Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rapporten från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén, Genomförande av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – 2013 (COM(2014)0639),

–  med beaktande av Interim Evaluation of the European Progress Microfinance Facility (interimsutvärderingen av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter) av den 5 maj 2015(1),

–   med beaktande av Study on imperfections in the area of microfinance and options how to address them through an EU financial instrument (studie av brister på området för mikrofinansiering och olika förslag till hur de kan lösas med hjälp av ett finansieringsinstrument på EU-nivå)(2),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1296/2013 av den 11 december 2013 om Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation och om ändring av beslut nr 283/2010/EU om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet(3) (nedan kallad EaSI-förordningen),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 283/2010/EU av den 25 mars 2010 om inrättande av ett europeiskt instrument Progress för mikrokrediter för sysselsättning och social delaktighet(4) (nedan kallat instrumentet),

–  med beaktande av sin resolution av den 24 mars 2009 med rekommendationer till kommissionen om ett europeiskt initiativ för mikrokrediter för att främja tillväxt och sysselsättning(5),

–   med beaktande av djupanalysen från Europaparlamentets utredningstjänst från maj 2015 European Progress Microfinance Facility – Interim evaluation (det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – interimsutvärdering)(6),

–  med beaktande av revisionsrättens särskilda rapport nr 8/2015 (ansvarsfrihet 2014) ”Tillgodoser EU:s ekonomiska stöd mikroföretagares behov på ett tillfredsställande sätt?”,

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandet från budgetkontrollutskottet (A8-0331/2015), och av följande skäl:

A.  Mikrofinansiering bidrar till att målen i Europa 2020-strategin uppnås. Mikrofinansiering kan lyfta människor ur fattigdom och arbetslöshet, ge dem värdighet och förbättra sammanhållningen mellan olika grupper genom att förbättra den sociala delaktigheten och minimera sociala skillnader.

B.  Syftet med instrumentet är att öka tillgången och tillgängligheten till mikrofinansiering för personer som har förlorat eller riskerar att förlora sitt arbete, eller som har svårt att komma in på eller att återkomma till arbetsmarknaden samt personer som löper risk för social utestängning eller utsatta personer som har svårt att få tillträde till den traditionella kreditmarknaden, och som vill starta eller vidareutveckla ett eget mikroföretag, även som egenföretagare. Syftet med instrumentet är också att öka tillgången och tillgängligheten till mikrofinansiering för mikroföretag och den sociala ekonomin.

C.  Syftet med instrumentet är att förbättra kreditförmedlarnas kapacitet för att öka antalet potentiella verksamheter, i syfte att skapa arbetstillfällen av hög kvalitet, tillväxt och social delaktighet i lokalsamhällen.

D.  Kvinnliga låntagares finansiella situation förefaller vara sämre än manliga låntagares, och en högre andel kvinnor är arbetslösa eller riskerar fattigdom(7). Kvoten mellan kvinnliga och manliga entreprenörer som dragit nytta av instrumentet uppgår till endast 36:64, och är fortfarande otillräcklig med avseende på en jämn könsfördelning.

E.  Den marginalisering och diskriminering på flera grunder som drabbar vissa grupper av kvinnor leder till att deras ekonomiska underläge och svårigheter att få tillgång till finansiering förvärras ytterligare. Integration av kvinnor som drabbas av utestängning bör prioriteras.

F.  Ett ökande antal kvinnor som deltar på arbetsmarknaden är också huvudförsörjare för sina familjer. Andelen ensamstående föräldrar är högre bland kvinnor än bland män. Ett ökande antal kvinnor borde dra nytta av mikrofinansiering.

G.  Den sociala ekonomin omfattar kooperativ, ömsesidiga bolag, ideella föreningar, stiftelser och sociala företag, som bidrar till unionens sysselsättning, sociala sammanhållning, regionala utveckling och landsbygdsutveckling, miljöskydd, konsumentskydd, jordbruk, utveckling i tredjeländer och socialförsäkringspolitik.

H.  Till följd av den ekonomiska och finansiella krisen har fattigdomen och den sociala utestängningen ökat, liksom långtidsarbetslösheten, ungdomsarbetslösheten och de sociala skillnaderna.

