansprotokollet till fjärde AVS–EG-konventionen(6),

–  med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000, och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG‑fördraget är tillämplig(7),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 17 juli 2006 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(8),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete om utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS–EG-konventionen(9),

–  med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(10),

–  med beaktande av artikel 142 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 om budgetförordningen för den tionde Europeiska utvecklingsfonden(11),

–  med beaktande av artikel 93, artikel 94 tredje strecksatsen och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0102/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om avslutande av räkenskaperna för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2013 (2014/2077(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av årsredovisningarna och inkomst- och utgiftsredovisningarna för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2013 (COM(2014)0487 – C8-0146/2014),

–  med beaktande av kommissionens årsrapport av den 14 april 2014 om den ekonomiska förvaltningen av åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2013,

–  med beaktande av de ekonomiska uppgifterna om den europeiska utvecklingsfonden (COM(2014)0350),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2013, tillsammans med kommissionens svar(12),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet(13) och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet, som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendationer av den 17 februari 2015 om beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för genomförandet av Europeiska utvecklingsfondernas verksamhet under budgetåret 2013 (05135/2015 – C8-0050/2015, 05136/2015 – C8-0051/2015, 05138/2015 – C8-0052/2015),

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av ansvarsfrihetsförfarandet för budgetåret 2012 (COM(2014)0607), och de arbetsdokument från kommissionens tjänsteavdelningar som åtföljer denna rapport (SWD(2014)0285 och SWD(2014)0286),

–  med beaktande av partnerskapsavtalet mellan medlemmarna i gruppen av stater i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS), å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou den 23 juni 2000(14), och ändrat i Ouagadougou, Burkina Faso, den 22 juni 2010(15),

–  med beaktande av rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (ULT‑beslutet)(16),

–  med beaktande av artikel 33 i den interna överenskommelsen av den 20 december 1995 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapsstödet inom ramen för det andra finansprotokollet till fjärde AVS–EG-konventionen(17),

–  med beaktande av artikel 32 i det interna avtalet av den 18 september 2000 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering och förvaltning av gemenskapens bistånd inom ramen för finansprotokollet till partnerskapsavtalet mellan staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet, å ena sidan, och Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å andra sidan, undertecknat i Cotonou (Benin) den 23 juni 2000 och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(18),

–  med beaktande av artikel 11 i det interna avtalet av den 17 juli 2006 mellan företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, om finansiering av gemenskapens bistånd inom den fleråriga finansieringsramen för perioden 2008–2013 i enlighet med AVS–EG-partnerskapsavtalet och om tilldelning av ekonomiskt stöd till de utomeuropeiska länder och territorier på vilka den fjärde delen av EG-fördraget är tillämplig(19),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 74 i budgetförordningen av den 16 juni 1998 tillämplig på samarbete för utvecklingsfinansiering enligt fjärde AVS–EG-konventionen(20),

–  med beaktande av artikel 119 i budgetförordningen av den 27 mars 2003 för den nionde Europeiska utvecklingsfonden(21),

–  med beaktande av artikel 142 i rådets förordning (EG) nr 215/2008 av den 18 februari 2008 med budgetförordning för tionde Europeiska utvecklingsfonden(22),

–  med beaktande av artikel 93, artikel 94 tredje strecksatsen och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0102/2015).

1.  Europaparlamentet konstaterar att den slutgiltiga årsredovisningen för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden framgår av tabell 2 i revisionsrättens årsrapport.

2.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2013.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att vidarebefordra detta beslut till rådet, kommissionen, domstolen, revisionsrätten och Europeiska investeringsbanken samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2013 (2014/2077(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för budgetåret 2013,

–  med beaktande av artikel 93, artikel 94 tredje strecksatsen och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utveckling (A8-0102/2015), och av följande skäl:

A.  Cotonouavtalet utgör ramen för unionens förbindelser med staterna i Afrika, Västindien och Stillahavsområdet (AVS) och de utomeuropeiska länderna och territorierna (ULT). Huvudsyftet med avtalet är att minska och så småningom utrota fattigdomen i enlighet med målen om hållbar utveckling och gradvis integrering av AVS- och ULT-länderna i världsekonomin.

B.  De specifika målen för utvecklingspolitiken måste garanteras av Europeiska utrikestjänsten. Europaparlamentet betonar att andra överväganden, till exempel handelspolitiska och utrikes- och säkerhetspolitiska, inte får stå i strid med unionens utvecklingsprioriteringar.

C.  Europeiska utvecklingsfonderna (EUF) finansieras av medlemsstaterna och är unionens viktigaste finansieringsinstrument för utvecklingssamarbetet med AVS-länderna, och kommissionen är ansvarig för dem inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet.

D.  Förfinansieringsinstrument finansierade av kommissionen uppgick för budgetåret 2013 till 424 miljoner EUR, och rörelseintäkterna uppgick till 124 miljoner EUR.

E.  EUF har fastställt sin strategi och sina prioriterade områden baserat på politiska preferenser och ekonomiska och finansiella kriterier som är förbundna med allmänna effektivitetskriterier, och arbetar med lämpliga finansiella instrument för att uppfylla dessa prioriteringar, som fastställts utifrån ett hållbart och långsiktigt perspektiv.

F.  Det finns en inneboende hög riskexponering i förbindelse med utvecklingsländerna på grund av de geopolitiska, institutionella och administrativa förhållanden som ofta är förbundna med instabila och bräckliga situationer.

G.  Omfattningen och arten av unionens engagemang måste differentieras och villkoras utifrån mätbara framsteg på områden som till exempel demokratisering, mänskliga rättigheter, goda styrelseformer, hållbar socioekonomisk utveckling, rättsstatsprincipen, öppenhet och kampen mot korruption.

H.  Användningen av innovativa finansieringsinstrument, såsom kombinerade mekanismer, är ett sätt att utvidga tillämpningsområdet för befintliga instrument såsom bidrag och lån, men medför även utmaningar när det gäller tillsyn och förvaltning.

I.  Det är viktigt att göra unionen synlig och främja unionens värderingar i samband med alla unionsinsatser.

J.  ”Budgetiseringen” av EUF, det vill säga införlivandet och integreringen av fonden i unionens budgetstruktur, kvarstår som en prioritet för parlamentet. Införandet av EUF i den allmänna budgeten skulle leda till större ekonomisk säkerhet för mottagarländerna men också till förbättrad politisk samstämdhet och demokratisk kontroll.

K.  Budgetstöd medför en avsevärd förvaltningsrisk, framför allt när det gäller öppenhet, ansvarsskyldighet och en sund ekonomisk förvaltning. Budgetstöd kräver noggrann övervakning och politisk dialog mellan unionen och partnerlandet om mål, framsteg mot överenskomna resultat och resultatindikatorer samt en systemriskanalys och riskreduceringsstrategi som bör förstärkas ytterligare.

Revisionsförklaring

Räkenskapernas tillförlitlighet

1.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens åsikt att årsredovisningen för åttonde, nionde och tionde Europeiska utvecklingsfonden för 2013 i alla väsentliga avseenden ger en rättvisande bild av EUF:s finansiella ställning per den 31 december 2013, och att resultatet av fondens verksamhet, kassaflöden och förändringar i nettotillgångar vid årsskiftet är förenligt med bestämmelserna i EUF:s budgetförordning och med internationellt accepterade redovisningsstandarder för den offentliga sektorn.

2.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse den förbättring som skett sedan 2012 när det gäller antalet återkrav och värdet på dessa. Under 2013 utfärdades 24 återkrav till ett värde av totalt 4,7 miljoner EUR jämfört med 13 återkrav till ett värde av 1,3 miljoner EUR 2012.

3.  Europaparlamentet är emellertid djupt oroat över att delegerade utanordnare vid vidaredelegering fortfarande inte systematiskt följer regeln att kommissionen vid utbetalning av förhandsfinansiering på över 750 000 EUR måste kräva ränta på årsbasis och att det belopp för ränteinkomster som anges i redovisningen delvis baseras på uppskattningar.

4.  Europaparlamentet beklagar dessutom att den inkomstränta som avser förfinansiering på mellan 250 000 EUR och 750 000 EUR inte redovisades som inkomst i årsredovisningen för detta budgetår heller, eftersom utvecklingen av det gemensamma informationssystemet för yttre förbindelser (Cris) inte var klart.

Lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

5.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten anser att de inkomster och åtaganden som ligger till grund för räkenskaperna för budgetåret 2013 i alla väsentliga avseenden är lagliga och korrekta.

6.  Europaparlamentet är emellertid oroat över revisionsrättens bedömning av lagligheten och korrektheten när det gäller de utbetalningar som ligger till grund för räkenskaperna, enligt vilka övervaknings- och kontrollsystemen vid EuropeAids huvudkontor och unionens delegationer enbart är delvis ändamålsenliga när det gäller att garantera betalningarnas laglighet och korrekthet.

7.  Europaparlamentet beklagar att den mest sannolika felprocenten för utgiftstransaktioner inom åttonde, nionde och tionde EUF enligt revisionsrättens uppskattningar är 3,4 %, dvs. en liten ökning jämfört med 2012 (3 %) men fortfarande lägre än det högsta värdet 2011 (5,1 %).

8.  Europaparlamentet noterar att revisionsrättens årsrapport om den verksamhet som finansieras genom EUF för budgetåret 2013 visar att felprocenten har ökat jämfört med föregående år, och att denna felprocent fortfarande är för hög. Parlamentet uppmanar kommissionen med kraft att arbeta för att nå den överenskomna gränsen på en felprocent som uppgår till 2 %.

9.  Europaparlamentet noterar och beklagar att de betalningar som ligger till grund för redovisningen beror på brister i tillsynssystemet och att betalningarna innehöll väsentliga fel. Parlamentet noterar att 27 % av betalningarna innehöll fel, det vill säga 45 av de 165 transaktioner som kontrollerades.

10.  Europaparlamentet noterar resultatet av urvalet av projekt där 42 av 130 betalningar (32 %) innehöll fel, och särskilt det faktum att 30 av dessa 42 betalningar bedömdes som kvantifierbara fel, och där 17 slutliga transaktioner godkändes först efter att alla förhandskontroller hade genomförts.

11.  Europaparlamentet beklagar att det, trots den plan för korrigerande åtgärder som infördes i maj 2013, i stor utsträckning rör sig om samma typ av fel som tidigare år, det vill säga styrkande handlingar saknades, stödmottagarna följde inte upphandlingsbestämmelserna och utgifterna var inte stödberättigade. Parlamentet noterar att dessa fel också konstaterades i transaktioner som gällde i) programkostnadsförslag, ii) stöd och iii) bidragsöverenskommelser mellan kommissionen och internationella organisationer.

12.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att intensifiera sina ansträngningar på dessa särskilda samarbetsområden genom att finslipa den fastställda befintliga planen med korrigerande åtgärder, särskilt i de fall där mätbara fel tyder på brister i kontrollerna av internationella organisationers efterlevnad av avtalsbestämmelserna som en del i det allmänna arbetet med att förbättra riskhanteringsmetoder och övergripande kontroll- och förvaltningssystem.

Risker i anslutning till kontrollmekanismernas korrekthet och effektivitet

13.  Europaparlamentet konstaterar att EUF-insatserna genomförs på många olika sätt och genom en mängd olika metoder (centraliserad direkt förvaltning och indirekt förvaltning) med komplexa regler och förfaranden, såsom upphandling och tilldelning av kontrakt, och med en bred geografisk täckning, vilket innebär att det finns en hög inneboende risk som gör det svårt att optimera kontrollsystemet och göra EUF:s finansiering mer öppen för insyn.

14.  Europaparlamentet är djupt oroat över att förhandskontroller som genomförs innan projektutbetalningarna görs enligt revisionsrätten fortfarande visar på allvarliga brister.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet kontrollera kvaliteten på och korrektheten i de förhandskontroller som samtliga aktörer utför (kommissionens personal och externa revisorer) innan projektutbetalningar görs, särskilt med tanke på de höga politiska och operativa risker som finns.

16.  Europaparlamentet noterar att för såväl budgetstöd (med 718 miljoner EUR i betalningar från EUF 2013) som unionens bidrag till projekt med flera givare som genomförs av internationella organisationer, t.ex. Förenta nationerna (FN) (betalningarna från EUF uppgick till 458 miljoner EUR 2013) innebär typen av instrument och betalningsvillkoren att risken för fel i transaktionerna minskar.

17.  Parlamentet är oroat över det återkommande problemet att fel kontinuerligt har påträffats trots externa revisioner och utgiftskontroller.

18.  Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionens generaldirektorat för utveckling och samarbete (GD DEVCO) att följa revisionsrättens rekommendation 2011 om att snarast förbättra kapaciteten hos dess internrevisionstjänst så att den kan utföra sina uppgifter på ett mer ändamålsenligt sätt.

Strategi och prioriteringar

19.  Europaparlamentet understryker att all EUF-verksamhet strikt måste följa den allmänna strategin och de prioriterade områden som baseras på politiska preferenser, liksom kriterier för ekonomisk och finansiell effektivitet, vilket kan avläsas i förvaltningsresultatet, inbegripet riskhantering och kontrollerande verksamhet och den konkreta formen hos finansieringsinstrument för detta syfte.

20.  Mot bakgrund av att man allt mer fokuserar på vilka resultat unionsbiståndet ger framhåller Europaparlamentet att Afrika söder om Sahara är det område som ligger längst efter när det gäller att uppfylla millennieutvecklingsmålen, och den enda region i världen där fattigdomen enligt beräkningarna troligtvis inte kommer att vara halverad 2015. Parlamentet är bekymrat över att det offentliga utvecklingsbiståndet till sociala tjänster, särskilt till utbildningssektorn och sektorn för reproduktiv hälsa, har sjunkit de senaste åren, vilket hotar att vända den utveckling som har uppnåtts i fråga om humankapital.

21.  Europaparlamentet drar slutsatsen att insatserna måste intensifieras för att man snabbare ska kunna uppnå millennieutvecklingsmålen i Afrika senast till måldatumet 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att utgå ifrån utvecklingsagendan för tiden efter 2015, när den väl har antagits, för revisionsrättens effektivitetsrevision. Parlamentet välkomnar att EUF-fonderna, som är huvudinstrumenten för unionens stöd till utvecklingssamarbetet med AVS-länderna, stod för så mycket som 45 % av det totala värdet av nya kontrakt som GD DEVCO ingick 2013.

22.  Europaparlamentet konstaterar att man 2013 enades om inrättandet av den elfte EUF med ett sammanlagt värde av nästan 27 miljarder EUR (i 2011 års priser), vilket innebär att värdet ligger kvar på samma nivå som för den tionde EUF, i stället för att höjas med 13 % som kommissionen hade föreslagit, trots unionens stående åtagande att öka utvecklingsfinansieringen under kommande år.

Uppföljning och övervakning

23.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över de fortsatta bristerna i informationshanteringssystemet när det gäller resultat och uppföljning av externa revisioner, kostnadskontroller och tillsynsbesök trots att kommissionen har åtagit sig att förbättra kvaliteten på uppgifterna i Cris under de senaste åren.

24.  Europaparlamentet påminner om att tillförlitlighet och korrekthet i informationshanteringssystemet spelar en avgörande roll, och att ständig vaksamhet krävs. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta sina ansträngningar för att utveckla och inrätta nya funktioner inom granskningsmodulen i Cris-systemet, och framför allt uppföljningen av alla revisionsrapporter och alla typer av utvärderingar. Parlamentet anser att det behövs ett konsekvent resultatorienterat övervakningssystem för att tillhandahålla korrekt och tillförlitlig information om uppnådda resultat för att strategiska prioriteringar ska kunna anpassas.

25.  Med tanke på att genomförandet av de flesta EUF har överlåtits på unionens delegationer, uppmanar Europaparlamentet GD DEVCO:s huvudkontor att konsekvent stödja delegationerna i förvaltningen av deras portföljer i enlighet med respektive riskkomponenter genom Crissystemet. Parlamentet uppmanar på nytt till bättre användning av de riskbedömningsmöjligheter som erbjuds inom ramen för uppföljningen av unionsdelegationernas åtgärder.

26.  Europaparlamentet välkomnar införandet av studien över andelen återstående fel hos avslutade transaktioner som ett exempel på GD DEVCO:s fungerande styrmiljö.

27.  Europaparlamentet noterar att andelen fel enligt den andra studien 2013 av GD DEVCO beräknades till 3,35 % (vilket motsvarar cirka 228,55 miljoner EUR) jämfört med de 3,4 % som revisionsrätten beräknat. Parlamentet noterar med oro att man identifierat de huvudsakliga orsakerna som otillräcklig dokumentation från stödmottagarorganisationer, fel till följd av otillräckliga bevis för att bedöma transaktionernas korrekthet, bristande efterlevnad av förfaranden för offentlig upphandling och belopp som inte har återkrävts eller korrigerats.

28.  Europaparlamentet anser att åtgärderna i den handlingsplan som GD DEVCO har utarbetat för att avhjälpa brister skulle kunna prioriteras genom att man lägger fokus på de områden där problemen är som störst eller mest kritiska och där kostnadseffektivitet kan uppnås. Parlamentet uppmanar GD DEVCO att i den årliga verksamhetsrapporten ange vilka framsteg som gjorts eller vilka specifika svårigheter man stött på vid genomförandet av handlingsplanen.

29.  Europaparlamentet anser att det vore bra att tydligt fastställa vilka verksamheter i den verksamhetsbaserade budgeten som uppvisar flest brister och fel och den största sårbarheten. För att hålla kontrollkostnaderna på en rimlig nivå anser parlamentet att behandlingen och analyserna av dessa specifika områden kan ske enligt en flerårig rotationsmetod.

30.  När det gäller kostnadseffektiviteten för kontrollmekanismer konstaterar Europaparlamentet att det inte handlar om att lägga till ytterligare kontrollnivåer utan att förbättra kontrollåtgärdernas effektivitet och deras kompletterande funktion i enlighet med principerna om god förvaltning.

31.  Europaparlamentet välkomnar införandet av översikten över alla kostnader i den årliga verksamhetsrapporten, inklusive kostnaderna för administrativa utgifter och kostnaderna för kontroll- och övervakningssystem.

32.  Europaparlamentet välkomnar revideringen av förvaltningsrapporterna om externt bistånd, vilka nu omfattar en sammanfattning av korrigerande åtgärder för alla fel som identifieras och införandet av en försäkran från delegationscheferna om att de kommer att stärka sitt ansvarstagande i den globala kontrollkedjan och öka omfattningen av unionens delegationsredovisning.

Budgetstöd

33.  Europaparlamentet noterar med intresse och välkomnar införandet av kommissionens nya budgetstödsstrategi. Parlamentet konstaterar att 660 miljoner EUR anslogs till nya budgetstödsverksamheter i Afrika 2013, och att dessa medel delvis används för att genomföra initiativet avseende millennieutvecklingsmålen för att stödja de länder som låg efter inom viktiga sektorer som t.ex. hälsa, vatten, sanitet, tryggad livsmedelsförsörjning och nutrition.

34.  Med tanke på syftet med budgetstöd, med bidrag som överförs direkt till ett mottagarlands allmänna budget eller till en budget avsatt för en specifik allmän politik eller målsättning, framhåller Europaparlamentet att budgetstödet måste respektera och strikt koppla de allmänna stödvillkoren till faktiska framsteg i partnerländerna, framför allt inom förvaltning av offentliga finanser. Parlamentet skulle välkomna framtagandet av bindande centrala resultatindikatorer i ett försök att minska riskerna.

35.  Europaparlamentet uppmärksammar behovet att stödja kampen mot bedrägeri och korruption på alla förvaltningsnivåer som omfattas av unionens samarbetsstrategi. Parlamentet framhåller att risken för att resurser ska komma på avvägar fortfarande är hög och att det är de områden där offentliga medel förvaltas som öppnar för korruption och bedrägerier.

36.  Europaparlamentet upprepar att gedigna och kontrollerbara central resultatindikatorer måste tillämpas på alla fortsatta budgetstödprogram. Parlamentet betonar att man bör lägga fokus på differentieringsprincipen för att undvika en bredare tolkning av villkoren för utbetalning av budgetstöd, och begär ett starkt stöd till antikorruptionsmekanismer, eftersom korruption förefaller vara en av de faktorer som sänker effektiviteten i stödprogrammen mest och således gör det europeiska utvecklingssamarbetet mindre effektivt. Parlamentet betonar därför att man behöver stärka samarbetet avseende åtgärder för goda styrelseformer och antikorruptionsåtgärder.

37.  Europaparlamentet kritiserar att medel från unionen i slutändan kombineras med partnerlandets egna budgetresurser, vilket gör att unionsmedel inte kan spåras. Parlamentet begär detaljerade rapporter om hur medel används i syfte att öka öppenheten och säkerställa att medlen från unionen lättare kan spåras.

38.  Europaparlamentet uppmanar i detta sammanhang revisionsrätten att gradvis mer ingående redogöra för frågan om korruption och försöka kvantifiera och ange graden av korruption i sina särskilda rapporter och i revisionsrättens årliga verksamhetsrapport.

39.  Europaparlamentet begär, i fråga om sektorsinriktat budgetstöd, en systematisk användning och förstärkning av villkorlighetsmodellen för sektorsinriktat budgetstöd och att lämpliga riktmärken fastställs för unionens insatser. Parlamentet skulle gärna se att alla allmänna budgetstödprogram gradvis omvandlades till sektorsinriktade budgetstödprogram så att kontroll- och ansvarighetsnivån kunde höjas för att ytterligare skydda unionens ekonomiska intressen.

40.  Europaparlamentet framhåller att man behöver säkerställa en lämplig incitamentsbaserad politisk dialog, kontinuerlig övervakning av sektoriella reformer och program som mäter i vilken grad resultaten uppnåtts och hur hållbara de är via kommissionens finansförvaltningssystem för genomförandet av budgetstöd i partnerländer.

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ge omfattande stöd till utvecklingen av parlamentarisk kontroll och tillsynsorgan, kompetens och förmåga i stödmottagarländer, även genom att kontinuerligt ge tekniskt stöd. Parlamentet insisterar på att ett oberoende nationellt revisionsorgan måste vara ett villkor för att budgetstöd ska beviljas.

42.  Europaparlamentet stöder helhjärtat att kommissionens kan stoppa överföringar av medel till mottagarländer när förhandsvillkor, särskilt de makroekonomiska villkoren, inte är uppfyllda. Parlamentet uppmanar kommissionen att blockera överföringen av medel i länder med omfattande korruption som inte har infört riktade strategier för att bekämpa företeelsen.

Samarbete med internationella organisationer

43.  Europaparlamentet föreslår att man under parlamentets nya valperiod bör vidta ytterligare åtgärder för att få till stånd ett bättre informationsutbyte med Världsbanken och FN:s institutioner för att optimera samarbetet.

44.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd till utformning och utbyte av bästa praxis för att utarbeta likartade och hållbara kärnprinciper som säkerställer efterlevnaden av unionens budgetbestämmelser.

45.  Europaparlamentet stöder det utökade offentliggörandet av revisionsrapporterna från FN-institutionerna, vilket leder till större kontroll över unionens finansiering.

46.  Europaparlamentet anser att man bör fortsätta den kontinuerliga tillnärmningen av respektive styrsystem och interna och externa revisioner för att jämföra deras uppgifter, metoder och resultat.

47.  Europaparlamentet begär att unionsmedel tydligt ska synliggöras i initiativ med flera givare, särskilt när unionsmedel betalas ut i en riskfylld miljö.

48.  Europaparlamentet välkomnar FN:s barnfonds (Unicef) och Världsbankens fördjupade förbindelser med Olaf (Europeiska byrån för bedrägeribekämpning) genom antagandet av Olafs riktlinjer om utbyte av information och strategier.

49.  Europaparlamentet betonar på nytt sin oro över att anförtrodda enheter, när det gäller genomförandet av elfte Europeiska utvecklingsfonden, genom ett tjänsteavtal kan vidaredelegera uppgifter i samband med budgetgenomförande till andra organisationer som lyder under privaträtten, vilket skapar en kedja av förtroenderelationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillämpa strikta villkor när det gäller underleverantörer och erinrar om att dessa anförtrodda enheter ska garantera en hög skyddsnivå för unionens finansiella intressen i samband med denna genomförandemetod.

50.  Europaparlamentet kräver snabbt ytterligare klargöranden om användningen av sammanslagningar av medel (inbegripet förvaltningsfonder) och de risker som detta medför när det gäller transaktionernas korrekthet, särskilt när kommissionens finansiella bidrag till projekt med flera givare slås samman med medel från andra givare, utan att öronmärkas för en specifik identifierbar post med stödberättigade kostnader.

51.  Europaparlamentet kräver att hållas underrättat om kommissionens preliminära undersökning av andra associerade internationella organisationers kontroll- och förvaltningssystem. Parlamentet begär dessutom information om hur jämförbara och konsekventa deras befintliga system är.

52.  Europaparlamentet kräver att hållas underrättat om förebyggande, avhjälpande och andra åtgärder som kan vidtas i händelse av skilda uppfattningar avseende den nivå av tillförlitlighet som bör uppnås och den risk som gäller för hela utgiften.

Europeiska investeringsbankens investeringsinstrument

53.  Europaparlamentet bekräftar och är fast övertygat om att det investeringsinstrument som Europeiska investeringsbanken (EIB) förvaltar för unionens räkning också bör underkastas parlamentets ansvarsfrihetsförfarande, eftersom investeringsinstrumentet finansieras med pengar från unionens skattebetalare.

54.  Europaparlamentet konstaterar att det trepartsavtal som avses i artikel 287.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om samarbetet mellan EIB, kommissionen och revisionsrätten med avseende på revisionsrättens kontrollmetoder när det gäller EIB:s förvaltning av unionens och medlemsstaternas medel ska förnyas 2015. Parlamentet uppmanar EIB att uppdatera Europeiska revisionsrättens mandat i detta hänseende genom att inbegripa alla EIB:s nya finansieringsinstrument som avser offentliga medel från unionen eller EUF.

55.  Europaparlamentet välkomnar att en revision av EUF:s investeringsstöd finns med i revisionsrättens arbetsplan, efter parlamentets begäran i 2012 års beslut om ansvarsfrihet, och inväntar resultatet av denna särskilda rapport under 2015.

56.  Europaparlamentet konstaterar att EIB stöder projekt i mycket riskfyllda miljöer, framför allt med politiska risker, som är kopplade till mottagarländernas instabilitet.

57.  Europaparlamentet välkomnar EIB:s resultatorienterade strategi, bland annat införandet av ett ramverk för resultatmätning som gör att projektets sundhet, finansiella och ekonomiska hållbarhet och EIB:s eget mervärde kan bedömas. Parlamentet efterlyser en permanent dialog om bedömningsindikatorer och konvergens när det gäller uppnådda resultat med associerade partner.

58.  Europaparlamentet framhåller hur viktig EIB:s nolltoleransstrategi för bedrägerier och korruption är, och fäster uppmärksamheten på att verksamheter som har visat sig ha kopplingar till bedrägerier och korruption inte får finansieras. Parlamentet anser att EIB:s nuvarande strategi för ej samarbetsvilliga jurisdiktioner är otillräcklig, även med den senaste ändringen, och uppmanar EIB att snarast införa en ny ”ansvarsfull skattepolitik” där EIB genomför en kriminalteknisk granskning av de stödmottagande ägarna av verksamheter som finansieras, och att multinationella företag, i de fall då dessa tar emot medel, åläggs att i förväg tillhandahålla en sammanställning av sina intäkter och vinster och hur mycket skatt de betalar, uppdelat per land där de är verksamma.

59.  Europaparlamentet betonar att EIB-finansierade projekt måste ha en bred samhällspåverkan och att de bör stödja lokala företag snarare än bidra till spekulativa transaktioner. Parlamentet begär en detaljerad årlig utvärdering av EIB-finansierade projekts samhällspåverkan.

60.  Europaparlamentet begär att unionsmedel endast ska beviljas finansiella mellanhänder som inte är verksamma i finanscentrum off-shore, som är ordentligt lokalt förankrade och som är utrustade för att genomföra en utvecklingsinriktad strategi som gynnar särdragen hos små och medelstora företag i varje land. Parlamentet begär att EIB inte ska samarbeta med finansiella mellanhänder som uppvisar ett negativt mönster när det gäller transparens, bedrägeri, korruption och miljö- och samhällspåverkan. Parlamentet betonar att en strikt uppsättning villkor för urval av finansiella mellanhänder ska upprättas av EIB tillsammans med kommissionen och göras allmänt tillgänglig.

61.  Europaparlamentet uppmuntrar EIB att finansiera produktiva investeringar och att kombinera utlåning med tekniskt stöd när så krävs för att göra projekten mer effektiva och säkerställa ett verkligt mervärde för unionen i form av additionalitet och att uppnå ett bättre utvecklingsresultat.

62.  Europaparlamentet erinrar om att överensstämmelse med unionens målsättningar är avgörande och att vederbörlig omsorg bör ägnas AVS-ländernas absorptionsförmåga.

63.  Europaparlamentet efterlyser en noggrann granskning av potentiella lokala aktörer och mellanhänder, vid identifiering och urval av aktörer och mellanhänder.

Kombinerad finansiering

64.  Europaparlamentet inser att det ökande intresset för kombinerade mekanismer huvudsakligen beror på kombinationen av viktiga utvecklingsutmaningar och kraftigt begränsade offentliga resurser, vilket har lett till utveckling av nya finansiella resurser som kombinerar stöd genom unionsbidrag och andra resurser än bidrag. Parlamentet uppmuntrar revisionsrätten att regelbundet tillhandahålla en heltäckande utvärdering av de verksamheter som finansieras av en kombination av finansieringsinstrument.

65.  Europaparlamentet inser att man genom att kombinera bidrag med ytterligare offentliga och privata resurser (t.ex. lån och eget kapital) kan ge bidragen en väsentlig hävstångseffekt och göra så att unionens politik utvecklas på ett bättre sätt och får större genomslag, så att man kan attrahera ytterligare finansiering.

66.  Europaparlamentet betonar att alla nya finansieringsinstrument och kombinationer måste vara förenliga med målen för unionens utvecklingspolitik, som baseras på kriterierna för det offentliga utvecklingsstödet och som återfinns i agendan för förändring. Parlamentet anser att dessa instrument måste inriktas på de av unionens prioriteringar som ger störst mervärde och strategisk inverkan.

67.  Europaparlamentet noterar resultatet av genomgången av unionens plattform för kombinerad finansiering i det externa samarbetet, med det ursprungliga syftet att förbättra de nuvarande kombinationsmekanismernas och instrumentens ändamålsenlighet, effektivitet och kvalitet.

68.  Europaparlamentet begär att gemensamma standarder för genomförande av sådana finansiella verksamheter ska införas, samt att bästa praxis och urvals- och utvärderingskriterier ska fastställas. Parlamentet anser att konsekventa förvaltningsbestämmelser, t.ex. strukturerad rapportering, tydliga övervakningsramar och tillsynsvillkor, kommer att leda till minskade transaktionskostnader och minska risken för att bidrag betalas ut mer än en gång till följd av större öppenhet och ansvarsskyldighet.

69.  Europaparlamentet efterlyser en regelbunden redovisning till parlamentet om användningen av dessa finansieringsinstrument och deras resultat, så att parlamentet kan granska och godkänna dem, bland annat när det gäller bedömning av den finansiella och icke-finansiella hävstångseffekten och additionaliteten.

Unionens stöd till Demokratiska republiken Kongo

70.  Europaparlamentet upprepar sin hållning i fråga om den oroande situationen i Republiken Kongo, särskilt i fråga om reformen av rättssystemet och situationen för rättsstatsprincipen, offentliga finanser och frågan om decentralisering.

71.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens utvärdering av unionens utvecklingsbistånd som finansieras med medel från EUF. Parlamentet håller med om att avsaknaden av politisk vilja och bristen på kapacitet att utnyttja anslagna medel gör att endast mycket små framsteg görs när det gäller att förbättra styrformerna i Kongo.

72.  Kongo är allmänt erkänt som en av de bräckligaste staterna i världen. Europaparlamentet begär med eftertryck att bindande centrala resultatindikatorer och riktvärden ska tas fram, så att man på ett tillförlitligt sätt kan utvärdera förbättringar. Parlamentet rekommenderar också med eftertryck att indikatorerna och riktvärdena utarbetas på ett realistiskt sätt.

73.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att tillhandahålla den senaste prioriteringslistan för unionens utvecklingsstöd i Kongo som uppföljning av förra årets ansvarsfrihetsbetänkande, som innehöll en rekommendation om att begränsa antalet prioriteringar för att få till stånd en bättre och mer fokuserad strategi för utvecklingsstöd.

Unionens stöd till Haiti

74.  Europaparlamentet upprepar att det överlag är tillfreds med det arbete och de ansträngningar som kommissionen har gjort som svar på jordbävningen i Haiti 2010, i en ytterst kritisk situation för unionsdelegationen och dess personal. Parlamentet välkomnar kommissionens möjlighet att hålla inne betalningar och utbetalningar på grund av otillräckliga framsteg med avseende på den haitiska regeringens finansiella förvaltning och bristerna i de nationella förfarandena för offentlig upphandling.

75.  Europaparlamentet noterar de brister som revisionsrätten har identifierat avseende samordning, och betonar i detta avseende vikten av att ett nära samarbete upprätthålls mellan givare och inom kommissionens avdelningar. Parlamentet efterfrågar en kontinuerlig samordning av humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd, med en starkare koppling mellan katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd genom en permanent plattform för att knyta samman katastrof-, återanpassnings- och utvecklingsbistånd. Parlamentet anser att integrerade tillvägagångssätt med tydligt angivna samordningsmål och en sammanhängande landstrategi mellan Echo och EuropeAid, tillsammans med utbyte av bästa praxis, måste inrättas där så är möjligt. Parlamentet uppmanar kommissionen att inleda en dialog med parlamentet. Parlamentet anser också att deltagande av det lokala civila samhället kan stärka användningen av den lokala kunskapsbasen.

76.  Europaparlamentet påminner om rekommendationerna efter besöket i Haiti av parlamentets budgetkontrollutskott i februari 2012, och insisterar konsekvent på den viktiga frågan om spårbarhet och ansvarsskyldighet när det gäller unionens utvecklingsfonder, särskilt genom att budgetstödet kopplas till ett riktat resultat. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att betona villkorlighetsmodellen för sektorsinriktat budgetstöd.

77.  Europaparlamentet påminner om att åtgärderna för statsbyggande ska utgöra kärnan i unionens utvecklingsstrategi och grunden för alla krishandlingsplaner. Parlamentet anser att en välavvägd kombination av politiska åtgärder bör fastställas i linje med unionens insatser.

78.  Europaparlamentet anser att dessa krissituationer och instabila lägen kräver att man utformar nya angreppssätt, särskilt när det gäller verksamhet såsom att i) fastställa risker på olika operativa nivåer, ii) göra prognoser för sannolika konsekvenser och iii) utforma instrument för att reducera och förbereda för risker och potentiella katastrofer som möjliggör en tillräcklig flexibilitet och förmåga att mobilisera experter inom olika kompetensområden.

