Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2051(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0332/2015

Ingivna texter :

A8-0332/2015

Debatter :

PV 15/12/2015 - 13
CRE 15/12/2015 - 13

Omröstningar :

PV 16/12/2015 - 11.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0459

Antagna texter
PDF 238kWORD 353k
Onsdagen den 16 december 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Förberedelse inför världstoppmötet om humanitära frågor: utmaningar och möjligheter för humanitärt bistånd
P8_TA(2015)0459A8-0332/2015

Europaparlamentets resolution av den 16 december 2015 om förberedelse inför världstoppmötet om humanitära frågor: utmaningar och möjligheter för humanitärt bistånd (2015/2051(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 46/182 av den 19 december 1991 om förstärkt samordning av det humanitära katastrofbiståndet(1),

–  med beaktande av FN:s permanenta samordningskommittés omdanande agenda(2),

–  med beaktande av principerna för partnerskap utifrån en global humanitär plattform av den 12 juli 2007(3),

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 64/290 av den 9 juli 2010 om rätten till utbildning i katastrofsituationer(4) och relevanta riktlinjer från bland annat Unicef och Unesco,

–  med beaktande av FN:s permanenta samordningskommittés (IASC) riktlinjer för integrering av åtgärder mot könsrelaterat våld i de humanitära åtgärderna(5),

–  med beaktande av Sendairamen för katastrofriskreducering 2015–2030 som antogs av FN:s världskonferens om katastrofförebyggande som hölls den 14–18 mars 2015 i Sendai, Japan(6),

–  med beaktande av FN:s generalförsamlings resolution 69/313 av den 27 juli 2015 om upprättande av handlingsplanen från den tredje internationella konferensen om utvecklingsfinansiering i Addis Abeba(7),

–  med beaktande av debatterna under förberedelserna för den 32:a internationella konferensen för rödakors- och rödahalvmånerörelsen den 8–10 december 2015 i Genève,

–  med beaktande av rapporten om det globala humanitära biståndet från 2015(8),

–  med beaktande av den globala humanitära översikten från juni 2015(9),

–  med beaktande av principerna för gott humanitärt givarskap(10),

–  med beaktande av FN:s högnivåpanel för finansiering av humanitärt bistånd,

–  med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1257/96 av den 20 juni 1996 om humanitärt bistånd(11),

–  med beaktande av 2007 års europeiska samförstånd om humanitärt bistånd (nedan kallat det europeiska samförståndet), en gemensam deklaration undertecknad av kommissionen, rådet, Europaparlamentet och medlemsstaterna(12), samt den åtgärdsplan som skall förnyades,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 375/2014 av den 3 april 2014 om inrättande av en europeisk frivilligkår för humanitärt bistånd (initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete)(13), samt årsrapporten om genomförandet av initiativet EU-frivilliga för humanitärt arbete 2014(14),

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1313/2013/EU av den 17 december 2013 om en civilskyddsmekanism för unionen(15),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument med titeln Gender in Humanitarian Aid: Different Needs, Adapted Assistance (SWD(2013)0290)(16),

–  med beaktande av en rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet med titeln Årsrapport om Europeiska unionens politik för humanitärt bistånd och civilskydd och dess genomförande under 2014 (COM(2015)0406)(17),

–  med beaktande av den årliga verksamhetsrapporten 2014 från kommissionens generaldirektorat för humanitärt bistånd och civilskydd (ECHO)(18),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 22 juni 2015 om gemensamma principer för kontantbaserat stöd med många användningsområden som svar på humanitära behov(19),

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter av den 20 november 1989, och dess fakultativa protokoll av den 25 maj 2000 om barn som är inblandade i väpnade konflikter, med beaktande av EU:s riktlinjer om barn och väpnad konflikt (uppdaterade 2008),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 maj 2015 om ett nytt globalt partnerskap för fattigdomsutrotning och en hållbar utveckling efter 2015(20),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 28 maj 2013 om EU:s strategi för resiliens(21),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 5 juni 2014 om Hyogo-ramen för åtgärder efter 2015: riskhantering för att skapa motståndskraft(22),

–  med beaktande av rådets (allmänna frågor) slutsatser av den 16 december 2014 om en omdanande agenda för tiden efter 2015(23),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 9 september 2015 med titeln Åtgärder mot flyktingkrisen i Europa: den roll som EU:s yttre åtgärder spelar (JOIN(2015)0040)(24),

–  med beaktande av de regionala, tematiska och globala överläggningarna inför världstoppmötet om humanitära frågor(25),

–  med beaktande av sin resolution av den 19 maj 2015 om finansiering för utveckling(26)

–  med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om EU och den globala utvecklingsramen efter 2015(27),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 9 juli 2015 om situationen i Jemen(28), av den 11 juni 2015 om situationen i Nepal efter jordbävningarna(29), av den 30 april 2015 om situationen i flyktinglägret i Yarmuk i Syrien(30), av den 12 mars 2015 om Sydsudan, inbegripet nyligen genomförda kidnappningar av barn(31), av den 12 februari 2015 om den humanitära krisen i Irak och Syrien, särskilt med avseende på IS(32) och av den 15 januari 2015 om situationen i Libyen(33),

–  med beaktande av sina resolutioner av den 10 september 2015 om migration och flyktingar i Europa(34), och av den 29 april 2015 om de senaste tragedierna i Medelhavet och EU:s migrations- och asylpolitik(35),

–  med beaktande av artikel 7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), som bekräftar att EU ”ska säkerställa samstämmigheten mellan all sin politik och verksamhet, med beaktande av samtliga sina mål”,

–  med beaktande av artikel 208 i EUF-fördraget, i vilken det anges att unionen ”ska ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet vid genomförande av politik som kan påverka utvecklingsländerna”,

–  med beaktande av artikel 214 i EUF-fördraget om unionens åtgärder inom humanitärt bistånd,

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 september 2015 med titeln Mot världstoppmötet om humanitära frågor: ett globalt partnerskap för effektiva humanitära insatser som utgår från gemensamma principer (COM(2015)0419)(36) och dess åtföljande arbetsdokument (SWD(2015)0166)(37),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0332/2015), och av följande skäl:

A.  I en mycket sårbar värld inträffar natur- och hungerkatastrofer på allt fler ställen, allt oftare och med allvarligare följder, och vi ställs inför allt fler konflikter som har en större komplexitet än någonsin tidigare.