I.  Instrumentet förbättrar villkoren enligt vilka låntagare erhåller lån och gör finansiering tillgänglig för enskilda som annars inte är stödberättigade. Mikrofinansieringsinstitut har dragit nytta av instrumentet i 22 medlemsstater. Instrumentets övergripande mål är att betala ut 46 000 mikrolån till 2020, vilket motsvarar ett uppskattat belopp på 500 miljoner EUR.

J.  Låntagarnas återbetalningsgrad uppskattas till 95 procent. Instrumentet har hjälpt personer att komma in på eller återkomma till arbetsmarknaden, eller att starta egna företag, och egenföretagare att bevara eller utvidga sina mikroföretag med avseende på bevarade arbetstillfällen, nyanställningar och genererad omsättning. Instrumentet har nått avlägsna områden i Europa och lett till ekonomisk verksamhet.

K.  Det är fortsatt svårt att bedöma i vad mån instrumentet nått ut till minoriteter eftersom de flesta mikrofinansieringsinstitut inte uttryckligen arbetar för att nå ut bättre till minoriteter. Mottagare av mikrolån ser inte nödvändigtvis sig själva som en marginaliserad grupp eller är rädda för diskriminering om deras etniska bakgrund skulle röjas.

L.  60 procent av de personer för vilka det finns uppgifter tillgängliga var endera arbetslösa eller icke-yrkesverksamma vid den tidpunkt då de ansökte om sin mikrokredit. 84 procent av mottagarna hörde till åldersgruppen 25–54-åringar, och 36 procent av de registrerade entreprenörer som mottog krediter var kvinnor.

M.  Instrumentet bör utvärderas ur kvalitativ såväl som kvantitativ synvinkel. Även om det är lättare att utvärdera det utifrån dess ekonomiska effektivitet måste dess effektivitet i fråga om att säkerställa social delaktighet också bedömas, liksom de skapade arbetstillfällenas kvalitet och dominoeffekt.

N.  Den kvot mellan kvinnliga och manliga entreprenörer på 40:60 som eftersträvats har nästan nåtts, och är betydligt högre än genomsnittet i unionen.

O.  Företagsutvecklingstjänster som fortbildning och mentorskap är centrala för ett mikroföretags framgång och bärkraft.

P.  Avsaknad av finansiering av företag inom den sociala ekonomin har fastställts vara en brist med instrumentet.

Q.  Det finns tecken på att mikrofinansiering kan vara en faktor till stöd för företag att övergå från skuggekonomin till status som deklarerad ekonomisk verksamhet.

R.  Att i större utsträckning offentliggöra uppgifter avseende mikrofinansieringsinstitutens tillhandahållande av mikrokrediter är det bästa sättet att främja bättre användning av offentliga medel. Offentliggörande i större utsträckning av uppgifter förenklar jämförelser mellan mikrofinansieringsinstitutens resultat.

S.  Det finns en potential för synergieffekter mellan instrumentet och Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) och andra EU-fonder, vilket skulle leda till att oönskade överlappningar kan undvikas.

T.  I artikel 6 i budgetförordningen föreskrivs att ”budgeten ska upprättas och genomföras enligt principerna om enhet, riktighet i budg­eten, ettårighet, jämvikt, en enda beräkningsenhet, universalitet, specificering, sund ekonomisk förvaltning, vilket förutsätter effektiv och ändamålsenlig intern kontroll samt öppenhet”.

U.  Instrumentet får finansiering från EU och Europeiska investeringsbanken, och medlen från båda dessa källor hanteras av Europeiska investeringsfonden (EIF). Det kan även omfattas av ytterligare finansiering från privata investerare.

V.  Detta instrument är fortfarande till stor del okänt för de potentiella mottagarna.

Ökad tillgång till mikrofinansiering

1.  Europaparlamentet betonar vikten av ett finansieringsinstrument, som instrumentet, mot bakgrund av den ekonomiska krisen, för att skapa nya företag, främja nya arbetstillfällen och se till att arbetslösa, missgynnade personer och mikroföretag har tillgång till finansiering, samtidigt som risken för mikrofinansieringsinstitut minskas.

2.  Europaparlamentet konstaterar att instrumentet haft mindre inverkan på sysselsättningskapandet än förväntat, trots att många mottagare skulle stått helt utanför kreditmarknaden om det inte vore för möjligheten till mikrokrediter. Parlamentet tror att denna oväntat låga effekt på sysselsättningsskapandet delvis kan förklaras av att instrumentet infördes samtidigt som ekonomin genomgick en stor kris som påverkade både kreditmarknaden och sysselsättningsgraden. Parlamentet konstaterar dock att instrumentet bidrog avsevärt till en bibehållen sysselsättning. Detta kommer att beaktas inom det nya, mer flexibla instrumentet EaSI.