79.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och utrikestjänsten att arbeta mer systematiskt och i samarbete under de fyra faserna i krishanteringscykeln. Parlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att informera parlamentet om utvecklingen, särskilt när det gäller riskhantering och förberedelser för att genomföra och uppnå programmål efter en katastrof.

80.  Europaparlamentet påminner om att man vid alla sådana kriser måste se till att den nationella styrningsramen för hantering av katastrofriskreducering är sund och att verksamheten är effektiv, vilket är en förutsättning för att unionens insatser ska bli framgångsrika.

EUF:s framtid

81.  Europaparlamentet rekommenderar att strategier och prioriteringar för framtida EUF-verksamhet ska fastställas exakt och att ett system med finansieringsinstrument kan byggas upp på denna grund, med respekt för principerna för effektivitet och insyn.

82.  Europaparlamentet beklagar att EUF inte har införlivats i den allmänna budgeten i de finansiella reglerna för unionens allmänna budget (förordning (EG, Euratom) nr 966/2012).

83.  Europaparlamentet påminner om att det tillsammans med rådet och kommissionen har enats om att de finansiella reglerna ska revideras för att införa ändringar till följd av resultatet av förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020, däribland frågan om ett eventuellt införlivande av EUF i unionens budget. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet och medlemsstaterna att komma överens om ett fullständigt införlivande av EUF i unionens budget.

84.  Europaparlamentet anser att den nya valperioden öppnar för nya politiska möjligheter som kan uppmuntra unionsinstitutionerna att inom kort inleda en diskussion och utvärdering av scenariot efter 2020 för hur man skulle kunna ersätta det nuvarande Cotonouavtalet. Parlamentet upprepar sin åsikt om att EUF ska inkluderas i den allmänna budgeten så snart som möjligt.

85.  Europaparlamentet anser att införlivandet av EUF i den allmänna budgeten kommer att öka den demokratiska kontrollen genom att parlamentet involveras i arbetet med att fastställa strategiska prioriteringar för tilldelningen av medel, och det kommer också att effektivisera genomförande, med bättre samordningsmekanismer såväl vid kommissionens huvudkontor som på fältet. Parlamentet uppmanar åter kommissionen att i den kommande utvärderingen noggrant överväga de ekonomiska följderna för medlemsstaterna av ett införlivande av EUF i den allmänna budgeten, och en eventuell bindande bidragsnyckel för medlemsstaterna.

86.  Europaparlamentet anser att en effektivisering och tillnärmning av EUF:s regler sannolikt kommer att leda till att risken för fel och ineffektivitet minskar, samtidigt som nivån på insyn och rättssäkerhet kommer att höjas. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en gemensam budgetförordning för samtliga EUF. Parlamentet beklagar att kommissionen i samband med diskussionen om det kommande avtalet om elfte EUF inte har lagt fram något förslag om en gemensam budgetförordning för att förenkla förvaltningen av EUF.

Uppföljning av parlamentets resolutioner

87.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin nästa årsrapport inbegripa en granskning av uppföljningen av rekommendationerna i parlamentets årliga betänkande om beviljande av ansvarsfrihet.

(1) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(2) EUT C 401, 13.11.2014, s. 264.
(3) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(4) EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.
(5) EGT L 314, 30.11.2001, s. 1 och EGT L 324, 7.12.2001, s. 1.
(6) EGT L 156, 29.5.1998, s. 108.
(7) EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.
(8) EUT L 247, 9.9.2006, s. 32.
(9) EGT L 191, 7.7.1998, s. 53.
(10) EUT L 83, 1.4.2003, s. 1.
(11) EUT L 78, 19.3.2008, s. 1.
(12) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(13) EUT C 401, 13.11.2014, s. 264.
(14) EGT L 317, 15.12.2000, s. 3.
(15) EUT L 287, 4.11.2010, s. 3.
(16) EGT L 314, 30.11.2001, s. 1 och EGT L 324, 7.12.2001, s. 1.
(17) EGT L 156, 29.5.1998, s. 108.
(18) EGT L 317, 15.12.2000, s. 355.
(19) EUT L 247, 9.9.2006, s. 32.
(20) EGT L 191, 7.7.1998, s. 53.
(21) EUT L 83, 1.4.2003, s. 1.
(22) EUT L 78, 19.3.2008, s. 1.


Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europaparlamentet
PDF 436kWORD 211k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt I – Europaparlamentet (2014/2078(DEC))
P8_TA(2015)0121A8-0082/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8‑0147/2014)(2),

–  med beaktande av rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för budgetåret 2013, avsnitt I – Europaparlamentet(3),

–  med beaktande av internrevisorns årsrapport för budgetåret 2013,

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, med institutionernas svar(4),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(5), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 314.10 och 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(7), särskilt artiklarna 164, 165 och 166,

–  med beaktande av presidiets beslut av den 27 april 2005 om interna bestämmelser för genomförandet av Europaparlamentets budget(8), särskilt artikel 13,

–  med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2012 om riktlinjerna för budgetförfarandet för budgetåret 2013, avsnitten I, II, IV, V, VI, VII, VIII, IX och X(9),

–  med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2012 om beräkningen av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2013(10),

–  med beaktande av artiklarna 94, 98.3 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0082/2015), och av följande skäl:

A.  Den 25 juni 2014 antog talmannen parlamentets årsbokslut för budgetåret 2013.

B.  I egenskap av delegerad chefsutanordnare intygade generalsekreteraren den 6 november 2014 med rimlig säkerhet att resurserna som avsatts för parlamentets budget har använts i avsett syfte och genomförts i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning.

C.  Angående de administrativa utgifterna under 2013 uppgav revisionsrätten att de system för övervakning och kontroll som krävs enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 fungerade tillfredsställande vid samtliga institutioner.

D.  Enligt artikel 166.1 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska samtliga EU-institutioner vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i parlamentets beslut om ansvarsfrihet.

1.  Europaparlamentet beviljar talmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europaparlamentets budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt I – Europaparlamentet (2014/2078(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt I – Europaparlamentet,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 26 februari 2015, vilket avslutar ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/1/2014/PMC) avseende rapportering om missförhållanden,

–  med beaktande av artiklarna 94, 98.3 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0082/2015), och av följande skäl:

A.  I sin attestering av de slutliga räkenskaperna uppgav parlamentets räkenskapsförare med rimlig säkerhet att räkenskaperna i allt väsentligt ger en sann och rättvis bild av parlamentets finansiella ställning och att han inte stött på några frågor som kräver en reservation.

B.  Vid sin granskning drog revisionsrätten slutsatsen att granskningen inte visade på några allvarliga brister på de områden som granskats avseende parlamentet, och systemen för övervakning och kontroll av de administrativa utgifterna 2013 bedömdes vara ändamålsenliga.

C.  I enlighet med det normala förfarandet sändes frågor skriftligen till parlamentets administration, och majoriteten av svaren diskuterades av budgetkontrollutskottet, i närvaro av vice talmännen med ansvar för budgeten, generalsekreteraren och internrevisorn. För första gången besvarades inte ett antal frågor från ledamöterna, vare sig skriftligen eller muntligen, vilket medförde att parlamentet inte hade tillgång till relevant information för att kunna fatta ett välgrundat beslut om vissa viktiga aspekter som rör beviljandet av ansvarsfrihet för parlamentet.

D.  En granskning är nödvändig för att säkerställa att parlamentets administration och politiska ledning hålls ansvarig inför unionsmedborgarna. Det finns ett ständigt utrymme för förbättringar med avseende på kvalitet, effektivitet och ändamålsenlighet vid förvaltningen av de offentliga finanserna.

E.  I revisionsrättens rapport som antogs den 11 juli 2014 anges att årliga besparingar på ungefär 114 miljoner EUR skulle kunna göras i unionens budget om parlamentet centraliserade sin verksamhet.

F.  Parlamentet är den enda av alla institutioner som inte beviljar ansvarsfrihet för generalsekreteraren eller en ansvarig vice ordförande utan för sin talman.

Europaparlamentet räkenskaper

1.  Europaparlamentet noterar att parlamentets slutgiltiga anslag för 2013 uppgick till 1 750 463 939 EUR eller 19,07 % av rubrik V i den fleråriga budgetramen av det belopp som avsatts för administrativa utgifter under 2013 för unionens institutioner som helhet, dvs. en ökning med 1,9 % jämfört med 2012 års budget (1 717 868 121 EUR).

2.  Europaparlamentet noterar att de totala inkomsterna i räkenskaperna per den 31 december 2013 uppgick till sammanlagt 158 117 371 EUR (2012: 175 541 860 EUR), inklusive 25 991 783 EUR i inkomster avsatta för särskilda ändamål (2012: 22 274 843 EUR).

3.  Europaparlamentet noterar att fyra kapitel stod för 70 % av de totala åtagandena: kapitel 10 (Ledamöter), kapitel 12 (Tjänstemän och tillfälligt anställda), kapitel 20 (Fastigheter och utgifter i samband med dessa) och kapitel 42 (Utgifter för assistentstöd till ledamöterna).

4.  Europaparlamentet noterar följande belopp utifrån vilka parlamentets räkenskaper för budgetåret 2013 avslutades:

(a)  Tillgängliga anslag (EUR)

Anslag för 2013

1 750 463 939

Icke-automatiska överföringar från budgetåret 2012

0

Automatiska överföringar från budgetåret 2012

305 457 875

Anslag motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål för 2013

25 991 783

Överföringar motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål från 2012

106 900 532

Totalt:

2 188 814 129

(b)  Anslagsutnyttjande budgetåret 2013 (EUR)

Åtaganden

2 162 476 429

Utförda betalningar

1 769 756 705

Anslag som överförts automatiskt inklusive dem från inkomster avsatta för särskilda ändamål

384 709 057

Anslag som inte överförts automatiskt

734 000

Förfallna anslag

33 114 755

(c)  Budgetinkomster (EUR)

Mottagna 2013

158 117 371

(d)  Balansomslutning den 31 december 2013 (EUR)

1 573 957 198

5.  Europaparlamentet noterar att under 2013 utnyttjades 99,02 % av anslagen i parlamentets budget, dvs. 0,8 % av anslagen förföll, och att man därmed uppnådde en mycket hög nivå på budgetgenomförandet, precis som tidigare år.

6.  Europaparlamentet påminner dock om att en sådan hög procentsiffra för budgetgenomförandet inte avslöjar om den innehåller överföringar genom vilka alla medel som vid årsskiftet är outnyttjade förs över till de budgetposter som avser fastigheter, särskilt för att göra förtida inbetalningar för att minska framtida räntekostnader. Parlamentet begär därför att få information om siffran för budgetgenomförandet innan uppsamlingsöverföringarna inleds.

7.  Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att 54 000 000 EUR överfördes från budgetposter för preliminära anslag och från andra källor för att bidra till finansieringen av utbyggnaden och moderniseringen av Konrad Adenauer-byggnaden (KAD), som är det största byggprojektet i Luxemburg.

8.  Europaparlamentet konstaterar att detta kommer att medföra en besparing på 18 100 000 EUR i finansieringskostnader under byggnadstiden och amorteringsperioden för lånet. Parlamentet påminner dock sina behöriga organ om att förfinansiering eller återbetalningar som avser byggnader bör fastställas inom ramen för budgetstrategin. Parlamentet uppmanar därför sina behöriga organ att i parlamentets budgetberäkning tillräckligt tydligt ta hänsyn till parlamentets fastighetspolitik med avseende på framtida förvärv.

9.  Europaparlamentet påminner sin administration om att parlamentet vid upprepade tillfällen har begärt att parlamentets fastighetspolitik ska budgeteras på ett korrekt sätt. Parlamentet förväntar sig att detta görs i 2016 års budget.

10.  Europaparlamentet kritiserar den ständigt ökande nivån på överföringarna till efterföljande budgetår som till 2013 uppgick till 305 457 875 EUR (2012: 222 900 384 EUR).

Revisionsrättens yttranden över räkenskapernas tillförlitlighet för budgetåret 2013 samt lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

11.  Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten vid sin revision drog slutsatsen att granskningen inte visade på några allvarliga brister på de områden som granskats avseende parlamentet.

12.  Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten gör en särskild bedömning av administrativa och andra utgifter som ett enda verksamhetsområde för samtliga EU-institutioner.

13.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten konstaterade att granskningen av transaktionerna visar att den mest sannolika felprocenten för detta verksamhetsområde är 1 %, och att det därför inte var behäftat med en väsentlig felnivå, och att de granskade systemen för övervakning och kontroll bedömdes vara ändamålsenliga.

14.  Europaparlamentet noterar att granskningen omfattade ett urval av 153 betalningstransaktioner, närmare bestämt 95 för personalutgifter, 17 för fastighetsutgifter och 41 för övriga utgifter. Parlamentet betonar att administrativa och övriga utgifter anses vara ett lågriskområde och uppmanar revisionsrätten att ytterligare inrikta sin analys på de områden som oftare innehåller fel, dvs. bristande efterlevnad av upphandlingsförfaranden, fastighetsrelaterade utgifter och genomförandet av kontrakt.

15.  Europaparlamentet påminner om att stora besparingar skulle kunna göras om parlamentet hade ett enda säte.

Internrevisorns årsrapport

16.  Europaparlamentet noterar att internrevisorn vid det sammanträde som hölls den 26 januari 2015 i ansvarigt utskott presenterade sin årsrapport, undertecknad den 23 juli 2014, och meddelade att han under 2013 hade utfört följande granskningsarbete av parlamentets administration:

   ett konsultuppdrag avseende utgifter för representation och mottagning för utskotten och kommittéerna samt de interparlamentariska delegationerna,
   en övergripande uppföljning av oavslutade åtgärder från interna revisionsrapporter – fas I och fas II 2013,
   en granskning av användningen av externa experter vid enheten för bedömning av vetenskapliga och tekniska alternativ (Stoa),
   en periodisk översyn av byggprojektet Konrad Adenauer-byggnaden (KAD) - fas I: projektlednings- och projektförvaltningssystem,
   en översyn av projektet för det nya systemet för ekonomisk förvaltning - fas I: projektets räckvidd, ledning, resurser och riskhantering,
   en granskning av användningen av externa experter vid generaldirektoratet för EU-extern politik,
   en granskning av informationskontoren och processen för reglering av förskottskontots utgifter (”regularisering”).

17.  Europaparlamentet betonar i granskningen av byggprojektet Konrad Adenauer-byggnaden (KAD) att

   fortsatt effektivitet och ändamålsenlighet i partnerskapet med de luxemburgska myndigheterna måste garanteras under projektets hela löptid,
   KAD-projektgruppen måste förfoga över tillräckligt med personal under projektets hela löptid,
   de förfaranden för ekonomisk förvaltning och kontroll som gäller för genomförandet av det hyresavtal som ingåtts med fastighetsbolaget ”SI KAD PE” måste definieras och förtydligas ytterligare.

18.  Europaparlamentet begär att få en kort sammanfattning (tre sidor) av den huvudsakliga kritiken i årsrapporten från tjänsten för internrevision senast den 20 maj 2015.

Granskning av parlamentets regelverk för internkontroll

19.  Europaparlamentet noterar att det vid utgången av 2013, efter flera uppföljningsrevisioner, fortfarande fanns 13 oavslutade åtgärder av de 452 åtgärderna inom den interna kontrollen som man ursprungligen kommit överens om. Parlamentet noterar de framsteg som gjorts när det gäller fyra av dessa 13 åtgärder, vilket gjorde det möjligt att ändra bedömningen av den kvarstående risken från ”betydande” till ”måttlig”.

20.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck avdelningscheferna och den centrala ledningen att utan ytterligare dröjsmål genomföra de ”oavslutade åtgärderna”. Parlamentet uppmanar dem att hålla sig till striktare tidsplaner för genomförandet av åtgärderna. Parlamentet uppmanar internrevisorn att hålla budgetkontrollutskottet underrättat om de framsteg som görs när det gäller dessa åtgärder. Parlamentet uppmanar dem också att beräkna kostnader och besparingar i samband med de nya åtgärder som föreslås i denna resolution och att inkludera dem i övervakningen av ansvarsfrihetsförfarandet för 2013.

Uppföljning av ansvarsfrihetsresolutionen för 2012

21.  Europaparlamentet noterar de skriftliga svaren på resolutionen om ansvarsfrihet för 2012 som budgetkontrollutskottet fick den 28 oktober 2014, och generalsekreterarens presentation av svaren på de olika frågorna och önskemålen i parlamentets ansvarsfrihetsresolution för 2012, samt den diskussion med ledamöterna som följde. Parlamentet beklagar att en del av parlamentets rekommendationer inte fick någon ordentlig uppföljning.

22.  Europaparlamentet noterar att fem år efter genomförandet av de nya tjänsteföreskrifterna för ledamöternas assistenter skulle en utvärdering ha gjorts i slutet av 2014, enligt ett löfte från generalsekreteraren i dennes muntliga och skriftliga svar med avseende på uppföljningen av parlamentets rekommendationer för ansvarsfriheten för 2012. Parlamentet begär att det görs en utvärdering i samarbete med företrädare för de ackrediterade ledamotsassistenterna från den förra valperioden som fortfarande arbetar i parlamentet, och att denna utvärdering läggs fram senast den 30 juni 2015, samt att budgetkontrollutskottet informeras om resultatet. Parlamentet påpekar att den 31 december 2013 var 1 763 ackrediterade ledamotsassistenter anställda vid parlamentet.

23.  Europaparlamentet noterar att cateringverksamheten uppvisade ett underskott på 3 500 000 EUR i slutet av 2013. Parlamentet är förvånat över att en ökning av kunderna med ungefär 150 % under perioden 2002−2011 inte möjliggjorde en stabil ekonomisk situation. Parlamentet upprepar sin begäran, mot bakgrund av den andra justeringen av priserna (godkänd av presidiet den 10 juni 2013), att riktlinjerna för priser i parlamentet bör ligga i linje med övriga institutioner. Parlamentet påpekar till exempel att prisstrukturen i kommissionens matsalar och kafeterior är annorlunda. Parlamentet påpekar dessutom att de avsevärda prisökningarna för de menyer som erbjuds inte har åtföljts av någon förbättring vare sig när det gäller kvaliteten eller variationen, vilken tvärtom har försämrats betydligt.

24.  Europaparlamentet undrar varför det tas ut en tilläggsavgift för det kaffe som tillhandahålls vid ingången till en del av utskottens sammanträdesrum, vilket kostar 20 % mer än samma produkt som erhålls antingen från samma typ av maskin eller i parlamentets kafeteria. Parlamentet påpekar att denna tjänst sköts av samma företag som ansvarar för cateringverksamheten, och som i sin tur sköter driften av Nespressomaskinerna i parlamentet. Parlamentet anser att det krävs en förklaring av de ytterligare kostnader som förlängningen av kontraktet mellan parlamentet och denna uppdragstagare innebär.

25.  Europaparlamentet anser att det är särskilt viktigt att förbättra de små och medelstora företagens möjligheter att få tillträde till alla unionens koncessionsmarknader. Parlamentet anser att den koncession som parlamentet beviljat det företag som för närvarande ansvarar för cateringverksamheten vid huvudkontoret i Bryssel utgör ett hinder för friheten att tillhandahålla tjänster, eftersom den innebär att andra små och medelstora företag fråntas de kommersiella rättigheter och möjligheter som de hittills i väldigt liten utsträckning kunnat dra nytta av. Parlamentet begär att det införs ett visst mått av flexibilitet i koncessionerna för att garantera att andra aktörer har ett verkligt, icke-diskriminerande tillträde till vissa tjänster. Parlamentet anser att detta också kommer att främja en mer optimal användning av resurserna och möjliggöra tjänster av bättre kvalitet till bästa möjliga pris.

Parlamentets ansvarsfrihet för 2013

26.  Europaparlamentet noterar diskussionen mellan vice talmännen med ansvar för budgeten, generalsekreteraren och budgetkontrollutskottet i närvaro av revisionsrättens ledamot och internrevisorn den 26 januari 2015.

27.  Parlamentet bekräftar återigen att dess styrande organ och administration under hela ansvarsfrihetsförfarandet hålls ansvariga för de medel som ställs till parlamentets förfogande, och att det därför är grundläggande att hela beslutsprocessen sker på ett fullständigt transparent sätt, för att se till att unionens invånare får en rättvisande och korrekt bild av hur parlamentet fattar sina beslut och hur det använder de medel som ställs till dess förfogande.

28.  Europaparlamentet är kritiskt till att generalsekreteraren inte har besvarat en rad frågor som ställts av ledamöterna. Parlamentet upprepar att en effektiv övervakning av genomförandet av parlamentets budget alltid har krävt och kommer att fortsätta att kräva ett nära samarbete mellan parlamentets administration och budgetkontrollutskottet. Parlamentet uppmanar därför generalsekreteraren att skriftligen besvara följande frågor:

Europaparlamentets strategiska genomföranderam

Strategidokument

Strategin för resurseffektivitetsåtgärder

Europaparlamentets ledamöter

Generaldirektoratet för kommunikationKommunikationsstrategin och förberedelsen av informationskampanjen inför valet 2014

Ackrediterade parlamentsassistenter

Generaldirektoratet för infrastruktur och logistikCateringverksamhet

Generaldirektoratet för skydd och säkerhet

   a) När generalsekreteraren den 3 juni 2014 presenterade den strategiska genomföranderamen för Europaparlamentet förklarade han att denna ram baseras på en akademisk teori som utvecklats vid Stanford School of Engineering i Palo Alto (Kalifornien). Kan generalsekretaren förklara varför parlamentet valde denna teori som utgångspunkt för den strategiska genomföranderamen? Har andra teorier utvecklats av andra universitet eller av specialiserade institut, särskilt i Europa, eller övervägdes, undersöktes eller jämfördes andra internationella institutioner innan parlamentet valde Stanford-teorin? Om så är fallet, varför valdes den teori som utvecklats av Stanford School of Engineering? Hur fattades beslutet och av vem?
   b) Kan Stanford-teorin användas kostnadsfritt eller måste parlamentet betala någon typ av avgift? Om så är fallet, vilken avgift handlar det om?
   c) Behövde parlamentets personal genomgå någon särskild utbildning vid Stanford eller någon annan akademisk institution i samband med utvecklingen av den strategiska genomföranderamen? Om så är fallet, vilka anställda (lönegrader och tjänster) utbildades och hur mycket kostade denna utbildning för varje person? Kommer ytterligare utbildning att krävas i framtiden? Om så är fallet, hur mycket kommer den att kosta?
   d) Finns det planer på att hålla enhetsövergripande diskussioner eller diskussioner med personalkommittén och fackföreningarna om den strategiska genomföranderamen? Hur och när kommer den strategiska genomföranderamen att genomföras och vad kommer den sannolikt att kosta?
   e) De senaste månaderna har generalsekreteraren lagt fram en rad strategidokument för presidiet om parlamentets funktionssätt som på ett avgörande sätt kommer att påverka inte bara den administrativa verksamheten utan också parlamentets tillvägagångssätt när det gäller EU:s lagstiftningsarbete och politik. Med tanke på betydelsen av dessa dokument för organisationen och den framtida utvecklingen av vårt arbete, varför har det inte förekommit någon diskussion och något beslutsförfarande som involverar alla berörda parter och inte bara parlamentets presidium?
   f) Gjordes det någon bedömning av vilka konsekvenser de nya sammanträdestiderna skulle få för organisationen av ledamöternas arbete innan dessa föreslogs och infördes (begränsade tidsperioder för sammanträden, arbetsmöten, sammanträden med organisationer och allmänheten osv. utanför de officiella sammanträdena)? Varför fick ledamöterna inte lämna synpunkter på ett beslut som i så hög grad påverkar deras arbete?
   g) Enheten One-Stop Shop för ledamöterna som ska erbjuda ledamöterna olika parlamentstjänster har nu varit verksam i flera månader. Hur ändamålsenlig har den varit?
   h) Det europeiska ungdomsevenemanget (EYE) som ägde rum i maj 2014 samlade 5 000 unga människor i Strasbourg. När detta evenemang planerades, togs vederbörlig hänsyn till den ekonomiska situationen i Europa och till hur utgifterna för ett evenemang av denna omfattning skulle kunna uppfattas av unga européer?
   i) Anses konceptet ”GÖR NÅGOT. GÖR DET BÄTTRE. GÖR SKILLNAD.” generellt vara en framgång? Vilka resultatindikatorer kan mäta denna framgång? Hur används konceptet efter valet och har någon bedömnings-/utvärderingsrapport utarbetats efter parlamentets lagstiftnings- och värdekampanjer? Budgetkontrollutskottet vill gärna ha en kopia av denna utvärdering.
   j) Vilken bedömning/utvärdering har gjorts av det fleråriga bidragsprogrammet för 2012−2014 som syftar till att öka medvetenheten om Europaparlamentets roll, och kan sådana utvärderingar göras tillgängliga för budgetkontrollutskottet?
   k) Har det redan gjorts någon bedömning av ändamålsenligheten när det gäller rekryteringsverktyget för ackrediterade parlamentsassistenter, APA-PEOPLE, som infördes i början av den nya valperioden?
   l) Varför dröjde det flera månader innan vissa ackrediterade parlamentsassistenter inkluderades i parlamentets relevanta e-postlistor (Assistants 8th legislature, Bruxelles), vilket har hindrat dem från att få arbetsrelaterad information? Har några åtgärder vidtagits?
   m) Varför är priserna i SQM-byggnaden 25 % högre än priserna i ASP-matsalen och kan detta hindra avsikten att få kunder att välja en annan matsal än den överfulla ASP-matsalen?
   n) Vilka åtgärder har fastställts för att öka säkerheten efter de överträdelser som nyligen skett, särskilt incidenten den 7oktober 2014 med kurdiska demonstranter? Kommer den nya övergripande säkerhetsstrategin att uppdateras?
   o) Har parlamentet införskaffat ett system för elektronisk igenkänning av registreringsskyltar? Hur mycket kostade detta? Installerades och användes detta system vid infarten till garaget för att kontrollera om registreringsskylten motsvarar informationen på passerkortet?

29.  I strävan efter större transparens och ändamålsenlighet när det gäller parlamentets politiska och administrativa verksamhet, rekommenderar Europaparlamentet att samtliga ledamöter, parlamentets anställda och allmänheten informeras omedelbart och i allmänhet om alla dagordningar och protokoll från sammanträden och om beslut som fattats av parlamentets beslutsfattande organ. Parlamentet påminner om nyttan med det tidigare utskottet för arbetsordningen som ett forum för att på ett transparent och offentligt sätt diskutera och förbättra både lagstiftningsprocessen och parlamentets interna verksamhet. Parlamentet rekommenderar i detta avseende att det inrättas ett neutralt utskott för arbetsordningen och interna frågor för att dessa frågor ska kunna hanteras och därefter legitimeras av parlamentet genom beslut vid ett plenarsammanträde.

30.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över att parlamentet anslagit 17 800 000 EUR för marknadsföringsverksamhet som beskrivs som en institutionell valkampanj under perioden 2013−2014, samtidigt som valdeltagandet i 2014 års val till Europaparlamentet på nytt gick ned till 42,54 % (2009: 43 %). Parlamentet uppmuntrar till antagandet av en ny strategi som ska syfta till att göra valet till Europaparlamentet mer attraktivt i medlemsstaterna.

31.  Europaparlamentet betonar att en extern efterhandsutvärderingsrapport om kommunikationsstrategin för valet 2014 förväntas vara färdig i juni 2015. Parlamentet begär att budgetkontrollutskottet informeras om datumet för offentliggörandet. Parlamentet förväntar sig en detaljerad analys av resultatet i rapporten.

32.  Europaparlamentet noterar att Eurobarometern för Europaparlamentet (EB/EP 82.5) visar att under valkampanjen 2014 hade 23 % av de tillfrågade en mycket negativ bild av parlamentet, medan 43 % hade en neutral bild. Parlamentet påpekar att enligt medieanalyser är en negativ bild ofta kopplad till ledamöternas ekonomiska villkor såsom ersättningar och löner och parlamentets budget i allmänhet. Parlamentet är därför övertygat om att strukturella förbättringar såsom fullständig transparens och redovisning av ersättningar för allmänna utgifter behövs för att öka förtroendet och stödet för parlamentet.

33.  Europaparlamentet noterar att inrättandet av det nya generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys, som kommer att tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning, främst till enskilda ledamöter, kompletterar det arbete som utförs av utredningsavdelningarna som tillgodoser behoven hos parlamentets organ.

34.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en enhet som ska bedöma konsekvenserna av unionens lagstiftning. Parlamentet begär att denna enhet inriktar sig på de kompromisser som parlamentet förhandlat fram och på parlamentets ändringar av kommissionens förslag. Parlamentet begär att det senast den 30 oktober 2015 utarbetas en strategi för snabb bedömning av lagstiftning och dess konsekvenser, att enheten får en högre profil hos ledamöterna och att det görs en uppdelning av kostnaderna. Parlamentet uppmanar med eftertryck denna enhet att regelbundet föra diskussioner med motsvarande tjänster hos kommissionen, rådet och de nationella parlamenten.

35.  Europaparlamentet noterar samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och parlamentet, som slutligen undertecknades den 5 februari 2014, och som inleddes med en överföring av viktig personal från båda kommittéerna till Europaparlamentets nya utredningstjänst (EPRS). Parlamentet anser att det verkliga interinstitutionella samarbetet bör förbättras och anser att en sammanslagning av expertkunskaper och köpkraft på områden där institutionerna behöver stöd av likartad karaktär bör förbättra resultaten och eventuellt minska de totala kostnaderna. Parlamentet hoppas att utvecklingen av detta avtal mellan de tre institutionerna kommer att förverkliga dessa mål, vara balanserad och vara till lika stor nytta för alla de tre institutionerna. Parlamentet uppmanar var och en av institutionerna att i slutet av det första året av samarbete göra en individuell utvärdering av avtalets följder när det gäller personal, utgifter, synergier, mervärde och innehåll.

36.  Europaparlamentet noterar inrättandet av generaldirektoratet för skydd och säkerhet. Parlamentet påminner om att internaliseringen av parlamentets säkerhetstjänster har inneburit besparingar på 195 000 EUR under 2013 och beräknas ge besparingar på över 11 miljoner EUR under perioden 2013−2016. Parlamentet anser att det är lämpligt att förhandla med den belgiska staten om ett större bidrag till parlamentets säkerhet med tanke på att Belgien drar ekonomisk nytta av EU-institutionernas närvaro i landet. Parlamentet efterlyser en utvärdering av kvaliteteten på säkerhetstjänsten före och efter inrättandet av generaldirektoratet för skydd och säkerhet, som ska överlämnas till budgetkontrollutskottet senast den 30 september 2015. Parlamentet insisterar på att det görs en jämförande studie av säkerhetssystemen i de övriga institutionerna.

37.  Europaparlamentet påpekar på nytt att det måste utgöra högsta prioritet att upprätthålla säkerheten i parlamentets byggnader och deras närmaste omgivning. Parlamentet begär att säkerheten i parkeringsgaragen förbättras.

38.  Europaparlamentet är bekymrat över bristen på jämställdhet inom administrationen där 29 procent av enhetscheferna, 34 procent av direktörerna och 33 procent av generaldirektörerna var kvinnor den 31 december 2013, och begär en jämställdhetsplan som är särskilt inriktad på chefstjänster, i syfte att så fort som möjligt avhjälpa denna obalans.

39.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att man eftersträvar en balans när det gäller ursprungsländerna för de högt uppsatta tjänstemännen inom parlamentets administration. Parlamentet förväntar sig att det senast i slutet av 2015 utarbetas en rapport om de framsteg som har gjorts för att uppnå detta mål.

40.  Europaparlamentet vill i slutet av 2015 få en årsvis redovisning av utvecklingstendenserna när det gäller personalstyrkan och personalkostnaderna, för varje lönegrad och ledningsnivå. Parlamentet uppmanar sin administration att meddela om jämförbara studier som gjorts vid internationella parlamentariska församlingars administrationer skulle kunna innehålla viktiga erfarenheter för parlamentets arbete. Parlamentet noterar att arbete som utkontrakteras till experter också bör tas med i rapporterna i syfte att främja transparens, samtidigt som man värnar om väljarnas intressen. Parlamentet är oroat över den stora personalstyrkan i Europaparlamentets talmans kansli med 35 anställda, inbegripet två chaufförer och en personlig vaktmästare, vilket i högsta grad kan ifrågasättas och är en dålig förebild när det gäller kostnadsminskning och budgetansvar inom parlamentet.

41.  Europaparlamentet noterar att presidiet den 15 april 2013 antog genomförandeåtgärderna för ledamöternas uppförandekod. Parlamentet är emellertid bekymrat över det bristande genomförande och de tolkningsskillnader som rapporterats av en sammanslutning av icke-statliga organisationer(11), och begär att den rådgivande kommitténs ställning stärks genom att den får initiativrätt att börja göra stickprovskontroller av ledamöternas intresseförklaringar.

42.  Europaparlamentet välkomnar att ledamöterna måste vara mer transparenta om den sidoverksamhet de ägnar sig åt medan de utövar sitt offentliga ämbete. Parlamentet påminner dock om att ledamöterna, liksom ledamöter av nationella parlament, inte har något exklusivt mandat och därför får utöva annan yrkesverksamhet. Parlamentet anser att en mer detaljerad mall för ledamöternas förklaringar skulle bidra till att öka transparensen och till att undvika potentiella intressekonflikter. Parlamentet begär att generalsekreteraren inrättar en offentlig databas, som ska vara tillgänglig via parlamentets webbplats, över all sidoverksamhet som de enskilda ledamöterna ägnar sig åt.

43.  Europaparlamentet betonar behovet av större transparens när det gäller ledamöternas ersättningar för allmänna utgifter. Parlamentet uppmanar presidiet att fastställa mer exakta bestämmelser för redovisningsskyldigheten när det gäller utgifter som ersätts inom ramen för denna ersättning, utan att detta medför några merkostnader för parlamentet.

44.  Europaparlamentet är bekymrat över bristen på efterhandskontroller när det gäller ledamöternas användning av tjänstebilar och ifrågasätter att parlamentets talman har tillgång till två tjänstebilar.

45.  Europaparlamentet ser positivt på att nedskärningen med 5 % av ledamöternas reseutgifter och utgifter i samband med tjänsteresor ledde till besparingar på 4 miljoner EUR under 2013. Parlamentet anser att man bör tillämpa en strikt policy för att minska reseutgifterna genom framförhandlade avtal med flygbolagen. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att lägga fram förslag angående detta.

Förvaltning av bidragssystemet för besöksgrupper

46.  Europaparlamentet är djupt bekymrat över att revisionsrätten i sin översiktliga analys av den ekonomiska förvaltningen av EU-budgeten konstaterade att parlamentets praxis att göra kontanta utbetalningar för att ersätta besöksgruppernas kostnader är ett högriskproblem. Parlamentet betonar att 2013 betalades 73 % av bidragen ut kontant och att endast 27 % betalades ut via banköverföring. Parlamentet ser med oro på den betydande renommé- och säkerhetsrisk för parlamentet som kontanta utbetalningar till besöksgrupper medför.