B.  Växande problem såsom urbaniseringen, den snabba befolkningsökningen, demografiska förändringar, utbredningen av naturkatastrofer och deras ökade styrka, miljöförstöringen, ökenspridningen, klimatförändringarna, det stora antalet utdragna och samtidigt pågående konflikter med regionala följder samt resursbristen, tillsammans med följderna av fattigdom, ojämlikhet, migration, tvångsförflyttning och sårbarhet, har dramatiskt ökat behovet av humanitära insatser i hela världen.

C.  Antalet människor i nöd har mer än fördubblats sedan 2004 och uppgår 2015 till över 100 miljoner. 250 miljoner människor påverkas av humanitära kriser. Antalet personer som har tvingats att lämna sina hem är nästan 60 miljoner – vilket är det högsta sedan andra världskriget – varav nästan 40 miljoner internflyktingar. Mer än hälften av världens flyktingar är barn.

D.  Det är möjligt att en miljard människor kommer att tvingas flytta före 2050 som en följd av klimatförändringar, eftersom mer än 40 procent av världens befolkning är bosatt i områden med allvarlig vattenstress. De ekonomiska förluster som orsakas av naturkatastrofer kommer sannolikt att stiga dramatiskt från de 300 miljarder US-dollar som för närvarande årligen går förlorade.

E.  Under de senaste åtta åren har ökande behov och utmaningar, brist på hållbara åtaganden och stigande kostnader för humanitärt bistånd bidragit till att det nuvarande humanitära systemet har nått sina gränser och tvingat ett antal organisationer att tillfälligt avbryta sitt arbete med att tillhandahålla mat, tillfälligt skydd och andra humanitära insatser för att rädda liv.

F.  Humanitära sjukhus är ofta mål för attacker med massförstörelsevapen. Hot och attacker mot humanitär personal håller på att öka. Den humanitära personalens och de skadade personernas säkerhet är mycket ofta hotad. Dessa attacker utgör ett brott mot internationell humanitär rätt och ett allvarligt hot mot fortsatt humanitärt bistånd.

G.  De humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende, och de grundläggande reglerna för internationell humanitär rätt samt de mänskliga rättigheter som fastställs i Genèvekonventionerna och tilläggsprotokollen till dem, måste utgöra kärnan i alla humanitära insatser. Skyddet av fördrivna personer måste villkorslöst garanteras och biståndet måste vara oberoende, dvs. fritt från alla politiska, ekonomiska och säkerhetsmässiga överväganden samt fritt från alla former av diskriminering.

H.  Alla parter i en konflikt, inbegripet statliga och icke-statliga väpnade parter, måste garantera humanitära hjälparbetare det tillträde som krävs för att de ska kunna hjälpa utsatta civila befolkningsgrupper som har drabbats av konflikter.

I.  Kvinnor och barn är inte bara särskilt sårbara, och på ett oproportionerligt sätt utsatta för risk, i katastrofområden, både under och efter katastrofsituationer, utan exploatering, marginalisering, infektioner samt sexuellt och könsrelaterat våld används också som ett vapen mot dem. Kvinnor och barn utsätts för ökade risker som en följd av tvångsförflyttning och normala skydds- och stödstrukturers sammanbrott. I internationell humanitär rätt fastställs det att all nödvändig medicinsk vård ska ges utan diskriminering till flickor och kvinnor som våldtagits i krig. Enligt Världshälsoorganisationen är osäkra aborter en av de tre främsta orsakerna till mödradödlighet. Mödravård, psykologiskt stöd till kvinnor som våldtagits samt utbildning och skolgång för tvångsförflyttade barn är stora utmaningar i flyktinglägren.

J.  De samlade humanitära appellerna för 2015 uppgick till nästan 19 miljarder euro, vilket är ett rekord i FN:s historia. Trots rekordbelopp från givare kunde endast en fjärdedel av de globala appellerna finansieras, och EU har haft svårigheter att finansiera globala humanitära appeller och GD ECHO-stödda insatser. Detta förstärker behovet av en globalt samordnad, förutsägbar och flexibel finansiering i rätt tid, som skräddarsys till olika sammanhang och upprätthålls genom ett nytt offentlig-privat partnerskap för innovativ förberedelse och leveransmetoder. EU har haft svårigheter att finansiera globala humanitära appeller och GD ECHO-insatser. Det förnyade åtagandet när det gäller biståndsmålet på 0,7 % och infriandet av löftena inom tidsfristen är allt viktigare i ett sådant sammanhang.

K.  De flesta humanitära kriser är orsakade av människan. 80 % av EU:s internationella humanitära bistånd koncentreras till kriser som är skapade av människan och som huvudsakligen kräver politiska lösningar och inte bara humanitära lösningar. Fattigdom och utsatthet vid kriser är nära sammankopplade, vilket understryker behovet av att bemöta de bakomliggande orsakerna till kriser, bygga upp en motståndskraft, stärka människors kapacitet att anpassa sig till naturkatastrofer och klimatförändringar samt tillgodose de berörda människornas långsiktiga behov. Konsekvenserna av humanitära kriser, såsom migration och flyktingströmmar, kommer att bli ännu större om inte grundorsakerna åtgärdas och man skapar en bättre koppling mellan det humanitära biståndet och biståndet till utvecklingssamarbete.

L.  Humanitärt bistånd och utveckling är sammanlänkade, i synnerhet mot bakgrund av behovet att stärka motståndskraften mot katastrofer genom att minska riskerna och skydda mot chocker, vilket är synnerligen viktigt för att minska humanitära behov och undvika störningar avseende hälsa, hygien, utbildning, kost och till och med enkelt tillfälligt skydd.

M.  Internationell, lokal och regional samordning, informationsutbyte och gemensam programmering, datainsamling och utvärdering kommer att leda till ett förbättrat beslutsfattande, bättre effektivitet, större ändamålsenlighet och ökat ansvarstagande vid genomförandet av biståndet.

N.  Det finns ett behov av att öka förtroendet och utveckla samarbetet mellan aktörer inom den privata sektorn, icke-statliga organisationer, lokala myndigheter, internationella organisationer och regeringar. Näringslivets resurser, sakkunskap, leveranskedjor, forsknings- och utvecklingskapacitet samt logistik kan bidra till att garantera en effektivare beredskap och humanitära insatser.

O.  Finansieringen inom ramen för kapitlet EU:s humanitära bistånd, 909 miljoner euro 2015, utgör mindre än 1 % av EU:s totala budget. En bättre koppling mellan katastrofbistånd och långsiktigt bistånd är ett sätt att minska den nuvarande skillnaden mellan de extraordinära humanitära behoven och de tillgängliga medlen.

