Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2104(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0308/2015

Ingivna texter :

A8-0308/2015

Debatter :

PV 23/11/2015 - 17
CRE 23/11/2015 - 17

Omröstningar :

PV 24/11/2015 - 5.8
CRE 24/11/2015 - 5.8
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0403

Antagna texter
PDF 357kWORD 328k
Tisdagen den 24 november 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
EU:s roll i FN
P8_TA(2015)0403A8-0308/2015

Europaparlamentets resolution av den 24 november 2015 om EU:s roll i FN – Hur kan EU:s utrikespolitiska mål uppnås bättre? (2015/2104(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av fördraget om Europeiska unionen,

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om EU och FN, särskilt sin rekommendation till rådet av den 2 april 2014 om FN:s generalförsamlings 69:e session(1) och sin resolution av den 11 maj 2011 om EU som global aktör: dess roll i multilaterala organisationer(2),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 22 juni 2015 om EU:s prioriteringar inför FN:s generalförsamlings 70:e session,

–   med beaktande av FN-stadgan,

–   med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution om Europeiska unionens deltagande i FN:s arbete(3), som ger EU rätt att tala i FN:s generalförsamling, lägga fram muntliga förslag och ändringsförslag som går till omröstning på begäran av en medlemsstat samt utöva rätten till genmäle,

–   med beaktande av det uttalande från säkerhetsrådets ordförande som gjordes den 14 februari 2014 och var det första i sitt slag, om den roll som EU har spelat för att upprätthålla internationell fred och säkerhet(4),

–   med beaktande av förklaringen från världskonferensen i Durban 2001 mot rasism, rasdiskriminering, främlingsfientlighet och intolerans,

–   med beaktande av den studie som offentliggjordes i mars 2015 av Europaparlamentets generaldirektorat för EU-extern politik, Reforming the United Nations: State of Play, Ways Forward (Att reformera FN: lägesrapport, vägar framåt),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel, budgetutskottet, utskottet för kultur och utbildning samt utskottet för konstitutionella frågor (A8-0308/2015), och av följande skäl:

EU:s mål och globala styrkor

A.  Europeiska unionens framtid är kopplad till fred, säkerhet, utveckling och mänskliga rättigheter i hela världen. De utmaningar som EU står inför kräver globala lösningar, och globala problem kräver europeiska åtgärder.

B.  Principerna och målen för EU:s externa politik fastställs i artikel 21 i fördraget om Europeiska unionen och hänger nära samman med FN:s principer och mål. I artikel 21 i EU-fördraget anges uttryckligen att principerna i FN-stadgan och folkrätten ska respekteras.

C.  EU har en unik potential att mobilisera resurser inom alla diplomatiska, säkerhets- och försvarsrelaterade, ekonomiska, utvecklingspolitiska och humanitära styrmedel, i full överensstämmelse med bestämmelserna i FN-stadgan. Att använda dessa styrmedel på grundval av en övergripande strategi ger EU en unik flexibilitet för att ta itu med de mest utmanande säkerhetsmålen på ett effektivt sätt.

D.  EU deltar aktivt, under FN:s överinseende, i främjandet av fred, säkerhet och framsteg genom sin gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik (Gusp) och sin gemensamma säkerhets- och försvarspolitik (GSFP).

E.  EU skyddar sina värden, sina grundläggande intressen, sin säkerhet, sitt oberoende och sin integritet och arbetar för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka internationell säkerhet, i enlighet med principerna i FN-stadgan samt principerna i Helsingforsslutakten från 1975 och målen i Parisstadgan för ett nytt Europa, som antogs 1990. EU är en del av FN:s kollektiva säkerhetssystem, bland annat som ett av de regionala arrangemangen enligt kapitel VIII i FN-stadgan.

F.  EU främjar en hållbar ekonomisk, social och miljömässig utveckling i utvecklingsländerna – med de primära syftena att utrota fattigdom, främja långsiktig fred och stabilitet och bekämpa social ojämlikhet – och tillhandahåller humanitärt bistånd åt befolkningar, länder och regioner som drabbas av alla typer av kriser, oavsett om de har naturliga orsaker eller är orsakade av människan.