47.  Europaparlamentet understryker behovet och värdet av att informera besöksgrupper före deras besök om hållbara transportsätt till parlamentet. Parlamentet rekommenderar att det införs olika ersättningsnivåer beroende på det transportsätt som väljs och utsläppsnivån.

48.  Europaparlamentet betonar att parlamentet och rådet, för att uppnå långsiktiga besparingar i EU-budgeten, måste beakta behovet av en handlingsplan för ett enda säte, vilket parlamentet har framhållit i åtskilliga tidigare resolutioner.

Generaldirektoratet för EU-intern politik och generaldirektoratet för EU-extern politik

49.  Europaparlamentet påpekar kostnaderna under 2013 för delegationer, gemensamma parlamentariska församlingar, ad hoc-delegationer och valobservatörsuppdrag utanför unionen, som uppgick till 5 794 360 EUR. Parlamentet efterlyser en fördelning av kostnaderna inom dessa områden för perioden 2005−2015 före utgången av 2015.

50.  Europaparlamentet noterar med oro att kostnaden för en delegation till en parlamentarisk församling uppgick till 493 193 EUR. Parlamentet uppmanar presidiet att utveckla enkla men effektiva principer för en mer ekonomisk kostnadsstruktur för delegationsbesöken, särskilt med tanke på deras politiska betydelse, varaktighet och resultat.

Interparlamentariska delegationer

51.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att omedelbart utveckla och utöka innehållet på de interparlamentariska delegationernas webbplatser. Parlamentet anser också att det är viktigt (om budgeten tillåter) att delegationernas offentliga sammanträden sänds direkt via webbutsändning, såsom är fallet med parlamentets utskottssammanträden.

Generaldirektoratet för kommunikation

52.  Europaparlamentet beklagar att det fleråriga bidragsprogrammet för 2012−2014, som syftar till att öka medvetenheten om parlamentets roll, kostar cirka 14 500 000 EUR. Parlamentet hyser tvivel om huruvida detta bidragsprogram återspeglar parlamentets huvudbefogenheter och de uppgifter som följer av dess lagstiftnings-, budget- och ansvarsfrihetsbefogenheter. Parlamentet uppmanar sin administration att förse budgetkontrollutskottet med en extern utvärdering av detta bidragsprogram i god tid före ansvarsfrihetsförfarandet för 2014.

53.  Europaparlamentet efterlyser en detaljerad redogörelse för alla bidrag till kommunikationsprojekt som finansierats av parlamentets budget, även vilka belopp det handlar om och mottagarna.

54.  Europaparlamentet efterlyser en redovisning av eventuella utgifter från parlamentets budget till organisationerna MEP Ranking och Vote Watch Europe. Parlamentet ställer sig kritiskt till att dessa organisationer bedömer ledamöternas arbete på grundval av kvantitativa kriterier, vilket kan ge fel sorts incitament och skapa onödigt arbete. Parlamentet anser att ledamöterna ställs inför allt mer byråkrati och allt strängare inskränkningar i friheten att fullgöra sina uppdrag.

EuroparlTV

55.  Europaparlamentet påminner om att budgeten för EuroparlTV uppgick till 8 000 000 EUR 2013 och 5 000 000 EUR 2014, och uppskattar att resultatet av denna tjänst förbättrats med ett antal nya verksamheter och projekt. Parlamentet noterar att mellan 2012 och 2014 har det antal videor som i genomsnitt ses varje månad ökat från 53 000 till 400 000.

56.  Europaparlamentet påminner om att i enlighet med presidiets beslut av den 12 december 2012 inleddes en extern undersökning 2014 i syfte att bidra med synpunkter på den framtida utvecklingen av parlamentets videotjänst på internet (EuroparlTV). Parlamentet noterar att rekommendationerna från denna undersökning ska genomföras under det första halvåret 2015.

LUX-priset

57.  Europaparlamentet noterar att utgifterna för LUX-priset 2013 uppgick till 448 000 EUR, vilket var i linje med kostnaderna 2012 (434 421 EUR) och täckte:

   förfarandet för att välja ut de officiella tävlingsbidragen,
   kommunikation i Bryssel och Strasbourg,
   information till ledamöterna och specialiserade mediapartner samt allmänheten,
   kostnaden för textning på alla de 24 officiella språken,
   skapandet av den anpassade versionen av den vinnande filmen för personer med nedsatt hörsel eller synskadade,
   parlamentets deltagande i större europeiska filmevenemang för att främja LUX-priset.

58.  Europaparlamentet efterlyser effektivitetsvinster i budgeten.

59.  Europaparlamentet begär att det i slutet av 2015 görs en representativ undersökning bland ledamöterna för att avgöra huruvida de känner till LUX-priset, och i så fall hur man ser på priset i ledamöternas respektive hemland.

Informationskontoren

60.  Europaparlamentet noterar med oro att kostnaderna för tjänsteresor för personalen vid informationskontoren under 2013 uppgick till 1 839 696 EUR, varav tjänsteresorna till Strasbourg uppgick till 1 090 290 EUR. Parlamentet beklagar att kostnaden för tjänsteresorna till Strasbourg ökade med cirka 7 % från 2012 och att en ökning på ytterligare 2 % berodde på inrättandet av det nya informationskontoret i Kroatien. Parlamentet efterlyser närmare uppgifter om de främsta orsakerna till att informationskontorens personal gjorde tjänsteresor till Strasbourg och Bryssel. Parlamentet begär närmare uppgifter om de tjänsteresor som personalen vid respektive informationskontor gjort åren 2005, 2010 och 2015, för att kunna göra en jämförelse. Parlamentet framhåller att videokonferenser bör prioriteras då de leder till både lägre strukturella kostnader för parlamentets budget och miljöförbättringar, utan att försämra parlamentets arbete.

61.  Europaparlamentet påpekar att flera av informationskontoren i medlemsstaterna inte har uppdaterat sina webbplatser sedan valet. Parlamentet uppmärksammar de följder detta kan få för parlamentets trovärdighet hos allmänheten. Parlamentet insisterar på att det görs en utredning av användningen av medlen till informationskontoren, med en förklaring av de betydande variationerna i kostnaderna för internetuppkoppling mellan de olika medlemsstaterna.

Parlamentets logotyp

62.  Europaparlamentet noterar att parlamentets logotyp ändrats. Parlamentet uttrycker sitt missnöje med att det inte heller den här gången i god tid informerades om beslutet. Parlamentet uppmanar ansvariga tjänster att förklara varför de genomfört denna ändring, hur beslutsprocessen gick till och vad denna ändring kostade.

63.  Europaparlamentet efterlyser en detaljerad översikt av samtliga externa och interna kostnader för parlamentet i samband med Europeiska historiens hus, uppdelade i planeringskostnader (inklusive preliminär planering), investeringskostnader och löpande kostnader (inklusive uppförande och underhållsreserven, personalutgifter, utställningskostnader). Parlamentet noterar att kommissionen bidrar till finansieringen av Europeiska historiens hus med ett årligt belopp på 800 000 EUR. Parlamentet påpekar att Europeiska historiens hus kommer att få positiva effekter inte bara för EU-institutionerna, utan även för den belgiska staten, i form av en ny, inkomstgenererande turistattraktion. Parlamentet rekommenderar därför att parlamentet begär att den belgiska staten bidrar till förverkligandet av Europeiska historiens hus.

Generaldirektoratet för personal

64.  Europaparlamentet noterar att parlamentets tjänstemän (fast anställda tjänstemän) i princip endast kan rekryteras genom offentliga uttagningsprov i vilka ungefär 10 % av de sökande godkänns vid genomsnittsåldern 34 år. Parlamentet är bekymrat över att trots att ungdomsarbetslösheten tillhör unionens främsta prioriteringar har EU-institutionerna, även parlamentet, överhuvudtaget inte någon policy för att främja sysselsättning för unga under 30.

65.  Europaparlamentet påpekar svårigheterna med att rekrytera tjänstemän eller kontraktsanställda särskilt från vissa medlemsstater. Parlamentet noterar att den nuvarande löneskalan och de startvillkor som institutionerna erbjuder är mindre attraktiva för ny personal. Parlamentet påpekar att de varken erbjuder konkurrenskraftiga löner eller attraktiva karriärmöjligheter för många medborgare från EU-15-medlemsstaterna, vilket särskilt gäller de länder vars anställda nu håller på att uppnå pensionsåldern. Parlamentet påpekar att den oundvikliga neddragningen inom den europeiska offentliga förvaltningen under den närmaste framtiden kommer att få negativa konsekvenser för kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls och leda till risken att den geografiska obalansen ökar.

66.  Europaparlamentet begär att man undersöker den verksamhet som organiseras och finansieras av personalkommittén, med detaljerade uppgifter om typer av verksamhet, kostnaderna för dessa och huruvida de stämmer överens med en sund ekonomisk förvaltning.

67.  Europaparlamentet uppmanar GD Personal och ansvariga tjänster att aktivt främja kvinnor vid tillsättningen av högre befattningar i parlamentet eller att klarlägga orsakerna till den bristande jämställdheten och därefter föreslå åtgärder för att underlätta kvinnors integrering i högre befattningar i parlamentets administration.

68.  Europaparlamentet noterar de höga kostnaderna för ”bortadagar” och liknande evenemang för personalen under 2013 (140 730 EUR för åtta evenemang). Parlamentet anser, i dessa tider präglade av kris och allmänna budgetnedskärningar, att kostnaderna för ”bortadagar” för personalen vid unionens institutioner måste vara proportionerliga, och att dessa dagar i mån av möjlighet bör hållas i institutionernas egna lokaler, eftersom mervärdet av ”bortadagar” inte motiverar så höga kostnader.

Assistentstöd till ledamöterna

69.  Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för de åtgärder som vidtogs för att organisera hanteringen av de anställningskontrakt för cirka 1 700 ackrediterade parlamentsassistenter som skulle upphöra inför den sjunde valperiodens slut och inledandet av den åttonde valperioden, och särskilt genomförandet av APA-People. Parlamentet anser dock att mer administrativ personal borde ha avsatts för rekryteringen av ackrediterade assistenter inom vissa områden för att garantera snabbare takt och större effektivitet. Parlamentet påpekar att det inte fanns tillräckligt med personal och tekniska resurser för att undvika förseningar i samband med undertecknandet av assistenternas kontrakt, avbrutna kontrakt och försenade utbetalningar av utgifter, ersättningar och därmed också löner. Parlamentet konstaterar dock att processen har förbättrats avsevärt jämfört med 2009, men noterar samtidigt att parlamentet måste fortsätta att arbeta för att öka hastigheten och effektiviteten i sina rekryteringsförfaranden. Parlamentet är bekymrat över att man inte har hittat någon lösning för de ackrediterade assistenter vars rättigheter har undergrävts till följd av att deras kontrakt förkortades med åtminstone en månad på grund av det tidiga valet till parlamentet. Parlamentet betonar behovet att anpassa lagstiftningen om pensionsberättigande perioder till de förändringar som påverkar valperiodens verkliga längd.

70.  Europaparlamentet beklagar att parlamentets sociala rapport för 2013, liksom tidigare års rapporter, nästan inte innehåller någon information alls om ackrediterade assistenter, trots att dessa utgör 29,4 % av parlamentets anställda. Parlamentet begär att detta rättas till med tanke på den grundläggande betydelse detta dokument har när det gäller att förbättra parlamentets personalförvaltning.

71.  Europaparlamentet beklagar personaldomstolens beslut av den 12 december 2013 i mål F-129/12 och beklagar djupt att beklagar djupt att parlamentet dömdes för att inte ha gett stöd till ackrediterade assistenter vid mobbning och för olagliga uppsägningar. Parlamentet noterar presidiets beslut av den 14 april 2014 om inrättandet av den rådgivande kommittén för förebyggande av mobbning på arbetsplatsen för att undvika att ackrediterade assistenter drabbas av detta. Parlamentet är dock bekymrat över obalansen i sammansättningen av kommittén, vilken består av tre kvestorer, en företrädare för administrationen och en företrädare för de ackrediterade assistenterna. Parlamentet noterar att fram till november 2014 slog kvestorerna i åtminstone tre ärenden fast att det inte förelåg några skäl att vidta ytterligare åtgärder. Parlamentet uppmanar därför presidiet att se över kommitténs sammansättning för att garantera en mer balanserad representation med minst två ledamöter som är ackrediterade assistenter.

72.  Europaparlamentet noterar med oro den höga andelen ackrediterade assistenter som hoppar av språkkurser − 32 % jämfört med 8 % för övriga anställda. Parlamentet efterlyser en förändring av språkkursernas kursplaner för att se till att de anpassas bättre till de ackrediterade assistenternas särskilda arbetsvillkor.

73.  Europaparlamentet efterlyser en utredning av möjliga orsaker till de stora skillnaderna mellan ackrediterade assistenter och övriga anställda när det gäller sjukledighet.

74.  Europaparlamentet påpekar att de traktamenten som ackrediterade assistenter får när de reser till Strasbourg är 30−45 % lägre än traktamentena för övriga anställda. Parlamentet påpekar också att de ackrediterade assistenterna ersätts enligt ett tredelat system vilket innebär att i vissa fall ersätts inte några utgifter alls i samband med tjänsteresor till Strasbourg. Parlamentet uppmanar presidiet att vidta de åtgärder som krävs för att åtgärda denna ojämlikhet och i detta avseende anpassa de ackrediterade assistenternas rättigheter till som övriga anställdas.

75.  Europaparlamentet är bekymrat över att antalet lokala assistenter som anställts av ledamöterna varierade avsevärt mellan noll och 43 under 2013. Parlamentet begär en undersökning av huruvida rekryteringsförfarandena har iakttagits i de fall där det förekommer ett stort antal lokala assistenter, och av orsakerna till detta stora antal. Parlamentet begär en utvärdering av rekryteringsförfarandena för lokala assistenter och förslag om att förenkla dessa för att undvika alltför många lokala assistenter per ledamot. Parlamentet efterlyser ökad transparens med avseende på anställningen av lokala assistenter och tjänsteleverantörer. Parlamentet kräver att namnen på alla tjänsteleverantörer som är anställda av ledamöterna offentliggörs på internet.

76.  Europaparlamentet påpekar att enligt artikel 43 d i tillämpningsföreskrifterna för ledamotsstadgan som antogs i juli 2008 får ledamöterna inte anställa vare sig sin make/maka eller fasta partner och inte heller föräldrar, barn eller syskon som assistenter.

77.  Europaparlamentet är oroat över dröjsmålen med antagandet av de interna bestämmelserna om rapportering om missförhållanden. Parlamentet begär att dessa bestämmelser genomförs utan ytterligare dröjsmål.

Generaldirektoratet för infrastruktur och logistik

Parlamentets fastighetspolitik

78.  Europaparlamentet noterar att parlamentet på sina tre arbetsorter förfogar över 1,1 miljoner m2 och äger 81 % av denna yta. Parlamentet bedömer det vara av yttersta vikt att inrätta lämpliga åtgärder för att säkerställa hållbarhet för parlamentets byggnader inför ökade underhållskostnader.

79.  Europaparlamentet efterlyser ett samarbetsavtal mellan parlamentet och kommissionen om den gemensamma förvaltningen av Europahusen i syfte att dels fastställa en ram för flerårig planering av kartläggningen av fastighetsmarknaden i syfte att köpa eller hyra fastigheter, och dels förenkla de administrativa och finansiella förfarandena för den löpande förvaltningen.

80.  Europaparlamentet noterar att Europahuset i Sofia är i fullt bruk sedan juli 2013. Parlamentet noterar att säljaren fick betala för brister och avvikelser från kraven när det gäller byggnadens struktur innan köpeavtalet undertecknades.

Generaldirektoratet för tolkning och konferenser och generaldirektoratet för översättning

81.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att genomförandet av presidiets beslut om en resurseffektiv flerspråkighet under 2013 medförde besparingar på 15 miljoner EUR respektive 10 miljoner EUR för tolknings- respektive översättningstjänsterna, utan att det påverkade principen om flerspråkighet eller försämrade kvaliteten på parlamentets arbete. Parlamentet upprepar att interinstitutionellt samarbete är avgörande för utbyte av bästa praxis som främjar effektiviteten och möjliggör besparingar.

Generaldirektoratet för ekonomi

Den frivilliga pensionsfonden

82.  Europaparlamentet noterar att den frivilliga pensionsfonden, beräknat på grundval av fondens tillgångar, hade ökat sitt beräknade försäkringstekniska underskott till 197,5 miljoner EUR vid utgången av 2013. Parlamentet betonar dock att denna förväntade framtida skuld är spridd över flera decennier.

83.  Europaparlamentet noterar att det inte är möjligt att bedöma huruvida fonden förvaltas effektivt och korrekt och begär med eftertryck att det görs en extern utvärdering.

84.  Europaparlamentet noterar dock att detta väcker farhågor om en eventuell dränering av fonden och att parlamentet garanterar att pensionsrättigheter betalas ut när och om fonden inte kan uppfylla sina åtaganden.

85.  Europaparlamentet noterar att EU-domstolen 2013 slog fast att beslutet om att höja pensionsåldern för fondens medlemmar från 60 till 63 år i syfte att undvika tidig kapitaldränering och anpassa fonden till den nya ledamotsstadgan var giltigt.

Tjänster som tillhandahålls ledamöterna

86.  Europaparlamentet efterlyser ett offentliggörande av namnen på de tjänsteleverantörer och tjänster som tillhandahålls ledamöterna på ledamöternas hemsida, intill uppgifterna om de ackrediterade assistenterna och de lokala assistenterna.

Generaldirektoratet för innovation och tekniskt stöd

87.  Europaparlamentet noterar arbetet med att internalisera personalen inom generaldirektoratet för innovation och tekniskt stöd och den utlovade sänkningen av kostnaderna samt den ökade kompetensnivån hos personalen på it-området. Parlamentet påminner om att den ökade kompetensnivån inom ständiga innovationer också var skälet till att för flera år sedan lägga ut tjänsten externt. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att samarbeta med Europeiska rekryteringsbyrån för att hitta möjligheter att påskynda rekryteringsförfarandet och locka de bästa experterna inom it-teknik och it-säkerhet.

88.  Europaparlamentet ser med djup oro på att personliga och konfidentiella e-postbrevlådor tillhörande vissa ledamöter, parlamentsassistenter och tjänstemän var i fara i samband med att parlamentet utsattes för dataintrång när en hacker fångade upp kommunikationen mellan privata smarta telefoner och parlamentets allmänna trådlösa nätverk.

89.  Europaparlamentet noterar att en oberoende tredjepartsgranskning av IKT-säkerheten gjorts av all IKT och alla telekommunikationssystem inom parlamentet i syfte att färdigställa en tydlig färdplan mot en stabilare politik för IKT-säkerheten 2015. Parlamentet påpekar att en granskning av IKT-säkerheten skulle ha gjorts i december 2014. Parlamentet påpekar på nytt mot bakgrund av den senaste tidens förhöjda säkerhetshot att denna granskning bör prioriteras, och begär att parlamentets budgetkontrollutskott informeras om resultatet så snart rapporten är färdig.

90.  Europaparlamentet noterar de omedelbara åtgärder och de åtgärder på medellång sikt som presidiet antog den 9 december 2013 i syfte att förstärka parlamentets säkerhetsbestämmelser för användningen av mobil utrustning.

91.  Europaparlamentet insisterar på att parlamentet samarbetar ytterligare med kommissionens generaldirektorat för informationsteknik för att hitta lämpliga ersättningar för gamla IKT-verktyg och IKT-strukturer i riktning mot öppna, kompatibla och leverantörsoberoende lösningar som kan bidra till en kostnadseffektiv it-miljö av hög kvalitet för parlamentet.

92.  Europaparlamentet välkomnar lanseringen för några år sedan av den mycket användvara och framgångsrika AT4AM-applikationen för framläggandet av ändringsförslag. Parlamentet anser att den behöver förbättras och uppdateras, särskilt med avseende på användbara funktioner såsom autokorrigering och backup.

93.  För att säkerställa transparens och jämlikhet när det gäller tillgång till handlingar begär Europaparlamentet att alla ledamöter, och inte bara ordinarie ledamöter och suppleanter i utskott, genom ePetition ska få tillgång till alla framställningar som lämnats in av medborgare till utskottet för framställningar.

Ett miljövänligt parlament

94.  Europaparlamentet är medvetet om parlamentets ”New World of Work”-koncept, Emas-ackrediteringen och det papperslösa programmet, bland annat applikationerna e-Committee och e-Meeting. Parlamentet begär att detta program kopplas ihop med de applikationer som finns för smarta telefoner och datorplattor.

95.  Europaparlamentet framhåller att telefonkonferenser och distansarbete kan bidra till ett effektivare utnyttjande av tiden och till ett mer miljövänligt parlament och sänka de administrativa kostnaderna och resekostnaderna.

96.  Europaparlamentet konstaterar att utsläppen av växthusgaser från parlamentets personalresor mellan Bryssel, Luxemburg och Strasbourg har sjunkit med 34 % under 2012 jämfört med 2006. Parlamentet uppmanar presidiet att se till att det råder fullständig transparens och att även ta hänsyn till de utsläpp, som orsakas av ledamöternas resor från sina hemländer till Bryssel och Strasbourg. Parlamentet välkomnar åtgärderna för att kompensera för dessa utsläpp som inte kan minskas och som är oundvikliga. Parlamentet rekommenderar att ytterligare kompensationsåtgärder genomförs för projekt enligt de av FN erkända Gold Standard-kriterierna inom ramen för mekanismen för miljöanpassad utveckling (Clean Development Mechanism (CDM)).

97.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att utarbeta en plan för att minska antalet flyttlådor som är tillgängliga för parlamentets resor. Parlamentet föreslår att mindre lådor ska användas eller att det införs ett system där man delar låda för att minska både de ekonomiska kostnaderna och koldioxidavtrycket.

98.  Europaparlamentet uppmanar ansvariga tjänster att utveckla ett hållbart och sammanhängande koncept för att till fullo använda budgetpost 239 för kompensation för koldioxidutsläpp upp till högsta möjliga belopp, för att kompensera för institutionens oundvikliga koldioxidutsläpp för projekt enligt de av FN erkända Gold Standard-kriterierna inom ramen för CDM.

99.  Europaparlamentet begär att luftkonditioneringssystemen ska vara inriktade på energieffektivitet för att minimera miljöpåverkan.

Årsrapporten om tilldelade kontrakt

100.  Europaparlamentet noterar att av 264 tilldelade kontrakt under 2013, baserades 120 (till ett värde av 465 miljoner EUR) på öppna eller selektiva förfaranden och 144 (till ett värde av 152 miljoner EUR) på förhandlade förfaranden. Parlamentet noterar att trots att det totala antalet kontrakt som tilldelades genom förhandlade förfaranden var 37 % lägre 2013 (144 jämfört med 241 år 2012), har det inte skett någon särskilt betydande förändring när det gäller värdet för förhandlade förfaranden.

101.  Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang behovet att genomföra konceptet miljöanpassad offentlig upphandling för alla kontrakt och anbudsinfordringar. Parlamentet efterlyser gradvis ökande och ambitiösa bindande mål för miljöanpassade kontrakt, särskilt inom områdena livsmedel och cateringverksamhet, fordon och transport, vatten och sanitet, papper, avfallshantering, it- och bildåtergivningsutrustning, belysning, städning och möbler.

102.  Europaparlamentet noterar att majoriteten av de kontrakt som tilldelades 2013 var avtal om tjänster (61 %) till ett totalt belopp på 374 miljoner EUR och att tre generaldirektorat tecknade 14 kontrakt till ett belopp på mer än 10 miljoner EUR. Parlamentet betonar att man måste se till att särskilt sådana kontrakt som uppgår till höga belopp omfattas av lämpliga kontrollsystem som kontinuerligt övervakar utförandet av order.

103.  Europaparlamentet noterar fördelningen av de kontrakt som tilldelats under 2013 och 2012 efter den typ av kontrakt som använts:

Typ av kontrakt

2013

2012

Antal

Procent

Antal

Procent

Tjänster

Materiel

Arbeten

Fastigheter

189

48

19

8

72 %

18 %

7 %

3 %

242

62

36

4

70 %

18 %

12 %

1 %

Totalt

264

100 %

344

100 %

Typ av kontrakt

2013

2012

Värde (EUR)

Procent

Värde (EUR)

Procent

Tjänster

Materiel

Arbeten

Fastigheter

374 147 951

91 377 603

15 512 763

136 289 339

61 %

15 %

2 %

22 %

493 930 204

145 592 868

48 386 872

180 358 035

57 %

17 %

5 %

21 %

Totalt

617 327 656

100 %

868 267 979

100 %

(Årsrapport om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet, 2013, s. 7.)

104.  Europaparlamentet noterar fördelningen av de kontrakt som tilldelats under 2013 och 2012 efter den typ av förfarande som använts:

Typer av förfarande

2013

2012

Antal

Procentandel

Antal

Procentandel

Öppet

Selektivt

Förhandlat

Konkurrens

Undantag

106

14

144

-

-

40 %

5 %

55 %

-

-

98

5

241

-

-

28 %

2 %

70 %

0 %

0 %

Totalt

264

100 %

344

100 %

Typer av förfarande

2013

2012

Värde (EUR)

Procent

Värde (EUR)

Procent

Öppet

Selektivt

Förhandlat

Konkurrens

Undantag

382 045 667

83 288 252

151 993 737

-

-

62 %

13 %

25 %

-

-

381 116 879

245 156 318

241 994 782

-

-

44 %

28 %

28 %

0 %

0 %

Totalt

724 297 066

100 %

603 218 807

100 %

(Årsrapport om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet, 2013, s. 9.)

Exceptionella förhandlade förfaranden

105.  Europaparlamentet noterar att exceptionella förhandlade förfaranden utgjorde 39 % av de förhandlade förfaranden som inleddes under 2013. Parlamentet är bekymrat över att parlamentet utnyttjat det exceptionella förhandlade förfarandet för tilldelningen av 56 kontrakt under 2013 och begär att inte endast det totala antalet kontrakt ska anges utan även det sammanlagda värdet för dessa kontrakt.

106.  Europaparlamentet anser att utanordnarna bör lämna heltäckande och transparenta motiveringar för användningen av ett exceptionellt förhandlat förfarande. Parlamentet begär att den centrala ekonomiska enheten ska konsolidera information om tilldelade kontrakt i årsrapporten till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

Politiska grupper (budgetpunkt 4 0 0)

107.  Europaparlamentet noterar att de anslag som förts upp under budgetpunkt 4 0 0, som avser politiska grupper och grupplösa ledamöter, användes på följande sätt:

Grupp

2013

2012

Årliga anslag

Egna medel och anslag överförda från tidigare budgetår

Utgifter

Utnyttjande-grad för årliga anslag

Belopp överförda till nästa period

Årliga anslag

Egna medel och anslag överförda från tidigare budgetår

Utgifter

Utnyttjande-grad för årliga anslag

Belopp överförda till nästa period (2011)

PPE

21 680

4 399

18 437

85,04%

7 642

21 128

2 024

18 974

89,81 %

4 178

S&D

15 388

6 849

17 649

114,69%

4 588

14 908

6 313

14 520

97,40 %

6 702

ALDE

6 719

2 172

7 142

106,30%

1 749

6 673

2 281

6 855

102,72 %

2 100

Verts/ALE

4 366

1 787

4 778

109,44%

1 375

4 319

1 460

4 002

92,65 %

1 778

GUE/NGL

2 658

1 076

3 317

124,79%

416

2 563

1 094

2 602

101,52 %

1 055

ECR

4 046

1 602

4 598

113,64%

1 050

3 765

1 219

3 407

90,51 %

1 577

EFDD

2 614

939

2 422

92,65%

1 132

2 538

881

2 494

98,29 %

925

Grupplösa ledamöter

1 316

367

931

70,74%

441

1 362

413

963

70,73 %

367

Totalt

58 786

19 193

59 274

100,83%

18 394

57 255

15 687

53 817

94,00 %

18 680

* Alla belopp i tusen EUR.

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

108.  Europaparlamentet noterar att de anslag som 2013 förts upp under budgetpunkt 4 0 2 användes på följande sätt(12):

Parti

Förkortning

Egna medel*

Bidrag från parlamentet

Inkomster, totalt

Bidrag från parlamentet såsom % av stödberättigande utgifter (max 85 %)

Inkomstöverskott (överföring till reserver) eller förlust

Europeiska folkpartiet

PPE

1.439

6.464

9.729

85%

192

Europeiska Socialdemokraters Parti

PSE

1.283

4.985

6.841

85%

118

Alliansen liberaler och demokrater för Europa

ALDE

518

2.232

3.009

85%

33

Europeiska gröna partiet

EGP

461

1.563

2.151

78%

-36

Alliansen av europeiska konservativa och reformister

AECR

307

1.403

1.970

85%

45

Europeiska vänsterpartiet

EL

233

948

1.180

68%

-258

Europeiska demokratiska partiet

EDP/PDE

91

437

528

85%

0

EU-demokraterna

EUD

48

197

245

85%

12

Europeiska fria alliansen

EFA

93

439

592

85%

12

Europeiska kristna politiska rörelsen

ECPM

61

305

366

85%

8

Europeiska fria alliansen

EFA

68

384

452

85%

1

Alliansen för europeiska nationella rörelser

AEMN

53

350

403

85%

-38

Rörelsen för frihetens och demokratins Europa

MELD

107

594

833

85%

0

Totalt

4 762

20 301

28 299

83%

89

(*) Alla belopp i tusen EUR.

109.  Europaparlamentet noterar att de anslag som 2013 förts upp under budgetpunkt 4 0 3 användes på följande sätt(13):

Stiftelse

Förkortning

Ansluten till parti

Egna medel*

Bidrag från parlamentet

Inkomster, totalt

Bidrag från parlamentet såsom % av stödberättigande utgifter (max 85 %)

Centret för Europastudier

CES

PPE

772

3.985

4.757

85%

Foundation for European Progressive Studies

FEPS

PSE

491

2.762

3.253

85%

European Liberal Forum

ELF

ALDE

214

1.108

1.322

85%

Green European Foundation

GEF

EGP

158

881

1.039

85%

Transform Europe

TE

EL

130

538

668

85%

Institute of European Democrats

IED

PDE

50

219

269

85%

Centre Maurits Coppieters

CMC

EFA

50

227

277

85%

New Direction - Foundation for European Reform

ND

AECR

183

645

828

85%

European Foundation for Freedom

EFF

EFA

39

210

249

85%

Organisation For European Interstate Cooperation

ECPF

EUD

20

123

143

85%

Europeiska kristna politiska rörelsen

ECPF

ECPM

31

170

201

85%

Foundation for a Europe of Liberties and Democracy

FELD

MELD

60

280

340

85%

Identités & Traditions europénnes

ITE

AEMN

31

177

208

85%

Totalt

-

2 229

11 325

13 554

85%

(*) Alla belopp i tusen EUR.

-

2.229

11.325

13.554

85%

(1) EUT L 66, 8.3.2013.
(2) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(3) EUT C 201, 30.6.2014, s. 1.
(4) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(5) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(6) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(7) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(8) PE 349.540/Bur/ann/def.
(9) EUT C 249 E, 30.8.2013, s. 18.
(10) EUT C 257 E, 6.9.2013, s. 104.
(11) ALTER-EU: Mind the Gap (http://www.alter-eu.org/sites/default/files/documents/Mind%20the%20Gap%20briefing.pdf).
(12) Källa: PV BUR. 20.10.2014 (PE 538.295/BUR) och PV BUR. 20.10.2014 (PE 538.297/BUR) punkt 12.
(13)Källa: PV BUR. 20.10.2014 (PE 538.295/BUR) och PV BUR. 20.10.2014 (PE 538.297/BUR) punkt 12.


Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europeiska rådet och rådet
PDF 262kWORD 75k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet (2014/2079(DEC))
P8_TA(2015)0122A8-0116/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8‑0148/2014)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0116/2015).

1.  Europaparlamentet uppskjuter beslutet att bevilja rådets generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska rådets och rådets budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet (2014/2079(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt II – Europeiska rådet och rådet,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 26 februari 2015, vilket avslutar ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/1/2014/PMC) avseende rapportering om missförhållanden,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0116/2015), och av följande skäl:

A.  Samtliga EU-institutioner bör vara transparenta och fullt ansvariga inför unionens medborgare för de medel de anförtros i sin egenskap av EU-institutioner.

B.  Eftersom parlamentets frågor inte besvarats och det saknas tillräcklig information kan parlamentet inte fatta ett välgrundat beslut om beviljande av ansvarsfrihet.

1.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete drar slutsatsen att betalningarna som helhet under det budgetår som slutade den 31 december 2013 avseende administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel.

2.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2013 fastslår att man inte funnit några allvarliga brister med avseende på de granskade områden som rörde Europeiska rådet och rådet.

3.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska rådet och rådet 2013 hade en total budget på 535 511 300 EUR (533 920 000 EUR för 2012), med en utnyttjandegrad på 86,7 %. Parlamentet beklagar att utnyttjandegraden sjönk 2013 jämfört med år 2012, då den var 91,8 %.

4.  Europaparlamentet bekymrar sig över att andelen underutnyttjade anslag fortsätter att vara hög och gäller nästan alla kategorier. Parlamentet efterlyser återigen centrala resultatindikatorer för att förbättra budgetgenomförandet under de kommande åren.

5.  Europaparlamentet noterar att 71 376 244 EUR i åtagandebemyndiganden annullerades 2013 till följd av underutnyttjande och en minskning av användningen av lokaler.

6.  Europaparlamentet är förvånat över att 5 miljoner EUR för förvärvet av Europabyggnaden fördes över till 2014 för den faktiska utbetalningen. Parlamentet anser att detta, tillsammans med andra anslag som förts över, strider mot principerna om ettårighet och sund ekonomisk förvaltning i budgetförordningen.

7.  Europaparlamentet upprepar att Europeiska rådets och rådets budget bör skiljas åt, vilket skulle bidra till att göra de båda institutionernas ekonomiska förvaltning mer transparent och till att förbättra fullgörandet av deras redovisningsskyldighet.

8.  Europaparlamentet uppmanar på nytt Europeiska rådet och rådet att översända sin årliga verksamhetsrapport till parlamentet tillsammans med en uttömmande översikt över all den personal som institutionerna förfogar över, uppdelad per kategori, lönegrad, kön, nationalitet och yrkesutbildning. Parlamentet konstaterar att denna tabell automtiskt bör ingå i institutionernas årliga verksamhetsrapport.

9.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en revisionskommitté vid rådets generalsekretariat och antagandet av en ny internrevisionsstadga. Parlamentet uppmanar rådet att hålla parlamentet informerat om fördelarna med och resultaten av dessa förändringar.