P.  Icke-statliga organisationer och internationella organisationer, såsom Röda korset och FN:s organ, är för närvarande de främsta verkställarna av humanitärt bistånd och de tillhandahåller årligen livräddande bistånd och skydd för uppemot 120 miljoner människor.

Q.  Förebyggande åtgärder, lokala insatser och lokal kapacitet spelar en viktig roll när det gäller att tillgodose behoven på bästa sätt och minska behovet av internationellt bistånd. År 2015 gick endast 2 % av det totala internationella humanitära biståndet direkt till lokala och nationella icke-statliga organisationer i de berörda staterna, trots att deras reaktivitet, kunskap om behoven och förmåga att nå ut till berörda personer vanligen är bättre än andra aktörers. Det framförs ökade krav på att garantera ansvarsskyldighet gentemot krisdrabbade personer och samhällen.

R.  Humanitärt bistånd måste även i fortsättningen bygga på de behov som utvärderats av humanitära aktörer, och givare bör avstå från att använda bistånd som ett krishanteringsverktyg.

S.  Den humanitära insatsen och de instrument som används bör anpassas till gemensamt utvärderade behov och variera utefter sammanhang. Det är ytterst viktigt att alla ansträngningar görs för att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras och att man i synnerhet integrerar de särskilda behov som kvinnor, barn, äldre, funktionshindrade, minoriteter, urbefolkningar och andra utsatta grupper har vid humanitära insatser.

T.  Globala aktörerna uppmanas att införliva de humanitära insatserna i övervaknings- och rapporteringsmekanismerna för de mänskliga rättigheterna.

U.  Det världstoppmöte om humanitära frågor som kommer att hållas i Istanbul den 23–24 maj 2016 bör leda till att man anpassar strukturen för det humanitära biståndet för att göra den mer inkluderande, effektiv, transparent och verkligt global för att kunna möta den förväntade ökningen av humanitära behov i anslutning till nuvarande och framtida utmaningar, såsom livsmedelssäkerhet, befolkningstillväxt, klimatförändringar, sårbarhet, biståndsarbetares säkerhet, tvångsförflyttning och socioekonomisk utveckling.

V.  Världstoppmötet kommer att följa efter ett antal mellanstatliga förhandlingar – om katastrofriskreducering, utvecklingsfinansiering, agendan för hållbar utveckling efter 2015 och klimatförändringar – som kommer att forma utveckling och det humanitära landskapet i flera år framöver och därmed utgöra en unik, kritisk och konkret möjlighet att harmonisera mål, principer och åtgärder samt för världen att möta behov och bygga upp motståndskraften hos de mest utsatta på ett mer heltäckande sätt.

W.  EU, som är ledande givare, har det ansvar och den styrka som krävs för att spela en ledande roll på vägen mot att hitta bättre och mer innovativa vägar att möta behoven och skapa genomförbara långsiktiga lösningar för de miljontals människor som drabbas av konflikter och katastrofer.

X.  Den akuta globala undernäringen, som har stigit snabbt den senaste tiden, och den regionala och internationella spridningseffektiven av den politiska instabiliteten i länder på nivå 3, har fungerat som en påminnelse om att världstoppmötet måste användas för att i snabbare takt göra om det humanitära systemet och bättre tjäna de behövande.

Från globala samråd till globala åtgärder

1.  Europaparlamentet välkomnar FN:s generalsekreterares beslut att sammankalla ett första världstoppmöte om humanitära frågor där många olika aktörer deltar och Turkiets vilja att stå värd för mötet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja världstoppmötet och nå fram till konkreta slutsatser i rådet, med specifika åtaganden och prioriterade insatsområden, samtidigt som man upprätthåller drifteffektiviteten, gemensamma kvalitetsstandarder, bättre samordning och partnerskap med nya bidragsgivare, vilket bygger på politiskt neutralt bistånd samt gemensam förståelse och tillämpning av de humanitära principerna om humanitet, neutralitet, opartiskhet och oberoende, och respekt för åtagandena enligt internationell humanitär rätt.

2.  Europaparlamentet välkomnar FN:s initiativ att samla in underrättelser från hela världen för att kartlägga naturkatastrofer och konflikter och fastställa hur man kan rädda och skydda fler människor mot effekterna av sådana kriser. Parlamentet välkomnar också anordnandet av åtta regionala samråd, som även omfattar tematiska möten och ett globalt samråd, med företrädare för regeringar, det civila samhället, icke-statliga organisationer, volontärnätverk, företag samt religiösa nätverk, och även initiativet om rådgivning via internet samt inrättandet av en högnivåpanel för finansiering av humanitärt bistånd, med EU som medordförande.

3.  Europaparlamentet betonar att dagens enorma humanitära utmaningar kräver att världstoppmötet stärker ett mer inkluderande, diversifierat och verkligt globalt humanitärt system, som samtidigt erkänner mångfalden inom dagens system för humanitära insatser och alla aktörers kompletterande roller. EU uppmanas att främja ett globalt samförstånd om humanitärt bistånd som bekräftar principerna om humanitärt bistånd samt förpliktelserna och rättigheterna inom ramen för internationell humanitär rätt och samtidigt garanterar personcentrerade och människorättsbaserade skyddsinsatser, samt som ställer regeringarna till svars för deras roll i skyddandet av människor och deras skyldighet att göra detta. Parlamentet erinrar om de negativa följderna av politiseringen av humanitärt bistånd och påminner om att upprätthållandet av och det fortsatta engagemanget för de centrala humanitära principerna är helt avgörande för att man ska kunna garantera ett humanitärt utrymme i konfliktområden och vid naturkatastrofer.

4.  Europaparlamentet understryker att för att vara meningsfullt måste slutdokumentet från världstoppmötet innehålla en femårig färdplan för utveckling och genomförande av de konkreta politiska åtaganden som har gjorts, inklusive en mellanstatlig ram för kontroll och ansvarighet, en utvärdering av biståndsorganisationernas metoder och en konsekvensbedömning som inkluderar de relevanta aktörernas deltagande.

5.  Europaparlamentet uppmanar världstoppmötet att sammankoppla utvecklingsagendan efter 2015, Sendairamen för katastrofriskreducering och FN:s klimatförändringskonferens 2015 (COP 21), i syfte att öka samstämmigheten mellan olika politikområden och institutioner och på så sätt bygga upp motståndskraften mot katastrofer, och i syfte att kräva en mer aktiv roll av utvecklingsaktörerna i uppbyggnaden av motståndskraft. Parlamentet uppmanar givarregeringarna att för sina nationella politikområden utveckla gemensamma mål, prioriteringar och indikatorer som kopplar samman dessa ramar.