3.  Europaparlamentet beklagar att så många ansökningar om mikrofinansiering avslås (nästan 2 000 ansökningar har avslagits, delvis på grund av personernas och företagens överskuldsättning) och att det fortfarande råder avsevärt brist på mikrofinansiering på marknaden, trots det ökade antalet mikrolåntagare. Kommissionen uppmanas att genomföra en mer detaljerad undersökning om skälen till dessa avslag och om hur man kan lösa denna situation.

4.  Europaparlamentet framhåller instrumentets betydelse, särskilt i kristider, som en möjlighet för arbetslösa och missgynnade personer att få tillgång till finansiering. Parlamentet understryker att mikrofinansiering, inte minst mot bakgrund av den pågående migrations- och asylkrisen, kan fungera som ett grundläggande stöd till flyktingar och migranter som kommer in på EU:s arbetsmarknad.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta kontaktpunkter för att främja kunskaperna bland potentiella mottagare och allmänheten i stort om instrumentet.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att, genom att dra nytta av de erfarenheter som vunnits hittills, höja medvetenheten – framför allt i avlägsna regioner och inom befolkningsgrupper, särskilt befolkningsgrupper med minoritetsbakgrund, eller inom organisationer för personer med funktionsnedsättning – om detta instruments existens, dess fördelar och sätten att få tillgång till det.

7.  Europaparlamentet konstaterar att de verksamheter som finansierades genom instrumentet under 2013 inbegrep prioriterade lån och garantier. Dessutom noterar parlamentet att vissa mikrofinansieringsinstitut får både en garanti och ett lån men att dessa båda instrument alltid täcker olika portföljer.

8.  Europaparlamentet begär att man inom ramen för instrumentet beaktar mervärdet av projekt i regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, till exempel regioner med mycket låg befolkningstäthet och avfolkningsregioner, eftersom detta inte bara skulle stimulera sysselsättningsskapandet utan även bidra till att upprätthålla befolkningsnivåerna.

9.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen och EIF har gjort programdelen mikrofinansiering och socialt entreprenörskap inom ramen för EaSI operativ för att säkra mottagarnas tillgång till medel. Parlamentet förväntar sig att EaSI kommer att lyckas ta itu med bristerna i instrumentet.

10.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bedöma lämpligheten av den gällande definitionen på mikrokrediter i syfte att se till att framtida finansieringsinstrument uppfyller marknadens och mottagarnas behov samt de mål som fastställs i artikel 2 i beslutet.

11.  Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att samla in och utvärdera uppgifter om mikroföretagens särdrag, deras behov och deras överlevnadsgrad, och att, vid behov, föreslå anpassningar av EaSI-förordningen i samband med halvtidsutvärderingen. Parlamentet välkomnar att saldot och tillgängliga återflöden vid slutet av instrumentet kommer att tillföras budgeten för programdelen mikrofinansiering och socialt entreprenörskap inom ramen för EaSI, och därmed öka antalet garantier och finansierade instrument som kommer att erbjudas mikrolåntagare.

12.  Europaparlamentet välkomnar att de sju av instrumentets finansieringsinstrument som hittills har granskats alla har lockat till sig ytterligare privat finansiering. Parlamentet finner det dock oroande att revisionsrättens rapport vad gäller garantier visar att målvärdena för skuldsättningskvoterna uppnåddes helt i bara ett fall av sju och inte uppnåddes alls i två fall.

13.  Europaparlamentet välkomnar den ökade flexibiliteten hos det nya programmet inom EaSI vad gäller att tillgodose föränderliga behov av omfördelning av medel mellan programmets olika delar. Parlamentet uppmanar kommissionen att undvika dubbelfinansiering genom att utveckla tydliga och insynvänliga samverkanseffekter mellan EaSI och andra unionsprogram och unionsinitiativ.

14.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka marknadsföringen av och informationen om instrumentet och hur man kan få tillgång till det.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga det geografiska tillämpningsområdet för instrumentet så att varje medlemsstat kan nås. Parlamentet framhåller att detta instruments sektoriella tillämpningsområde måste utvidgas utöver sektorerna för jordbruk och handel.