10.  Europaparlamentet beklagar att genomförandet av de anmärkningar som gjorts av internrevisionstjänsten i samband med uppföljningen minskade 2013. Parlamentet håller med rådet om betydelsen av att granskningsrekommendationer genomförs i tid(7). Parlamentet förväntar sig att detta förfarande genomförs utan dröjsmål.

11.  Europaparlamentet är bekymrat över översättningstjänstens försenade genomförande av granskningsrekommendationerna.

12.  Europaparlamentet noterar med oro de enorma skillnaderna i översättningskostnader mellan de olika EU-institutionerna, Parlamentet uppmanar därför den interinstitutionella arbetsgruppen för översättning att kartlägga orsakerna bakom dessa skillnader och lägga fram lösningar för att komma till rätta med obalansen och harmonisera översättningskostnaderna, samtidigt som man säkerställer full respekt för kvalitet och språklig mångfald. Parlamentet noterar, med detta i åtanke, att arbetsgruppen borde återupprätta ett samarbete mellan institutionerna för utbyte av bästa praxis och resultat, och kartlägga de områden där samarbete och överenskommelser mellan institutionerna kan stärkas. Parlamentet anser att arbetsgruppen dessutom bör sträva efter att införa en enhetlig metod för redovisning av översättningskostnaderna för samtliga institutioner i syfte att göra det enklare att analysera och jämföra kostnaderna. Parlamentet noterar att arbetsgruppen bör lägga fram resultatet av detta arbete före utgången av 2015. Parlamentet uppmanar alla institutioner att delta aktivt i den interinstitutionella arbetsgruppens arbete, och påminner i detta sammanhang om att respekten för flerspråkighet i EU-institutionerna är av grundläggande betydelse för att man ska kunna garantera lika behandling och lika möjligheter för alla EU-medborgare.

13.  Europaparlamentet anser i dessa kristider med allmänna budgetnedskärningar att kostnaderna för ”bortadagar” för personalen vid unionens institutioner måste minskas, och att dessa dagar i mån av möjlighet bör hållas i institutionernas lokaler, eftersom mervärdet av ”bortadagar” inte motiverar så höga kostnader.

14.  Europaparlamentet är bekymrat över bristen på kvinnor på höga befattningar i EU-institutionerna. Parlamentet uppmanar rådet att inleda arbetet med en jämställdhetsplan med särskild inriktning på ledande befattningar så att denna obalans kan åtgärdas så snart som möjligt.

15.  Europaparlamentet beklagar att utarbetandet av en handbok för förvaltningen av fastighetsprojekt har försenats.

16.  Europaparlamentet noterar att vissa av granskningsrekommendationerna avseende projektet med Europabyggnaden fortfarande inte genomförts. Parlamentet upprepar sin uppmaning till rådet att tillhandahålla en detaljerad skriftlig redovisning av de anslag som totalt använts för förvärvet av byggnaden.

17.  Europaparlamentet kräver att institutionens fastighetspolitik ska inbegripas i den årliga verksamhetsrapporten, särskilt med tanke på hur viktigt det är att kostnaderna för en sådan politik motiveras ordentligt och att de inte är orimligt höga.

18.  Europaparlamentet noterar nolltillväxten (0,3 %) (1,6 miljoner EUR) i rådets budgetanslag för 2013. Parlamentet anser detta vara en positiv trend och förväntar sig att den fortsätter under kommande år.

19.  Europaparlamentet uppmanar rådet att samarbeta med andra institutioner för att komma fram till en enhetlig metod för att presentera översättningskostnaderna i syfte att göra det enklare att analysera och jämföra kostnaderna.

20.  Europaparlamentet är oroat över dröjsmålen med antagandet av de interna bestämmelserna om rapportering om missförhållanden. Parlamentet uppmanar rådet att utan ytterligare dröjsmål genomföra dessa bestämmelser.

21.  Europaparlamentet uppmanar rådet att i sina årliga verksamhetsrapporter, i överensstämmelse med gällande bestämmelser om uppgiftsskydd och sekretess, inbegripa resultaten och följderna av de ärenden som Olaf har avslutat där institutionen eller någon av dess anställda varit föremål för utredning.

Orsaker till uppskjutandet av beslutet om beviljande av ansvarsfrihet

22.  Europaparlamentet betonar på nytt att rådet bör vara transparent och fullt ansvarigt inför unionens medborgare för de medel det anförtros i sin egenskap av EU-institution. Parlamentet betonar att detta innebär att rådet till fullo och lojalt måste medverka i det årliga ansvarsfrihetsförfarandet, precis som övriga institutioner gör. Parlamentet anser därför att en effektiv kontroll av genomförandet av unionens budget kräver att parlamentet och rådet samarbetar på grundval av ett samarbetsavtal. Parlamentet beklagar de upprepade svårigheter som hittills uppkommit under ansvarsfrihetsförfarandena. Parlamentet noterar dock det intresse som unionens nuvarande ordförandeskap visat för att skapa samförstånd samt skrivelsen från rådets generalsekreterare som svar på budgetkontrollutskottets frågor, i vilken han ger uttryck för sin vilja att aktivt stödja konkreta åtgärder för att fastställa ett modus vivendi i enlighet med parlamentets resolution av den 23 oktober 2014(8). Parlamentet betonar behovet att så snart som möjligt förbättra förmågan till dialog mellan de två institutionerna för att nå fram till en lösning som kan göra det möjligt att uppfylla det fördragsenliga mandatet och ansvarsskyldigheten gentemot medborgarna.

23.  Europaparlamentet upprepar att en effektiv budgetkontroll endast är möjlig genom samarbete mellan parlamentet och rådet, där de centrala inslagen måste omfatta formella sammanträden mellan företrädare för rådet och parlamentets budgetkontrollutskott, svar på de skriftliga frågor som utskottsledamöterna ställer, och, på begäran, tillhandahållande av handlingar som tjänar som bakgrundsmaterial för budgetkontroller.

24.  Europaparlamentet upprepar att man utan det ovannämnda samarbetet med rådet inte kan fatta ett välgrundat beslut om beviljande av ansvarsfrihet.

25.  Europaparlamentet håller med kommissionen i dess skrivelse av den 23 januari 2014 till Europaparlamentet om att det är önskvärt att parlamentet fortsätter att bevilja, uppskjuta eller neka ansvarsfrihet för övriga institutioner – även rådet – enligt det förfarande som hittills har gällt.

26.  Europaparlamentet ställer sig bakom och stöder till fullo kommissionens syn i denna skrivelse att samtliga institutioner till fullo omfattas av förfarandet för uppföljning av de iakttagelser som parlamentet gjort inom ramen för ansvarsfrihetsförfarandet, och att samtliga institutioner bör samarbeta för att trygga ett smidigt ansvarsfrihetsförfarande med full respekt för relevanta bestämmelser i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och i relevant sekundärlagstiftning.

27.  Europaparlamentet underrättar rådet om att kommissionen i sin skrivelse slår fast att den inte kommer att kontrollera andra institutioners budgetgenomförande och att ett besvararande av frågor adresserade till en annan institution skulle inkräkta på denna institutions autonomi att genomföra sitt eget avsnitt av budgeten. Parlamentet påminner om att man beviljar de övriga institutionerna ansvarsfrihet efter att ha behandlat de inlämnade handlingarna och de svar som getts på frågorna. Parlamentet beklagar att man upprepade gånger stöter på problem med att få svar från rådet.

28.  Europaparlamentet anser det vara demokratiskt att parlamentet utövar sin befogenhet att bevilja ansvarsfrihet enligt artiklarna 316, 317 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt i enlighet med den tolkning och praxis som för närvarande gäller, dvs. att bevilja ansvarsfrihet separat för varje budgetpost i budgeten i syfte att bevara transparensen och den demokratiska ansvarsskyldigheten gentemot unionens skattebetalare. Parlamentet bekräftar därför att beslutet att bevilja eller inte bevilja ansvarsfrihet är en plikt parlamentet har gentemot unionens medborgare.

29.  Europaparlamentet anser att den del av unionens regelverk som avser beviljandet av ansvarsfrihet bör ses över i syfte att klargöra processen för beviljande av ansvarsfrihet.

30.  Europaparlamentet beklagar att inte alla unionens institutioner respekterar samma standarder för transparens, och anser att rådet bör göra förbättringar i detta hänseende.

(1) EUT L 66, 8.3.2013.
(2) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(3) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(4) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) Sammanfattning av 2013 års årliga verksamhetsrapport från internrevisorn vid rådets generalsekretariat, s. 2.
(8) EUT L 334, 21.11.2014, s. 95.


Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europeiska utrikestjänsten
PDF 273kWORD 83k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten (2014/2086(DEC))
P8_TA(2015)0123A8-0109/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8‑0155/2014)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 55, 99 och 164–167,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0109/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska utrikestjänstens budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten (2014/2086(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 26 februari 2015, vilket avslutar ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/1/2014/PMC) avseende rapportering om missförhållanden,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A8-0109/2015).

1.  Europaparlamentet gläder sig över att Europeiska utrikestjänsten under sitt tredje budgetår har fortsatt att genomföra sin budget utan att några väsentliga fel kunnat upptäckas av revisionsrätten. Parlamentet noterar att framsteg gjorts när det gäller att åtgärda de fel som konstaterats under tidigare år och stöder de rekommendationer om ytterligare förbättringar som revisionsrätten framför i sin årsrapport. Parlamentet välkomnar särskild rapport nr 11/2014 om inrättandet av Europeiska utrikestjänsten som offentliggjorts av revisionsrätten och de många användbara förslag till förbättringar som denna rapport innehåller och som förhoppningsvis kommer att genomföras snarast möjligt.

2.  Europaparlamentet påpekar att revisionsrätten i årsrapporterna för 2011, 2012 och 2013 upprepade gånger infört iakttagelser angående Europeiska utrikestjänsten avseende utbetalningar av löner till personal, brister i hanteringen av familjetillägg, som sköts av byrån för löneadministration och individuella ersättningar för Europeiska utrikestjänstens räkning, och fel i kontraktet för upphandling av säkerhetstjänster vid delegationerna samt fel i kontrakt för it-tjänster.

3.  Europaparlamentet är oroat över att utbetalningar av löner till personal redan varit ett problem och innehållit fel under tidigare år. Parlamentet begär mer ingående kontroller på detta område, i synnerhet bör personalen regelbundet påminnas om att uppge ersättning från andra källor.

4.  Europaparlamentet är bekymrat över att PMO-systemet ännu inte fungerade helt som det skulle 2013, vilket ledde till felaktiga utbetalningar av sociala tillägg till de anställda. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att utvidga systemet till att omfatta alla medlemsstaternas tjänstemän.

5.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska utrikestjänstens huvudkontor regelbundet måste övervaka alla former av upphandlingsförfaranden under alla etapper, i synnerhet vid delegationerna. Parlamentet anser att fortsatt stöd genom en tydlig vägledning bör ges till den berörda personalen i delegationerna för att minska utsattheten för inneboende risk, särskilt i samband med känsliga upphandlingar och kontrakt. Parlamentet välkomnar inrättandet av en arbetsgrupp vid huvudkontoret för ingående av säkerhetsavtal vid delegationerna.

6.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska utrikestjänsten i samband med de ramkontrakt som tilldelas måste iaktta vederbörlig omsorg när det gäller möjligheterna att spåra transaktioner genom att på lämpligt sätt dokumentera varje kontrakt oavsett dess specifika karaktär. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänstens huvudkontor att ytterligare höja personalens kompetens vid delegationerna och öka dess medvetenhet om denna fråga och, mer generellt, om en effektiv tillämpning av relaterade normer för internkontroll. Parlamentet konstaterar att kvaliteten på informationen är en av de allvarligaste bristerna som konstaterades under de förhandskontroller som genomfördes 2013, och anser att situationen snabbt måste åtgärdas så att man har tillgång till korrekt och omfattande styr- och förvaltningsinformation.

7.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att stärka sin nya strategi för bekämpning av bedrägerier så att den omfattar tredjeländer och gläder sig över att det administrativa samförståndsavtalet med Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) slutligen undertecknades den 23 januari 2015.

8.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att rapportera om de framsteg som gjorts i fråga om den nya strategin för bekämpning av bedrägerier för unionens delegationer, som enligt planerna skulle ha slutförts 2013.

9.  Europaparlamentet är oroat över dröjsmålen med antagandet av de interna bestämmelserna om rapportering om missförhållanden. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att utan ytterligare dröjsmål genomföra dessa bestämmelser.

10.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att i sina årliga verksamhetsrapporter, i överensstämmelse med gällande bestämmelser om uppgiftsskydd och konfidentialitet, inbegripa resultaten och följderna av de ärenden som Olaf har avslutat där institutionen eller någon av dess anställda varit föremål för utredning.

11.  Europaparlamentet konstaterar att den slutliga budgeten för Europeiska utrikestjänstens huvudkontor för 2013 uppgick till 508,8 miljoner EUR, vilket utgör en ökning med 4,09 %, och att budgeten var uppdelad enligt följande: 195,81 miljoner EUR för Europeiska utrikestjänstens huvudkontor och 312,95 miljoner EUR för unionens delegationer. Parlamentet konstaterar att vid sidan av Europeiska utrikestjänstens egen budget bidrog kommissionen med 272,4 miljoner EUR.

12.  Europaparlamentet noterar att vid Europeiska utrikestjänstens huvudkontor är 69 % av budgeten avsedd för utbetalning av löner och andra ersättningar till anställda enligt tjänsteföreskrifterna och extern personal (dvs. 134,59 miljoner EUR) och 10 % (eller 19,92 miljoner EUR) för byggnader och därmed förknippade kostnader. Parlamentet konstaterar för unionens delegationers del att 106,6 miljoner EUR (34 %) är förknippade med lön till anställda enligt tjänsteföreskrifterna, 62,2 miljoner EUR (19,9 %) lön till extern personal och 99,6 miljoner EUR (31,8 %) för byggnader och därmed förknippade kostnader.

13.  Europaparlamentet anser att Europeiska utrikestjänsten ännu inte är en fullvärdig EU-diplomattjänst eftersom den har begränsade resurser. Parlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna är de aktörer som har bäst möjlighet att arbeta för en konsolidering av utrikestjänsten.

14.  Europaparlamentet påpekar att principen om budgetneutralitet är ytterst välkommen, men att detta inte får betraktas isolerat från de besparingar medlemsstaterna har gjort genom inrättandet av utrikestjänsten.

15.  Europaparlamentet anser att Europeiska utrikestjänsten fortfarande har en topptung administration som måste rättas till. Parlamentet anser att de åtgärder som redan vidtagits för att rätta till detta är ett steg i rätt riktning och uppmanar kommissionen att stärka sitt engagemang i syfte att förbättra samarbetet mellan de olika avdelningarna. Parlamentet uppmanar institutionen att i sin nästa årliga verksamhetsrapport rapportera om minskningen av antalet AD15- och AD16-tjänster. Parlamentet noterar även avsaknaden av en kompetensram för chefer som utgångspunkt för bedömningen av sökande i förhandsurvalet. Parlamentet betonar att kompetens på det utrikespolitiska området även i fortsättningen måste vara det huvudsakliga kriteriet i samband med anställningsbeslut.

16.  Europaparlamentet insisterar på att Europeiska utrikestjänsten måste rationalisera sin högsta ledning och strama upp beslutsprocessen.

17.  Europaparlamentet välkomnar den förbättrade geografiska balansen när det gäller antalet anställda från medlemsstater som anslutit sig sedan 2004, vilka nu representerar 18 % av den administrativa personalen och 17,7 % av delegationscheferna, jämfört med dessa länders relativa befolkningsstorlek, vilken uppgår till 21 %. Parlamentet betonar behovet av en geografisk balans i rekryteringen och tillsättningen av personal. Parlamentet anser att en jämlik geografisk representation inom utrikestjänsten är en viktig aspekt som bidrar till att förbättra utrikestjänstens prestationer, och uppmanar kommissionen att arbeta vidare i denna riktning.

18.  Europaparlamentet noterar de insatser som gjorts för att förbättra könsfördelningen och avlägsna potentiella hinder för befordringar. Parlamentet uppmanar med kraft Europeiska utrikestjänsten att även i fortsättningen arbeta för att råda bot på den ojämna könsfördelningen, i synnerhet inom kategorin anställda inom högsta ledningen.

19.  Europaparlamentet oroar sig emellertid för det låga antalet kvinnor i ansvarsfulla befattningar vid Europeiska utrikestjänsten (204 män jämfört med 55 kvinnor i delegationerna, medan förhållanden inom högsta ledningen är 42 män och 4 kvinnor – dvs. endast 8,7 % kvinnor). Parlamentet anser att man bör genomföra en jämställdhetsplan med särskild inriktning på ledande befattningar så att denna obalans kan åtgärdas så snart som möjligt.

20.  Europaparlamentet konstaterar att målet enligt tjänsteföreskrifterna att minst en tredjedel av personalen på handläggarnivå (AD) inom Europeiska utrikestjänsten ska bestå av diplomater från medlemsstaterna nåddes 2013. Parlamentet noterar emellertid det relativt höga antalet utstationerade nationella experter från medlemsstaterna (397 i juni 2014) och begär ytterligare förtydliganden av deras ställning/rättigheter samt kostnaderna för Europeiska utrikestjänstens budget.

21.  Europaparlamentet upprepar förra årets begäran om en uttömmande tabell över all personal som Europeiska utrikestjänsten har till sitt förfogande, uppdelad per kategori, lönegrad, kön och nationalitet. Parlamentet konstaterar att denna tabell automtiskt bör ingå i institutionens årliga verksamhetsrapport.

22.  Europaparlamentet beklagar dock att man ännu inte har uppnått en bättre geografisk balans och uppmanar Europeiska utrikestjänsten att förbättra den geografiska balansen, i synnerhet när det gäller att tillsättningar av ledande befattningar och befattningen som delegationschef. Parlamentet upprepar behovet av en bättre geografisk balans mellan medlemsstaterna på alla nivåer av administrationen, och uppmanar bestämt Europeiska utrikestjänsten att vidta åtgärder för att bidra till en bättre och mer balanserad representation av samtliga medlemsstater.

23.  Europaparlamentet anser att ansvarsområdena för Europeiska unionens särskilda representanter är mycket otydliga och att en korrekt övervakning och resultatanalys saknas. Parlamentet föreslår att representanterna införlivas i Europeiska utrikestjänsten så att denna brist kan avhjälpas.

24.  Europarlamentet påminner om att det är viktigt att överföra budgeten för Europeiska unionens särskilda representanter från driftsbudgeten för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) till Europeiska utrikestjänstens budget för att bättre kunna stödja införlivandet i Europeiska utrikestjänsten.

25.  Europaparlamentet uppmärksammar den utveckling som skett på personalområdet, men håller dock med revisionsrätten om att det finns ett stort behov av tematisk sakkunskap i delegationerna. Parlamentet uttrycker oro över att unionens delegationer har brist på personal vid sina politiska avdelningar och för lite personal för den operativa planeringen och det operativa genomförandet av uppdrag inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Parlamentet noterar även att unionens delegationer har praktiska svårigheter med att motta och hantera underrättelserapportering. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med Europeiska utrikestjänsten införa en samordnad strategi för att optimera delegationernas personalprofil.

26.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska utrikestjänsten fortsatt avsätter otillräckliga resurser för den inre politikens externa aspekter, och att den saknar den personal som skulle behövas för att bidra med lämpliga insatser vid programplaneringen för finansieringsinstrumenten. Sålunda undergrävs samstämmigheten i unionens yttre åtgärder.

27.  Europaparlamentet anser, i dessa tider präglade av kris och allmänna budgetnedskärningar, att kostnaderna för ”bortadagar” för personalen vid unionens institutioner bör minskas, och att dessa dagar i mån av möjlighet bör hållas i institutionernas lokaler, eftersom mervärdet av ”bortadagar” inte motiverar så höga kostnader.

28.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att skaffa sig en bättre överblick över kostnaderna i samband med rekryteringsförfarandena. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att använda sig av innovativa lösningar såsom videokonferenser för anställningsintervjuer och att i möjligaste mån presentera liknande lösningar även för vidareutbildningen av personalen.

29.  Europaparlamentet upprepar att Europeiska utrikestjänsten bör införa krav på att nyanställd personal inom utrikestjänsten ska avge en försäkran på heder och samvete om att de inte tidigare har arbetat för någon underrättelsetjänst.

30.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att vidta åtgärder för att främja en bättre samordning och ett bättre samarbete mellan de olika tjänsterna för yttre förbindelser och utrikestjänsten, utan att för den skull bortse från de övergripande tematiska frågorna.

31.  Europaparlamentet understryker att betydande kostnadsbesparingar kan göras genom bättre samarbete mellan medlemsstaterna på det utrikes- och säkerhetspolitiska området. Genom att proaktivt kartlägga gemensamma insatser kan Europeiska säkerhetstjänsten stegvis ta över så att EU kan bli en både starkare och mer effektiv global aktör.

32.  Europaparlamentet understryker att arbetsrutiner för att säkra samarbete med GD Utveckling och samarbete och stödja tematiska indelningar (såsom direktoratet för konfliktförebyggande och säkerhetspolitik) bör vidareutvecklas.

33.  Europaparlamentet betonar att tematiska enheter bör involveras i programplaneringen under alla faser för att undvika att frågor som konfliktförebyggande och fredsskapande åtgärder, jämställdhet och mänskliga rättigheter tas med först i sista minuten.

34.  Europaparlamentet anser att EU:s nuvarande utrikespolitik fortsätter att vara mycket influerad av vissa medlemsstaters utrikespolitik. Parlamentet understryker att resultatet av EU:s utrikespolitik genomsyras av policyn att marginalisera länder med särskild sakkunskap om de pågående konflikterna, särskilt konflikten mellan Ukraina och Ryssland. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att fortlöpande följa upp detta och att beakta de eventuella konsekvenserna av vissa medlemsstaters utrikespolitik på unionens utrikespolitik.

35.  Europaparlamentet betonar vikten av att erkänna och stödja det svåra arbete som utförs av utsänd civil och militär personal i världens farligaste och mest instabila delar, där unionen också måste företrädas och utföra sitt arbete. Parlamentet anser därför att det är av största vikt att personal som arbetar under stor press, både i termer av säkerhet och rörlighet, återförening/separation för familjer samt kulturella och sociala faktorer, ges största möjliga skydd och säkerhet och tillräcklig flexibilitet. Parlamentet förordar en ökning av budgeten för säkerhetskostnader för de berörda delegationerna. Parlamentet anser att det vore nyttigt att ha jämförbar statistik för Europeiska utrikestjänstens personal och medlemsstaternas personal för yttre åtgärder som arbetar i dessa situationer.

36.  Europaparlamentet insisterar på behovet att förenkla budgeten till stöd för delegationerna. Parlamentet betonar hur svårt det är för de delegationer som har minst personal på grund av de komplicerade och stela reglerna för att delegera tillstånd att bevilja betalningar mellan Europeiska utrikestjänstens och kommissionens personal. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att överväga hur godkännandeförfarandet för anslag skulle kunna förenklas samtidigt som det säkerställs att reglerna för den finansiella kontrollen iakttas.

37.  Europaparlamentet betonar att budgetförordningen, såsom den för närvarande tillämpas på unionens delegationer, fortfarande skapar en tung administrativ börda för delegationschefen, vilket innebär ett avsteg från delegationschefens primära ansvar för det politiska arbetet. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att finna en lösning på denna fråga, som kan komma att innebära en ändring av budgetförordningen, förutsatt att detta inte innebär någon minskning av kvaliteten och noggrannheten i samband med delegationernas ekonomiska förvaltning. Parlamentet noterar även det fortsatta utnyttjandet av budgetmedel från både Europeiska utrikestjänstens och kommissionens budgetar för administrativa utgifter, vilket på ett onödigt sätt komplicerar ekonomihanteringsprocesserna.

38.  Europaparlamentet påpekar att på en och samma ort behandlas unionens personal i delegationerna och dess personal i uppdrag inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken olika vad gäller lediga dagar, flygningar, bidrag och andra förmåner. Parlamentet efterlyser en detaljerad jämförelse av ersättningar och förmåner för personal i unionens delegationer och den personal som anlitas i uppdrag inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken i t.ex. Mogadishu (Somalia) och Bangui (Centralafrikanska republiken) enligt situationen den 1 januari 2014, och insisterar på att skälen ska anges i de fall behandlingen skiljer sig åt.

39.  Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att se till att det råder större flexibilitet vid finansieringen av insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken för att garantera Europeiska unionens inre och yttre säkerhet med anledning av den fara som konflikter i grannländer medför samt den ökade risken för eventuell terroristverksamhet.

40.  Europaparlamentet betonar den stora betydelsen av att inrätta ett gemensamt servicecentrum, vilket skulle leda till avsevärda besparingar genom att centralt stöd avseende logistik, upphandling och administration skulle kunna tillhandahållas för GSFP-uppdrag och EU:s särskilda representanter och deras kontor. Parlamentet beklagar den långa förseningen när det gäller inrättandet av centrumet och uppmanar med kraft alla berörda parter att sträva efter att snarast möjligt uppnå en överenskommelse om ett ambitiöst gemensamt centrum, som effektivt kan stödja uppdragen, särskilt i inledningsfasen, standardisera arbetsrutinerna och tillhandahålla snabbare och mer kostnadseffektiv upphandling.

41.  Europeiska utrikestjänsten uppmanas att maximera skalfördelarna genom att skapa nya synergier inom utrikestjänstens huvudkontor och delegationerna samt i samarbete med medlemsstaterna och de nationella diplomattjänsterna, i en anda av en verklig utrikespolitik för unionen och motsvarande tjänster. Parlamentet noterar med tillfredsställelse att samlokaliseringen av EU-delegationer och medlemsstaternas diplomatiska representationer ökar, även om den alltjämt är begränsad. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att fortsätta att försöka finna möjligheter att ytterligare öka samlokaliseringen.

42.  Europaparlamentet kräver att Europeiska utrikestjänstens fastighetspolitik ska inbegripas i den årliga verksamhetsrapporten, särskilt med tanke på hur viktigt det är att kostnaderna för en sådan politik rationaliseras på korrekt sätt och att de inte är överdrivet höga.

43.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att överlämna den förteckning över byggnadskontrakt som ingicks 2013, tillsammans med detaljer om kontrakten, det land där kontrakten ingicks och kontraktens löptid, till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten, vilket också gjordes i Europeiska utrikestjänstens årliga verksamhetsrapport för 2011, och ber Europeiska utrikestjänsten att inkludera samma detaljerade uppgifter om byggnadskontrakten i sin årliga verksamhetsrapport för 2014.

44.  Europaparlamentet noterar att arbete alltjämt kvarstår när det gäller de konsulära tjänsterna. Parlamentet betonar möjligheterna till kostnadsbesparingar genom att tillhandahålla konsulära tjänster via unionens delegationer. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att utarbeta en detaljerad analys av vilka de ekonomiska konsekvenserna skulle bli och medlemsstaterna att komma överens om denna fråga och att utarbeta harmoniserade regler och harmoniserad lagstiftning.

45.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin nästa årsrapport inbegripa en granskning av Europeiska utrikestjänstens uppföljning av parlamentets rekommendationer i denna resolution.

(1) EUT L 66, 8.3.2013.
(2) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(3) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(4) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Domstolen
PDF 262kWORD 75k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt IV – domstolen (2014/2080(DEC))
P8_TA(2015)0124A8-0111/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8‑0149/2014)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0111/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar domstolens justitiesekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av domstolens budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt IV – domstolen (2014/2080(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt IV – domstolen,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 26 februari 2015, vilket avslutar ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/1/2014/PMC) avseende rapportering om missförhållanden,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0111/2015).

1.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten i sin årsrapport för 2013 konstaterade att inga väsentliga brister upptäckts på de områden som granskats när det gäller personal och upphandling för Europeiska unionens domstol (nedan kallad domstolen).

2.  Europaparlamentet gläder sig åt att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete drar slutsatsen att betalningarna som helhet under det budgetår som avslutades den 31 december 2013 inom verksamhetsområdet administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel.

3.  Europaparlamentet konstaterar att domstolen för 2013 hade anslag på 354 880 000 EUR (348 300 000 EUR för 2012), och att genomförandegraden var 96,3 %. Parlamentet beklagar att utnyttjandegraden sjönk under 2013 jämfört med 98,6 % för 2012.

4.  Europaparlamentet noterar att den lägre genomförandegraden kan hänföras till att de ursprungliga anslagen för 2013 hade inkluderat en föreslagen justering av löner och pensioner på totalt nästan 6 000 000 EUR, samtidigt som rådet till slut inte beviljade någon justering. Parlamentet påpekar att de motiv som angavs i det oväntade beslutet om lönejusteringen inte längre gäller efter överenskommelsen om de nya tjänsteföreskrifterna 2014.

5.  Europaparlamentet betonar dock att domstolens budget är rent administrativ, där ett stort belopp går till kostnader för personer som arbetar inom institutionen. Parlamentet noterar det skäl för den lägre genomförandegraden som anges i domstolens verksamhetsrapport för budgetåret 2013.

6.  Europaparlamentet noterar att domstolen avslutat 701 mål under 2013 (595 avslutade mål 2012) och hade fått in 699 nya mål (632 under 2012), inbegripet 450 överklaganden och förhandsavgöranden. Parlamentet uppmärksammar de positiva siffrorna men anser att det trots det goda resultatet finns utrymme för förbättringar.

7.  Europaparlamentet noterar att tribunalen under 2013 tog emot 790 nya mål, behandlade 702 mål och hade 1325 pågående mål, vilket innebar en generell ökning i antalet mål jämfört med 2012. Parlamentet noterar också att den tid domstolsförfarandena tar har minskat något. Parlamentet betonar att inrättandet av en nionde avdelning inte bidrog till att öka tribunalens effektivitet under 2013, men upprepar trots detta sin ståndpunkt att tribunalen behöver förstärka sina personalresurser.

8.  Europaparlamentet noterar att personaldomstolen 2013 slutförde 184 mål, jämfört med 121 mål 2012 (dvs. en ökning på 52 %), vilket minskar antalet pågående fall med 24 (dvs. en minskning av dess antal oavgjorda fall med 11 %). Parlamentet anser att ett avskaffande av personaldomstolen inte är en lämplig lösning för att lösa den blockering som sedan länge råder i domstolen.

9.  Europaparlamentet anser att det fortfarande finns en marginal för förbättringar inom ramen för de resurser som för närvarande står till domstolens förfogande. Parlamentet betonar att de interna reformer som genomfördes 2013, nämligen inrättandet av en ny avdelning i tribunalen och den nya generaladvokaten liksom reformen av arbetsordningen för domstolens funktionssätt, särskilt när det gäller språk och teknikanvändning, samt andra kompletterande regler, har bidragit till vissa positiva ändringar i systemet som har möjliggjort framsteg när det gäller att optimera resurserna. Domstolen uppmuntras att fortsätta på denna linje.

10.  Europaparlamentet rekommenderar att institutionen omorganiseras så att separationen mellan rättsliga och administrativa funktioner blir klarare, och därmed gör att upplägget stämmer bättre överens med artikel 6 i Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna, så att domarna inte längre löper risken att behöva besluta i fall av överklaganden mot akter där deras myndigheter har varit direkt inblandade.

11.  Europaparlamentet påminner om att domstolen i sitt svar på resolutionen om ansvarsfrihet för 2012 anger att anordnandet av fler förhandlingar och utfärdandet av fler domar inte skulle öka produktiviteten nämnvärt. Parlamentet betonar dock å andra sidan att domstolen har begärt att få fler domare. Domstolen uppmanas att begära en extern sakkunnighetsbedömning för att få externa instrument för att identifiera möjliga lösningar på de problem som domstolen tagit upp.

12.  Europaparlamentet betonar särskilt vikten av respekten för domstolens flerspråkighet eftersom denna måste garantera inte bara lika tillgång till domstolens rättspraxis utan också lika möjligheter för de processande parterna i domstolen.

13.  Europaparlamentet beklagar den otillräckliga information som erhållits under ansvarsfrihetsförfarandet avseende förteckningen över domarnas externa verksamhet. Domstolen uppmanas att på sin hemsida publicera ett register med detaljerad information om varje domares externa verksamhet med dess effekter på unionens budget.

14.  Europaparlamentet uppmanar domstolen, i fallet med de två fast anställda översättarna som gått i pension och som fått översättningskontrakt, att presentera en rapport som gör det möjligt att kontrollera att situationen uppfyller kraven i tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen vid Europeiska unionen när det gäller såväl intressekonflikter som betalning.

15.  Europaparlamentet uppmanar domstolen att överväga en konsolidering av domstolens kanslier till ett enda kansli i syfte att säkerställa en bättre samordning av de olika domstolarnas processuella åtgärder.

16.  Europaparlamentet noterar de förbättringar som gjorts i applikationen e-Curia. Denna applikation har ännu inte uppnått sin fulla potential. Parlamentet rekommenderar att domstolen inrättar en plan för att uppmuntra alla medlemsstater att använda den.

17.  Europaparlamentet konstaterar att projektet med digital rättspraxis lanserades 2013 för att ersätta de pappersbaserade rapporterna. Parlamentet anser att detta projekt kunde ha genomförts tidigare.

18.  Europaparlamentet anser att domstolen, med beaktande av de uppgifter som ges i den årliga verksamhetsrapporten, kan minska antalet pappersutskrifter ytterligare utan att äventyra sitt ansvar.

19.  Europaparlamentet uppmanar domstolen, som hade sin första livesändning med webbstreaming 2013, att utnyttja sig av denna teknik mer och vidga tillämpningen till arbetsrelaterade frågor.

20.  Europaparlamentet inser att kvaliteten på tolkningen i domstolen är avgörande och att det inte är möjligt att kontrollera antalet förhandlingar. Parlamentet anser dock att det vore möjligt att planera tidschemat för förhandlingarna mer effektivt. Parlamentet föreslår att domstolen inom ramen för sina interinstitutionella förbindelser söker efter bästa praxis som andra institutioner tillämpat i denna fråga.

21.  Europaparlamentet noterar domstolens praxis att prioritera användningen av interna resurser, i synnerhet översättningstjänster. Parlamentet förstår svårigheterna att finna vissa språkkombinationer där översättarna också har rättslig sakkunskap. Parlamentet är dock allvarligt bekymrat över de mycket höga oanvända anslagen – 2 200 000 EUR – som avsatts till frilansöversättning. Parlamentet anser därför att utkontraktering, om sådan behövs, också skulle kunna leda till ytterligare besparingar.

22.  Europaparlamentet uppmanar domstolen att överväga att införa ett system med översättning ”på begäran” för vissa fall och att oftare använda teknikbaserade översättningsverktyg.

23.  Europaparlamentet uppmanar domstolen att från fall till fall pröva behovet av översättning om det är av begränsad relevans för unionsmedborgarna.