G.  EU är en ledande aktör inom de närbesläktade politikområdena handel, utveckling, humanitär nödhjälp, miljö och mänskliga rättigheter.

H.  EU arbetar för miljömässig hållbarhet genom att främja internationella åtgärder och insatser för att bevara och förbättra miljön och en hållbar förvaltning av jordens naturresurser.

I.  EU spelar också en ledande roll inom miljöpolitiken, främst i kampen mot klimatförändringarna, och då inte bara genom att ligga i framkant och sätta upp ambitiösa mål för sig själv, utan även genom att oförtrutet verka för bindande avtal samt konkreta och mätbara åtgärder i globala förhandlingar.

J.  EU stärker grunden för social hållbarhet och gott styre genom att befästa, stödja och främja demokratin, rättsstaten, de mänskliga rättigheterna och principerna i folkrätten.

K.  I enlighet med sina fördrag främjar EU ett internationellt system som bygger på fördjupat multilateralt samarbete och ett gott globalt styre och har engagerat sig för en effektiv multilateralism med FN i centrum. Detta engagemang har sin grund i övertygelsen att det internationella samfundet behöver ett effektivt multilateralt system som bygger på universella rättigheter och värden för att framgångsrikt kunna bemöta globala kriser, utmaningar och hot.

L.  Tyngdpunkten i EU:s externa politik har utgjorts av bilaterala förbindelser och samarbete och partnerskap med länder, grupper av länder och andra regionala och internationella organisationer över hela världen. Under de senaste årtiondena har särskild uppmärksamhet ägnats åt de geopolitiska målen och problemen i EU:s östra och södra grannskap. EU har också särskilda relationer till de afrikanska länderna och ägnar i sin verksamhet särskild uppmärksamhet åt deras utmaningar.

M.  I en tid då det ömsesidiga beroendet i världen ökar måste EU stärka sin roll både inom bilaterala förbindelser och i multilaterala forum.

N.  EU har deltagit i och spelar en viktig roll i internationella förhandlingar och medlingsinsatser, särskilt i fallen E3/EU3+3 och förhandlingarna med Iran samt fredsprocessen i Mellanöstern.

O.  Som världens största handelsblock spelar EU en framträdande roll i bilaterala och multilaterala handelsavtal och har utvecklat aktiva handelspolitiska åtgärder för att främja ekonomisk tillväxt, fattigdomsminskning samt skydd av miljön och naturresurserna.

P.  EU och dess medlemsstater är de största ekonomiska bidragsgivarna till FN:s allmänna budget samt dess humanitära bistånd, offentliga utvecklingsbistånd och fredsbevarande insatser. EU:s utvecklingspolitik är av stor betydelse med tanke på dess aktiva främjande av fattigdomsminskning och ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet, och stärker därmed freden och säkerheten. EU är part i över 50 multilaterala avtal och konventioner inom ramen för FN och är den enda deltagaren som inte är en stat.

Q.  EU är en av de mest engagerade försvararna av och förespråkarna för mänskliga rättigheter, grundläggande friheter, kulturella värden och mångfald, demokrati och rättsstaten. Bestämmelser som rör dessa principer ingår i alla dess bilaterala partnerskap och har en central plats i dess multilaterala politik. EU har alltid varit en mycket stark anhängare av internationell rättvisa.

R.  EU spelar en viktig roll för att stödja FN:s insatser på områden av ömsesidigt intresse, i synnerhet när det gäller skydd av civila och särskilt kvinnor och barn som drabbas av väpnade konflikter.

S.  Jämställdhet mellan kvinnor och män är ett av EU:s grundläggande värden och erkänns i fördragen och i stadgan om de grundläggande rättigheterna. EU har tagit ansvar för att integrera jämställdhet i alla sina åtgärder och politikområden, även i utrikespolitiken och politiken för utvecklingssamarbete.

T.  Mänskligheten har gemensamma värden och intressen. Kostnaderna för och nyttan av att lösa gemensamma problem och främja gemensamma mål och värden bör vara rättvist fördelade.