Att nå ut till målgrupperna och rapportera om social påverkan

16.  Europaparlamentet beklagar att bristen på väldefinierad social rapportering lett till att instrumentets sociala påverkan inte har mätts noggrannare med avseende på skapande av sysselsättning, företagens hållbarhet och i vilken omfattning minoritetsgrupper har nåtts. Kommissionen uppmanas därför att hålla sig till standarderna för mätning av sociala resultat på ett empiriskt sätt för att garantera störst social påverkan, även med avseende på Europa 2020-målen, och att bedöma huruvida definitionen av målgrupper, däribland personer med funktionsnedsättning, behöver förtydligas ytterligare.

17.  Europaparlamentet konstaterar att instrumentet inledde sin verksamhet som ett pilotprojekt. Vidare konstaterar parlamentet att vissa svagheter identifierats sett till dess förmåga att nå utsatta grupper som migranter och personer med funktionsnedsättning. Parlamentet anser dock att de lärdomar som dragits har beaktats och att vissa av bristerna redan har åtgärdats inom ramen för EaSI. Parlamentet ser positivt på att den strategiska utvärderingen av målen har tagits fram i enlighet med Europa 2020-målen.

18.  Europaparlamentet uppmanar EIF att samarbeta med mikrofinansieringsinstitut, och kräva att de tillämpar den europeiska uppförandekoden för tillhandahållande av mikrokrediter och prioriterar de mikrofinansieringsinstitut som visat sin förmåga och vilja att samarbeta med organisationer som tillhandahåller ytterligare stöd till slutmottagare, Parlamentet uppmanar också EIF att se till att de bestämmelser i avtal med mikrofinansieringsinstitut efterlevs, enligt vilka de ska samarbeta närmare med organisationer som företräder utsatta grupper i syfte att nå målgrupperna effektivare.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra metoderna för att utvärdera företagens bärkraft och deras påverkan på deras samhälle efter det att mikrokrediten betalats tillbaka.

20.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIF att förbättra rapporteringen om mottagarna och mikrofinansieringsinstituten, och att samtidigt inse att man måste nå en balans så att mikrofinansieringsinstituten inte överbelastas. Parlamentet betonar att den information som skulle behövas för en lämplig rapport tillhandahålls av både mikrofinansieringsinstituten och mikrolåntagarna för att få ett lån.

21.  Europaparlamentet finner det beklagligt att informationen om utnyttjandet av lån och garantier kopplade till instrumentet är splittrad och ofullständig och att det saknas detaljerade uppgifter om slutmottagarnas sysselsättningsstatus, även om revisionsrätten konstaterat att rapporteringen överensstämde med de krav som ställts upp i beslutet.

22.  Europaparlamentet uppmanar EIF att se till att mikrofinansieringsinstituten offentliggör uppgifter om antal och belopp på de tillhandahållna mikrokrediterna och om typen av slutmottagare.

23.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter jämställdhet mellan män och kvinnor med avseende på tillgången till mikrofinansiering och att ha som mål att kvoten mellan manliga och kvinnliga entreprenörer ska vara jämställd i framtiden. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra mikrofinansieringsinstitut att genomföra särskilda strategier för att nå kvinnor och stödja kvinnligt företagande, inbegripet genom samarbete med berörda sammanslutningar och organisationer på plats.

24.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare främja synlighet och information när det gäller möjligheterna till finansiering med hjälp av detta instrument, inbegripet genom upplysningskampanjer, utbyte av bästa metoder bland kvinnliga entreprenörer samt seminarier och fortbildning som särskilt riktar sig till kvinnor, i syfte att uppnå en bättre könsfördelning när det gäller tillgång till mikrofinansiering.

25.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta fördelarna med mikrofinansiering för kvinnor, däribland skapandet av hållbara arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar kommissionen att förenkla åsiktutbyte och delande av god praxis mellan kvinnliga entreprenörer.

26.  Europaparlamentet inser vikten av den kvot mellan kvinnliga och manliga entreprenörer som eftersträvas. Parlamentet anser emellertid att instrumentets framgång inte bör mätas enbart utifrån generella mål utan också genom instrumentets förmåga att möjliggöra för mikroföretagare och små och medelstora företag att genomföra sina projekt och bidra till ekonomisk tillväxt och social sammanhållning.