6.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater, som de största givarna och ledande genomförandeaktörer, att föregå med gott exempel. Parlamentet betonar att EU:s alla humanitära insatser bör styras av principerna om solidaritet, ansvarstagande och ansvarighet, och de bör utformas så att sårbara personer säkert är skyddade, både fysiskt och psykologiskt. Parlamentet efterlyser en global, heltäckande och långsiktig lösning för de människomassor som flyr konfliktregioner, och noterar att Europas roll och trovärdighet på den globala humanitära scenen också står på spel när det gäller EU:s svar på den pågående krisen.

7.  Europaparlamentet kräver att man vid världstoppmötet förbinder sig att tillämpa en systematisk och resultat- och deltagarbaserad strategi genom att inrätta särskilda indikatorer och arbetsmetoder som ska stärkas och delas av givare och genomförandeorgan, så att berörda personer ska kunna delta i alla skeden av de humanitära insatserna. Parlamentet uppmanar världstoppmötet att arbeta mot institutionaliseringen och en bättre övervakning och utvärdering av FN:s ram för ansvarsskyldigheten gentemot berörda befolkningsgrupper.

8.  Europaparlamentet betonar att världstoppmötet också är en möjlighet för alla aktörer att dels reflektera över det akuta behovet av en FN-reform mot ett inkluderande, transparent och effektivt samordningssystem, med ett mer inkluderande och operativt IASC, ett större engagemang mellan partner i syfte att förbättra komplementariteten samt ett fullständigt genomförande av den omdanande agendan, dels stärka den multilaterala humanitära strukturen för samtliga kriser genom att inrätta ett pålitligt system för behovsbedömning som utgör grunden för gemensamma appeller (och garanterar övergripande finansiell spårning), ett system för kostnadsjämförelse mellan organ samt en övervaknings- och utvärderingsmekanism.

9.  Europaparlamentet är övertygat om att det krävs heltäckande och betydande medel för att en sådan global insats ska lyckas. Parlamentet betonar att man för att kunna ta itu med nya och kroniska katastrofer och sårbarheter måste undvika parallella system, bredda finansieringsbasen, välja långsiktiga förutsägbara investeringar och följa den nya agendan för hållbar utveckling, särskilt genom att främja en gemensam risk- och behovsbedömning, planering och finansiering bland humanitära aktörer och utvecklings- och klimataktörer. Parlamentet understryker att ökad komplementaritet mellan humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd är nödvändigt för att ta itu med frågorna om effektivitet och finansieringsluckor i det humanitära stödet, och detta bör åtföljas av ökat humanitärt bistånd och ökad humanitär finansiering. Parlamentet påminner i detta sammanhang om det långvariga internationella åtagandet att uppnå målet på 0,7 % av BNI.

10.  Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att i egenskap av världens största givare av humanitärt bistånd visa ledarskap vid världstoppmötet genom att kräva mer flexibla metoder för leverans av humanitärt bistånd samt proaktiva och samordnade åtgärder och effektiva verktyg för att förhindra kriser. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU och andra givare att hålla fast vid sina finansiella åtaganden och utarbeta sätt att minska den tid det tar att omvandla finansiella åtaganden till konkreta insatser. Parlamentet påpekar också vikten av rapportering om de mänskliga rättigheterna som en mekanism för tidig krisvarning, och uppmanar världstoppmötet att beakta detta när man övergår från en reaktionär kultur till en preventiv kultur.

Uppfyllande av de konfliktdrabbades behov

11.  Europaparlamentet uppmanar EU att sätta skyddet i fokus för de humanitära insatserna inom ramen för ett behovsbaserat ingripande genom att skapa ett efterlevnadssystem och göra det till en integrerad del av programplaneringen. Parlamentet understryker behovet av att institutionalisera skyddsombudens roll och utveckla ett strategiskt och integrerat synsätt med tillräckliga medel för att skydda verksamheten också under den första fasen vid nödsituationer. Parlamentet uppmanar med kraft EU att lägga större fokus på mänskliga rättigheter vid humanitära insatser för att se till att värdigheten, behoven och rättigheterna för specifika utsatta grupper – i synnerhet kvinnor, unga människor, migranter, personer som lever med hiv, hbti-personer och person med funktionsnedsättning – respekteras.

12.  Europaparlamentet uppmanar EU att vid världstoppmötet stödja ett omfattande avtal om praktiska sätt att stärka respekten för och efterlevnaden av internationell humanitär rätt, internationell människorättslagstiftning samt internationell flyktingrätt, exempelvis genom spridning av bestämmelserna i internationell humanitär rätt bland regionala och nationella förvaltningar, säkerhetsstyrkor, lokala myndigheter och lokala ledare, och stödja Internationella brottmålsdomstolens insatser för att få ett slut på straffriheten för brott mot internationell humanitär rätt och internationell människorättslagstiftning.

13.  Europaparlamentet betonar behovet av att utvidga flyktingkonventionen och Kampalakonventionen för att kunna skydda och hjälpa fördrivna personer runtom i världen och personer som drabbats av klimatförändringar, och även skydda dem från olika typer av våld såsom människohandel, könsrelaterat våld, våld i städer samt ekonomiska påtryckningar, eftersom de kan ha en välgrundad fruktan för förföljelse eller riskera att utsättas för allvarlig skada. Parlamentet understryker att migranter måste erbjudas samma skydd av sina rättigheter som garanteras alla andra grupper i krissituationer. Parlamentet begär att uppmärksamhet ägnas särskilt sårbara grupper, såsom migranter, statslösa och flyktingar, vilka ofta försummas i den humanitära debatten. Parlamentet efterlyser en ny generation instrument för skydd av mänskliga rättigheter för att skydda dessa befolkningsgrupper.

14.  Europaparlamentet betonar behovet av en grundläggande förändring när det gäller det stöd som erbjuds flyktingar, värdländer och värdsamhällen. Parlamentet stöder det globala samrådets sammanfattande rapport i vilken man uppmanar världstoppmötet att utreda möjligheterna att nå en omfattande ”överenskommelse om flyktingmottagande” i vilket man erkänner värdländernas bidrag, erbjuder förutsägbara och hållbara finanspaket på längre sikt, hjälper flyktingarna att bli självförsörjande genom att ge dem tillgång till försörjningsmöjligheter samt skapar mer rättvisa arrangemang för deras vidarebosättning i tredjeländer.