FN-systemet

U.  FN-systemet är det huvudsakliga globala forumet i arbetet för bättre global styrning och är därför det bästa forumet för att främja EU:s värden och intressen.

V.  Det huvudsakliga målet efter andra världskriget var att upprätthålla fred och säkerhet. Arbetet med att främja ekonomisk och social utveckling samt mänskliga rättigheter hade en central plats i stadgan. Miljöfrågorna dök upp på FN:s dagordning i början av 1970-talet. I Brundtlandrapporten från 1987, Vår gemensamma framtid, definierades begreppet hållbar utveckling som en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Vid Riokonferensen (Unced) 1992 slogs utvecklings- och miljöpolitiken ihop till en politik som kombinerade faktisk fattigdomsminskning och främjande av hållbar utveckling över hela världen.

W.  FN-systemet täcker alla samarbetsområden, med säkerhetsrådet i centrum som primärt ansvarigt för att bevara internationell fred och säkerhet, med bistånd av hjälporgan och rådgivande organ.

X.  FN-systemet består av nitton fackorgan, bland annat FAO, IFAD, ILO, IMF, Unesco, Unido, WHO och Världsbanksgruppen, tillsammans med elva fonder och program, bland annat Unctad, UNDP, Unep, UNFPA, UNHCR, Unicef, UN Women och WFP(5), samt nio fackkommissioner, fem regionala kommissioner och ett antal andra liknande organ. Även organisationer som Världshandelsorganisationen (WTO) och Internationella atomenergiorganet (IAEA) är knutna till FN-systemet.

Y.  De flesta av dessa organ, fonder, program, kommissioner och kommittéer arbetar under överinseende av Ekonomiska och sociala rådet och FN:s generalförsamling, som några av dem rapporterar till.

Z.  EU och dess medlemsstater spelar en avgörande roll för att främja FN:s principer och mål och lösa mänsklighetens gemensamma problem. Å andra sidan behöver Europa globala partner för att lösa sina egna problem på områden som säkerhet, miljöskydd, mänskliga rättigheter, migration, skydd av asylrätten och finansiell instabilitet.

AA.  EU har ett särskilt ansvar för bevarandet av freden, utvecklingen och de mänskliga rättigheterna i sitt eget grannskap.

AB.  Det är mycket viktigt att de åtgärder som vidtas inom ramen för FN respekterar folkrätten. Brott som begås under ett FN-mandat är ytterst skadliga för organisationens trovärdighet och får inte gå ostraffade.

AC.  Länderna är uppdelade i geografiska områden, vilket ofta leder till blockröstning. Stater som är medlemmar i FN:s råd för mänskliga rättigheter begår ofta själva systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna, vilket undergräver människorättsrådets genomslagskraft och trovärdighet i stort.

AD.  Vinsterna från IS/Daishs plundring av kulturella och religiösa platser i Irak och Syrien och smuggling av föremål därifrån används för att bidra till att finansiera rörelsens terrorverksamhet. Unesco och dess konvention om åtgärder för att förbjuda och förhindra olovlig införsel, utförsel och överlåtelse av äganderätten till kulturegendom har en central roll att spela för att akut skydda det syriska och irakiska kulturarvet.

AE.  EU och FN har ett nära samarbete i de känsligaste krissituationerna, särskilt i Mellanöstern och Nordafrika. De måste stärka sina insatser ytterligare för att hitta fredliga politiska lösningar på sådana kriser.

AF.  Diskussionen och beslutet om förnyelsen av mandatet för Forumet för förvaltning av internet planeras äga rum 2015 i FN:s generalförsamling. Parlamentet har uppmanat generalförsamlingen att förnya forumets mandat och att öka dess resurser och stärka flerpartsmodellen för förvaltning av internet.

EU inom FN-systemet

1.  Europaparlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater i enlighet med artikel 21.1 i EU-fördraget delar värdena och principerna i FN-stadgan och spelar en avgörande roll för att främja dessa principer och FN:s mål, genom unionens yttre åtgärder. EU behöver globala partner för att framgångsrikt uppnå sina utrikespolitiska mål, särskilt på områdena fred och säkerhet, terrorism, organiserad brottslighet, regionala konflikter, stater i upplösning och spridning av massförstörelsevapen.