24.  Europaparlamentet noterar med oro de enorma skillnaderna i översättningskostnader mellan de olika EU-institutionerna. Parlamentet uppmanar därför den interinstitutionella arbetsgruppen för översättning att kartlägga orsakerna bakom dessa skillnader och lägga fram lösningar för att komma till rätta med obalansen och harmonisera översättningskostnaderna, samtidigt som man säkerställer full respekt för kvalitet och språklig mångfald. Parlamentet noterar, med detta i åtanke, att arbetsgruppen borde återupprätta samarbetet mellan institutionerna för utbyte av bästa praxis och resultat, och kartlägga de områden där samarbete och överenskommelser mellan institutionerna kan stärkas. Parlamentet anser att arbetsgruppen dessutom bör sträva efter att införa en enhetlig metod för redovisning av översättningskostnaderna för samtliga institutioner i syfte att göra det enklare att analysera och jämföra kostnaderna. Parlamentet noterar att arbetsgruppen bör lägga fram resultatet av detta arbete före utgången av 2015. Parlamentet uppmanar alla institutioner att spela en aktiv roll i den interinstitutionella arbetsgruppens arbete, och påminner i detta sammanhang om att respekten för flerspråkighet i EU-institutionerna är av grundläggande betydelse för att man ska kunna garantera lika behandling och lika möjligheter för alla EU-medborgare.

25.  Parlamentet anser, i dessa tider präglade av kris och allmänna budgetnedskärningar, att kostnaderna för ”bortadagar” för personalen vid unionens institutioner måste minskas, och att dessa dagar i mån av möjlighet bör hållas i institutionernas lokaler, eftersom mervärdet av ”bortadagar” inte motiverar så höga kostnader.

26.  Europaparlamentet förväntar sig att domstolen kommer att fortsätta att söka efter interna synergier, särskilt när det gäller översättning och tolkning.

27.  Europaparlamentet upprepar sin begäran om att agendan för domstolens möten ska tas med som en bilaga till verksamhetsrapporten för året i fråga.

28.  Europaparlamentet rekommenderar att vissa objektiva kriterier inrättas för att fastställa vad som utgör ett överdrivet dröjsmål innan domarna avkunnas.

29.  Europaparlamentet beklagar att de medlemsstater som anslutit sig efter 2004 inte är representerade i institutionens högsta ledning. Parlamentet upprepar att det behövs en bättre geografisk balans på alla nivåer inom administrationen.

30.  Europaparlamentet är bekymrat över bristen på kvinnor i ledande position vid domstolen (70 % - 30 %). Parlamentet efterlyser en jämställdhetsplan med särskild inriktning på ledande befattningar så att denna obalans kan åtgärdas så snart som möjligt.

31.  Europaparlamentet noterar att de regler som domstolen tillämpar angående privat användning av officiella bilar liknar dem som gäller i andra institutioner. Dessa regler bör uppdateras för att minska kostnaderna, särskilt när det gäller privat användning.

32.  Europaparlamentet uppmanar domstolen att minska antalet officiella bilar som står till ledamöternas och personalens förfogande och rapportera till parlamentet om de besparingar som gjorts. Parlamentet anser att en översyn av förarnas tjänster därmed kommer att behövas. Parlamentet betonar att kostnaden för de utvidgade privata tjänster som chaufförerna tillhandahåller betalas av unionens skattebetalare.

33.  Europaparlamentet anser att domstolen bör förbättra sina miljöåtaganden genom att ytterligare förbättra existerande åtgärder för att minska utsläppen och att inkludera miljökriterier i upphandlingen.

34.  Europaparlamentet tar del av domstolens åtagande att fortsätta att förbättra sitt system för punktlig övervakning och kontroll av rekryterings- och upphandlingsförfarandena. Parlamentet stöder domstolen i dess fortsatta ansträngningar att övervaka förvaltningen av ersättningar och förbättra sin resultatnivå.

35.  Europaparlamentet anser att antalet kontrakt som ingåtts enligt förhandlade förfaranden är rätt hög. Parlamentet begär att bli ordentligt informerat om skälen bakom dessa beslut.

36.  Europaparlamentet uppmanar domstolen att i sina årliga verksamhetsrapporter, i överensstämmelse med gällande bestämmelser om uppgiftsskydd och konfidentialitet, inbegripa resultaten och följderna av de ärenden som Olaf har avslutat där institutionen eller någon av dess anställda varit föremål för utredning.

37.  Europaparlamentet noterar att domstolens fastighetspolitik nu bifogats den årliga verksamhetsrapporten.

38.  Europaparlamentet gläder sig över att domstolen utarbetat en genomgripande och detaljerad årlig verksamhetsrapport och att den tagit med detaljerad information om sin personalförvaltning, enligt parlamentets begäran.

39.  Europaparlamentet är oroat över dröjsmålen med antagandet av de interna bestämmelserna om rapportering om missförhållanden. Parlamentet uppmanar domstolen att utan ytterligare dröjsmål genomföra dessa bestämmelser.

(1) EUT L 66, 8.3.2013.
(2)EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(3) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(4) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Revisionsrätten
PDF 265kWORD 77k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt V – revisionsrätten (2014/2081(DEC))
P8_TA(2015)0125A8-0113/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8‑0155/2014)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0113/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar revisionsrättens generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av revisionsrättens budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt V – revisionsrätten (2014/2081(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt V – revisionsrätten,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0113/2015).

1.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens slutliga årsredovisning granskas av en oberoende extern revisionsfirma – PricewaterhouseCoopers SARL. Syftet med detta är att se till att samma principer om transparens och redovisningsskyldighet tillämpas på revisionsrätten som på de av revisionsrätten reviderade organen. Parlamentet noterar att revisorn anser att ”årsredovisningen ger en sann och rättvisande bild av Europeiska revisionsrättens finansiella ställning”.

2.  Europaparlamentet betonar att revisionsrätten under 2013 hade åtagandebemyndiganden som uppgick till totalt 142 761 000 EUR (142 477 000 EUR för 2012), och att utnyttjandegraden för dessa anslag var 92 %. Parlamentet beklagar att utnyttjandegraden sjönk 2013 jämfört 2012, då den var 96 %.

3.  Europaparlamentet betonar dock att revisionsrättens budget är rent administrativ, där en stor del går till kostnader för personal som arbetar inom institutionen. Parlamentet noterar det skäl som anges i revisionsrättens rapport om budget- och finansförvaltningen för 2013 för att förklara den lägre utnyttjandegraden.

4.  Europaparlamentet noterar revisionsrättens nya strategi för 2013−2017 för att maximera sin roll som unionens externa revisor. Parlamentet stöder den plan som inrättades för 2013 och påminner revisionsrätten om behovet av att förbättra effektivitetsrevisionsrapporternas kvantitet och kvalitetet genom att förbättra effektiviteten och de resurser som öronmärkts för dem. Parlamentet noterar också den ökning med 60 % av antalet sådana rapporter sedan 2008 och framhåller att kvantiteten inte får öka på bekostnad av kvaliteten.

5.  Europaparlamentet påminner revisionsrätten om att parlamentet, rådet och kommissionen i punkt 54 i den gemensamma ansatsen för de decentraliserade byråerna från 2012 kom överens om att alla aspekter på externa revisioner som lagts ut på entreprenad fortfarande ”faller [...] helt inom revisionsrättens ansvarsområde; revisionsrätten sköter alla nödvändiga administrativa förfaranden och upphandlingsförfaranden och finansierar dessa såväl som eventuella andra kostnader i samband med externa revisioner som lagts ut på entreprenad från sin egen budget”. Parlamentet förväntar sig att revisionsrätten iakttar denna gemensamma ansats och kontrakt och betalar för byråernas externa revisioner.

6.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att granska effekterna av en konsolidering av domstolens kanslier till ett enda kansli i syfte att säkerställa en bättre samordning av de olika domstolarnas processuella åtgärder.

7.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens interna reformprogram som utgör en del av revisionsrättens strategi för 2013−2017 och bygger på rapporten från sakkunnighetsbedömningen 2014, parlamentets betänkande om revisionsrättens framtid och revisionsrättens egen interna analys. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att regelbundet rapportera till parlamentet om utarbetandet och genomförandet av reformen.

8.  Europaparlamentet anser att det behövs en viss grad av flexibilitet i revisionsrättens arbetsprogram för att säkerställa att det snabbt anpassas till oväntade viktiga frågor som kan kräva specifika revisioner eller särskild uppmärksamhet och att revisionsrätten kan bortse från vissa punkter i programmet som inte längre är relevanta. Parlamentet anser också att det är viktigt att revisionsrätten uppnår en viss grad av diversifiering och balans i stället för att fokusera alltför mycket och alltför ofta på vissa verksamhetsområden. Parlamentet uppmärksammar revisionsrätten på lagstiftarnas politiska prioriteringar och de frågor av större intresse för EU-medborgarna som meddelas av parlamentets budgetkontrollutskott.

9.  Europaparlamentet stöder revisionsrätten i dess ansträngningar att tilldela mer resurser till effektivitetsrevisioner. Parlamentet påminner om att revisionsrätten bör se till att de revisorer som får uppgiften att genomföra en viss granskning har den tekniska kunskap och de metodologiska färdigheter som krävs för att genomföra revisionen.

10.  Europaparlamentet påminner revisionsrätten om behovet av att förbättra tidsplaneringen, särskilt i fallet med revisionsrättens särskilda rapporter, utan att rapporternas kvalitet försämras. Parlamentet beklagar att punktligheten när det gäller revisionsresultaten fortfarande är långt ifrån det långsiktiga målet. Parlamentet rekommenderar revisionsrätten att fastställa målet att minska längden på varje fas i effektivitetsrevisionsplanen.

11.  Europaparlamentet noterar att revisionsrättens metoder måste vara konsekventa och tillämpas inom alla förvaltningsområden. Parlamentet förstår att en ytterligare anpassning skulle kunna leda till inkonsekvenser i revisionsrättens definitioner av olagliga transaktioner genomförda med direkt och delad förvaltning.

12.  Europaparlamentet noterar att den genomsnittliga tiden för att utarbeta en särskild rapport fortfarande är 20 månader, liksom den var 2012. Parlamentet beklagar att revisionsrätten inte uppnådde det strategiska målet med en genomsnittlig produktionstid på 18 månader för särskilda rapporter. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att till varje särskild rapport bifoga uppgifter om rapportens bakgrund och uppgifter om de olika faserna i utarbetandet.

13.  Europaparlamentet anser att rekommendationerna i de särskilda rapporterna bör vara tydligare och konsekvent redovisa de berörda ländernas positiva och negativa agerande.

14.  Europaparlamentet noterar att de senaste ändringarna i parlamentets arbetsordning, som är avsedda att öka utskottens involvering i olika områden med avseende på de särskilda rapporterna, inte har motsvarat förväntningarna. Parlamentet strävar efter att undersöka olika sätt att förbättra de parlamentariska förfaranden som tillämpas för revisionsrättens särskilda rapporter.

15.  Europaparlamentet stöder den fortsatta utökningen av antalet revisionstjänster under 2013. Parlamentet noterar den framgångsrika rekryteringen av ny personal till revisionstjänster och minskningen av lediga tjänster i slutet av 2013 jämfört med 2012.

16.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har förklarat att den inte tar hänsyn till geografiska kriterier när den tillsätter ledande befattningar. Parlamentet uppmanar revisionsrätten i detta avseende att göra vad som krävs för att i framtiden avhjälpa den nuvarande stora obalansen vid revisionsrätten, särskilt när det gäller ledande befattningar.

17.  Europaparlamentet beklagar att den jämställdhetsplan som revisionsrätten införde 2012 för att garantera balans mellan könen inte har gett förväntat resultat, särskilt när det gäller ledande befattningar. Parlamentet noterar att av 70 ledande befattningar och enhetschefstjänster innehas endast 21 av kvinnor och att majoriteten av dessa tjänster dessutom finns inom direktoraten för översättning och administration. Parlamentet framhåller och välkomnar ökningen av antalet kvinnliga revisorer, något som utan tvekan kommer att påverka antalet kvinnor på ledande befattningar inom revisionsverksamheten. Parlamentet noterar revisionsrättens åtagande att snabbt se över jämställdhetsplanen i syfte att finna effektiva lösningar som gör det möjligt att så snart som möjligt uppnå de mål som fastställts inom detta område.

18.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin årliga verksamhetsrapport inkludera en översikt över anställda i ledande ställning, uppdelat efter nationalitet, kön och befattning.

19.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten färdigställt K3‑byggnaden enligt tidsplanen och inom budgetramarna.

20.  Europaparlamentet kräver att revisionsrättens fastighetspolitik ska inbegripas i den årliga verksamhetsrapporten, särskilt med tanke på hur viktigt det är att kostnaderna för en sådan politik motiveras ordentligt och att de inte är överdrivet höga.

21.   Europaparlamentet noterar de betydande prisskillnaderna när det gäller översättningskostnaderna för de olika språken (med variationer på över 100 EUR per sida beroende på språket) vid revisionsrätten. Parlamentet anser att så stora skillnader i kostnaderna måste analyseras och rättas till, även om de indirekta kostnaderna är inkluderade.

22.  Europaparlamentet noterar med oro de enorma skillnaderna i översättningskostnader mellan de olika EU-institutionerna, och uppmanar därför den interinstitutionella arbetsgruppen för översättning att kartlägga orsakerna bakom dessa skillnader och lägga fram lösningar för att komma till rätta med obalansen och harmonisera översättningskostnaderna, samtidigt som man säkerställer full respekt för kvalitet och språklig mångfald. Parlamentet noterar, med detta i åtanke, att arbetsgruppen borde återupprätta samarbetet mellan institutionerna för utbyte av bästa praxis och resultat, och kartlägga områden där samarbete och överenskommelser mellan institutionerna kan stärkas. Parlamentet anser att arbetsgruppen dessutom bör sträva efter att införa en enhetlig metod för redovisning av översättningskostnaderna för samtliga institutioner i syfte att göra det enklare att analysera och jämföra kostnaderna. Enligt parlamentet bör arbetsgruppen lägga fram resultatet av detta arbete före 2015 års utgång. Parlamentet uppmanar alla EU-institutioner att spela en aktiv roll i den interinstitutionella arbetsgruppens arbete, och påminner i detta sammanhang om att respekten för flerspråkighet i EU-institutionerna är av grundläggande betydelse för att man ska kunna garantera lika behandling och lika möjligheter för alla EU-medborgare.

23.  Parlamentet anser, i dessa tider präglade av kris och allmänna budgetnedskärningar, att kostnaderna för ”bortadagar” för personalen vid unionens institutioner måste minskas, och att dessa dagar i mån av möjlighet bör hållas i institutionernas lokaler, eftersom mervärdet av ”bortadagar” inte motiverar så höga kostnader.

24.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten har gjort förbättringar med avseende på att fastställa och klargöra CEAD-avdelningens (avdelningen för samordning, utvärdering, revisionsförklaring och utveckling) behörighet och ansvar. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att fortsätta dessa ansträngningar och vill bli informerat om de åtgärder som vidtas för att förbättra avdelningens resultat.

25.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten under 2013 rapporterade totalt 14 fall av misstänkta bedrägerier till följd av sitt revisionsarbete och 10 fall till följd av anmälningar till Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf). Parlamentet noterar att Olaf har beslutat att inleda en undersökning i sju av de 14 fallen och att information skickats till en annan myndighet för uppföljningsåtgärder i de övriga fallen.

26.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att i sina årliga verksamhetsrapporter, i överensstämmelse med gällande bestämmelser om uppgiftsskydd och konfidentialitet, inbegripa resultaten och följderna av de ärenden som Olaf har avslutat där institutionen eller någon av dess anställda varit föremål för utredning.

27.  Europaparlamentet stöder internrevisorns uppföljningsgranskning 2013 och de framsteg som gjorts för att fastställa och prioritera de finansiella och operativa riskerna och för att utforma förebyggande kontroller.

28.  Europaparlamentet noterar att informationssäkerheten behöver en samordnad och harmoniserad säkerhetsstrategi. Parlamentet påpekar att effektiviteten i förvaltningen och internkontrollerna kan förbättras inom de viktigaste områdena för revisionsrättens förvaltning.

29.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten infört ett nytt stödsystem för revision (ASSYST) som är ett internt revisionsverktyg. Parlamentet begär att få information om målen för denna applikation.

30.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten har lämnat försäkringar om att den vidtar alla tänkbara åtgärder för att se till att anslagen för tjänsteresor används med sträng tillämpning av principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

31.  Europaparlamentet noterar dessutom att man infört ny programvara för att förbättra administrationen av språkutbildningen. Parlamentet förväntar sig att dessa verktyg kommer att förbättra handläggningen av språkutbildningen.

32.  Europaparlamentet inser att revisionsrätten är intresserad av att utvärdera sin närvaro i medierna, men anser att revisionsrätten måste förtydliga sina meddelanden. Parlamentet föreslår därför att den redaktionella kvaliteten på alla revisionsrättens texter ska omfattas av en centraliserad process.

33.  Europaparlamentet uppskattar samarbetet mellan revisionsrätten och parlamentets budgetkontrollutskott och välkomnar regelbunden återkoppling på parlamentets begäran. Parlamentet uppmanar revisionsrätten att i sin årliga verksamhetsrapport inkludera ett särskilt avsnitt om de åtgärderna den har vidtagit som svar på parlamentets rekommendationer om ansvarsfrihet angående revisionsrätten för föregående budgetår, på samma sätt som de flesta andra institutionerna gör. Parlamentet begär dock att revisionsrätten och den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten på nytt förbättrar sitt samarbete för att deras arbete ska bli effektivare och mer ändamålsenligt.

34.  Europaparlamentet anser att revisionsrättens rapporter, och särskilt de särskilda rapporterna, är ett viktigt bidrag i strävan mot att förbättra strategin för utgifterna med avseende på unionens medel. Parlamentet anser att revisionsrättens rapporter skulle kunna ha ett ännu större mervärde om de kompletterades med flera korrigerande åtgärder som unionen ska genomföra, och en förväntad tidsplan för genomförandet, för att uppnå de mål som fastställts i unionens program, fond eller strategi. Parlamentet anser att denna ökade fokusering på output, och särskilt långsiktiga resultat, i enlighet med principerna om effektivitet och ändamålsenlighet, därför skulle förbättra den nödvändiga uppföljningsprocess som ska utföras av revisionsrätten, i vilken de föreslagna rekommendationernas effekter skulle följas upp.

35.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att undersöka möjligheten att lägga fram sin årsrapport tidigare inom ramen för de parametrar som fastställts i unionens budgetförordning.

(1) EUT L 66, 8.3.2013.
(2) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(3) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(4) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europeiska ekonomiska och sociala kommittén
PDF 260kWORD 72k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2014/2082(DEC))
P8_TA(2015)0126A8-0114/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8‑0151/2014)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0114/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska utrikestjänsten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (2014/2082(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 26 februari 2015, vilket avslutar ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/1/2014/PMC) avseende rapportering om missförhållanden,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0114/2015).

1.  Europaparlamentet gläder sig åt att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete dragit slutsatsen att betalningarna som helhet för det budgetår som avslutades den 31 december 2013 inom verksamhetsområdet administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel.

2.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten i sin årsrapport för 2013 konstaterade att inga väsentliga brister upptäckts på de områden som granskats när det gäller personal och upphandling för Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK).

3.  Europaparlamentet noterar att EESK:s budget för 2013 uppgick till 130 104 400 EUR (128 816 588 EUR för 2012), med en utnyttjandegrad på 94,1 %. Parlamentet beklagar att utnyttjandegraden sjönk 2013 jämfört med 96,8 % år 2012.

4.  Europaparlamentet understryker emellertid att EESK:s budget är en rent administrativ budget, där en stor del av anslagen går till kostnader för personal som arbetar inom institutionen och resten till fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter. Parlamentet tar del av EESK:s förklaring att den lägre utnyttjandegraden berodde på försiktighetsåtgärder.

5.  Europaparlamentet påpekar att de motiv som anges i det oväntade beslutet om lönejusteringen inte längre gäller efter överenskommelsen om de nya tjänsteföreskrifterna 2014.

6.  Europaparlamentet noterar ökningen med 1 % i budgeten för 2013 jämfört med föregående års budget. Parlamentet stöder EESK:s ansträngningar för att begränsa budgetarna för de kommande åren, vilket därmed garanterar en schablonmässig ökning.

7.  Europaparlamentet tar del av de iakttagelser som följer upp parlamentets resolution om ansvarsfrihet för 2012, vilken bifogats EESK:s årliga verksamhetsrapport. Parlamentet upprepar sitt krav på att informeras om den detaljerade utgiftsöversynen och om resultaten av denna översyn.

8.  Europaparlamentet välkomnar EESK:s avsikt att mer effektivt planera sitt arbete i lagstiftningsprocessen, vilket inte nödvändigtvis innebär en ökning av antalet yttranden, utan i stället att man lägger mer vikt vid yttrandenas kvalitet.

9.  Europaparlamentet noterar att EESK har genomfört de nya reglerna för ersättning av ledamöternas utgifter för resor, vilka baseras på verkliga kostnader, enligt parlamentets rekommendation. Parlamentet påminner om att systemet bör ha genomförts fullt ut hösten 2015 när EESK:s nästa mandatperiod börjar.

10.  Europaparlamentet noterar samarbetet mellan EESK och parlamentets budgetkontrollutskott, framför allt i förbindelse med ansvarsfrihetsförfarandet.

11.  Europaparlamentet noterar att användandet av extern översättning har minskat till 2,9 % år 2013 jämfört med 4,5 % år 2012. Parlamentet konstaterar dock att den interna översättningstjänstens produktivitet också har minskat.

12.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att översättningskostnaderna varierar i mycket hög grad mellan de olika EU-institutionerna. Parlamentet uppmanar därför interinstitutionella arbetsgruppen för översättning att kartlägga orsakerna bakom dessa skillnader och lägga fram lösningar för att komma till rätta med obalansen och harmonisera översättningskostnaderna, samtidigt som man säkerställer full respekt för kvalitet och språklig mångfald. Parlamentet noterar, med detta i åtanke, att arbetsgruppen borde återupprätta det interinstitutionella samarbetet för att utbyta bästa praxis och resultat, och kartlägga de områden där samarbete och överenskommelser mellan institutionerna kan stärkas. Parlamentet anser att arbetsgruppen dessutom bör sträva efter att införa en enhetlig metod för redovisning av översättningskostnaderna för samtliga institutioner i syfte att göra det enklare att analysera och jämföra kostnaderna. Parlamentet noterar att arbetsgruppen bör lägga fram resultatet av detta arbete före utgången av 2015. Parlamentet uppmanar alla institutioner att spela en aktiv roll i den interinstitutionella arbetsgruppens arbete, och påminner om att respekten för flerspråkighet i EU-institutionerna är av grundläggande betydelse för att man ska kunna garantera lika behandling och lika möjligheter för alla EU-medborgare.

13.  Europaparlamentet noterar samarbetsavtalet mellan EESK, Regionkommittén och parlamentet, som slutligen undertecknades den 5 februari 2014 och som först och främst har lett till överföringen av en stor del av kommittéernas personal till Europaparlamentets nya utredningstjänst (EPRS). Parlamentet förväntar sig att avtalet kommer att utvecklas på ett balanserat sätt, till förmån för de tre institutionerna, och att det kommer att bidra positivt till ytterligare rationaliseringar av resurserna. Parlamentet uppmanar var och en av institutionerna att i slutet av det första året av samarbete göra en individuell utvärdering av avtalets följder när det gäller personal, utgifter, synergier, mervärde och innehållsmässig kvalitet.

14.  Europaparlamentet uppmanar EESK att i sin årliga verksamhetsrapport inkludera en översikt över anställda i ledande ställning, uppdelat efter nationalitet, kön och ställning.

15.  Europaparlamentet är bekymrat över bristen på kvinnor på höga befattningar inom EESK (61 % – 39 %). Parlamentet efterlyser en jämställdhetsplan med särskild inriktning på ledande befattningar så att denna obalans kan åtgärdas så snart som möjligt.

16.  Europaparlamentet rekommenderar EESK att fortsätta att utveckla en regelbunden undersökning av de budgetbesparingar som uppnås till följd av genomförandet av det nya avtalet om administrativt samarbete med Regionkommittén. Parlamentet kräver detaljerad information om resultatet av detta samarbete.

17.  Europaparlamentet noterar att nästa halvtidsöversyn av samarbetsavtalet är en lämplig tidpunkt för att utvärdera avtalet och korrigera eventuella konstaterade brister.

18.  Europaparlamentet kräver detaljerad information om resultatet av halvtidsöversynen och förväntar sig att denna bedömning också kommer att omfatta en gemensam utvärdering av de budgetbesparingar som gjorts till följd av samarbetet.

19.  Europaparlamentet noterar att videokonferenser fortfarande används i begränsad omfattning. Parlamentet konstaterar att åtgärder håller på att vidtas för att öka användningen av videokonferenser. Parlamentet kräver att få information om de framsteg som görs i detta avseende.

20.  Europaparlamentet anser det positivt att andelen begärda men ej utnyttjade tolkningstjänster har minskat från 7,6 % 2012 till 5,1 % 2013. Parlamentet betonar dock att andelen fortfarande är hög och kräver att tolkningskostnaderna minskar ytterligare.

21.  Europaparlamentet anser, i dessa tider präglade av kris och allmänna budgetnedskärningar, att kostnaderna för ”bortadagar” för personalen vid unionens institutioner måste minskas, och att dessa dagar i mån av möjlighet bör hållas i institutionernas lokaler, eftersom mervärdet av ”bortadagar” inte motiverar så höga kostnader.

22.  Europaparlamentet är bekymrat över att flera större arrangemang som skulle äga rum under 2013 annullerades eller sköts upp. Parlamentet uppmanar EESK att bättre planera och rationalisera anordnandet av interna arrangemang.

23.  Europaparlamentet tar del av den information som lämnats om det nya försäkringskontrakt som trädde i kraft den 1 juli 2012 och som täcker delegaterna i rådgivande utskottet för industriell omvandling.

24.  Europaparlamentet beklagar personaldomstolens dom, som offentliggjordes den 22 maj 2014, enligt vilken EESK överträdde EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna i samband med avskedandet av en av sina anställda år 2013. Parlamentet beklagar vidare domen av den 8 oktober 2014 i mål T-530/12 P, M. B. G. mot EESK, där tribunalen inte dömde till EESK:s fördel beträffande den rapportering av oriktigheter mot den föregående generalsekreteraren som gjordes av chefen för EESK:s rättstjänst. Parlamentet uppmanar EESK och dess nya generalsekreterare att vidta de åtgärder som krävs för att förhindra nya allvarliga kränkningar av EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna, att informera EESK:s presidium, sina ledamöter och hela personalstyrkan om innehållet i de två domarna och om den skyldighet som tjänstemän och övrig personal som omfattas av tjänsteföreskrifterna har att rapportera oriktigheter samt att underrätta dem om att EESK:s presidium har behörighet att motta denna typ av rapporter. Parlamentet kräver också att få information om de totala rättskostnader som EESK har haft under de senaste fem åren i förbindelse med personalärenden som behandlats vid en domstol eller av Europeiska ombudsmannen.

25.  Europaparlamentet är oroat över dröjsmålen med antagandet av de interna bestämmelserna om rapportering om missförhållanden. Parlamentet uppmanar EESK att utan ytterligare dröjsmål genomföra dessa bestämmelser.

26.  Europaparlamentet noterar att internrevisionstjänsten består av tre medarbetare. Parlamentet noterar vidare att den tillgängliga personalstyrkan avsevärt minskades under 2013 på grund av långvariga sjukskrivningar. Parlamentet uppmanar EESK att försärka sin internrevisionstjänst och att utöka omfattningen av sina undersökningar.

27.  Europaparlamentet uppmanar EESK att i sina årliga verksamhetsrapporter, i överensstämmelse med gällande bestämmelser om uppgiftsskydd och konfidentialitet, inbegripa resultaten och följderna av de ärenden som Olaf har avslutat där institutionen eller någon av dess anställda varit föremål för utredning.

28.  Europaparlamentet kräver att EESK:s fastighetspolitik ska inbegripas i den årliga verksamhetsrapporten, särskilt med tanke på hur viktigt det är att kostnaderna för en sådan politik motiveras ordentligt och att de inte är överdrivet höga.

29.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att förbättra EESK:s synlighet genom att stärka den relevanta informations- och kommunikationspolitiken.

(1) EUT L 66, 8.3.2013.
(2) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(3) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(4) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Regionkommittén
PDF 260kWORD 72k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt VII – Regionkommittén (2014/2083(DEC))
P8_TA(2015)0127A8-0105/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8‑0152/2014)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0105/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar Regionkommitténs generalsekreterare ansvarsfrihet för genomförandet av Regionkommitténs budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, samt se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt VII – Regionkommittén (2014/2083(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt VII – Regionkommittén,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 26 februari 2015, vilket avslutar ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/1/2014/PMC) avseende rapportering om missförhållanden,

–  med beaktande av de nya reglerna om skydd av uppgiftslämnare,

–  med beaktande av personaldomstolens dom av den 7 maj 2013,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0105/2015).

1.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten i sin årsrapport för 2013 konstaterade att inga allvarliga brister upptäcktes på de områden som granskats när det gäller personal och upphandling för Regionkommittén.

2.  Europaparlamentet gläder sig åt att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete dragit slutsatsen att betalningarna som helhet för det budgetår som avslutades den 31 december 2013 inom verksamhetsområdet administrativa och andra utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel.

3.  Europaparlamentet noterar att Regionkommittén för 2013 hade en godkänd budget på 87 373 000 EUR (86 503 000 EUR för 2012), varav 84 800 000 EUR var åtagandebemyndiganden, med en utnyttjandegrad på 97 %. Parlamentet beklagar att utnyttjandegraden sjönk 2013 jämfört med 98,2 % år 2012.

4.  Europaparlamentet understryker emellertid att Regionakommitténs budget är en rent administrativ budget, där en stor del av anslagen går till kostnader för personal som arbetar inom institutionen och resten till fastigheter, inventarier, utrustning och diverse driftsutgifter. Parlamentet noterar Regionskommitténs förklaring till minskningen av utnyttjandegraden.

5.  Europaparlamentet påpekar att de motiv som anges i det oväntade beslutet om lönejusteringen inte längre gäller efter överenskommelsen om de nya tjänsteföreskrifterna 2014.

6.  Europaparlamentet välkomnar den årliga subsidiaritetsrapporten för 2013, som ger en översikt över Regionkommitténs subsidiaritetsövervakning under året. Parlamentet betraktar rapporten som ett värdefullt verktyg för parlamentets lagstiftningsarbete. Parlamentet begär att offentliggörandet av dessa rapporter utannonseras ordentligt och att rapporterna skickas ut till medlagstiftarna.

7.  Europaparlamentet noterar inrättandet av en ny politisk grupp (ECR) i Regionkommittén och de begränsade finansiella konsekvenserna av dess inrättande 2013. Parlamentet välkomnar den information som ges i den årliga verksamhetsrapporten om Regionkommitténs politiska verksamhet och begär att även i fortsättningen uppdateras om projekten och informeras om budgetkonsekvenserna av de åtgärder som vidtas.

8.  Europaparlamentet noterar samarbetet mellan Regionkommittén och parlamentets budgetkontrollutskott, framför allt när det gäller ansvarsfrihetsförfarandet.

9.  Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att rekommendationerna och kraven från parlamentets budgetkontrollutskott registreras av Regionkommitténs budgettjänst i en central databas, och att framstegen i genomförandet regelbundet övervakas. Parlamentet gläder sig över att en kommitté, bestående av fem medlemmar och en extern expert, har inrättats för internrevision och att revisionsrättens och Europaparlamentets rekommendationer hittills har beaktats.

10.  Europaparlamentet gläder sig över det nya verksamhetsbaserade budgeteringssystem som Regionkommittén har infört, eftersom detta är bättre anpassat till särdragen för mindre institutioner och därför kan ge en mer fullständig bild av kostnaderna och den planerade verksamheten. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att utvärdera de fördelar den uppmärksammat i samband med genomförandet av det nya systemet.

11.  Europaparlamentet noterar samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK), Regionkommittén och parlamentet, som slutligen undertecknades den 5 februari 2014 och som har lett till överföringen av en stor del av kommittéernas personal till Europaparlamentets nya utredningstjänst (EPRS). Parlamentet förväntar sig att avtalet kommer att utvecklas på ett balanserat sätt, till förmån för de tre institutionerna, och att det kommer att bidra positivt till ytterligare rationaliseringar av resurserna. Parlamentet uppmanar var och en av institutionerna att i slutet av det första året av samarbete göra en individuell utvärdering av avtalets följder när det gäller personal, utgifter, synergier, mervärde och innehåll.

12.  Europaparlamentet noterar att efterfrågan på översättning föll med 19,1 % jämfört med 2012. Parlamentet konstaterar dock att den interna översättningstjänstens produktivitet också har minskat.

13.  Europaparlamentet noterar Regionkommitténs avsikt att rationalisera beställningarna av översättningar och att standardisera vissa dokumenttyper. Parlamentet stöder detta initiativ och begär att hållas fullt informerat om dess genomförande. Parlamentet konstaterar bekymrat att en del av Regionkommitténs interna översättare har flyttats till Europaparlamentets nya utredningstjänst (EPRS) till följd av samarbetsavtalet. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att genomföra en specifik undersökning av konsekvenserna av denna nedskärning på översättningstjänsternas kvalitet och effektivitet.

14.  Europaparlamentet påpekar att en överenskommelse har nåtts med andra institutioner om en gemensam metod för att beräkna och jämföra utgifter för översättning och andra indikatorer. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om genomförandet av den gemensamma metoden.

15.  Europaparlamentet anser, i dessa tider präglade av kris och allmänna budgetnedskärningar, att kostnaderna för ”bortadagar” för personalen vid unionens institutioner måste minskas, och att dessa dagar i mån av möjlighet bör hållas i institutionernas lokaler, eftersom mervärdet av ”bortadagar” inte motiverar så höga kostnader.

16.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att Regionkommittén inkluderade information om oanvända tolkningstjänster i den årliga verksamhetsrapporten för 2013. Parlamentet anser det positivt att andelen ej utnyttjade tolkningstjänster har minskat från 3,23 % 2012 till 2,51 % 2013. Parlamentet tror att denna andel ytterligare kan förbättras och uppmanar Regionkommittén att bättre planera sina sammanträden.

17.  Europaparlamentet noterar att videokonferenser fortfarande används i begränsad omfattning. Parlamentet konstaterar att åtgärder håller på att vidtas för att öka användningen av videokonferenser. Parlamentet kräver att få information om de framsteg som görs i detta avseende.

18.  Europaparlamentet rekommenderar Regionkommittén att fortsätta att utveckla en regelbunden undersökning av de budgetbesparingar som uppnås till följd av genomförandet av det nya avtalet om administrativt samarbete med EESK. Parlamentet kräver detaljerad information om resultatet av detta samarbete.