15.  Europaparlamentet uppmanar såväl EU som dess medlemsstater att verka för att skapa en gemensam förståelse för och en operationalisering av humanitära principer inför världstoppmötet, och tillsammans utveckla en bred och delaktighetsbaserad uppförandekod bland nuvarande och nya givare, i syfte att utbyta bästa praxis, underlätta möjligheterna att nå fram till de nödlidande samt stärka gällande åtaganden för god givarpraxis, såsom principerna för gott humanitärt givarskap.

16.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja införande av insyn och ansvarighet som vägledande principer i förklaringen från världstoppmötet. Detta ska ske dels genom att använda specifika markörer och uppdelad data (d.v.s. för kön och ålder och med särskilda variabler för barn) som grund för utformning och utvärdering av program, dels genom att främja ett initiativ för att nå en internationell standard för insyn i humanitärt bistånd i syfte att skapa en ram för att mäta framsteg inom global ansvarsskyldighet.

17.  Europaparlamentet betonar nödvändigheten att tillhandahålla livsmedel, vatten, tak över huvudet, sanitet och medicinsk vård, eftersom dessa är grundläggande rättigheter för varje människa. Parlamentet är djupt oroat över riskerna för epidemier som följer av de svåra sanitära förhållandena och den begränsade tillgången till säkert dricksvatten, och över den bristande tillgången till viktiga läkemedel vid humanitära kriser. Parlamentet uppmanar EU att inta en ledande roll när det gäller att garantera ett ändamålsenligt tillhandahållande av viktiga läkemedel och säkert dricksvatten i samband med humanitära kriser.

18.  Europaparlamentet uppmanar unionen och alla internationella aktörer att i flyktingläger förbättra tekniker för tillhandahållandet av humanitärt bistånd, i synnerhet genom att inrätta mobila laboratorier för att bekämpa epidemier, förbättra metoderna för att leverera nödhjälp – och särskilt beakta de mest sårbara grupperna – samt förbättra den hygienrelaterade och den sanitära nödinfrastrukturen.

19.  Europaparlamentet betonar nödvändigheten att inkludera barnets skydd som en integrerad del av humanitära insatser i syfte att förhindra och agera mot misshandel, vanvård, utnyttjande och våld mot barn. Parlamentet betonar att eftersom barn är den viktigaste drivkraften för förändring är det viktigt att som en del av de humanitära insatserna skapa barnvänliga områden.

20.  Europaparlamentet framhäver kvinnors centrala roll i konflikter och efter konflikter, eftersom kvinnorna är de som först är på plats vid kriser och ser till att familjerna och samhällena hålls samman. Parlamentet uppmanar givare och regeringar att integrera ett jämställdhetsperspektiv i planeringen av humanitärt bistånd och stödja kvinnors och flickors egenmakt.

21.  Europaparlamentet begär med eftertryck att humanitärt bistånd tillhandahålls i enlighet med internationell humanitär rätt och att EU:s humanitära bistånd inte omfattas av restriktioner som påförs av andra partnergivare. Parlamentet uttrycker sin oro över och fördömer det fortsatta användningen av våldtäkt och andra former av sexuellt och könsrelaterat våld mot kvinnor och barn som ett krigsvapen i humanitära nödlägen. Parlamentet understryker att man måste ta itu med sådant våld och dess fysiska och psykologiska följder. Parlamentet efterlyser ett övergripande åtagande för att garantera att kvinnor och flickor är skyddade från början av varje nödläge eller kris genom att åtgärda riskerna för sexuellt och könsrelaterat våld, öka medvetenheten, garantera att åtal väcks mot personer som begår dessa våldsbrott samt garantera att kvinnor och flickor har tillgång till alla tjänster för sexuell och reproduktiv hälsa, inklusive möjligheten till säker abort, i samband med humanitära kriser, i stället för ett förfarande som är liktydigt med omänsklig behandling, i enlighet med internationell humanitär rätt och bestämmelserna i Genèvekonventionerna och deras tilläggsprotokoll.

22.  Europaparlamentet anser att all personal som arbetar med humanitärt bistånd, inbegripet polis och militär, bör få lämplig utbildning om jämställdhetsfrågor, och att det måste införas en strikt uppförandekod för att förhindra att de missbrukar sin ställning och för att säkerställa jämställdhet.

23.  Europaparlamentet uppmanar humanitära aktörer att införliva strategier för att förebygga och minska könsrelaterat våld i alla sina sektorsspecifika insatser och arbeta för framtagandet av nya EU-finansieringsinstrument, och att i detta syfte analysera de reviderade riktlinjerna för integrering av åtgärder mot könsrelaterat våld i de humanitära åtgärderna, som har tagits fram av Global Protection Cluster. Parlamentet anser även att humanitära aktörer (inklusive EU) bör samråda med flickor och pojkar (särskilt tonårsflickor) i alla skeden av katastrofberedskapen och katastrofinsatserna.

24.  Europaparlamentet uppmanar respektive humanitära organisationer att stärka sin samordning för att identifiera och skydda offer och potentiella offer från sexuellt utnyttjande och sexuella övergrepp.

25.  Europaparlamentet erkänner värdet av EU:s heltäckande tillvägagångssätt för samordning och enhetlighet mellan sina många olika utrikespolitiska instrument, med tanke på investering i varaktiga politiska lösningar. Parlamentet uppmärksammar det humanitära biståndets särdrag och betonar att det är synnerligen viktigt att göra skillnad mellan å ena sidan de humanitära insatserna och å andra sidan utrikespolitiska, politiska, säkerhetsrelaterade och terrorismbekämpande insatser genom att anta skyddsåtgärder. Parlamentet beklagar djupt de fall där man missbrukar eller inte respekterar de centrala humanitära principerna, eftersom sådant missbruk på ett avgörande sätt underminerar tillhandahållandet av bistånd och äventyrar den humanitära personalens säkerhet. Parlamentet insisterar på att åtgärder mot terrorism varken får underminera eller hindra humanitära insatser och uppmanar världstoppmötet att diskutera denna fråga på ett lämpligt sätt.