2.  Säkerhetssituationen för EU håller på att bli alltmer instabil och osäker på grund av de många långvariga och framväxande utmaningarna på säkerhetsområdet, och Europaparlamentet betraktar konflikten i östra Ukraina, konflikterna i Syrien och Irak, uppsvinget för terrororganisationen IS, krisen i Libyen och terroristhotet i Afrika (särskilt i Sahel, Libyen och på Afrikas horn) som allvarliga globala hot som kräver globala svar. Parlamentet anser att EU inte kan hantera dessa hot på egen hand, utan behöver stöd av internationella partner.

3.  Europaparlamentet välkomnar det faktum att EU och dess medlemsstater spelar en aktiv roll och bidrar till arbetet inom FN-systemet på olika sätt och i olika former, vilket bör bli mer synligt.

4.  Europaparlamentet välkomnar också EU:s viktiga bidrag till utveckling och humanitärt bistånd runt om i världen. Parlamentet påminner om att EU och dess medlemsstater tillsammans är världens största bidragsgivare till utveckling och humanitärt bistånd.

5.  Europaparlamentet påminner om att EU har blivit en verklig internationell aktör och följaktligen har utökad observatörsstatus i FN, med rätt att tala vid FN:s generalförsamlings möten i debatter mellan företrädare för större grupper och inför enskilda stater, rätt att lägga fram förslag och ändringsförslag, rätt till genmäle samt rätt att väcka ordningsfrågor och dela ut handlingar.

6.  Europaparlamentet påminner dessutom om att EU representeras av en mängd olika aktörer inom FN: Europeiska rådets ordförande, unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska kommissionen och EU-delegationer samt av sina 28 medlemsstater, varav två (Frankrike och Storbritannien) är permanenta medlemmar med vetorätt i FN:s säkerhetsråd. Parlamentet insisterar på att EU:s medlemsstater enligt fördraget är skyldiga att samordna sitt agerande inom alla internationella forum.

Hur kan EU:s utrikespolitiska mål uppnås bättre inom FN?

7.  Europaparlamentet är övertygat om att EU, för att bättre uppnå sina utrikespolitiska mål såsom de fastställs i fördraget, bör sträva efter att stärka det globala styret inom FN‑systemet och öka sitt eget och sina medlemsstaters inflytande inom detta system. Parlamentet påminner om EU:s åtagande att aktivt stödja en genomgripande reform av FN-systemet för att stärka dess legitimitet och regionala representation samt dess öppenhet, ansvarsskyldighet och slagkraft i bemötandet av dagens komplexa och mångfacetterade utmaningar. Det är särskilt viktigt att ge nytt liv åt arbetet i generalförsamlingen.

8.  Europaparlamentet betonar att EU bör spela en mer framträdande roll inom generalförsamlingen, vilket förutsätter tillräcklig synlighet och politisk tyngd, så att EU bättre kan fullgöra sina internationella åtaganden i linje med generalförsamlingens ovannämnda resolution av den 3 maj 2011.

9.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för parlamentens och de regionala församlingarnas roll i FN-systemet.

10.  Europaparlamentet uppmanar säkerhetsrådets medlemmar att, i nära samarbete med generalförsamlingen, se över och revidera den ogenomskinliga processen för urval av FN:s generalsekreterare, och att säkerställa lika möjligheter mellan manliga och kvinnliga kandidater till denna befattning. Alla FN-organ, särskilt säkerhetsrådet, uppmanas att ägna tillräcklig uppmärksamhet åt jämställdhetsintegrering inom FN, och EU:s medlemsstater uppmanas att gå i spetsen för dessa insatser genom att uppmuntra och främja kvinnliga kandidater. Parlamentet vill att en kvinna ska väljas till FN:s nästa generalsekreterare, och uppmanar EU att stödja UN Women när det gäller att beakta diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck.