19.  Europaparlamentet noterar att nästa halvtidsöversyn av det nya samarbetsavtalet är en lämplig tidpunkt för att utvärdera avtalet och korrigera eventuella konstaterade brister.

20.  Europaparlamentet kräver detaljerad information om resultatet av halvtidsöversynen och förväntar sig att denna bedömning också kommer att omfatta en gemensam utvärdering av de budgetbesparingar som gjorts till följd av samarbetsavtalet.

21.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att förbättra Regionkommitténs synlighet genom att stärka den relevanta informations- och kommunikationspolitiken.

22.  Europaparlamentet är bekymrat över bristen på kvinnor på höga befattningar inom Regionkommittén (67 % – 33 %). Parlamentet efterlyser en jämställdhetsplan med särskild inriktning på ledande befattningar så att denna obalans kan åtgärdas så snart som möjligt.

23.  Europaparlamentet uppmanar Regionkommittén att i sina årliga verksamhetsrapporter, i överensstämmelse med gällande bestämmelser om uppgiftsskydd och konfidentialitet, inbegripa resultaten och följderna av de ärenden som Olaf har avslutat där institutionen eller någon av dess anställda varit föremål för utredning.

24.  Europaparlamentet kräver att Regionkommitténs fastighetspolitik ska inbegripas i den årliga verksamhetsrapporten, särskilt med tanke på hur viktigt det är att kostnaderna för en sådan politik motiveras ordentligt och att de inte är överdrivet höga.

25.  Europaparlamentet lovordar Regionkommittén för den fortsatt jämna kvalitet som den årliga verksamhetsrapporten håller och för den omfattande årliga genomslagsrapport som kommittén presenterar, vilken är ett viktigt verktyg vid bedömningen av dess arbete. Parlamentet konstaterar med tillfredsställelse att den årliga verksamhetsrapporten innehåller en uttömmande tabell över all personal som står till Regionkommitténs förfogande.

26.  Europaparlamentet påpekar att Regionkommitténs medlemmar är demokratiskt legitimerade lokala och regionala representanter som utför politiska verksamheter. Parlamentet anser att de därför bör omfattas av samma regler som andra nationella eller europeiska politiker i fråga om tillgången till kommissionen och dess avdelningar.

27.  Europaparlamentet är oroat över dröjsmålen med antagandet av de interna bestämmelserna om rapportering om missförhållanden. Parlamentet uppmanar Regionkommittén att utan ytterligare dröjsmål genomföra dessa bestämmelser.

28.  Europaparlamentet påminner om att Regionkommittén har hållit på med handläggningen av samma visselblåsarfall sedan 2003. Parlamentet understryker att skattebetalarna i unionen drabbats av avsevärda kostnader och att visselblåsaren vållats skada. Parlamentet kräver att Regionkommittén snarast efterlever slutsatserna i personaldomstolens dom av den 7 maj 2013, erkänner målsägandens sak som legitim och definitivt avslutar ärendet.

29.  Europaparlamentet betonar att parlamentet inte kommer att tolerera att uppgiftslämnare behandlas illa bland den egna personalen eller i någon annan EU-institution, och upprepar sitt totala stöd för andan och innebörden i lagstiftningen om skydd av uppgiftslämnare.

(1) EUT L 66, 8.3.2013.
(2) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(3) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(4) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europeiska ombudsmannen
PDF 254kWORD 70k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen (2014/2084(DEC))
P8_TA(2015)0128A8-0115/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8‑0153/2014)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0115/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar Europeiska ombudsmannen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen (2014/2084(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0115/2015).

1.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att revisionsrätten i sin årsrapport för 2013 inte funnit några betydande brister med avseende på de områden som granskats som rörde personalresurser och upphandlingar för Europeiska ombudsmannen (nedan kallad ombudsmannen).

2.  Europaparlamentet betonar att revisionsrätten på grundval av sitt revisionsarbete dragit slutsatsen att betalningarna som helhet för det budgetår som avslutades den 31 december 2013 inom verksamhetsområdet administrativa och därmed sammanhängande utgifter för institutionerna och organen inte innehöll några väsentliga fel.

3.  Europaparlamentet betonar att ombudsmannens budget är rent administrativ och att den 2013 uppgick till 9 731 371 EUR (9 516 500 EUR 2012), varav 7 567 371 EUR avsattes till avdelning 1 (utgifter avseende personer som arbetar för institutionen), 1 606 700 EUR till avdelning 2 (byggnader, utrustning och tillhörande verksamhetsutgifter) och 557 300 EUR till avdelning 3 (utgifter som uppkommit när institutionen genomfört särskilda uppdrag).

4.  Europaparlamentet noterar att av de totala anslagen avsattes 98,20 % till åtagandebemyndiganden (jämfört med 98,30 % 2012), och 91,82 % till betalningsbemyndiganden (jämfört med 88,69 % 2012), med en utnyttjandegrad på 98,20 % (jämfört med 95,88 % 2012). Parlamentet välkomnar 2013 års resultat.

5.  Europaparlamentet noterar fortsatta förbättringar i den finansiella planeringen och dess övervakning, och vill se en fortsättning på dessa insatser under nästa budgetår.

6.  Europaparlamentet stöder ombudsmannens årliga förvaltningsplan för 2013, med centrala resultatindikatorer för att mäta hur ombudsmannen har uppnått sina mål.

7.  Europaparlamentet noterar ombudsmannens åtagande att fortsätta förbättra sitt system för övervakning och kontroll av rekryterings- och upphandlingsförfarandena vid rätt tidpunkt. Parlamentet uppmanar ombudsmannen att fortsätta övervaka förvaltningen av ersättningar och förbättra sin resultatnivå.

8.  Europaparlamentet noterar att ombudsmannen strävar efter konstanta förbättringar i sin finansiella planering i syfte att garantera att budgetgenomförandet är så effektivt som möjligt.

9.  Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att i nästa årliga verksamhetsrapport rapportera hur stor del av begärda tolkningstjänster för detta år som förblivit outnyttjade.

10.  Europaparlamentet noterar med oro de enorma skillnaderna i översättningskostnader mellan de olika EU-institutionerna, och uppmanar därför den interinstitutionella arbetsgruppen för översättning att kartlägga orsakerna bakom dessa skillnader och lägga fram lösningar för att komma till rätta med obalansen och harmonisera översättningskostnader, samtidigt som man säkerställer full respekt för kvalitet och språklig mångfald. Parlamentet noterar, med detta i åtanke, att arbetsgruppen borde återupprätta samarbetet mellan institutionerna för utbyte av bästa praxis och resultat, och kartlägga områden där samarbete och överenskommelser mellan institutionerna kan stärkas. Parlamentet anser att arbetsgruppen dessutom bör sträva efter att införa en enhetlig metod för redovisning av översättningskostnaderna för samtliga institutioner i syfte att göra det enklare att analysera och jämföra kostnaderna. Enligt parlamentet bör arbetsgruppen lägga fram resultatet av detta arbete före 2015 års utgång. Parlamentet uppmanar alla institutioner att spela en aktiv roll i den interinstitutionella arbetsgruppens arbete, och påminner i detta sammanhang om att respekten för flerspråkighet i EU-institutionerna är av grundläggande betydelse för att man ska kunna garantera lika behandling och lika möjligheter för alla EU-medborgare.

11.  Europaparlamentet tar del av internrevisorns slutsatser i 2013 års revisionsrapport om att systemen för intern förvaltning och kontroll är effektiva och ändamålsenliga och att alla oavslutade åtgärder hade avslutats.

12.  Europaparlamentet välkomnar att målsättningen att avsluta 70 % av ärendena inom ett år överträffades 2013. Parlamentet noterar dock att andelen undersökningar som avslutades inom 18 månader fortfarande var lägre än ombudsmannens mål, även om den hade ökat från 79 % till 81 %. Parlamentet anser att målet på 90 % är realistiskt och kan uppnås, och förväntar sig att detta mål uppnås under 2014 och att resultatet presenteras i detalj i den årliga verksamhetsrapporten. Parlamentet välkomnar införandet av särskilda undersökningar på eget initiativ och begär att få information om de första resultaten av dessa undersökningar

13.  Europaparlamentet välkomnar att ombudsmannen enligt Europeiska stiftelsen för administration av kvalitetsfrågor 2012 uppnådde första erkännandenivån ”strävan efter excellens”, och ser positivt på att ett utmärkt, produktivt partnerskap upprätthölls med stiftelsen under 2013.

14.  Europaparlamentet uppmärksammar de höga kostnader som lades på ”bortadagar”, konferenser och liknande evenemang för personalen i ombudsmannens kansli under 2013, vilka var avsevärt högre än för övriga institutioner. Parlamentet anser, i dessa tider präglade av kris och allmänna budgetnedskärningar, att kostnaderna för ”bortadagar” för personalen vid unionens institutioner måste minskas, och att dessa dagar i mån av möjlighet bör hållas i institutionernas lokaler, eftersom mervärdet av ”bortadagar” inte motiverar så höga kostnader.

15.  Europaparlamentet välkomnar att en kvinna har valts till Europeisk ombudsman. Parlamentet är emellertid oroat över att så få kvinnor är chefer i ombudsmannens kansli, och begär en plan för lika behandling som är särskilt inriktad på chefstjänster, i syfte att avhjälpa denna obalans så fort som möjligt.

16.  Europaparlamentet anser att ombudsmannen bör fortsätta arbeta för jämn kvalitet i den årliga verksamhetsrapporten och tillhandahålla en omfattande årsrapport om arbetets genomslag som är ett viktigt verktyg vid bedömningen av arbetet.

17.  Europaparlamentet kräver att ombudsmannens fastighetspolitik ska inbegripas i den årliga verksamhetsrapporten, särskilt med tanke på hur viktigt det är att kostnaderna för en sådan politik motiveras ordentligt och att de inte är överdrivet höga.

18.  Europaparlamentet uppmanar ombudsmannen att i sina årliga verksamhetsrapporter, i överensstämmelse med gällande bestämmelser om uppgiftsskydd och konfidentialitet, inbegripa resultaten och följderna av de ärenden som Olaf har avslutat där institutionen eller någon av dess anställda varit föremål för utredning.

19.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till den öppenhetsstrategi som ombudsmannens kansli förespråkar, och begär att man ska införa ett förfarande för att i förväg bedöma den eventuella effekten av vissa publikationer i syfte att offentliggöra dem tillsammans med en förklarande rapport, så att man kan undvika att de används på ett vinklat sätt. Parlamentet påpekar att detta förfarande bör lanseras av ombudsmannen i samarbete med Europeiska datatillsynsmannen, kommissionen och den institution som publikationen hänvisar till.

20.  Europaparlamentet påpekar att ombudsmannens årliga verksamhetsrapport för 2013 antogs av plenarförsamlingen den 15 januari 2015(7), och tar del av iakttagelserna i rapporten.

(1) EUT L 66, 8.3.2013.
(2) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(3) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(4) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(7) Antagna texter, P8_TA(2015)0009.


Ansvarsfrihet 2013: EU:s allmänna budget - Europeiska datatillsynsmannen
PDF 258kWORD 72k
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen (2014/2085(DEC))
P8_TA(2015)0129A8-0118/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8‑0154/2014)(2),

–  med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, med institutionernas svar(3),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(4), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 314.10 och artiklarna 317, 318 och 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(5),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(6), särskilt artiklarna 55, 99, 164, 165 och 166,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0118/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar Europeiska datatillsynsmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska datatillsynsmannens budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen, Europeiska datatillsynsmannen och Europeiska utrikestjänsten, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen (2014/2085(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen,

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 26 februari 2015, vilket avslutar ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/1/2014/PMC) avseende rapportering om missförhållanden,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0118/2015).

1.  Europaparlamentet välkomnar revisionsrättens slutsats att betalningarna i sin helhet för det budgetår som avslutades den 31 december 2013 för administrativa och därmed sammanhängande utgifter för Europeiska datatillsynsmannen (nedan kallad datatillsynsmannen) var fria från väsentliga felaktigheter och att de granskade systemen för övervakning och kontroll av administrativa och andra utgifter var ändamålsenliga.

2.  Europaparlamentet noterar att revisionsrätten i sin årsrapport för 2013 fastslår att man inte funnit några allvarliga brister med avseende på de granskade områden som rörde personalresurser och upphandlingar för datatillsynsmannen.

3.  Europaparlamentet konstaterar att datatillsynsmannen under 2013 hade en anslagen budget som uppgick till totalt 7 661 409 EUR (7 624 090 EUR 2012), och att genomförandegraden var 84,7 % (83,2 % 2012). Parlamentet anser att detta är en positiv utveckling och efterfrågar ytterligare insatser för att förbättra genomförandegraden.

4.  Europaparlamentet betonar att datatillsynsmannens budget är rent administrativ. Parlamentet konstaterar att genomförandegraden är 93,41 % för utgifter för personer som arbetar för institutionen (avdelning 1) och 99,14 % för utgifter för byggnader, utrustning och tillhörande verksamhetsuppgifter (avdelning 2).

5.  Europaparlamentet noterar datatillsynsmannens åtagande att fortsätta förbättra sitt system för övervakning och kontroll av rekryterings- och upphandlingsförfarandena vid rätt tidpunkt, och uppmanar datatillsynsmannen att fortsätta övervaka förvaltningen av ersättningar och förbättra sin resultatnivå.

6.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse att den revisionsuppföljning som datatillsynsmannens internrevisionstjänst genomförde i juni 2013 visade att arbetet med att genomföra majoriteten av de föreslagna åtgärderna och rekommendationerna om administrativa förfaranden hade slutförts, vilket ledde till slutsatsen att inga särskilda rekommendationer behövde utfärdas den 31 december 2013.

7.  Europaparlamentet konstaterar att arbetet med att genomföra den rekommendation som gällde skydd av uppgifterna i klagomålen inte var klart vid tidpunkten för revisionsuppföljningen i juni 2013 på grund av en försening i inrättandet av ärendehanteringssystemet (Case Management System, CMS). Parlamentet noterar att rekommendationen planerades kunna genomföras i sin helhet under 2014, eftersom ovan nämnda ärendehanteringssystem togs i drift i oktober 2013.

8.  Europaparlamentet noterar att den delegerade utanordnaren anser att den förvaltnings- och kontrollnivå som inrättats är lämplig och stadigt förbättras, och att det, då årsrapporten för verksamhetsåret 2013 utarbetades, inte hade gjorts något väsentligt fel och inte behövdes någon reservation avseende förhandskontrollerna.

9.  Europaparlamentet upprepar att Lissabonfördraget gav datatillsynsmannen större befogenheter i och med att dataskyddet utvidgades till alla EU:s politikområden. Parlamentet noterar att diskussionerna i rådet om den nya rättsliga ramen för dataskydd (kommissionens förslag av den 25 januari 2012) fortfarande pågår.

10.  Europaparlamentet noterar att en ny avdelning III infördes i datatillsynsmannens budget med avseende på upprättandet av ett oberoende sekretariat för en ny europeisk dataskyddsstyrelse. Parlamentet konstaterar att denna avdelning inte kommer att ha några anslag förrän den rättsliga ramen har antagits.

11.  Europaparlamentet noterar att ett nytt verktyg, en verksamhetsbaserad kostnadsmetod, nyligen har godkänts. Denna metod syftar till att effektivisera resursfördelningen och kommer att införas 2015.

12.  Europaparlamentet begär att få information om budgetkonsekvenserna av omorganisationen av datatillsynsmannens sekretariat.

13.  Europaparlamentet påpekar att internrevisionstjänsten fann att stora förbättringar hade gjorts sedan den senaste riskbedömningen 2011, och uppmanar med kraft datatillsynsmannen att även ta itu med de återstående rekommendationerna.

14.  Europaparlamentet noterar att ett videokonferenssystem har installerats i datatillsynsmannens nya lokaler, och ber att få information om hur många gånger systemet användes för möten under 2013.

15.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till inrättandet av centrala resultatindikatorer för bedömning av hur effektivt resurser har använts. Parlamentet uppmanar datatillsynsmannen att även i fortsättningen ha med resultattavlan i den årliga verksamhetsrapporten.

16.  Europaparlamentet kräver att datatillsynsmannens fastighetspolitik ska inbegripas i den årliga verksamhetsrapporten, särskilt med tanke på hur viktigt det är att kostnaderna för en sådan politik motiveras ordentligt och att de inte är överdrivet höga.

17.  Europaparlamentet upprepar förra årets begäran om en uttömmande tabell över all personal som datatillsynsmannen har till sitt förfogande, uppdelad per lönegrad, kön och nationalitet. Parlamentet konstaterar att denna tabell automtiskt bör ingå i institutionens årliga verksamhetsrapport.

18.  Europaparlamentet är bekymrat över att så få kvinnor innehar höga befattningar. Parlamentet efterlyser en jämställdhetsplan med särskild inriktning på ledande befattningar så att denna obalans kan åtgärdas så snart som möjligt.

19.  Europaparlamentet anser, i dessa tider präglade av kris och allmänna budgetnedskärningar, att kostnaderna för ”bortadagar” för personalen vid unionens institutioner måste minskas, och att dessa dagar i mån av möjlighet bör hållas i institutionernas lokaler, eftersom mervärdet av ”bortadagar” inte motiverar så höga kostnader.

20.  Europaparlamentet noterar med oro de enorma skillnaderna i översättningskostnader mellan de olika EU-institutionerna, och uppmanar därför den interinstitutionella arbetsgruppen för översättning att kartlägga orsakerna bakom dessa skillnader och lägga fram lösningar för att komma till rätta med obalansen och harmonisera översättningskostnaderna, samtidigt som man säkerställer full respekt för kvalitet och språklig mångfald. Parlamentet noterar, med detta i åtanke, att arbetsgruppen bör återinföra ett samarbete mellan institutionerna, så att de kan utbyta bästa praxis och resultat, och att kartlägga områden där samarbete och överenskommelser mellan institutionerna kan stärkas. Parlamentet anser att arbetsgruppen dessutom bör sträva efter att införa en enhetlig metod för redovisning av översättningskostnaderna för samtliga institutioner i syfte att göra det enklare att analysera och jämföra kostnaderna. Enligt parlamentet bör arbetsgruppen lägga fram resultatet av detta arbete före 2015 års utgång. Parlamentet uppmanar alla institutioner att spela en aktiv roll i den interinstitutionella arbetsgruppens arbete, och påminner i detta sammanhang om att respekten för flerspråkighet i EU-institutionerna är av grundläggande betydelse för att man ska kunna garantera lika behandling och lika möjligheter för alla EU-medborgare.

21.  Europaparlamentet ger sitt fulla stöd till den öppenhetsstrategi som Europeiska ombudsmannens kansli förespråkar, och begär att man ska införa ett förfarande för att i förväg bedöma den eventuella effekten av vissa publikationer i syfte att offentliggöra dem tillsammans med en förklarande rapport, så att man kan undvika att de används på ett vinklat sätt. Parlamentet påpekar att detta förfarande bör lanseras av ombudsmannen i samarbete med datatillsynsmannen, kommissionen och den institution som publikationen avser.

22.  Europaparlamentet är oroat över dröjsmålen med antagandet av de interna bestämmelserna om rapportering om missförhållanden. Parlamentet uppmanar datatillsynsmannen att utan ytterligare dröjsmål genomföra dessa bestämmelser.

23.  Europaparlamentet välkomnar att datatillsynsmannen beaktade parlamentets iakttagelser i resolutionerna om ansvarsfrihet för 2010 och 2012 vid utarbetandet av strategin för 2013–2014, och att genomförandet av strategin har lett till positiva resultat.

24.  Europaparlamentet anser rent allmänt att datatillsynsmannen bör fästa större uppmärksamhet vid principen om en sund ekonomisk förvaltning, särskilt avseende budgetprincipen om ettårighet, dvs. att använda anslagen på ett ekonomiskt, effektivt och ändamålsenligt sätt för att genomföra sina uppgifter.

(1) EUT L 66, 8.3.2013.
(2) EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
(3) EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
(4) EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
(5) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(6) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.


Ansvarsfrihet 2013: verksamhetsresultat, ekonomisk förvaltning och kontroll hos EU:s byråer
PDF 199kWORD 93k
Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byråer för budgetåret 2013: verksamhetsresultat, ekonomisk förvaltning och kontroll (2014/2139(DEC))
P8_TA(2015)0130A8-0070/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska unionens byråer för budgetåret 2013,

–  med beaktande av kommissionens rapport om uppföljningen av beviljandet av ansvarsfrihet för budgetåret 2012 (COM(2014)0607), och av de åtföljande arbetsdokumenten från kommissionens tjänsteavdelningar (SWD(2014)0285, SWD(2014)0286),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda årsrapporter(1) om årsredovisningarna för de decentraliserade byråerna för budgetåret 2013,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(3), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(4),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de organ som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning(5) (EU, Euratom) nr 966/2012, särskilt artikel 110.

–  med beaktande artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet samt yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för transport och turism, utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8‑0070/2015), och av följande skäl:

A.  Denna resolution innehåller för varje byrå, i den mening som avses i artikel 208 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, de övergripande iakttagelserna i samband med besluten om ansvarsfrihet enligt artikel 110 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 och artikel 3 i bilaga V i parlamentets arbetsordning.

B.  Byråerna har ökat kraftigt i antal under det gångna decenniet, från tre stycken år 2000 till 32 stycken år 2013.

1.  Europaparlamentet påminner om betydelsen av de uppgifter som genomförs av byråerna och hur det påverkar de europeiska medborgarnas vardag, byråernas oberoende, speciellt när det gäller de lagstiftande byråerna och de som har funktionen att samla in oberoende information. Parlamentet påminner också om att den främsta orsaken till att byråerna inrättades var att göra oberoende tekniska eller vetenskapliga bedömningar. Parlamentet framhåller att de decentraliserade byråernas roll är att hjälpa kommissionen att genomföra unionens politik på unionens vägnar. Parlamentet uppmanar kommissionen och nätverket för unionens byråer (nedan kallat nätverket) att förbättra sina kommunikationsstrategier för att säkerställa att byråerna kommunicerar med medborgarna på ett effektivt sätt, i syfte att höja medvetenheten om produktivitet och resultat.

2.  Europaparlamentet är medvetet om byråernas roll till stöd för unionens politik. Parlamentet uppmanar till ett mer omfattande utnyttjande av denna expertis och kapacitet under de relevanta faserna av den politiska processen inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet understryker byråernas bidrag till arbetet för att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

3.  Europaparlamentet är medvetet om att ett stort antal byråer skapats inom området för frihet, säkerhet och rättvisa, men påminner om att de uppdrag som byråerna utför är mycket viktiga och har en direkt inverkan på medborgarnas vardagsliv. Parlamentet betonar att alla nya byråer har installerats som en reaktion på ett särskilt behov. Parlamentet noterar att vissa byråer inom området för frihet, säkerhet och rättvisa är operativa byråer och att genomförandet av deras budgetar även beror på externa faktorer.

4.  Europaparlamentet anser att diskussionen om förslagen till byråernas årliga arbetsprogram och de fleråriga strategierna i de ansvariga utskotten bidrar till att säkerställa att programmen och strategierna avspeglar de politiska prioriteringarna.

5.  Europaparlamentet noterar utifrån uppgifter från revisionsrättens sammanfattning av resultaten i 2013 års granskningar av de europeiska byråerna och andra organ (nedan kallad revisionsrättens sammanfattning) att byråernas budget för 2013 uppgick till cirka 2 miljarder EUR, vilket motsvarar en ökning med 25 % jämfört med 2012 och cirka 1,4 % av unionens allmänna budget. Parlamentet konstaterar att denna ökning till största delen kan hänföras till de nyligen inrättade byråerna och till nya ansvarsområden för vissa byråer. Från uppgifter i revisionsrättens sammanfattning konstaterar parlamentet att byråerna sysselsätter omkring 6 500 fast och tillfälligt anställda tjänstemän, vilket representerar 14 % av det totala antalet tjänstemän som faller under den allmänna unionens budget. Parlamentet noterar vidare att omkring 2 900 kontraktsanställda och utsända personer arbetar för byråerna.

6.  Europaparlamentet påminner om att byråerna medför en hög anseenderisk för unionen, eftersom de har en betydande inverkan på politik, beslutsfattande och genomförande av program inom områden med avgörande betydelse för unionsmedborgarna.

7.  Europaparlamentet noterar att principen ”valuta för pengarna” gäller även för byråerna och att de bör visa att deras verksamhet bedrivs på ett effektivt sätt, som säkerställer att medborgarna hålls väl informerade om resultatet av byråernas verksamhet. Parlamentet uppmanar nätverket att hålla den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten väl informerad om tillämpningen och mervärdet av de gemensamma principerna och handböckerna om system och ramar för resultatmätning, årliga och fleråriga programplaneringsdokument, centrala resultatindikatorer och rapporterings- och utvärderingsverktyg.

Gemensam ansats och kommissionens färdplan

8.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet, rådet och kommissionen i juli 2012 antog en gemensam ansats för de decentraliserade byråerna (nedan kallad den gemensamma ansatsen), en politisk överenskommelse om deras framtida förvaltning och en reform av dem. Parlamentet noterar att kommissionen är ansvarig för uppföljningen av denna överenskommelse.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens färdplan för uppföljning av den gemensamma ansatsen för EU:s decentraliserade byråer (nedan kallad färdplanen) som upprättades i december 2012, och uppmuntrar alla berörda parter att fortsätta anamma de idéer som uttrycks i denna. Parlamentet noterar att det i kommissionens färdplan ingick en detaljerad plan över hur uppföljningen av den gemensamma ansatsen ska genomföras och satte upp 90 punkter där åtgärder måste vidtas från samtliga berörda parter.

10.  Europaparlamentet har tagit del av kommissionens lägesrapport om genomförandet av den gemensamma ansatsen, dess agenda för 2013 och framåt samt de ansträngningar som kommissionen och de decentraliserade byråerna har gjort gemensamt och som visat sig vara framgångsrika. Parlamentet gläder sig i detta avseende över att de närmare bestämmelserna och rollerna för byråernas interna kontrollfunktioner och interna revisionsenheter tydliggjordes i den nya rambudgetförordningen(6) samt över riktlinjerna för byråernas bedrägeribekämpande strategier som utarbetats av Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf).

11.  Europaparlamentet konstaterar utifrån uppgifter från nätverket att byråerna har lyckats väl med att genomföra åtgärderna i den gemensamma ansatsen. Parlamentet konstaterar dessutom att enligt den undersökning som nätverket genomförde bland byråerna och som ingår i färdplanen låg antalet genomförda åtgärder som är relevanta för byråerna på 96 %.

12.  Europaparlamentet noterar att kommissionens avdelningar har utarbetat standardbestämmelser som innehåller relevanta rättsliga bestämmelser som speglar de principer som har överenskommits i den gemensamma ansatsen samt andra bestämmelser som vanligtvis ingår i byråernas grundrättsakter. Parlamentet konstaterar att dessa standardbestämmelser används som referenspunkt när nya byråer upprättas eller när befintliga grundrättsakter revideras.

13.  Europaparlamentet noterar att kommissionen, med bidrag från byråerna har utarbetat riktlinjer med standardbestämmelser för huvudkontorsavtal mellan decentraliserade byråer och värdmedlemsstaterna. Parlamentet uttrycker oro över att 10 byråer ännu inte har något huvudkontorsavtal. Parlamentet uppmanar dessa byråer att prioritera frågan om huvudkontorsavtal i syfte att öka effektiviteten och dra ner på kostnader. Parlamentet uttrycker oro över att avsaknaden av huvudkontorsavtal kan få allvarliga följder för byråernas personal, och uppmanar medlemsstaterna att slutföra avtalen innan nästa ansvarsfrihetsförfarande inleds.

14.  Europaparlamentet anser att man måste genomföra en ordentlig utvärdering för att bedöma möjligheterna att slå samman byråer som utför liknande uppgifter, inte enbart för att undvika resursslöseri utan också för att uppnå en kritisk massa så att byråerna verkligen blir effektiva.

15.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har förbättrat sin service till byråerna både när det gäller allmänna och specifika rekommendationer genom att använda information och förslag som tillhandahålls av nätverket. Parlamentet noterar mot bakgrund av begränsade ekonomiska och mänskliga resurser att dessa förbättringar har lett till att strukturella åtgärder har övervägts för att rationalisera byråernas verksamhet. Parlamentet noterar att dessa åtgärder redan har gett resultat i form av bland annat gemensamma tjänster för byråerna, och uppmuntrar byråerna att gå vidare i detta arbete.

Budgetmässig och ekonomisk förvaltning

16.  Europaparlamentet påminner om att ettårighet tillsammans med enhet och balans är tre grundläggande redovisningsprinciper som är nödvändiga för att säkerställa ett effektivt genomförande av unionens budget. Parlamentet konstaterar att de decentraliserade byråerna i vissa fall inte följer denna princip om ettårighet fullt ut. Parlamentet uppmanar byråerna att i så hög grad som möjligt korrigera detta.

17.  Europaparlamentet noterar utifrån revisionsrättens sammanfattning att den höga andelen överföringar av åtagandebemyndiganden fortsatt är det vanligaste problemet inom budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning och att detta problem berör 24 byråer. Parlamentet konstaterar att en hög andel överföringar till efterföljande budgetår strider mot principen om budgetens ettårighet.

18.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten i sju fall fortfarande noterade en stor andel överföringar som hade förfallit från tidigare år. Parlamentet konstaterar att sådana överföringar visar att de anslag som fördes över gjordes på grundval av överskattade behov eller på annat sätt inte var motiverade. Parlamentet uppmanar byråerna att göra allt som står i deras makt, särskilt att införa bättre budgetplaneringsprocesser, för att förebygga framtida överföringar, och att särskilt fokusera på byråer med överföringar som förfallit från tidigare år.

19.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen antog den nya rambudgetförordningen den 30 september 2013 i syfte att förenkla de regler som gäller för byråerna.

20.  Europaparlamentet noterar att kommissionen, för att säkerställa en bättre överensstämmelse och jämförbarhet mellan dokument som utarbetas av byråerna, arbetar tillsammans med byråerna för att ta fram dels riktlinjer för programdokument, bestående av en årlig och en flerårig komponent, dels en mall för konsoliderade årliga verksamhetsrapporter som är anpassad till kraven i rambudgetförordningen.

21.  Europaparlamentet konstaterar att rambudgetförordningen föreskriver att en konsoliderad årlig verksamhetsrapport ska skickas senast den 1 juli varje år till kommissionen, revisionsrätten och den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten, med information från den årliga verksamhetsrapporten och interna och externa revisionsrapporter, samt finansiella rapporer som krävdes i den tidigare rambudgetförordningen. Parlamentet noterar att rapporterna om ansvarsfrihet ska hållas åtskilda på grund av deras särskilda karaktär och de särskilda mottagarna av de preliminära räkenskaperna.

22.  Europaparlamentet beklagar att revisionsrätten för Frontex och Europeiska institutet för innovation och teknik behövde avge uttalanden med reservation om lagligheten och korrektheten i de transaktioner som låg till grund för räkenskaperna. Parlamentet är oroat över det fortsatt höga antalet (97) anmärkningar från revisionsrätten angående 35 byråer. Parlamentet uppmanar med kraft nätverket att se till att de berörda byråerna vidtar alla åtgärder som krävs för att följa upp revisionsrättens iakttagelser.

Samarbete mellan byråerna - delade tjänster och synergier

23.  Europaparlamentet är tveksamt till byråernas geografiska belägenhet, i många fall långt ifrån övriga EU-institutioner. Parlamentet anser inte att geografiskt avstånd är nödvändigt för att skydda byråernas oberoende, och inte heller att det skyddar mot oönskad inblandning av vare sig kommissionen eller medlemsstaterna, men att det i samtliga fall medför extra resekostnader och försvårar utnyttjandet av synergieffekter, såsom mer centraliserade administrativa och finansiella tjänster som delas av alla eller några byråer.

24.  Europaparlamentet konstaterar att samtliga byråer har sett över sina interna administrativa rutiner i linje med de tidigare rekommendationerna från den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten. Parlamentet noterar vidare att ett antal byråer redan har genomfört en regelbunden processanalys enligt ISO-certifieringen (ISO 9001) samt att revisioner har utförts av deras kvalitets- och internrevisionsavdelningar. Parlamentet konstaterar att vissa byråer har tagit hjälp av konsulter för att göra en utvärdering av sina interna administrativa processer.

25.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att rambudgetförordningen ger möjlighet att dela eller överföra tjänster i de fall det kan vara kostnadseffektivt. Parlamentet påminner om att byråerna redan söker synergier, utbyter bästa praxis och delar tjänster för att få en effektiv drift och utnyttja sina resurser på bästa möjliga sätt. Parlamentet välkomnar att byråerna stärker samarbetet sinsemellan. Detta samarbete kommer att intensifieras ytterligare under de kommande åren och leda till att byråerna kan fortsätta uppfylla sina mål. Parlamentet noterar att 82 % av byråerna har undertecknat ett samförståndsavtal med andra byråer. Parlamentet uppmanar byråerna att fortsätta att bygga ut sitt redan väletablerade samarbete och sina gemensamma tjänster. Parlamentet uppmanar byråerna att aktivt arbeta för ytterligare samarbete i syfte att göra arbetet mer effektivt och ändamålsenligt.

26.  Europaparlamentet erfar från byråerna att ett onlinebaserat kommunikationsverktyg har tagits fram, vilket fungerar som en plattform för utbyte av information, kunskap och bästa praxis mellan byråerna och innehåller en databas med gemensamma tjänster inom olika områden samt referenser till nya initiativ. Parlamentet noterar att samarbetet mellan byråerna förstärks kontinuerligt inom deras respektive specialområden och att 65 % av byråerna inom en snar framtid räknar med att ta fram nya initiativ och underteckna nya samförståndsavtal med andra byråer.

Verksamhetsresultat

27.  Europaparlamentet är positivt till byråernas överenskommelse att använda gemensamma principer för en effektiv och ändamålsenlig resultatinriktad förvaltning, gemensamma riktlinjer för resultatmätningssystem, årliga och fleråriga programplaneringsdokument samt rapporterings- och utvärderingsverktyg. Parlamentet betonar att det är viktigt att nätverket blir en av medlemmarna i den nya interinstitutionella arbetsgruppen för frågor som rör resultat i syfte att främja en samsyn på konceptet bra och förbättrat resultat. Parlamentet begär att revisionsrätten ska utvärdera byråernas verksamhetsresultat i tid inför granskningen 2016 av den fleråriga budgetramen.

28.  Europaparlamentet ser positivt på trenden att fokusera rapporteringen mer på effektivitet och uppnådda resultat. Parlamentet begär en ytterligare förbättring av rapporteringssystemet i detta avseende för att förstärka byråernas demokratiska ansvarsskyldighet.

Personaladministration

29.  Europaparlamentet noterar att kommissionen i juli 2013 antog ett meddelande(7) för att upprätta en programmering av mänskliga och ekonomiska resurser för de decentraliserade byråerna för perioden 2014–2020, i syfte att se till att resurserna är förenliga med de begränsningar som har satts i detta avseende inom den fleråriga budgetramen 2014–2020.