Humanitär effektivitet

26.  Europaparlamentet fördömer de ständiga försöken att förhindra humanitära biståndsleveranser och alla åtgärder som står i strid med principen om skydd mot "att inte hjälpa människor i fara" och principen om non-refoulement, vilka varje aktör kan tillämpa på fördrivna befolkningsgrupper, oberoende om denna aktör är en EU-medlemsstat eller inte. Parlamentet uppmanar regeringarna att leva upp till sitt primära ansvar att skydda och hjälpa civila och att införa rättsliga och politiska ramar som underlättar humanitära aktörers tillträde och tillhandahållande av bistånd, i enlighet med internationell humanitär rätt. Parlamentet föreslår att dessa ramar även bör inkludera humanitära skattebefrielser, sänkta transaktionskostnader för remitteringsflöden och förenklade tullförfaranden. Parlamentet uppmanar givare, värdregeringar och genomförande parter att respektera tillhandahållandet av humanitärt bistånd och stöd via alla tillgängliga kanaler och att ta sitt fulla ansvar för att säkerställa att professionellt, samordnat, lämpligt och kvalitativt bistånd i tid når alla de befolkningsgrupper som behöver det, även i avlägsna områden.

27.  När det gäller bättre skydd för humanitära aktörer uttrycker Europaparlamentet sin djupa oro över de upprepade attackerna mot både humanitär personal och infrastruktur, inbegripet sjukhus. Parlamentet betonar att mera måste göras för att förbättra den humanitära personalens säkerhet, skydd och fria rörlighet inom ramen för internationell rätt. Parlamentet stöder dels det systematiska inkluderandet av specifika klausuler som stärker ansvarsskyldigheten med avseende på skyddet av humanitär personal i givarnas lagstiftning och åtgärdsplaner i alla länder, dels den resoluta och systematiska övervakningen av och rapporteringen om attacker mot all humanitär personal.

28.  Europaparlamentet stöder kommissionens rekommendationer om ett heltäckande instrument för effektivitet.

29.  Europaparlamentet betonar behovet av en fortsatt dialog om de olika humanitära aktörernas kompletterande roller och mandat. Parlamentet anser att en tydlig åtskillnad måste göras mellan civila humanitära aktörer och militära aktörer. Parlamentet anser att civila humanitära insatser ska prioriteras. Parlamentet uppmanar världstoppmötet att kartlägga nya ramar för bättre samordning bland aktörer, eftersom detta är ett nyckelelement för en mer effektiv, ändamålsenlig och lämplig humanitär insats. Parlamentet understryker behovet av en bättre analys av den lokala operativa kapaciteten och en bättre gemensam utvärdering av behoven och ansvarsskyldigheten vid humanitära insatser.

30.  Europaparlamentet kräver att man anstränger sig särskilt för att på ett effektivt sätt garantera rätten till utbildning vid utdragna humanitära kriser genom tillhandahållandet av nödvändiga finansiella och mänskliga resurser. Om man inte gör det, äventyrar man barnens framtid och vidareutvecklingen av samhället. Parlamentet betonar vikten av kontinuerlig utbildning för att skydda och främja gemensamma och universella värderingar, såsom människans värdighet, jämställdhet, demokrati och mänskliga rättigheter.

31.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande – mot bakgrund av det oroväckande stora antalet barn som nekas utbildning och utbildningens enorma potential när det gäller att öka människors motståndskraft – att öka finansieringen av utbildningen för barn i humanitära nödsituationer. Parlamentet uppmanar rådet att godkänna kommissionens förslag om att avsätta 4 % av EU:s budget för humanitärt bistånd till detta ändamål. Parlamentet påpekar att denna ökning inte får leda till att andra grundläggande behov ges mindre uppmärksamhet.

32.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över utbildningen och skolgången för barn i flyktingläger och uppmanar unionen och alla internationella aktörer att utöka undervisningskapaciteten i flyktingläger.

33.  Europaparlamentet är medvetet om att förutsägbarhet, operativ flexibilitet och fleråriga bidrag är viktiga förutsättningar för att effektivt och på ett ändamålsenligt sätt kunna tillhandahålla bistånd. EU och dess medlemsstater uppmanas att återuppliva principerna för gott humanitärt givarskap och införa dem i förklaringen från världstoppmötet.

34.  Europaparlamentet betonar att det behövs globala åtgärder för att täppa till luckorna i finansieringen, och vill se en global fond för humanitärt bistånd som stöder att givare som inte är med i kommittén för utvecklingsbistånd deltar och inkluderas och som förenar alla befintliga internationella finansieringsmekanismer, lokala resurser och samlade medel (FN:s katastrofinsatsfonder, centrala beredskapsfonder, förvaltningsfonder osv.), och som kompletteras av frivilliga betalningar från regeringar, den privata sektorn och regionala organisationer. Parlamentet föreslår att betalningarna används för att täppa till luckor inom de humanitära åtagandena för nödsituationer på nivå 3, öka beredskapen, tillhandahålla ett återhämtningspaket avseende socialt skydd för långtidsflyktingar eller hantera oförutsedda nödsituationer, såsom ebola.

35.  Europaparlamentet betonar att internationella finansinstitut måste engagera sig fullt ut och omformulera sin fokusering på långivning på icke-affärsmässiga villkor, huvudsakligen genom att omdefiniera sina kriterier för stöd ur subventionerade medel för att på så sätt dels möjliggöra en mer flexibel institutionell insats vid instabila situationer, dels närmare begrunda den nationella kapaciteten att öka de inhemska resurserna.

36.  Europaparlamentet uppmanar med kraft regeringar, givare och deras gynnsamma omgivning att förenkla de administrativa kraven för genomförande partner genom att effektivisera förfaranden och kartlägga de bästa metoderna avseende administration, avtal och rapportering, och samtidigt säkerställa ansvarsskyldigheten, och stödja initiativ som är utformade för att tillhandahålla kontinuerlig hjälp med att stärka kapaciteten hos och övervakningen av lokala aktörer samt stärka nationella strukturer för samordning.

37.  Europaparlamentet framhåller att lokala icke-statliga organisationer måste ha tillgång till direkt finansiering för att kunna värna om och bättre garantera berörda befolkningsgruppers liv och värdighet. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och givare att avsevärt öka det direkta stödet till lokala humanitära aktörer som har kapacitet, sakkunskap och möjlighet att agera på fältet, och samtidigt säkerställa ansvarsskyldigheten.

38.  Europaparlamentet uppmanar världstoppmötet att nå en ny överenskommelse när det gäller engagemang i instabila stater och utdragna kriser, vilken omfattar hållbara program, genomförandeplaner och förutsägbar finansiering av utveckling. Parlamentet framhåller att man i Addis Abeba-handlingsplanen betonar behovet av investeringar i system för socialt skydd och i skyddsnät, så att insatser i känsliga situationer kan utökas snabbare och på ett mer effektivt sätt.