11.  Europaparlamentet framhåller EU:s aktuella prioriteringar för FN:s generalförsamlings 70:e session, i vilka EU upprepar sitt krav sedan lång tid tillbaka att FN bör effektivisera sina strukturer, sin budget och sina arbetsmetoder, utan att rygga tillbaka för svåra frågor som reformen av säkerhetsrådet.

12.  Europaparlamentet betonar att FN:s generalförsamling, som företräder alla medlemsländers regeringar, måste ha olika sätt och metoder för att ange riktningen för FN-systemet och samordna alla dess aktiviteter.

13.  Europaparlamentet är övertygat om att säkerhetsrådet måste reformeras för att bättre återspegla den nya globala verkligheten och bemöta nuvarande och framtida säkerhetsutmaningar på ett mer effektivt sätt. Parlamentet uppmuntrar de länder som har vetorätt i FN:s säkerhetsråd att avstå från att utöva sin vetorätt i samband med folkmord och brott mot mänskligheten.

14.  Med tanke på EU:s bidrag till freds- och säkerhetsstrukturen i världen och Lissabonfördragets mål att stärka den europeiska utrikespolitiken påminner Europaparlamentet om det långsiktiga målet att EU får en plats i ett utvidgat säkerhetsråd, och efterlyser åter en debatt i hela Europa om reformen av säkerhetsrådet. Parlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att sträva efter gemensamma EU-ståndpunkter i frågor som faller inom ramen för säkerhetsrådet och att förbättra de befintliga samarbetsmekanismer som syftar till att säkerställa att de EU-medlemsstater som sitter i säkerhetsrådet försvarar gemensamma EU-ståndpunkter i detta forum. Enligt artikel 34 i EU-fördraget ska de EU‑medlemsstater som är medlemmar av säkerhetsrådet hålla övriga medlemsstater och den höga representanten informerade och hävda unionens ståndpunkter och intressen. Parlamentet påminner vidare om att dessa stater, när unionen har intagit en ståndpunkt till en fråga på säkerhetsrådets dagordning, ska begära att den höga representanten inbjuds att lägga fram unionens ståndpunkt.

15.  Kapitel VIII i FN-stadgan förespråkar en förstärkt roll för regionala och subregionala organisationer inom FN, och Europaparlamentet uppmanar EU och OSSE att verka för att de själva och andra regionala organisationer ska öka sitt deltagande i det globala styret.

16.  Genom vidare samarbete med FN bör EU dra större nytta av partnerskap med FN:s fackorgan, fonder, program, kommissioner och kommittéer. Europaparlamentet efterlyser en förstärkning av EU:s samordning i styrelserna för dessa organ i syfte att se till att EU talar med en röst.

17.  Förutom de nödvändiga reformer som ska genomföras inom FN förutsätter ett bättre uppfyllande av EU:s utrikespolitiska mål, inbegripet främjandet av grundläggande värden, att de olika dimensionerna av unionens hela externa politik – såväl den bilaterala som den multilaterala – samordnas på ett bättre sätt. Europaparlamentet upprepar sin begäran om större synlighet för EU:s åtgärder och stöd i alla multilaterala forum och ute på fältet.

18.  Europaparlamentet uppmanar EU att bättre samordna sitt arbete på området humanitärt bistånd, till exempel via Echo, med respektive FN-organ, i syfte att åstadkomma optimal effektivitet med begränsade resurser och undvika onödig överlappning.

19.  Europaparlamentet uppmanar de relevanta EU- och FN-institutionerna att fullt ut följa och genomföra det ekonomiska och administrativa ramavtalet (Fafa). Kommissionen uppmanas att rapportera till parlamentet om genomförandet av Fafa och de tillhörande riktlinjerna, att kartlägga områden där förbättringar behövs och att lägga fram relevanta förslag i detta avseende.

20.  Europaparlamentet betonar vikten av samarbete mellan EU och UNDP om biståndseffektivitet. Parlamentet framhåller engagemanget för det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete och uppmuntrar alla stater, liksom aktörer i den privata sektorn, att ansluta sig till det.