30.  Europaparlamentet erfar från nätverket att de flesta byråer redan, om än med stora svårigheter, har genomfört den begärda personalminskningen på 5 % i sina fleråriga planer för personalpolitik. Parlamentet beklagar att kommissionen har upprättat ytterligare en omplaceringspool på 5 % av personalen, vilket får effekten av ytterligare nedskärningar av byråernas tjänsteförteckningar och överskrider det överenskomna femprocentiga målet.

31.  Europaparlamentet konstaterar utifrån uppgifter från nätverket att vissa byråer redan har stora svårigheter att fullgöra sina uppdrag med de begränsade resurser som ställs till deras förfogande. Parlamentet noterar med oro att det blir svårt för byråerna att hålla samma kvalitetsnivå i arbetet om dessa personalnedskärningar fortsätter med tanke på att unionen överlåter allt fler arbetsuppgifter och allt större ansvar på dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att se över planen gällande ytterligare personalnedskärningar och att anpassa den till den specifika situationen med välfungerande byråer som är framgångsrika i att fullfölja sina uppdrag och uppskattas för det arbete de utför.

32.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt i budgetförfarandet att personal vars löner finansieras med avgifter från industrin, och som därför inte finansieras med medel från unionsbudgeten, bör undantas från unionens årliga enprocentiga nedskärning. Parlamentet anser att kommissionen bör se byråer som främst finansieras med medel från unionsbudgeten som ett separat fall och utarbeta en särskild ram för byråer som främst finansieras av industrin, vilken bör stå i proportion till de tjänster som den berörda byrån tillhandahåller.

33.  Europaparlamentet anser generellt att rekryteringsförfarandena behöver förbättras, med särskild inriktning på bland annat transparens.

34.  Europaparlamentet noterar att nätverket har kommit överens om att skapa en byråövergripande grupp av utredare för att genomföra disciplinära utredningar. Parlamentet noterar också att de kandidater som har nominerats av byråerna kommer att genomgå en särskild utbildning för detta ändamål som genomförs av kommissionens utrednings- och disciplinbyrå.

Nätverkets samarbete med parlamentet

35.  Europaparlamentet är nöjt med nätverkets samarbete med ansvarigt parlamentsutskott och uppskattar den tillgänglighet och öppenhet som byråernas direktörer visar i kontakter med utskottet inom ramen för det årliga ansvarsfrihetsförfarandet. Parlamentet uppmanar nätverket och de enskilda byråerna att ytterligare utöka sin kommunikation och sitt samarbete med parlamentet utöver ansvarsfrihetsförfarandet.

Intressekonflikter och transparens

36.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i enlighet med färdplanen offentliggjorde ”Riktlinjer för förebyggande och hantering av intressekonflikter i EU:s decentraliserade organ” (nedan kallade riktlinjer) i december 2013. Parlamentet noterar att dessa riktlinjer omfattar bestämmelser om offentliggörande av intresseförklaringar för styrelseledamöter, verkställande direktörer, experter i vetenskapliga kommittéer eller andra sådana organ samt personal. Parlamentet noterar också att riktlinjerna ger en tydlig hänvisning till de strategier som har antagits av byråerna. Parlamentet noterar att ett antal byråer har upprättat eller sett över sina strategier för förebyggande och hantering av intressekonflikter i syfte att spegla riktlinjerna.

37.  Europaparlamentet noterar att riktlinjerna inte är rättsligt bindande för byråerna, och uppmanar kommissionen att undersöka hur mer bindande överenskommelser med byråerna kan ingås i syfte att främja transparens och undvika intressekonflikter.

38.  Europaparlamentet konstaterar utifrån uppgifter från byråerna att unionsmedborgarnas förtroende för EU:s institutioner, byråer och organ är av högsta vikt. Parlamentet noterar att byråerna har infört ett antal konkreta åtgärder och verktyg för att på lämpligt sätt hantera riskerna med faktiska och upplevda intressekonflikter, och att 88 % av byråerna redan har tagit fram relevanta strategier för förebyggande och hantering av intressekonflikter, samt att resterande 12 % är i färd med att göra det. Parlamentet konstaterar också att det i 81 % av byråernas strategier även tas hänsyn till utsända nationella experter samt extern och tillfällig personal.

39.  Europaparlamentet noterar emellertid att ett antal byråer fortfarande har svårigheter att genomföra sina strategier för oberoende, särskilt med avseende på bemanning av expertgrupper och vetenskapliga paneler och kommittéer. Parlamentet rekommenderar byråerna att behandla denna fråga tillsammans med kommissionen, med beaktande även av rekommendationerna från Europeiska ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/6/2014/NF), som inleddes den 12 maj 2014. Rekommendationerna återfinns i skrivelsen till kommissionen om sammansättningen av kommissionens expertgrupper.

40.  Europaparlamentet noterar att 61 % av byråerna redan har lagt ut meritförteckningar och intresseförklaringar för styrelsemedlemmar, ledningspersonal och externa och interna experter på sin webbsida. Parlamentet noterar att övriga byråer har enats om att offentliggöra samma information efter antagandet av reviderade strategier, och förväntar sig att byråerna ska anta de reviderade strategierna och offentliggöra denna information utan onödiga förseningar.

41.  Europaparlamentet noterar att de utstationerade nationella experterna, externt kontrakterade och tillfälligt anställda inte nämns specifikt i riktlinjerna, och att det särskilt för så kallade oberoende experter fortfarande finns tolkningsutrymme, till exempel för akademiker som också har bedrivit forskning för enskilda företag eller för näringslivet i stort. Parlamentet uppmanar nätverket att säkerställa en harmoniserad strategi i detta avseende, som också förebygger indirekta intressekonflikter.

42.  Europaparlamentet konstaterar att Olaf utarbetade riktlinjer för byråernas antibedrägeristrategier och att byråernas bidrag beaktades i detta arbete. Parlamentet noterar att Olaf har fungerat som stöd för byråerna för att underlätta genomförandet av dessa riktlinjer.

43.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att följa upp sin särskilda rapport nr 15/2012 Management of conflicts of interest in selected EU Agencies.

44.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att regelbundet utvärdera byråernas transparens och integritet och att offentliggöra resultatet av dessa utvärderingar.

Synlighet

45.  Europaparlamentet beklagar dels att byråerna inte är synligare, dels avsaknaden av demokratisk ansvarighet, till följd av att byråerna är relativt okända för medborgarna och utsatta för externt inflytande från specialiserade lobbyister, särskilt de som representerar stora företag.

46.  Europaparlamentet konstaterar att nästan alla byråer under 2014 informerade om att de är unionens byråer på sina webbplatser. Parlamentet uppmanar med kraft övriga byråer att lägga till denna information snarast, och uppmanar byråerna att säkerställa att de och deras verksamhet kopplas samman med unionen.

47.  Europaparlamentet välkomnar visa byråers initiativ att införa offentliga samråd i vissa av sina strategier. Parlamentet uppmanar byråerna att fortsätta med detta.

48.  Europaparlamentet noterar i samband med socialt ansvarstagande att byråerna vid ingående av alla avtal för externa tjänster måste se till att leverantörerna förbinder sig att följa lokal arbets- och skattelagstiftning. Parlamentet noterar att byråerna även vidtog ytterligare åtgärder för att främja socialt ansvarstagande, antingen till följd av den sociala profilen av deras specifika uppdrag eller i relation till de lokala samhällen där de verkar.

49.  Europaparlamentet noterar i synnerhet följande åtgärder:

   Europeiska läkemedelsmyndigheten offentliggör en omfattande del av sitt arbete på sin webbplats, i syfte att förbättra informationen till allmänheten och öka medvetenheten.
   Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning stöder aktivt kommunen Thessaloniki med att utforska möjligheterna att kartlägga och para ihop kompetens på lokal och regional nivå samt skänka sin uttjänta IT-utrustning till lokala skolor och välgörenhetsorganisationer i en transparent process med ansökan och tilldelning.
   Europeiska yrkesutbildningsstiftelsens innovativa program för aktiviteter i sociala medier under Europeiska året för bekämpning av fattigdom och social utestängning 2010 erhöll internationella utmärkelser och lät detta deltagande synsätt ytterligare genomsyra verksamheten.

50.  Europaparlamentet konstaterar att endast en byrå, Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (CdT), offentliggör sin årliga verksamhetsrapport på unionens samtliga officiella språk, medan tre byråer översätter sammanfattningar av sina verksamhetsrapporter på 23 officiella språk, där gaeliska är undantaget.

51.  Europaparlamentet noterar att nätverket under ledning av CdT har genomfört en undersökning om byråernas förhållningssätt till flerspråkighet. Parlamentet konstaterar att undersökningen visar en stor variation i förhållningssättet till flerspråkighet och noterar att det inte finns någon språkpolitik som passar alla byråerna, eftersom varje byrå har olika målgrupper, olika krav från intressenterna samt varierande budgetar och storlek.

52.  Europaparlamentet konstaterar dock att alla byråer strävar efter att tillämpa en flerspråkig praxis i sina aktiviteter online, och strävar efter att ha åtminstone ett avsnitt eller ett dokument på sin webbplats som ger grundläggande information om byrån på samtliga officiella EU-språk. Parlamentet påpekar att även om en flerspråkig praxis kräver ett stort ekonomiskt åtagande, behöver byråerna snarast vidta åtgärder på detta område.

53.  Europaparlamentet noterar att resultatet av byråernas arbete offentliggörs genom att verksamhetsrapporterna läggs ut på webbplatserna. Parlamentet konstaterar också att delar av verksamhetsrapporterna innehåller beskrivningar som på ett lättillgängligt sätt förklarar hur unionens medel används i byråernas budget. Parlamentet konstaterar att de flesta byråerna tar fram rapporter som visar hur deras specifika arbetsuppgifter inverkar på unionsmedborgarna och som förklarar varför deras arbete är viktigt.

54.  Europaparlamentet noterar att många byråer har utökat sin närvaro online och har gjort stora insatser för att bli mer synliga, och välkomnar detta aktiva tillvägagångssätt. Parlamentet uppmanar dessutom byråerna att arbeta för att bli mer synliga med hjälp av andra verktyg, såsom sociala nätverk, öppet hus-dagar, deltagande i mässor och andra liknande aktiviteter för att säkerställa att unionsmedborgarna på ett transparent sätt hålls välinformerade om byråernas verksamhet.

Internkontroller

55.  Europaparlamentet konstaterar att 10 byråer fick totalt 17 kommentarer om frågor som gällde intern kontroll, vilket är ett framsteg jämfört med 2012, då 22 byråer fick 34 kommentarer i dessa frågor. Parlamentet noterar att i fyra fall gällde dessa frågor genomförandet av standarderna för intern kontroll, som inte antogs vid årsskiftet eller som antogs men endast delvis genomfördes, eller där korrigerande åtgärder fortfarande pågick. Parlamentet noterar också att kommentarerna om förvaltning av anläggningstillgångar och handläggning av bidrag var färre jämfört med 2012.

56.  Europaparlamentet noterar att rollerna för kommissionens internrevisionstjänst och byråernas internrevisionsenheter har förtydligats ytterligare i rambudgetförordningen genom att förutsättningar har skapats för bättre samordning av arbetet, utbyte av information och övergripande synergier mellan dem. Parlamentet noterar också att rambudgetförordningen ger byråerna möjlighet att dela revisionsenheter och uppmanar dem att i möjligaste mån göra det.

57.  Europaparlamentet uppmanar revisionsrätten att ytterligare fokusera på att granska byråernas sunda ekonomiska förvaltning, framför allt med avseende på hur ekonomiskt, effektivt och ändamålsenligt byråerna har använts sina anslag när de har utfört sina uppdrag.

Självfinansierande byråer

58.  Europaparlamentet upprepar att EU-organ som inte omfattas av de ekonomiska bestämmelserna i rambudgetförordningen av konsekvensskäl bör upprätta liknande bestämmelser där så är lämpligt.(8) Parlamentet betonar att nuvarande överskott måste hanteras så snart som möjligt, och att möjligheten att återföra pengarna till unionsbudgeten bör undersökas. Parlamentet hänskjuter frågan till den interinstitutionella arbetsgruppen för frågor om resultat.

Övriga kommentarer

59.  Europaparlamentet välkomnar byråernas insatser för att ta itu med frågan om kostnadseffektivitet och miljövänlighet i arbetsmiljön. Parlamentet uppmuntrar byråerna att ytterligare sträva efter kostnadseffektiva och miljövänliga lösningar med avseende på arbetsledning och fastighetsförvaltning, och att i större utsträckning tillämpa digitala lösningar, såsom videokonferenser, i syfte att minska resekostnader och andra kostnader.

o
o   o

60.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till de byråer som omfattas av detta förfarande för beviljande av ansvarsfrihet samt till rådet, kommissionen och revisionsrätten samt se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

(1) EUT C 442, 10.12.2014.
(2) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(3) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(4) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(5) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(6)Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013.
(7) COM(2013)0519.
(8) För närvarande CPVO (Gemenskapens växtsortsmyndighet) i Angers och KHIM (Kontoret för harmonisering inom den inre marknaden (varumärken och mönster)) i Alicante.


Ansvarsfrihet 2013: Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (Acer)
PDF 181kWORD 308k
Beslut
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2013 (2014/2123(DEC))
P8_TA(2015)0131A8-0117/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2013,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2013, med byråns svar(1),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(2), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om att bevilja byrån ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05304/2015 – C8‑0054/2015),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter(5), särskilt artikel 24,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0117/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter ansvarsfrihet för genomförandet av byråns budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om avslutande av räkenskaperna för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2013 (2014/2123(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2013,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2013, med byråns svar(8),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(9), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om att bevilja byrån ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05304/2015 – C8‑0054/2015),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(11), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009 om inrättande av en byrå för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter(12), särskilt artikel 24,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(13),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(14), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0117/2015).

1.  Europaparlamentet konstaterar att den slutliga årsredovisningen för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter framgår av bilagan till revisionsrättens rapport.

2.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2013.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2013 (2014/2123(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter för budgetåret 2013,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0117/2015), och av följande skäl:

A.  Den slutliga budgeten för Europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (nedan kallad byrån) uppgick enligt dess redovisning för budgetåret 2013 till 11 930 220 EUR, vilket motsvarar en ökning med 64,74 % jämfört med 2012, vilket kan förklaras med att byrån är nyinrättad och med genomförandet av förordningen om integritet och öppenhet på grossistmarknaden för energi (Remit)(15). Byråns budget kommer helt och hållet från unionens budget.

B.  Revisionsrätten har i sin rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter förklarat att man har uppnått en rimlig säkerhet om att byråns räkenskaper för budgetåret 2013 är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för 2012

1.  Europaparlamentet noterar från revisionsrättens rapport att avseende två kommentarer som gjordes i revisionsrättens rapport för 2011 och som markerades som ”pågår” i revisionsrättens rapport för 2012, har korrigerande åtgärder vidtagits och båda rekommendationerna har i revisionsrättens rapport nu markerats som ”har genomförts”. Parlamentet noterar vidare att för de fem kommentarer som gjordes i revisionsrättens rapport för 2012 har korrigerande åtgärder vidtagits och tre kommentarer är nu markerade som ”har genomförts” och två som ”pågår”.

2.  Europaparlamentet konstaterar utifrån byråns uppgifter att åtgärder avseende rekommendationerna om byråns rekryteringsförfaranden har formaliserats genom antagandet av direktörens beslut 2014-06 av den 4 april 2014. Parlamentet noterar att det beslutet lämnades till revisionsrätten och uppmanar byrån att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om revisionsrättens ståndpunkt så snart denna är tillgänglig.

3.  Europaparlamentet konstaterar att byrån har vidtagit en rad åtgärder för att förbättra budgetplaneringen genom att utveckla och genomföra en uppsättning riktlinjer som ska följas av de aktörer som är involverade i budgetplaneringen, samt genom att utföra en regelbunden utvärdering och anpassning av det beräknade utnyttjandet av anslag, däribland en månatlig övervakning och rapportering om budgetgenomförandet.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

4.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat utifrån byråns årliga verksamhetsrapport för 2013 att ingen överenskommelse nåddes om bidrag till byrån från Eftastaterna.

5.  Europaparlamentet noterar att insatser för uppföljning av budgeten under budgetåret 2013 resulterade i ett budgetgenomförande på 97,53 %, vilket utgör en ökning på 4 % jämfört med 2012, och att genomförnadegraden för betalningsbemyndigandena bara var 55,00 %, under byråns mål på 70 %, vilket i enlighet med den årliga verksamhetsrapporten främst berodde på det sena mottagandet av 2 989 000 EUR genom en ändringsbudget som godkändes den 31 oktober 2013.

6.  Europaparlamentet noterar bekymrat att byrån hade 5 500 000 EUR i kontanter vid årets slut. Parlamentet uppmanar byrån att säkerställa en strikt likviditetsförvaltning i framtiden.

Åtaganden och överföringar till efterföljande budgetår

7.  Europaparlamentet noterar att totalt 1 900 000 EUR av åtagandena under avdelning II fördes över till 2014, främst på grund av genomförandet av Remitförordningen. Parlamentet noterar vidare att detta enligt revisionsrätten är en operativ, flerårig verksamhet som borde ha budgeterats under avdelning III. Parlamentet noterar dessutom att denna brist rättades i senare åtagandebemyndiganden.

8.  Europaparlamentet noterar dessutom att överföringarna av anslagen under avdelning III uppgick till 3 100 000 EUR eller 91 % av de totala anslagen under avdelning III. Parlamentet konstaterar att dessa överföringar gäller Remitförordningen och att den exceptionellt höga andelen överföringar framför allt beror på de 2 989 000 EUR som byrån fick genom en ändringsbudget som godkändes den 31 oktober 2013.

9.  Europaparlamentet konstaterar utifrån byråns uppgifter att en rad åtgärder har vidtagits för att förbättra budgetplaneringen. Parlamentet uppmanar byrån att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om framstegen med och resultatet av dessa åtgärder.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

10.  Europaparlamentet konstaterar att byrån har sett över sin politik för förebyggande och hantering av intressekonflikter med utgångspunkt i kommissionens riktlinjer för förebyggande och hantering av intressekonflikter i EU:s decentraliserade byråer. Parlamentet noterar att byrån efter denna översyn utarbetade ett nytt policyförslag, som har varit föremål för byråns interna samrådsförfarande och som ska antas av dess styrelse. Parlamentet uppmanar byrån att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om utvärderingsresultatet så snart det finns tillgängligt.

11.  Europaparlamentet påpekar dessutom att meritförteckningarna och intresseförklaringarna för tillsynsnämndens medlemmar, direktören, högsta ledningen och de experter som ingår i byråns expertgrupper samt meritförteckningarna för styrelsens och överklagandenämndens medlemmar inte har offentliggjorts på byråns webbplats. Parlamentet påpekar att direktörens och överklagandenämndens medlemmars intresseförklaringar är offentliga.

Upphandlings- och rekryteringsförfaranden

12.  Europaparlamentet konstaterar att byrån har vidtagit nya åtgärder efter antagandet av riktlinjerna för rekryteringsförfarandena och urvalskommittéernas arbete i samband med urvalet av tillfälligt anställda och kontraktsanställda.

13.  Europaparlamentet noterar att frågorna till intervjuer och prov är klara innan ansökningarna gås igenom. Parlamentet noterar dessutom att kriterierna för att antas till skriftliga prov och intervjuer och för att tas upp på förteckningen över godkända sökande specificeras mer detaljerat.

Internrevision

14.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens tjänst för internrevision (IAS) genomförde en revision av byrån i enlighet med byråns strategiska revisionsplan för 2013–2015.

15.  Europaparlamentet noterar att IAS under riskanalysens gång fastställde totalt åtta förfaranden som präglades av hög inneboende risk och som inte kunde anses vara kontrollerbara inom ramen för revisionsplanen, eftersom kontroller sakandes eller var otillräckliga. Parlamentet noterar vidare att byrån lade fram en handlingsplan för IAS i syfte att avhjälpa de konstaterade svagheterna.

16.  Europaparlamentet konstaterar dessutom att IAS utfärdade följande ”mycket viktiga” rekommendationer:

   Förbättra det årliga arbetsprogrammets struktur och innehållet och säkerställa att det är fullständigt.
   Stärka övervakningen i samband med upphandling.
   Stärka övervakningen av verksamheten och budgetgenomförandet.

17.  Europaparlamentet konstaterar att byrån till följd av de rekommendationer som utfärdades av IAS utarbetade en handlingsplan för att komma till rätta med bristerna. Parlamentet noterar att IAS ansåg att handlingsplanen hade kapacitet att rätta till de fastställda riskerna.

18.  Europaparlamentet noterar att IAS gjorde en skrivbordsbaserad uppföljning av genomförandet av dess tidigare rekommendationer. Parlamentet noterar att inga kritiska rekommendationer kvarstod att åtgärda den 31 december 2013 och att genomförandet av de tre mycket viktiga rekommendationerna var på gång.

o
o   o

19.  När det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 29 april 2015(16) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

(1) EUT C 442, 10.12.2014, s. 18.
(2) EUT C 442, 10.12.2014, s. 18.
(3) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(4) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(5) EUT L 211, 14.8.2009, s. 1.
(6) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(7) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(8) EUT C 442, 10.12.2014, s. 18.
(9) EUT C 442, 10.12.2014, s. 18.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(12) EUT L 211, 14.8.2009, s. 1.
(13) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(14) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1227/2011 av den 25 oktober 2011 om integritet och öppenhet på grossistmarknaderna för energi (EUT L 326, 8.12.2011, s. 1).
(16) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0130.


Ansvarsfrihet 2013: Byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec)
PDF 180kWORD 76k
Beslut
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2013 (2014/2124(DEC))
P8_TA(2015)0132A8-0081/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2013,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2013, med byråns svar(1),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(2), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om att bevilja byrån för organet ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05304/2015 – C8‑0054/2015),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1211/2009 av den 25 november 2009 om inrättande av Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och byrån(5), särskilt artikel 13,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0081/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar förvaltningskommittén för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation ansvarsfrihet för genomförandet av byråns budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till förvaltningskommittén för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om avslutande av räkenskaperna för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2013 (2014/2124(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2013,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2013, med byråns svar(8),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(9), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om att bevilja byrån för organet ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05304/2015 – C8‑0054/2015),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(11), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1211/2009 av den 25 november 2009 om inrättande av Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och byrån(12), särskilt artikel 13,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(13),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(14), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0081/2015).

1.  Europaparlamentet konstaterar att den slutliga årsredovisningen för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation är den som bifogats revisionsrättens årsrapport.

2.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2013.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till förvaltningskommittén för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2013 (2014/2124(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation för budgetåret 2013,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0081/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt räkenskaperna för byrån för Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (nedan kallad byrån) för budgetåret 2013 uppgick den slutliga budgeten till 3 557 219 EUR, vilket innebär en ökning med 11,51 % jämfört med 2012 och beror på att byrån nyligen har inrättats.

B.  Enligt byråns räkenskaper uppgick unionens totala bidrag till dess budget för 2013 till 3 556 000 EUR, vilket motsvarar en ökning med 11,47 % jämfört med 2012.

C.  Revisionsrätten har i sin rapport om byråns årsredovisning 2013 (nedan kallad revisionsrättens rapport) förklarat att man har uppnått en rimlig säkerhet om att byråns räkenskaper är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för 2012

1.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse i revisionsrättens rapport att avseende de tre kommentarer som gjordes i revisionsrättens rapport för 2011 och som markerades som ”pågående” i revisionsrättens rapport för 2012 har korrigerande åtgärder vidtagits, och alla kommentarer är nu i revisionsrättens rapport för 2013 markerade som ”genomförd”. Parlamentet noterar vidare att för de tio kommentarer som gjordes i revisionsrättens rapport för 2012 har korrigerande åtgärder också vidtagits och åtta kommentarer är nu markerade som ”genomförd” och två som ”pågående”.

2.  Europaparlamentet erfar från byrån att den har vidtagit åtgärder för att underlätta lösningen av problem i samband med budgetens genomförande och övervakning genom månatliga budgetmöten med byråns chefer samt detaljerade översikter över hur budgetgenomförandet fortskrider, vilka presenteras kvartalsvis för förvaltningskommittén för kommentarer.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

3.  Europaparlamentet noterar att insatser för uppföljning av byråns budget under budgetåret 2013 resulterade i ett genomförande av budgeten på 89,55 %, och att genomförandegraden för betalningsbemyndigandena var 76,58 %.

4.  Europaparlamentet erfar från revisionsrättens rapport att byråns budgetgenomförandegrad förbättrades avsevärt jämfört med 2012, vilket tyder på bättre planering och en bättre tidsmässig anpassning av verksamheten. Parlamentet noterar dock att det fortfarande finns utrymme för förbättringar.

5.  Europaparlamentet välkomnar byråns ansträngningar att förbättra sin budgetplanering och att minska åtagandebemyndiganden som förfaller till ett absolut minimum. Parlamentet uppmanar byrån att informera parlamentet och rådet om resultaten av dessa insatser.

Åtaganden och överföringar till efterföljande budgetår

6.  Europaparlamentet konstaterar med oro att de förfallna överföringarna från 2012 låg kvar på den relativt höga nivån 28 %, medan den 2012 var 45 %. Parlamentet erfar från byrån att den höga nivån på förfallna överföringar även i fortsättningen kommer att beaktas genom en noggrann analys av de belopp som förs över i slutet av året, vilket bör leda till en minskning av nivån på de totalt överförda beloppen.

7.  Europaparlamentet noterar i revisionsrättens rapport att nivån för överförda åtagandebemyndiganden minskade från 19 % 2013 till 13 % 2013. Överföringarna gällde i huvudsak kontrakt som hade undertecknades under andra halvåret 2012 för planerad verksamhet 2013 och 2014.

Upphandlings- och rekryteringsförfaranden

8.  Europaparlamentet noterar att för 2013 har varken de slumpmässigt utvalda transaktionerna eller andra granskningsiakttagelser lett till några kommentarer i revisionsrättens rapport avseende byråns upphandlings- eller rekryteringsförfaranden.

9.  Europaparlamentet noterar att byrån vid årsslutet hade 25 anställda och sex lediga tjänster av totalt 28 auktoriserade tjänster. 2013 slutförde byrån sex anställningsförfaranden och anställde två personer på AST-tjänster, tre som kontraktsanställda och en utstationerad nationell expert för en period av två månader. Ytterligare två rekryteringsförfaranden inleddes 2013.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

10.  Europaparlamentet noterar i byråns årliga verksamhetsrapport att den enligt förordning (EG) nr 1211/2009 måste bedriva sin verksamhet, tillsammans med Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec), med en hög transparensnivå och måste se till att allmänheten och alla intresserade parter får objektiv, tillförlitlig och lättillgänglig information om resultaten av dess verksamhet.

11.  Europaparlamentet erfar från byrån att den tar på sig ansvaret för att hantera alla handlingar som skapas inom ramen för Berecs verksamhet och för att garantera största transparens i samband med Berecs verksamhet, i enlighet med gällande lagstiftning. Detta sker genom att man för ett offentligt register över Berecs och byråns handlingar, sköter dess webbplats och garanterar att Berecs och byråns interna rutiner är transparenta och effektiva.

Internrevision

12.  Europaparlamentet noterar att kommissionens internrevisionstjänst (IAS) 2013 genomförde en begränsad kontroll av huruvida de interna kontrollstandarderna (ICS) var adekvat utformade och tillämpades effektivt, vilken omfattade 16 ICS som förvaltningskommittén hade antagit i maj 2011. Som ett resultat av denna begränsade kontroll, och med beaktande av att byrån nyligen inrättats och situationen i dagsläget för verksamheten och administrationen, gjorde IAS 18 kommentarer, varav en var markerad som ”kritisk” och fyra som ”mycket viktig”.

13.  Europaparlamentet konstaterar att två punkter återstår att åtgärda, nämligen införandet av ordentliga kontroller av informationssäkerheten och etablering av en process för systematisk riskhantering. Parlamentet noterar att byrån för närvarande tittar på en lämplig lösning för att inom kort komma till rätta med dessa två frågor. Parlamentet uppmanar byrån att rapportera till parlamentet och rådet om de framsteg som görs i detta avseende.

14.  Europaparlamentet erfar från byrån att den efter genomgången utarbetade en handlingsplan som IAS ansåg vara adekvat för att möta de identifierade riskerna och, om den genomfördes som planerat, var lämplig för att minska dem.

Övriga kommentarer

15.  Europaparlamentet beklagar djupt att 91 % av ersättningarna för experter under 2013 betalades för sent. Parlamentet noterar också att de sena betalningarna under första halvåret 2013 i genomsnitt var försenade med 78 dagarjämfört med 33 dagar under andra halvåret 2013. Parlamentet erfar från byrån att den kommer att pröva olika metoder för att minska betalningsförseningen till den fastställda gränsen på 30 dagar. Byrån uppmanas att snarast lösa detta problem, och att rapportera till parlamentet och rådet om vilka åtgärder som man har vidtagit och om resultaten av dessa.

o
o   o

16.  När det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 29 april 2015(15) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

(1) EUT C 442, 10.12.2014, s. 28.
(2) EUT C 442, 10.12.2014, s. 28.
(3) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(4) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(5) EUT L 337, 18.12.2009, s. 1.
(6) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(7) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(8) EUT C 442, 10.12.2014, s. 28.
(9) EUT C 442, 10.12.2014, s. 28.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(12) EUT L 337, 18.12.2009, s. 1.
(13) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(14) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(15) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0130.


Ansvarsfrihet 2013: Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (CdT)
PDF 180kWORD 77k
Beslut
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2013 (2014/2101(DEC))
P8_TA(2015)0133A8-0084/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2013,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2013, med centrumets svar(1),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(2), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om att bevilja centrumet ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05304/2015 – C8‑0054/2015),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ(5), särskilt artikel 14,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0084/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ ansvarsfrihet för genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om avslutande av räkenskaperna för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2013 (2014/2101(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2013,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2013, med centrumets svar(8),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(9), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om att bevilja centrumet ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05304/2015 – C8‑0054/2015),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(11), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2965/94 av den 28 november 1994 om upprättande av ett översättningscentrum för Europeiska unionens organ(12), särskilt artikel 14,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(13),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(14), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0084/2015).

1.  Europaparlamentet konstaterar att den slutliga årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ framgår av bilagan till revisionsrättens rapport.

2.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2013.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2013 (2014/2101(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2013,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0084/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt redovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ (nedan kallat centrumet) för budgetåret 2013 uppgick den slutliga budgeten till 52 193 667 EUR, vilket utgör en ökning med 8,08 % jämfört med 2012.

B.  Revisionsrätten har i sin rapport om årsredovisningen för Översättningscentrum för Europeiska unionens organ för budgetåret 2013 (revisionsrättens rapport) förklarat att man har uppnått en rimlig säkerhet om att centrumets räkenskaper är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

C.  Centrumets uppgift är att utföra det nödvändiga översättningsarbetet för de institutioner och organ i Europeiska unionen som det anlitas av.

Uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för 2012

1.  Europaparlamentet noterar från revisionsrättens rapport att de två korrigerande åtgärder som vidtagits till följd av föregående års kommentarer markerats som ”pågår”.

2.  Europaparlamentet erfar från centrumet att det har utarbetat en handlingsplan för att minska sina administrativa kostnader på området för mänskliga resurser, ekonomihanteringsprocesser, it och infrastruktur. Parlamentet konstaterar vidare utifrån uppgifter från centrumet att det har uppnått sin gräns för minskningen av de administrativa kostnaderna.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

3.  Europaparlamentet noterar att insatser för uppföljning av budgeten under budgetåret 2013 resulterade i ett genomförande av budgeten på 83,47 %, och att genomförandegraden av betalningsbemyndigandena var 77,68 %.

Ramkontrakt

4.  Europaparlamentet noterar att centrumet år 2008 ingick 472 ramkontrakt med leverantörer av översättningstjänster för en period på högst fyra år. Parlamentet noterar dessutom att centrumet 2012 deltog i kommissionens upphandlingsförfarande för översättningstjänster, men att man inte kunde enas med kommissionen om kontraktsvillkoren.

5.  Europaparlamentet konstaterar att centrumet i stället förlängde sitt nuvarande ramkontrakt med ytterligare ett år. Parlamentet noterar bekymrat att denna förlängning visserligen baseras på ett undantag som har godkänts av centrumets direktör, men att en sådan förlängning strider mot genomförandebestämmelserna för centrumets budgetförordning, enligt vilka ramkontrakt inte får löpa längre än fyra år.

6.  Europaparlamentet konstaterar på grundval av centrumets uppgift att avsaknaden av en överenskommelse med kommissionen berodde på att kommissionen ändrade anbudsvillkoren i ett sent skede i förfarandet. Parlamentet noterar att centrumet beslutade att förlänga befintliga kontrakt med tanke på följderna för verksamheten om det inte skulle finnas några kontrakt fram till nästa upphandling kunde anordnas.

Åtagandebemyndiganden och överföringar till efterföljande budgetår

7.  Europaparlamentet konstaterar att man i revisionsrättens rapport inte omtalar några betydande problem med avseende på överföringarna under 2013. Parlamentet noterar att 5,79 % av budgetanslagen överfördes till 2014.

Internkontroll

8.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens tjänst för internrevision (IAS) under 2013 utförde en fullständig riskbedömning som utmynnade i IAS strategiska plan för intern revision för centrumet med en förteckning över föreslagna granskningsteman för 2014–2016.

9.  Europaparlamentet konstaterar att de framsteg som gjorts i förbindelse med genomförandet av många av de åtgärder som ingick i handlingsplanen för intern kontroll inte nådde upp till förväntningarna på grund av flera faktorer, såsom flytten till Drosbach-byggnaden.

10.  Europaparlamentet noterar bekymrat att IAS under riskanalysens gång fastställde vissa förfaranden som präglades av hög inneboende risk och som inte kunde anses vara kontrollerbara inom ramen för revisionsplanen eftersom kontroller saknades eller var otillräckliga. Parlamentet påpekar att centrumets ledning överlämnade en handlingsplan till IAS i syfte att rätta till dessa brister och att de åtgärder som vidtas av centrumet för att rätta till dem kommer att följas upp av IAS.

11.  Europaparlamentet noterar att IAS har gjort skrivbordsgranskningar av genomförandet av sina tidigare rekommendationer och att inga kritiska rekommendationer återstod att åtgärda den 31 december 2013. Parlamentet noterar att en mycket viktig rekommendation håller på att genomföras och att genomförandet av en annan mycket viktig rekommendation hade fördröjts. Parlamentet uppmanar centrumet att följa upp dessa rekommendationer och informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten när de har genomförts.

12.  Europaparlamentet noterar bekymrat att de formella delegeringarna från utanordnarna inte alltid överensstämmer med rättigheterna att godkänna transaktioner i redovisningssystemet ABAC. Parlamentet erfar från centrumet att det har uppdaterat den formella delegeringen så att den överensstämmer med rättigheterna i ABAC-systemet.