Minskad utsatthet och riskhantering

39.  Europaparlamentet understryker behovet av att anpassa systemet för humanitära insatser till lokala, nationella och regional krav samt behovet av att regelbundet engagera och stärka berörda befolkningsgrupper, inbegripet kvinnor i alla åldrar, barn, personer med funktionsnedsättning, minoriteter och urbefolkningar, och erkänna deras roll som förändringsagenter genom att så ofta som möjligt begära återkoppling från och hålla föregående samråd med dessa befolkningsgrupper i samband med programplaneringen och genomförandet av humanitära insatser.

40.  Europaparlamentet understryker att en internationell respons bör bygga på existerande lokala och nationella initiativ och partnerskap och att man inte bör genomföra parallella insatser. Parlamentet insisterar på vikten av att stärka den lokala och regionala kapaciteten för leverans av humanitärt bistånd och av att utveckla, om detta är möjligt, inkluderande processer där lokala myndigheter, det civila samhället, den privata sektorn och berörda befolkningsgrupper deltar i arbetsförberedelserna.

41.  Europaparlamentet understryker behovet av en ny global modell för komplementaritet som grund för samarbetet mellan humanitära aktörer och utvecklingsaktörer, vilken gör det möjligt för dem att gradvis bygga upp mer motståndskraftiga och mer självförsörjande samhällen. Inledningsvis bör en gemensam analys och programplanering göras. Parlamentet understryker att en sådan modell för det första bör omfatta ingångsstrategier för utvecklingsaktörer som gör det möjligt för dem att bygga broar på området, för det andra krismodifierare inom utvecklingsprogram och för det tredje exitstrategier inom humanitära insatser som öppnar för ett mer flexibelt tillvägagångssätt. Modellen bör också omfatta en ansvarig, flexibel och flerårig finansieringsmekanism för insatser i samband med utdragna kriser. Parlamentet betonar vikten av samarbete med lokala icke-statliga organisationer och det civila samhällets ledare när man ska inrätta permanenta strukturer i konfliktkänsliga områden.

42.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett initiativ om att sammankoppla humanitärt bistånd, utvecklingsbistånd och motståndskraft på ett mer systematiskt sätt för att på så sätt göra det möjligt för EU att bli mer flexibel och effektiv när det gäller att tillgodose de ökande behoven, och vid världstoppmötet främja en diskussion om en bättre koppling. Parlamentet uppmanar EU att utnyttja halvtidsöversynen av den nuvarande fleråriga budgetramen för att ytterligare stärka kopplingarna mellan humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd.

43.  Europaparlamentet understryker betydelsen av katastrofriskreducering för att förbättra motståndskraften inom följande fyra prioriterade områden: 1) förståelse av katastrofrisker, 2) stärkande av riskhantering för att förbättra hanteringen av katastrofrisker, 3) investeringar i katastrofriskreducering för att förbättra motståndskraften, utarbeta beredskapsplaner och införa system för tidig varning, och 4) ökad katastrofberedskapen för att möjliggöra effektiva insatser och ”bättre återuppbyggnad” under faserna för återhämtning, återanpassning och återuppbyggnad.

44.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och andra givare att stärka och utveckla nationella rättsliga ramar för humanitära insatser och för reducering och hantering av katastrofrisker, på grundval av lagar, regler och principer inom ramen för internationella katastrofinsatser. Parlamentet betonar att katastrofberedskap, riskreducering och motståndskraft systematiskt bör införlivas i de beredskapsplaner som ska tillhandahållas av lokala, regionala och nationella förvaltningar, industrin och det civila samhället, och de bör samtidigt stödjas med tillräckliga medel för, och ökad innovation inom, prognoser och riskhanteringsmodeller.

45.  Europaparlamentet uppmanar världstoppmötet att starkare betona klimatförändringarna och de humanitära insatserna. Parlamentet anser att detta bör omfatta planering inför och uppbyggnad av motståndskraft mot följderna av klimatförändringarna, inbegripet klimatrelaterad tvångsförflyttning och migration, inom allt relevant beslutsfattande på regional och global nivå. Parlamentet uppmanar i detta hänseende EU och dess medlemsstater att fortsätta fatta modiga politiska beslut för att bekämpa klimatförändringar.

Förändring genom innovation

46.  Europaparlamentet betonar att innovation bör komma från flera olika källor, i synnerhet från kunskapen hos berörda människor, det civila samhället och lokala samhällen där insatsen sker. Parlamentet betonar vikten av humanitära miniminormer för att stärka viktiga offentliga tjänster såsom utbildning, näring, hälsa, tillfälligt skydd, vatten och sanitet, under humanitära insatser. Parlamentet anser att offentlig-privat och sektorsövergripande partnerskap – i de fall där både den offentliga och den privata sektorn har gemensamma värderingar och prioriteringar som anpassar företagsmålen till EU:s utvecklingsmål, och följer internationella standarder om utvecklingseffektivitet – kan vara ett sätt att komplettera det offentliga svaret på ökande humanitära behov. Parlamentet konstaterar att kontantbaserat stöd, när detta på ett korrekt sätt anpassas till principerna om biståndseffektivitet, är ett effektivt exempel på innovation inom det humanitära biståndet.

47.  Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser om gemensamma principer för kontantbaserat stöd med många användningsområden som svar på humanitära behov. Parlamentet noterar att även om endast en liten del av det humanitära biståndet för närvarande är kontantbaserat har användingen av kontantbaserat stöd en betydande potential som ett innovativt, anständigt, tryggt, jämställdhetsinriktat, flexibelt och kostnadseffektivt sätt att täcka de elementära akuta behoven hos de mest utsatta. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att främja de gemensamma principerna och utnyttjandet av ovillkorligt kontantbaserat stöd på grundval av en bakgrunds- och insatsanalys och samtidigt stödja en övervakningsmekanism inför världstoppmötet.

48.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja och stödja en global allians för humanitär innovation för utarbetandet av globala och gemensamma etiska standarder i linje med humanitära principer och FN:s principer om innovation och teknik inom utveckling, i syfte att garantera att alla investeringar i humanitär innovation utformas så att de förbättrar situationen för de berörda befolkningsgrupperna. Parlamentet vill se att fonder för humanitär innovation inrättas på regional och nationell nivå.