21.  Europaparlamentet anser att Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna på ett mycket framgångsrikt sätt har bidragit till Europas framsteg i fråga om respekt för de mänskliga rättigheterna och kan tjäna som förebild för andra regioner.

22.  Europaparlamentet efterlyser förbättrade verktyg för förebyggande arbete och tidig varning samt utökad medlingskapacitet inom FN, med sammanhållna och realistiska mandat för fredsskapande och fredsbevarande insatser där mänskliga rättigheter och tydliga strategier för tillbakadragandet ingår. EU:s medlemsstater uppmuntras att ge mer omfattande stöd till fredsskapande och fredsbevarande insatser, och EU uppmanas att stärka sina medlingsinsatser för att lösa konflikter. Under den senaste tiden har illdåd och kränkningar av de mänskliga rättigheterna begåtts av vissa extremist- och terroristgrupper. Det pågår också sexuellt våld i konflikter, där våldtäkt används som ett vapen i krigföringen. Parlamentet uppmanar därför säkerhetsrådet kraftfullt att i enlighet med principen om ”skyldigheten att skydda” fastställa en ambitiös uppsättning verktyg och medel för att säkra ett verkligt skydd mot dessa illdåd och upprätthålla rättsstatsprincipen och internationell humanitär rätt, och att uppmana FN:s medlemsstater att bekämpa människohandel och ta i hårdare mot rekrytering till och finansiering av terroristgrupper genom att förebygga och stävja rekrytering, organisering, transport och utrustande av terroriststridande samt finansiering av deras resor och verksamhet.

23.  Europaparlamentet uppmanar EU att stödja större konsekvens, synergi och komplementaritet mellan översynerna av fredsfrämjande insatser, FN:s fredsbyggande struktur och FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet betonar vikten av att kvinnor på lika villkor och fullt ut deltar aktivt i förebyggande av konflikter, konfliktlösning, fredsförhandlingar, fredsbyggande och fredsbevarande verksamhet, humanitära åtgärder samt återuppbyggnad efter konflikter. Parlamentet välkomnar här att kommissionen har sett över sin politik för humanitärt bistånd, där det nu anges att internationell humanitär rätt och/eller människorättslagstiftning kan motivera att kvinnor som fallit offer för krigsvåldtäkter får säker abort.

24.  Europaparlamentet uppmuntrar EU att verka för en bred definition av begreppet mänsklig säkerhet och koppla det närmare till mänskliga rättigheter, jämställdhet och mänsklig utveckling.

25.  Europaparlamentet är övertygat om att EU måste visa sitt starka och helhjärtade stöd till Internationella brottmålsdomstolen, särskilt genom att stärka och utvidga dess förbindelser med FN, särskilt säkerhetsrådet, och genom att se till att EU:s medlemsstater snabbt ratificerar Kampalaändringarna till Romstadgan, i vilka aggressionsbrott definieras. Parlamentet påminner om att det är staterna själva som har huvudansvaret för att ställa förövare inför rätta, och stöder Internationella brottmålsdomstolens domsrätt i de fall där nationella myndigheter är oförmögna eller ovilliga att på allvar lagföra de allvarligaste brotten som angår det internationella samfundet.

26.  Europaparlamentet stöder förstärkningen av det operativa samarbetet mellan EU och FN inom krishantering, bland annat genom att EU samarbetar med FN kring både utbyte av analyser (för att komma fram till en gemensam analys) och planering av freds- och säkerhetsoperationer (för att underlätta de operativa aspekterna).

27.  Europaparlamentet anser att mer bör göras för att se till att FN:s medlemsstater infriar sina löften att ge humanitärt bistånd genom att man offentliggör regelbundna översikter över deras fullgörande av sina skyldigheter.