Överföringar under budgetåret

13.  Europaparlamentet konstaterar från centrumets årliga verksamhetsrapport och från revisionsrättens rapport att nivån och typen av överföringar under budgetåret 2012 har hållits inom ramen för centrumets finansiella bestämmelser.

Upphandlings- och rekryteringsförfaranden

14.  Europaparlamentet noterar att för 2013 har varken de slumpmässigt utvalda transaktionerna eller andra granskningsiakttagelser lett till några kommentarer i revisionsrättens rapport avseende centrumets upphandlingsförfaranden.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

15.  Europaparlamentet konstaterar utifrån uppgifter från centrumet att det har gjort en bedömning av sin politik för förebyggande och hantering av intressekonflikter utifrån kommissionens riktlinjer om förebyggande och hantering av intressekonflikter i EU:s decentraliserade byråer. Parlamentet noterar att centrumet på grundval av den bedömningen har infört en ny policy som innebär att meritförteckningar och intresseförklaringar för styrelseledamöterna, direktören och högsta ledningen måste göras allmänt tillgängliga.

16.  Europaparlamentet noterar att centrumet presenterade denna nya policy för sin styrelse 2014 och att den godkändes den 29 oktober 2014. Parlamentet konstaterar att centrumet gjort meritförteckningar och intresseförklaringar för styrelseledamöterna allmänt tillgängliga på sin webbplats. Parlamentet uppmanar centrumet att underlätta tillgången till dessa dokument.

Resultat

17.  Europaparlamentet noterar i revisionsrättens rapport att centrumets innehav av kontanter ökade ytterligare från 35 000 000 EUR vid utgången av 2012 till 40 000 000 EUR vid utgången av 2013. Parlamentet noterar vidare att budgetöverskottet och reserverna ökade från 30 900 000 EUR till 37 500 000 EUR under samma period.

18.  Europaparlamentet erfar från centrumet att dess budgetöverskott år 2012 främst berodde på externa faktorer utanför dess kontroll och att centrumet vidtog åtgärder för att minska det. Parlamentet noterar att centrumet i ljuset av kostnadsanalyserna för 2012 och för första halvåret 2013 beslutade att sänka sina priser för 2014. Parlamentet erfar från centrumet att dess budgetar för 2014 och 2015 var planerade som underskottsbudgetar för att man skulle kunna utnyttja en del av tidigare års överskott.

Övriga kommentarer

19.  Europaparlamentet konstaterar att centrumet började sin verksamhet 1994 och att dess arbete fram till nu har baserats på korrespondens och utbyte med värdmedlemsstaten. Parlamentet noterar att centrumets förhandlingar med sin värdmedlemsstat avseende dess huvudkontor har nått slutfasen och att det har undertecknat en överenskommelse om ett huvudkontor med Luxemburgs regering. Parlamentet noterar att centrumet väntar på en slutlig bekräftelse i denna fråga.

o
o   o

20.  När det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 29 april 2015(15) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

(1) EUT C 442, 10.12.2014, s. 35.
(2) EUT C 442, 10.12.2014, s. 35.
(3) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(4) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(5) EGT L 314, 7.12.1994, s. 1.
(6) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(7) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(8) EUT C 442, 10.12.2014, s. 35.
(9) EUT C 442, 10.12.2014, s. 35.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(12) EGT L 314, 7.12.1994, s. 1.
(13) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(14) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(15) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0130.


Ansvarsfrihet 2013: Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (Cedefop)
PDF 182kWORD 77k
Beslut
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2013 (2014/2087(DEC))
P8_TA(2015)0134A8-0079/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2013,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2013, med centrumets svar(1),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(2), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om att bevilja centrumet ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05304/2015 – C8‑0054/2015),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 337/75 av den 10 februari 1975 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning(5), särskilt artikel 12a,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0079/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning ansvarsfrihet för genomförandet av centrumets budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om avslutande av räkenskaperna för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2013 (2014/2087(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2013,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2013, med centrumets svar(8),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(9), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om att bevilja centrumet ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05304/2015 – C8‑0054/2015),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(11), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av rådets förordning (EEG) nr 337/75 av den 10 februari 1975 om uppbyggnaden av ett europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning(12), särskilt artikel 12a,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(13),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(14), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0079/2015).

1.  Europaparlamentet konstaterar att den slutliga årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning framgår av bilagan till revisionsrättens rapport.

2.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2013.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2013 (2014/2087(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2013,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8-0079/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt redovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning (nedan kallat centrumet) för budgetåret 2013 uppgick den slutliga budgeten till 17 925 075 EUR, vilket utgör en minskning med 6,72 % jämfört med 2012.

B.  Enligt centrumets räkenskaper uppgick unionens totala bidrag till dess budget för 2013 till 17 133 900 EUR, vilket motsvarar en ökning med 1,18 % jämfört med 2012.

C.  I sin rapport om årsredovisningen för Europeiskt centrum för utveckling av yrkesutbildning för budgetåret 2013 (nedan kallad revisionsrättens rapport) fastställer revisionsrätten att den har erhållit rimlig säkerhet om att centrumets årsredovisning är tillförlitlig och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för 2012

1.  Europaparlamentet noterar i revisionsrättens rapport att korrigerande åtgärder har vidtagits avseende två kommentarer som gjordes i revisionsrättens rapport för 2011 och som markerades som ”pågår” i revisionsrättens rapport för 2012, och båda rekommendationerna har i revisionsrättens rapport för 2013 nu markerats som ”genomförd”. När det gäller de tre kommentarer som gjordes i revisionsrättens rapport för 2012 har två korrigerande åtgärder vidtagits med anledning av föregående års kommentarer och är nu markerade som ”genomförd”, och en är markerad som ”ej genomförd”.

2.  Europaparlamentet konstaterar följande på grundval av uppgifter från centrumet:

   Efter att man följt revisionsrättens rekommendation att se till att ledamöterna i den förberedande uttagningskommittén undertecknade förklaringar om intressekonflikter, så att intressekonflikter kan undvikas, har processen för att rekrytera högre tjänstemän varit framgångsrik.
   Centrumet har sett över och anpassat sin policy avseende intressekonflikter. Centrumet uppmanas att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om resultaten av policyns översyn och hur policyn har anpassats till situationen vid centrumet.
   Centrumet vidtar årgärder för att offentliggöra styrelseledamöternas meritförteckningar och förklaringar om frånvaron av intressekonflikter. Parlamentet noterar med oro att centrumet inte helt och hållet har löst denna fråga, och uppmanar centrumet att vidta korrigerande åtgärder och snarast informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om resultatet.
   Det är huvudsakligen kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter som får information om centrumets verksamhet, och därför blir dess direkta effekter för unionsmedborgarna begränsade på kort sikt. Parlamentet noterar dessutom att centrumets årsrapport finns tillgänglig för allmänheten på centrumets webbplats.
   Inom ramen för samarbete samordnar centrumet sin verksamhet med Europeiska yrkesutbildningsstiftelsen och Europeiska institutet för förbättring av levnads- och arbetsvillkor för att maximera synergieffekter och kunskapsutbyte.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

3.  Europaparlamentet noterar att budgetövervakningsinsatser under budgetåret 2013 resulterade i ett genomförande av budgeten på 98,95 %, och att genomförandegraden av betalningsbemyndigandena var 92,39 %.

4.  Europaparlamentet erfar från centrumet att det planerade underutnyttjandet av medlen i avdelning I på grund av besparingar och uppskjutna rekryteringar har kunnat täcka utgifter i avdelningarna II och III som är kopplade till behoven av tjänster och de resultat som har angivits i arbetsprogrammet. Efter revisionsrättens kommentarer från 2012 har överföringarna av åtagandebemyndiganden från avdelning II sänkts till 17 % 2013, vilket är under tröskelvärdet på 20 %, jämfört med 37 % 2012.

Upphandlings- och rekryteringsförfaranden

5.  Europaparlamentet noterar att för 2013 har varken de slumpmässigt utvalda transaktionerna eller andra granskningsiakttagelser lett till några kommentarer om centrumets upphandlingsförfaranden i revisionsrättens rapport.

6.  Europaparlamentet erfar från centrumets årsrapport att dess tjänsteförteckning för 2013 innehöll 100 tjänster av vilka 51 var AD-tjänster och 49 var AST-tjänster. Det fanns dessutom fler tidsbegränsade än fasta tjänster inom båda tjänstekategorierna.

7.  Europaparlamentet noterar att centrumet i slutet av året sysselsatte 96 personer enligt tjänsteförteckningen samt att två personer hade erbjudits anställning på de vakanta AD-tjänsterna. Dessutom var två poster vakanta med syftet att dra in dem 2014, som reaktion på kommissionens begäran om en 5-procentig personalminskning under de närmaste åren.

Intern kontroll

8.  Europaparlamentet erfar från centrumet att nya verifikationsåtgärder i förväg och i efterhand har införts som reaktion på de anmärkningar som revisionsrätten framförde 2012. Parlamentet noterar dessutom att åtgärderna i efterhand består av detaljerade kontroller av personalkostnaderna för tre slumpmässigt utvalda mottagare på basis av all tillgänglig dokumentation, inklusive tjänstgöringsscheman, lönebesked, beräkning av traktamenten, kontrakt, fakturor och bankuppgifter.

9.  Europaparlamentet noterar att centrumet till slut har utvecklat processer för att övervaka och rapportera om laglighet och korrekthet, och för närvarande håller på att utveckla sin egen anti-korruptionsstrategi.

Intern revision

10.  Europaparlamentet noterar att kommissionens internrevisionstjänst (IAS) genomförde en fullständig riskbedömning för att fastställa granskningsprioriteringarna för de kommande tre åren, vilket ledde till en slutlig strategisk granskningsplan med en förteckning över föreslagna granskningsområden för 2013–2015. Parlamentet erfar från centrumet att den slutliga strategiska granskningsplanen fick stöd av centrumets styrelse i juni 2013.

11.  Europaparlamentet noterar att IAS under riskanalysens gång fastställde vissa förfaranden som präglades av hög inneboende risk och som inte kunde anses möjliga att granska inom ramen för granskningsplanen eftersom kontroller saknades eller var otillräckliga. Parlamentet erfar från centrumet att dess förvaltningskommitté har lagt fram en handlingsplan i syfte att rätta till dessa svagheter, vilken kommer att följas upp av IAS under nästa ingående riskbedömning.

12.  Europaparlamentet noterar att IAS har gjort en skrivbordsgranskning, baserad på information från centrumet, av hur deras tidigare rekommendationer från 2013 har genomförts när det gäller mycket viktiga, viktiga eller önskvärda rekommendationer. Parlamentet noterar att inga kritiska eller mycket viktiga rekommendationer kvarstod att åtgärda den 31 december 2013.

Övriga kommentarer

13.  Europaparlamentet välkomnar de exemplariska åtgärder som centrumet har vidtagit när det gäller kostnadseffektivitet och miljövänliga lösningar. Parlamentet uppmuntrar centrumet att fortsätta med denna goda praxis.

14.  Europaparlamentet noterar bekymrat att reparationerna av centrumets lokaler fortsättningsvis var försenat och först skulle ha slutförts 2014.

15.  Europaparlamentet understryker att centrumets arbete är mycket viktigt för unionens politik för yrkesutbildning och kompetensutveckling. Om den svaga ekonomiska efterfrågan som driver upp arbetslösheten inte vänds i sin motsats, kommer denna efterfrågan att förvärra och befästa obalansen mellan utbudet på och efterfrågan av kompetens liksom problemet med föråldrade kvalifikationer till följd av överkvalificerade arbetstagare och arbetslöshet. Parlamentet noterar det viktiga resultat centrumet uppnått 2013 inom sitt verksamhetsområde. Parlamentet konstaterar dessutom att centrumet håller på att genomföra sin första unionsomfattande kompetensundersökning (eu-SKILL).

16.  Europaparlamentet betonar de positiva erfarenheterna i vissa medlemsstater med system med varvad utbildning. Parlamentet påpekar dock att detta inte kan betraktas som en universallösning på den höga ungdomsarbetslösheten.

17.  Europaparlamentet lovordar centrumet för resultatet av den utvärdering som kommissionen gjorde 2013, enligt vilken centrumet är ett ledande expertcentrum över hela världen när det gäller kvalifikationer och kompetens och i hög grad bidrar till att stärka samarbetet mellan yrkesutbildningspolitiska instanser i Europa.

o
o   o

18.  När det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 29 april 2015(15) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

(1) EUT C 442, 10.12.2014, s. 42.
(2) EUT C 442, 10.12.2014, s. 42.
(3) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(4) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(5) EGT L 39, 13.2.1975, s. 1.
(6) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(7) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(8) EUT C 442, 10.12.2014, s. 42.
(9) EUT C 442, 10.12.2014, s. 42.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(12) EGT L 39, 13.2.1975, s. 1.
(13) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(14) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(15) Antagna texter från detta datum, P8_TA(2015)0130.


Ansvarsfrihet 2013: Europeiska polisakademin (Cepol)
PDF 181kWORD 77k
Beslut
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska polisakademin för budgetåret 2013 (2014/2112(DEC))
P8_TA(2015)0135A8-0086/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2013,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2013, med akademins svar(1),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(2), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om att bevilja akademin ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05304/2015 – C8‑0054/2015),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av rådets beslut 2005/681/RIF av den 20 september 2005 om inrättande av Europeiska polisakademin (CEPOL) och om upphävande av beslut 2000/820/RIF(5), särskilt artikel 16,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0086/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar direktören för Europeiska polisakademin ansvarsfrihet för genomförandet av akademins budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till direktören för Europeiska polisakademin, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska polisakademin för budgetåret 2013 (2014/2112(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2013,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin för budgetåret 2013, med akademins svar(8),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(9), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om att bevilja akademin ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05304/2015 – C8‑0054/2015),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(11), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av rådets beslut 2005/681/RIF av den 20 september 2005 om inrättande av Europeiska polisakademin (CEPOL) och om upphävande av beslut 2000/820/RIF(12), särskilt artikel 16,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(13),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(14), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0086/2015).

1.  Europaparlamentet konstaterar att den slutliga årsredovisningen för Europeiska polisakademin är den som bifogats revisionsrättens årsrapport.

2.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska polisakademin för budgetåret 2013.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till direktören för Europeiska polisakademin, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska polisakademin för budgetåret 2013 (2014/2112(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska polisakademin för budgetåret 2013,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0086/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt Europeiska polisakademins (nedan kallad akademin) räkenskaper för budgetåret 2013 uppgick den slutliga budgeten till 8 450 640 EUR. Akademins budget kommer helt och hållet från unionens budget.

B.  Revisionsrätten har i sin rapport om årsredovisningen för Europeiska polisbakademin för budgetåret 2013 (revisionsrättes rapport) förklarat att man har uppnått en rimlig säkerhet om att akademins räkenskaper är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för 2012

1.  Europaparlamentet noterar i revisionsrättens rapport att avseende de tre kommentarer som gjordes i revisionsrättens rapport för 2011 och som markerats som ”ej genomförd” i revisionsrättens rapport för 2012 samt en kommentar som markerats som ”pågående” har korrigerande åtgärder vidtagits i ett fall och är nu i revisionsrättens rapport för 2013 markerad som ”genomförd”, två är markerade som ”pågående” och en som ”ej tillämplig”. När det gäller de sex kommentarer som gjordes i revisionsrättens rapport för 2012 har en korrigerande åtgärd vidtagits med anledning av föregående års kommentarer och är nu markerad som ”genomförd”, två är markerade som ”ej tillämplig”, två som ”pågående” och en som ”ej genomförd”.

2.  Europaparlamentet noterar att akademin har meddelat följande:

   Information om hur dess verksamhet påverkar Europas medborgare finns på akademins webbplats via årliga offentliggöranden av strategiska dokument, inklusive årsrapporten samt via andra kommunikationsverktyg, såsom videor och specialinriktade avdelningar på webbplatsen.
   Ett beslut har fattats av dess styrelse att utkontraktera en del av redovisningstjänsten till kommissionen från och med april 2014. Parlamentet noterar akademins ansträngningar att minska sina administrativa utgifter.

Budgetförvaltning och ekonomisk förvaltning

3.  Europaparlamentet noterar att budgetövervakningsinsatser under budgetåret 2013 resulterade i ett genomförande av budgeten på 94,89 %, och att genomförandegraden av betalningsbemyndigandena var 92,46 %. Parlamentet uppskattar akademins ansträngningar att kraftigt höja betalningarnas genomförandenivå med 21 % från nivån under 2012 på 76 %.

Åtaganden och överföringar till efterföljande budgetår

4.  Europaparlamentet noterar med oro att så mycket som 30,46 %, av åtagandebemyndigandena i avdelning II (administrativa utgifter) överfördes till nästa budgetår. När det gäller avdelning III (driftsutgifter) låg nivån för överförda åtagandebemyndiganden på 17,91 %. Parlamentet erfar genom revisionsrättens rapport att överföringarna i avdelning II i huvudsak hänförde sig till händelser utanför akademins kontroll, t.ex. betalningar som förföll 2014 för tjänster och varor som beställts och erhållits under 2013.

5.  Europaparlamentet uppskattar dessutom att akademins överföringsnivå sjönk från 20 % mellan 2012 och 3013 till 11 % mellan 2013 och 2014. Parlamentet noterar de åtgärder som akademin vidtagit, men uppmanar akademin att ytterligare sänka nivån på överföringarna mellan åren för att förbättra sin efterlevnad av budgetprincipen om ettårighet.

6.  Europaparlamentet är oroat över att av de åtagandebemyndiganden på 1 669 930 EUR som fördes över från 2012 förföll 18,19 % eller 303 740 EUR under 2013. Parlamentet bekräftar att skälet till att åtagandebemyndigandena förföll i huvudsak var att de kostnader som skulle ersättas i enlighet med bidragsöverenskommelser 2012 blev lägre än beräknat. Mängden förfallna åtaganden visar att akademin behöver få mer korrekt information från stödmottagarna vid årets slut om de faktiska kostnader som uppkommit. Akademin uppmanas att snarast informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vilka åtgärder som man har vidtagit för att ta itu med denna brist.

Överföringar under budgetåret

7.  Europaparlamentet erfar från akademin att man har infört ett nytt förfarande för budgetöverföringar, som har förbättrat budgetstrukturen, tillsammans med utökad bevakning av budgetgenomförandet.

8.  Europaparlamentet noterar att akademin 2013 gjorde nio budgetöverföringar som uppgick till 500 000 EUR inom sina respektive avdelningar i budgeten. Alla överföringarna gjordes i enlighet med budgetförordningen och dess tillämpningsföreskrifter. Dessutom har förbättringar i budgetförfarandet gjort att allt lägre belopp måste föras över.

Upphandlings- och rekryteringsförfaranden

9.  Europaparlamentet erfar med oro från revisionsrättens rapport att akademins rekryteringsförfaranden fortfarande inte är helt transparenta, då vissa delar av förfarandet ännu inte är helt utarbetade, är otydliga eller bryter mot gällande bestämmelser. Parlamentet noterar akademins åtgärder för att se över rekryteringsprocessen genom att omarbeta och förbättra de därmed förknippade arbetsinstruktionerna, mallarna och checklistorna. Akademin uppmanas att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om vilka effekter den nya processen har för de rekryteringar som inleddes 2014, och ser fram emot resultaten av revisionsrättens framtida granskningar av rekryteringsprocessen.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

10.  Europaparlamentet noterar att akademin har planerat en översyn av gällande arrangemang, med syftet att utveckla en särskild policy för hantering av intressekonflikter, som ska gälla både för personalen och för andra intressenter som samarbetar direkt med akademin utan att vara anställda av den. Parlamentet uppskattar att akademins styrelse i november 2014 antog sin policy för förebyggande och hantering av intressekonflikter.

11.  Europaparlamentet noterar att förklaringarna om intressekonflikter från direktören, vice direktören och chefen för gemensamma tjänster finns offentliggjorda på akademins webbplats. Efter att policyn avseende intressekonflikter hade antagits i november 2014 begärde akademin att dess styrelseledamöter skulle offentliggöra sina förklaringar om intressekonflikter och sina meritförteckningar på akademins webbplats.

12.  Europaparlamentet uppmanar akademin att senast i juni 2015 offentliggöra förklaringarna om intressekonflikter från personalen, styrelsens medlemmar, medlemmarna av arbetsgrupper/granskningspanelen samt utstationerade nationella experter.

13.  Europaparlamentet beklagar att akademin inte har svarat på de frågor som handlade om eventuella initiativ för att förbättra transparensen i samband med byråernas kontakter med lobbyister. Akademin uppmanas att lämna svar senast i slutet av maj 2015.

Intern revision

14.  Europaparlamentet noterar att kommissionens internrevision (IAS) genomförde en granskning med syfte att bedöma det interna kontrollsystemet för de personalförvaltningsrutiner som akademin tillämpar, med avseende på dess utformning och i vilken utsträckning det faktiskt tillämpas. IAS fann att kontrollsystemet med rimlig säkerhet kunde avgöra huruvida affärsmålen för de relevanta personalförvaltningsrutinerna hade uppnåtts.

15.  Europaparlamentet uppskattar att IAS följde upp genomförandet av sina tidigare rekommendationer genom en skrivbordsundersökning, och fann att varken några kritiska eller mycket viktiga rekommendationer återstod att åtgärda vid årets slut.

16.  Europaparlamentet noterar akademins ansträngningar att genomföra revisionsrättens och IAS granskningsrekommendationer så att handlingsplanerna kan genomföras direkt. Parlamentet noterar att genomförandegraden för rekommendationerna var 83 % vid slutet av 2013.

Övriga kommentarer

17.  Europaparlamentet välkomnar att akademin officiellt återupptog sin verksamhet i sitt nya huvudkontor i Budapest i oktober 2014, och stöder akademins ansträngningar att genomföra flytten till sitt nya säte i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning. Akademins styrelse tog i detta sammanhang initiativ till och godkände en ändrad budget för budgetåret 2014.

18.  Europaparlamentet konstaterar att akademins flytt från Bramshill till det nya huvudkontoret i Budapest medför årliga besparingar på 200 000 EUR. Parlamentet välkomnar sådana besparingar avseende akademins driftskostnader och välkomnar att användningen av akademins nya huvudkontor är kostnadsfri och att infrastrukturen tillhandahålls under minst tio år. Akademin uppmanas att i sin nästa årsrapport ta med en översikt över vilka besparingar som gjorts avseende driftskostnaderna.

19.  Europaparlamentet noterar med oro att diskussionerna om akademins framtid fortfarande pågår och att detta skadar planeringen och genomförandet av verksamheten.

20.  Europaparlamentet noterar med oro att akademin inte nöjaktigt besvarade den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens frågor avseende kostnadseffektiva och miljövänliga lösningar för arbetsmiljön. Akademin uppmanas att åtgärda denna fråga.

o
o   o

21.  När det gäller andra övergripande iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet hänvisar Europaparlamentet till sin resolution av den 29 april 2015(15) om byråernas verksamhetsresultat, ekonomiska förvaltning och kontroll.

(1) EUT C 442, 10.12.2014, s. 51.
(2) EUT C 442, 10.12.2014, s. 51.
(3) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(4) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(5) EUT L 256, 1.10.2005, s. 63.
(6) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(7) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(8) EUT C 442, 10.12.2014, s. 51.
(9) EUT C 442, 10.12.2014, s. 51.
(10) EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
(11) EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
(12) EUT L 256, 1.10.2005, s. 63.
(13) EGT L 357, 31.12.2002, s. 72.
(14) EUT L 328, 7.12.2013, s. 42.
(15) Antagna texter från detta sammanträde, P8_TA(2015)0130.


Ansvarsfrihet 2013: Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa)
PDF 182kWORD 78k
Beslut
Beslut
Resolution
1.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2013 (2014/2106(DEC))
P8_TA(2015)0136A8-0074/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2013,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2013, med byråns svar(1),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(2), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om att bevilja byrån ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05304/2015 – C8‑0054/2015),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(3),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(4), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG(5), särskilt artikel 60,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(6),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(7), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A8-0074/2015).

1.  Europaparlamentet beviljar verkställande direktören för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet ansvarsfrihet för genomförandet av byråns budget för budgetåret 2013.

2.  Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till verkställande direktören för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2.Europaparlamentets beslut av den 29 april 2015 om avslutande av räkenskaperna för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2013(2014/2106(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2013,

–  med beaktande av revisionsrättens rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2013, med byråns svar(8),

–  med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet(9), som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets rekommendation av den 17 februari 2015 om att bevilja byrån ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2013 (05304/2015 – C8‑0054/2015),

–  med beaktande av artikel 319 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(10),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(11), särskilt artikel 208,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 216/2008 av den 20 februari 2008 om fastställande av gemensamma bestämmelser på det civila luftfartsområdet och inrättande av en europeisk byrå för luftfartssäkerhet, och om upphävande av rådets direktiv 91/670/EEG, förordning (EG) nr 1592/2002 och direktiv 2004/36/EG(12), särskilt artikel 60,

–  med beaktande av kommissionens förordning (EG, Euratom) nr 2343/2002 av den 19 november 2002 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 185 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget(13),

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1271/2013 av den 30 september 2013 med rambudgetförordning för de gemenskapsorgan som avses i artikel 208 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012(14), särskilt artikel 108,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A8-0074/2015).

1.  Europaparlamentet konstaterar att den slutliga årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet framgår av bilagan till revisionsrättens rapport.

2.  Europaparlamentet godkänner avslutandet av räkenskaperna för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2013.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till verkställande direktören för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet, rådet, kommissionen och revisionsrätten samt att se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

3.Europaparlamentets resolution av den 29 april 2015 med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2013 (2014/2106(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2013,

–  med beaktande av artikel 94 och bilaga V i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet och yttrandet från utskottet för transport och turism (A8-0074/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt redovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (nedan kallad byrån) uppgick den slutliga budgeten för budgetåret 2013 till 167 023 535 EUR, vilket utgör en ökning med 5,15 % jämfört med 2012.

B.  Enligt myndighetens redovisning uppgick unionens ursprungliga bidrag till dess budget för 2013 till 35 829 562 EUR, vilket motsvarar en ökning med 0,2 % jämfört med 2012.

C.  Revisionsrätten har i sin rapport om årsredovisningen för Europeiska byrån för luftfartssäkerhet för budgetåret 2013 förklarat att man har uppnått en rimlig säkerhet om att myndighetens räkenskaper är tillförlitliga och att de underliggande transaktionerna är lagliga och korrekta.

Uppföljning av ansvarsfrihetsförfarandet för 2012

1.  Europaparlamentet noterar utifrån revisionsrättens rapport att avseende en kommentar som gjordes i revisionsrättens rapport för 2011 och som markerades som ”pågår” i revisionsrättens rapport för 2012 har korrigerande åtgärder vidtagits och kommentaren är nu markerad som ”har genomförts” i revisionsrättens rapport för 2013. Parlamentet noterar vidare att för de fyra kommentarer som gjordes i revisionsrättens rapport för 2012 har korrigerande åtgärder vidtagits och två kommentarer är nu markerade som ”har genomförts”, medan två är markerade som ”ej tillämplig”.

2.  Europaparlamentet konstaterar följande utifrån uppgifter från byrån:

   Uppgifter och statistik avseende hanteringen av intressekonflikter hade inkluderats i dess årliga verksamhetsrapport för 2013.
   Verkställande direktörens, direktörernas och avdelningschefernas meritförteckningar och intresseförklaringar hade till fullo offentliggjorts på byråns webbplats från och med den 1 december 2014, i enlighet med ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens begäran.
   Information om de effekter som byråns verksamhet kan få på unionens medborgare ges på byråns webbplats genom det årliga offentliggörandet av strategiska dokument, inbegripet den allmänna årsrapporten, den årliga säkerhetsöversynen och arbetsprogrammet.

Kommentarer om transaktionernas laglighet och korrekthet

3.  Europaparlamentet konstaterar att byråns utgifter för upphandlingsförfaranden för att lägga ut delar av sin certifieringsverksamhet på nationella luftfartsmyndigheter och behöriga organ uppgick till 22 000 000 EUR under 2013. Parlamentet konstaterar att processen för att lägga ut särskilda certifieringsuppgifter på kontraktsparter och de kriterier som ska användas beskrivs i särskilda riktlinjer som byrån har fastställt på basis av ett styrelsebeslut.

4.  Europaparlamentet uppmanar byrån att förbättra insynen i arbetet med att lägga ut på entreprenad genom en bättre dokumentation av tilldelningsprocessen, inbegripet genom bedömningar som görs utifrån kriterierna i riktlinjerna. Parlamentet konstaterar med oro att detta även gäller vid tilldelning av många andra kontrakt med lågt värde till anbudsgivare.

Åtagandebemyndiganden och överföringar till efterföljande budgetår

5.  Europaparlamentet konstaterar att det sammantaget hade gjorts åtaganden för 98 % av anslagen, med 92 % för avdelning III (driftsutgifter) och 98 % för avdelning II (administrativa utgifter).

6.  Parlamentet noterar en generell minskning av den övergripande andelen överföringar av gjorda åtaganden från 10 100 000 EUR (11 %) 2012 till 7 200 000 EUR (8 %) 2013. Parlamentet konstaterar bekymrat att även om den övergripande nivån på överföringar har minskat var den fortfarande hög för avdelning III och uppgick till 3 400 000 EUR (42 %). Parlamentet påpekar att även om byråns verksamhet är flerårig till sin natur, och detta delvis motiverar överföringarna, strider en så stor andel mot principen om budgetens ettårighet.

Upphandlings- och rekryteringsförfaranden

7.  Europaparlamentet konstaterar att revisionsrätten i sin rapport om årsredovisningen för 2013 inte lämnat några kommentarer om myndighetens rekryteringsförfaranden.

8.  Europaparlamentet konstaterar på basis av uppgifter från byrån att de krav som måste uppfyllas av kandidaterna vid rekryteringsförfarandet har fastställts i överensstämmelse med tjänsteföreskrifterna för tjänstemännen i Europeiska gemenskaperna, och att det fall som konstaterades i revisionsrättens rapport 2012 anses vara slutbehandlat.

9.  Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt i budgetförfarandet att den personal som finansieras genom avgifter från industrin och som således inte finansieras med medel från EU-budgeten inte bör omfattas av EU:s årliga nedskärning på 2 %. Parlamentet anser att kommissionen bör särskilja de byråer som huvudsakligen finansieras genom EU:s budget och föreslå en separat ram för de byråer som huvudsakligen finansieras genom avgifter som betalats av operatörerna, vilka bör stå i proportion till kostnaden för de tjänster som byrån erbjuder.

Förebyggande och hantering av intressekonflikter samt transparens

10.  Europaparlamentet konstaterar att byrån under 2013 granskade 213 intresseförklaringar mot bakgrund av den uppförandekod för byråns personal som antogs 2012. Parlamentet välkomnar översynen av Easa-förordningen och betonar behovet av en översyn av uppförandekoden i syfte att undvika alla eventuella intressekonflikter. Parlamentet föreslår i detta sammanhang att revisionsrätten regelbundet ska granska genomförandet av uppförandekoden och de enskilda fallen. Parlamentet påpekar att två fall av svängdörrsproblematik konstaterades 2013. Parlamentet konstaterar att byrån har tillåtit de anmälda verksamheterna i båda fallen av svängdörrsproblematik under förutsättning att ingen kontakt eller lobbyverksamhet med byråns anställda förekommer och att inga direkta kontraktsförhandlingar förs med byrån under en karensperiod på 12–24 månader.

11.  Europaparlamentet noterar med oro att frågan om intressekonflikter är extremt viktig när det gäller medlemmarna av den expertpanel som har i uppgift att testa och godkänna produkter. Parlamentet är djupt oroat över det två fall av svängdörrsproblematik som byrån konstaterade under 2013, och rekommenderar byrån att ytterligare stärka sin oberoendepolicy, i synnerhet genom att offentliggöra meritförteckningarna och intresseförklaringarna för cheferna samt för medlemmarna av det rådgivande organet och expertpanelen före utgången av september 2015. Parlamentet uppmanar byrån att anta övergripande strategier för hanteringen av situationer där intressekonflikter uppstår, t.ex. att en tjänsteman avstår från sina förmåner eller nekas deltagande i ett beslutsfattande där han eller hon är jävig, att en jävig tjänstemans tillgång till vissa uppgifter begränsas, att en tjänstemans offentliga uppgifter omorganiseras eller att tjänstemannen entledigas.

Internkontroll

12.  Europaparlamentet konstaterar utifrån uppgifter från byrån att förhands- och efterhandskontroller har införts efter diskussion med revisionsrätten och i enlighet med den ansvarsfrihetsbeviljande myndighetens rekommendationer. Parlamentet noterar att efterhandskontroller inte är obligatoriska enligt byråns finansiella bestämmelser. Parlamentet konstaterar att en årlig plan för efterhandskontroller, som är riskbaserad och som innefattar förfaranden för offentlig upphandling, har inrättats.

Internrevision

13.  Europaparlamentet konstataterar att kommissionens internrevisionstjänst (IAS) lade fram sin rapport om en begränsad granskning av it-projektförvaltningen under 2013, vilken resulterade i två ”mycket viktiga” rekommendationer. Parlamentet konstaterar dessutom att IAS gjorde ytterligare en granskning av de kontrolldelar som ligger till grund för revisionsförklaringen, vilken resulterade i ett utlåtande om rimlig säkerhet liksom två ”mycket viktiga” rekommendationer. Parlamentet konstaterar att 22 av de 23 ”mycket viktiga” rekommendationer som IAS hade utfärdat under föregående år bekräftades av IAS som genomförda.

Övriga kommentarer

14.  Europaparlamentet konstaterar att sedan byrån inledde sin verksamhet 2004 har dess arbete baserats på korrespondens och utbyten med värdmedlemsstaten. Parlamentet noterar dock att en övergripande överenskommelse mellan byrån och värdmedlemsstaten om ett huvudkontor inte ännu har undertecknats. Parlamentet anser att en sådan överenskommelse skulle ge ökad insyn i byråns och dess personals driftsvillkor. Parlamentet uppmanar byrån och värdmedlemsstaten att brådskande åtgärda denna fråga och att informera den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten om hur förhandlingarna framskrider.

15.  Europaparlamentet påminner om att det, enligt rådets, Europaparlamentets och kommissionens gemensamma strategi för EU:s decentraliserade organ, bör finnas avtal för alla organs säten och att dessa avtal bör ha ingåtts innan ett organ inleder sin operativa fas. Parlamentet konstaterar i detta avseende att Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten ingick ett avtal om säte med den tyska regeringen 2011. Parlamentet uppmanar med kraft värdmedlemsstaten att så snabbt som möjligt sluta ett avtal med byrån i syfte att klargöra förhållandet mellan de nationella rättsliga myndigheterna och att ge byrån möjlighet att obehindrat fullgöra sitt rättsliga uppd