27.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrikta sina insatser på att förbättra tillgången till mikrofinansiering för potentiellt uteslutna kunder, exempelvis migranter, flyktingar, långtidsarbetslösa, ungdomar, låginkomsttagare, lågutbildade arbetstagare och personer med funktionsnedsättning, som för närvarande inte i tillräcklig omfattning främjas av instrumentet.

28.  Kommissionen uppmanas att betrakta flyktingar och asylsökande som en målgrupp.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka de initiativ och finansieringsmöjligheter som finns tillgängliga för att bevilja mikrokrediter till innovativa start up-företag som drivs av yngre människor, med målet att stödja företagande bland yngre och högteknologisk, vetenskaplig och social innovation under de rådande ekonomiska kristiderna, då det är svårt att få tillgång till krediter. Vidare understryker parlamentet att medlemsstaterna måste sträva efter att minska den byråkrati som företagarna stöter på när de försöker få tillgång till finansiering som finns tillgänglig för dem via unionen.

Att stödja den sociala ekonomin

30.  Europaparlamentet beklagar att instrumentet inte har finansierat särskilt många sociala företag. Parlamentet ser därför positivt på att en bestämd procentsats av EaSI:s budget är öronmärkt för finansiering av sociala företag.

31.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att noga övervaka denna nya funktion och uppmuntra medlemsstaterna att utbyta uppgifter, kunskaper och bästa metoder i detta avseende, för att garantera att mikrofinansieringsinstituten rapporterar på ett lämpligt sätt, och motivera dem att stödja projekt med stor social påverkan bland deras potentiella kunder.

32.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera, och, om det behövs, se över det tak som föreskrivits för lån till sociala företag genom EaSI, så att dessa får nödvändiga och tillräckliga medel för att kunna utvecklas på ett bra sätt och marknadens behov kan uppfyllas.

33.  Europaparlamentet framhåller vikten av att ett jämställdhetsperspektiv integreras i finansieringsprogram. Parlamentet anser att konsekvensanalyser ur ett jämställdhetsperspektiv och jämställdhetsbudgetering är användbara verktyg, då konsekvenserna för kvinnor av finansieringsprioriteringar, fördelningen av finansiella medel och specifikationerna för finansieringsprogram ska utvärderas, och för att förbättra dessa konsekvenser. Parlamentet betonar att könsuppdelade uppgifter måste samlas in systematiskt och analyseras regelbundet.

Mentorskap, fortbildningstjänster och komplementaritet med andra instrument

34.  Europaparlamentet välkomnar möjligheten att finansiera kapacitetsuppbyggnad av och tekniskt stöd till mikrofinansieringsinstitut genom EaSI för att förbättra deras professionalisering, tillhandahållande av tjänster samt insamling och bearbetning av uppgifter, för att möjliggöra bättre feedback om instrumentet.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att koppla samman instrumentet med grundläggande fortbildning i entreprenörskap så att företagens ekonomiska bärkraft och syftet med utlåningen garanteras.

36.  Europaparlamentet beklagar att företagsutvecklingstjänster, däribland mentorskap och fortbildning, inte kan finansieras direkt genom EaSI, och uppmanar kommissionen att utreda framtida finansieringsvägar med nya lämpliga instrument i partnerskap med nationella fonder eller unionsfonder.

37.  Europaparlamentet konstaterar att Europeiska socialfonden bör tillhandahålla viktig finansiering för företagsbildande, hållbar mikrofinansiering och socialt företagande samt mentors- och utbildningsprogram. Parlamentet finner det beklagligt att dessa verktyg inte finansieras direkt via EaSI.

38.  Europaparlamentet rekommenderar att kommissionen och medlemsstaterna utvecklar sitt strategiska samarbete med lokala och regionala organisationer och institutioner i fråga om EaSI, ESF och andra eventuella nationella program, och att främja deras samarbete med mikrofinansieringsinstituten och slutmottagarna, för att mikrolåntagare ska få bättre stöd i form av fortbildning, mentorskap och övergripande stöd till ökad bärkraft för företagen.

39.  Europaparlamentet ser positivt på möjligheten att använda medel från ESF för programdelen mikrofinansiering och socialt entreprenörskap inom ramen för EaSI, och uppmanar kommissionen och EIF att informera mikrofinansieringsinstituten bättre om denna möjlighet i enlighet med artikel 38 i förordningen om gemensamma bestämmelser(8).