28.  Europaparlamentet välkomnar EU:s åtagande om ökat ansvar och ökad insyn i vapenhandeln, och stöder en universalisering och ett fullständigt genomförande av vapenhandelsfördraget, liksom ett genomförande av resultatet från den första konferensen för konventionsstaterna. Parlamentet kräver att EU fortsätter att främja fördraget om förhindrande av spridning av kärnvapen (icke-spridningsfördraget) som hörnstenen i det globala icke-spridningssystemet och därmed själva grunden för kärnvapennedrustning, i enlighet med artikel VI i detta fördrag. Parlamentet kräver vidare att EU aktivt vidtar åtgärder för global nedrustning.

29.  Det är viktigt att EU fortsätter att aktivt främja jämlikhet och icke-diskriminering. Europaparlamentet välkomnar det första mötet någonsin om hbti-rättigheter i FN:s säkerhetsråd, som hölls den 24 augusti 2015, där man fördömde IS angrepp på och dödande av hbti-personer i Mellanöstern. Parlamentet uppmuntrar säkerhetsrådet att fortsätta att uppmärksamma kränkningar av hbti-personers rättigheter.

30.  Europaparlamentet påminner om EU:s ståndpunkt om nolltolerans mot dödsstraff, och betonar att det är viktigt att EU fortsätter att arbeta för ett moratorium för dödsstraff.

31.  Europaparlamentet är övertygat om att FN-systemets ekonomiska, sociala, miljömässiga och utvecklingsmässiga dimensioner behöver stärkas avsevärt genom att man ser till att FN-organen intar en mer politisk hållning, förbättrar samarbetet dem emellan och garanterar en mer ändamålsenlig och transparent användning av tillgängliga resurser. Detta måste uppnås i första hand genom en strukturell och funktionell reform av det enligt FN-stadgan ansvariga huvudorganet för denna uppgift, nämligen Ekonomiska och sociala rådet. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstater att överväga möjligheten att stärka sin roll i Ekonomiska och sociala rådet genom att utveckla det till ett råd för hållbar utveckling.

32.  Europaparlamentet välkomnar inrättandet av det politiska högnivåforumet för hållbar utveckling, som har till uppgift att tillhandahålla politiskt ledarskap, vägledning och rekommendationer om utvecklingspolitik kopplad till de tre pelarna (den sociala, ekonomiska och miljörelaterade) för hållbar utveckling. Parlamentet är övertygat om att högnivåforumet måste bli det främsta beslutsfattande organet för all utvecklingspolitik och därmed säkerställa en samordnad och effektiv bedömning av behoven samt antagande av nödvändiga färdplaner, beslut och bindande åtgärder för hållbar utveckling för perioden efter 2015. De mål för hållbar utveckling som antogs av FN:s toppmöte i september 2015 måste ovillkorligen genomföras i praktiken.

33.  Mot bakgrund av de återkommande humanitära kriser som är kopplade till flyktingar och migranter och som orsakar stort mänskligt lidande, och med tanke på att en hållbar utveckling i ursprungsländerna i slutänden kan leda till en lösning på den humanitära krisen, är Europaparlamentet övertygat om att arbetet i samtliga organ med anknytning till detta problem bör samordnas.

34.  Europaparlamentet anser att utmaningarna i samband med den humanitära flyktingkrisen är frågor som måste hanteras på ett heltäckande sätt, i en anda av solidaritet inom EU och i nära samarbete med FN och dess organ.

35.  Europaparlamentet uppmanar EU och FN att trappa upp sina gemensamma ansträngningar för att nå ett långtgående och rättsligt bindande avtal vid FN:s klimatkonferens i Paris 2015 och för att se till att ett snabbt genomförande av COP 21 kommer att följa.

36.  Europaparlamentet anser att det arbete som utförs av Världsbanken, Internationella valutafonden och Världshandelsorganisationen också skulle kunna samordnas som delar av FN-systemet, samtidigt som deras nuvarande strukturer för beslutsfattande bevaras, så att deras respektive beslut fattas och åtgärder genomförs på ett ansvarsfullt, effektivt, konsekvent och icke-redundant sätt.