49.  Europaparlamentet erkänner att innovation kan spela en viktig roll vid mötande av nya utmaningar och även vid förbättring av befintliga program genom att ny utveckling inom andra sektorer integreras i syfte att ta fram, stärka och utveckla modeller som gör det möjligt att uppnå banbrytande resultat när det gäller att bemästra humanitära utmaningar.

50.  Europaparlamentet understryker den roll som innehas av nya tekniker och innovativa digitala verktyg vid organisering och tillhandahållande av humanitärt bistånd, särskilt när det gäller leverans och lokalisering av bistånd, katastrofövervakning, informationsutbyte, samordning mellan givare och för att underlätta förbindelserna mellan biståndsorgan och lokala myndigheter, i synnerhet i avlägsna områden och katastrofområden. Parlamentet påpekar att Afrika, och i synnerhet Afrika söder om Sahara, som bäst genomgår en mobil digitalrevolution med en kraftig ökning av mobilabonnemang (och mobil internetanvändning), vilket gör dessa verktyg och tjänster mycket viktiga vid inrättandet av system för tidig varning och för att snabbt kunna tillhandahålla information om hälsofrågor, farliga områden och biståndsaktörers kontaktuppgifter.

51.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja – med bibehållen hänsyn till humanitära principer och etiska normer – företags, i synnerhet små och medelstora företags, engagemang, genom att utarbeta en handlingsguide för företag och främja lokala och regionala partnerskapsplattformar för ett strukturerat, samordnat och hållbart företagsengagemang i nödsituationer. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bättre integrera företag i sina respektive nationella beredskapsplaner och mekanismer för ansvarsskyldighet.

52.  Europaparlamentet uppmanar EU att utreda och främja partnerskap med bl.a. nystartade företag, försäkringsbolag och teknikföretag, i syfte att ta fram verktyg för beredskap och användning i nödsituationer. Parlamentet understryker behovet av att stödja och vidareutveckla den omfattande kartläggning som FN:s kontor för samordning av humanitära frågor (Ocha) genomför av den privata sektorns tillgängliga medel och kapacitet för att stärka tekniskt samarbete i samband med katastrofinsatser.

53.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess humanitära partner att inom ramen för världstoppmötet främja frivilligordningar och verka för att unga människor bättre engageras i processer för humanitär beredskap och återhämtning.

54.  Europaparlamentet framhåller den viktiga roll som programmet EU-frivilliga för humanitärt arbete kan spela när det gäller att genomföra de beslut som fattas vid det kommande världstoppmötet och efter revideringen av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd. Parlamentet betonar att frivilligas erfarenheter, vid sidan av andra humanitära aktörers erfarenheter, kan spela en synnerligen viktig roll vid fastställandet av bästa metoder och genomförandeverktyg.

55.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att vid världstoppmötet främja de humanitära insatsernas viktiga roll, eftersom detta kan vara ett effektivt sätt att öka skyddet och innovation.

56.  Europaparlamentet understryker att de åtaganden som görs i Istanbul måste genomföras på EU-nivå och på medlemsstatsnivå. Parlamentet uppmanar därför EU och dess medlemsstater att tillsammans med andra humanitära aktörer utforma en agenda för operationaliseringen av resultaten från toppmötet i Istanbul. Parlamentet understryker behovet av att säkerställa förutsebar och i rätt tid tillhandahållen finansiering för humanitärt bistånd via EU:s budget genom att garantera att EU:s humanitära åtagandebemyndiganden systematiskt och fullt ut finansieras genom ett lika stort belopp för betalningsbemyndiganden.

57.  Europaparlamentet efterlyser en ny samstämmig och fast handlingsplan för det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd som garanterar opartiska och ändamålsenliga europeiska humanitära insatser som är anpassade till de lokala förhållandena och som samtidigt tar hänsyn till ålder och kön, står i proportion till behoven och inte är diskriminerande.

o
o   o

58.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt till FN:s generalsekreterare.

(1) http://www.un.org/documents/ga/res/46/a46r182.htm
(2) https://interagencystandingcommittee.org/iasc-transformative-agenda
(3) https://docs.unocha.org/sites/dms/ROWCA/Coordination/Principles_of_Partnership_GHP_July2007.pdf
(4) http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/64/290
(5) https://interagencystandingcommittee.org/files/guidelines-integrating-gender-based-violence-interventions-humanitarian-action
(6) http://www.preventionweb.net/files/43291_sendaiframeworkfordrren.pdf
(7) http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/RES/69/313
(8) http://www.globalhumanitarianassistance.org/wp-content/uploads/2015/06/GHA-Report-2015_-Interactive_Online.pdf
(9) https://www.humanitarianresponse.info/en/system/files/documents/files/gho-status_report-final-web.pdf
(10) http://www.ghdinitiative.org/ghd/gns/principles-good-practice-of-ghd/principles-good-practice-ghd.html
(11) EUT L 163, 2.7.1996, s. 1.
(12) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=URISERV:ah0009
(13) EUT L 122, 24.4.2014, s. 1
(14) https://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2015/SV/1-2015-335-SV-F1-1.PDF
(15) EUT L 347, 20.12.2013, s. 924.
(16) http://ec.europa.eu/echo/sites/echo-site/files/Gender_SWD_2013.pdf
(17) http://ec.europa.eu/transparency/regdoc/rep/1/2015/SV/1-2015-406-SV-F1-1.PDF
(18) http://ec.europa.eu/atwork/synthesis/aar/doc/echo_aar_2014.pdf
(19) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9420-2015-INIT/sv/pdf
(20) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9241-2015-INIT/sv/pdf
(21) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/foraff/137319.pdf
(22) http://www.preventionweb.net/files/37783_eccommunicationsdgs.pdf
(23) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_Data/docs/pressdata/EN/foraff/146311.pdf
(24) http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=JOIN:2015:0040:FIN:SV:PDF
(25) https://www.worldhumanitariansummit.org/
(26) Antagna texter, P8_TA(2015)0196.
(27) Antagna texter, P8_TA(2014)0059.
(28) Antagna texter, P8_TA(2015)0270.
(29) Antagna texter, P8_TA(2015)0231.
(30) Antagna texter, P8_TA(2015)0187.
(31) Antagna texter, P8_TA(2015)0072.
(32) Antagna texter, P8_TA(2015)0040.
(33) Antagna texter, P8_TA(2015)0010.
(34) Antagna texter, P8_TA(2015)0317.
(35) Antagna texter, P8_TA(2015)0176.
(36) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=comnat:COM_2015_0419_FIN
(37) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?qid=1441187290883&uri=SWD:2015:166:FIN

Rättsligt meddelande