40.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att Efsi finns tillgängligt för att finansiera mikroföretag.

Mikrofinansieringsinstitut

41.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna ESF:s och EaSI:s stöd i syfte att förbättra komplementariteten mellan de två programmen, med avseende på instrument för mikrofinansiering, och att bland annat fokusera på samarbete mellan mikrofinansieringsinstitut och centrum för företagsstöd som medfinansieras av ESF.

42.  Europaparlamentet välkomnar förfarandet för utväljande av förmedlare av mikrokrediter, som överensstämmer med EIF:s bestämmelser och förfaranden, och upprepar sin begäran om att dessa förmedlare ska respektera principerna om ansvarsfull utlåning och undvikande av överskuldsättning bland personer och företag.

43.  Europaparlamentet rekommenderar att förfarandet för att få tillgång till instrumentet ska förenklas och att avtal mellan mikrofinansieringsinstitut och EIF ska bli flexiblare och lättare att förstå, vilket gör det möjligt för små mikrofinansieringsinstitut att snabbt och till fullo utnyttja finansieringsinstrumenten och EIF:s instrument.

44.  Europaparlamentet finner det beklagligt att en avsevärd mängd ansökningar till instrumentet varit ofullständiga och inte kunnat godkännas av EIF. Kommissionen uppmanas att undersöka orsakerna till detta misslyckande (till exempel brist på information, bristande tillgänglighet eller administrativa bördor som kräver en förenkling) och att lösa problemet snarast.

45.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sörja för att instrumentet synliggörs mer och att det sprids mer information om instrumentet och hur man kan få tillgång till det samt att förenkla förfarandet och göra avtalen mellan mikrokreditförmedlarna och EIF mer flexibla och lättbegripliga, så att små förmedlare kan få snabbare tillträde till marknaden.

46.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIF att bedöma hur nyttan med instrumentet ska spridas bättre till en bredare allmänhet, utöver de befintliga krav som mikrofinansieringsinstituten ålagts.

47.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka samarbetet mellan mikrofinansieringsinstituten och organisationer som företräder mottagarnas intressen, utöver att marknadsföra produkterna eller hitta nya kunder.

48.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla sektorn för mikrofinansiering i syfte att möjliggöra den expansion av den som är nödvändig för förverkligandet av Europa 2020-målen, samt att utnyttja instrumentet genom att utreda möjligheterna för andra finansförmedlare än banker att komma in på marknaden för mikrokrediter utan att vara beroende av en partnerbank.

49.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stärka sin dialog med aktörer inom mikrofinansiering (mikrofinansieringsinstitut, banker och andra än banker, nätverk som det europeiska nätverket för mikrokrediter) liksom med aktörer som för närvarande inte omfattas när det gäller tillgång till, användning och utformning av de produkter som ska erbjudas genom de program som finansieras av unionen.

50.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förenkla utbytet av bästa metoder mellan mikrofinansieringsinstitut från olika medlemsstater.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIF att se till att programdelen mikrofinansiering och socialt entreprenörskap inom ramen för EaSI fortsätter att främja spridning och integration av den europeiska uppförandekoden för tillhandahållande av mikrokrediter i avtal med mikrofinansieringsinstitut.

52.  Europaparlamentet anser att kommissionens rapport om genomförandet av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter – 2013 är väldigt generellt hållen och inte är tillräckligt detaljerad i fråga om instrumentets genomförande.

53.  Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att säkerställa att instrumentet och EaSI-instrumentet fortsätter att bidra till mervärde och ökad synlighet för EU.

o
o   o

54.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) http://ec.europa.eu/social/main.jsp?catId=738&langId=fr&pubId=7760 (2) http://bookshop.europa.eu/fr/study-on-imperfections-in-the-area-of-microfinance-and-options-how-to-address-them-through-an-eu-financial-instrument-pbKE0214424/?CatalogCategoryID=ZjsKABstHnIAAAEjH5EY4e5L (3) EUT L 347, 20.12.2013, s. 238. (4) EUT L 87, 7.4.2010, s. 1. (5) EUT C 117 E, 6.5.2010, s. 85. (6) http://www.europarl.europa.eu/RegData/etudes/IDAN/2015/547555/EPRS_IDA%282015%29547555_EN.pdf (7) Interim Evaluation of the European Progress Microfinance Facility (interimsutvärderingen av det europeiska instrumentet Progress för mikrokrediter). (8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 320).