37.  Europaparlamentet stöder målet att på multilateral nivå skapa en investeringsskyddsordning med ett nytt system där de nationella domstolarnas jurisdiktion respekteras. Kommissionen uppmanas att inlemma detta mål i sin förhandlingsagenda vid utarbetandet av investeringsavtal. Om en permanent internationell domstol för biläggande av investeringstvister skapades skulle den kunna placeras inom FN-systemet, och parlamentet anser att den bör bygga på rättigheterna och skyldigheterna för dem som är underställda domstolen, med tonvikt på OECD:s principer för multinationella företag och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. FN-systemet innehåller användbara modeller för ett sådant system, särskilt när det gäller finansieringsfrågor.

38.  Det är nödvändigt att slutföra WTO:s Doharunda, och Europaparlamentet menar att FN kan använda sin unika ställning för att se till att förhandlingarna blir en framgång för utvecklingsländerna. I detta avseende skulle FN kunna arbeta jämsides med WTO samt ge råd och vägledning till utvecklingsländerna i fråga om att främja en strategi för handel och investeringar, med EU som en central medaktör.

39.  Europaparlamentet är medvetet om behovet att stärka och genomföra FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att bidra till ett framgångsrikt resultat från arbetet i den mellanstatliga arbetsgruppen om transnationella företag och mänskliga rättigheter.

40.  Europaparlamentet anser att FN bör arbeta för alla frågor som rör människors välbefinnande. Detta inbegriper kulturell hållbarhet och skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, genom integrering av utbildning, turism, kulturdiplomati, skydd av kulturarvet, den kreativa sektorn samt vetenskaplig forskning i utformningen av politiken.

41.  Europaparlamentet rekommenderar samarbete mellan EU och FN kring utbildning i program för nödsituationer i händelse av humanitära kriser, väpnade konflikter eller naturkatastrofer, genom fortsatt stöd till program som Unicefs utbildning i nöd- och krissituationer och efterkrissituationer, UNHCR:s kvalitetutbildningsprogram i flyktingläger samt UNRWA:s utbildningsarbete.

42.  Europaparlamentet ser positivt på att den kommission som tillsattes 2014 har organiserat sitt arbete i kluster, vilket ger vice ordföranden/den höga representanten det förstärkta ansvaret för att samordna EU:s externa politik, i nära samarbete med andra EU-institutioner. Parlamentet betonar att politikområden med en global dimension måste stå i centrum för arbetet i detta specifika kluster.

43.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att i sin årliga rapport om Gusp ta med ett omfattande avsnitt om främjandet av EU:s globala utrikespolitiska mål.

44.  Europaparlamentet anser att parlamentet måste vara i stånd att hantera de globala utmaningarna på samma djupgående och omfattande sätt som kommissionen och organisera sitt arbete i enlighet med detta. Parlamentet uppmuntrar alla parlamentsutskott vars behörighetsområde omfattar politikområden med en extern och global dimension att vidarebefordra sina yttranden över det relevanta avsnittet av rapporten från vice ordföranden/den höga representanten till utskottet för utrikesfrågor, som har ansvaret för denna rapport.

o
o   o

45.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten samt Förenta nationernas generalförsamling och generalsekreterare.

(1) Antagna texter, P7_TA(2014)0259.
(2) EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 66.
(3) A/RES/65/276 av den 3 maj 2011 om Europeiska unionens deltagande i FN:s arbete.
(4) S/PRST/2014/4 av den 14 februari 2014 – uttalande från säkerhetsrådets ordförande om samarbetet mellan FN och regionala och subregionala organisationer för att upprätthålla internationell fred och säkerhet.
(5) FAO: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation; IFAD: Internationella jordbruksutvecklingsfonden; ILO: Internationella arbetsorganisationen; IMF: Internationella valutafonden; Unesco: FN:s organisation för utbildning, vetenskap och kultur; Unido: FN:s organisation för industriell utveckling; WHO: Världshälsoorganisationen; Unctad: FN:s konferens för handel och utveckling; UNDP: FN:s utvecklingsprogram; Unep: FN:s miljöprogram; UNFPA: FN:s befolkningsfond; UNHCR: FN:s flyktingkommissariat; Unicef: FN:s barnfond; WFP: Världslivsmedelsprogrammet.

Rättsligt meddelande