Index 
 Föregående 
 Nästa 
 All text 
Förfarande : 2015/2229(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0344/2015

Ingivna texter :

A8-0344/2015

Debatter :

PV 16/12/2015 - 15
CRE 16/12/2015 - 15

Omröstningar :

PV 17/12/2015 - 9.9
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0470

Antagna texter
PDF 397kWORD 179k
Torsdagen den 17 december 2015 - Strasbourg Slutlig utgåva
Årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och EU:s politik på området
P8_TA(2015)0470A8-0344/2015

Europaparlamentets resolution av den 17 december 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014 och Europeiska unionens politik på området (2015/2229(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och FN:s övriga konventioner om och instrument för mänskliga rättigheter, särskilt den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, vilka antogs i New York den 16 december 1966,

–  med beaktande av FN:s konvention om barnets rättigheter och Europaparlamentets resolution av den 27 november 2014 om 25:e årsdagen av FN:s konvention om barnets rättigheter(1),

–  med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

–  med beaktande av artiklarna 2, 3, 8, 21 och 23 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget),

–  med beaktande av EU:s strategiska ram och EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati, som antogs av rådet (utrikes frågor) den 25 juni 2012(2),

–  med beaktande av Europeiska unionens riktlinjer om mänskliga rättigheter,

–  med beaktande av EU:s riktlinjer för yttrandefrihet både online och offline, vilka antogs av rådet (utrikes frågor) den 12 maj 2014(3),

–  med beaktande av EU:s riktlinjer om främjande och skydd av religions- eller trosfriheten(4),

–  med beaktande av riktlinjerna för Europaparlamentets interparlamentariska delegationer om främjande av mänskliga rättigheter och demokrati i samband med deras besök utanför Europeiska unionen(5),

–  med beaktande av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014, som antogs av rådet den 22 juni 2015(6),

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019, som antogs av rådet den 20 juli 2015(7),

–  med beaktande av EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet: Transforming the Lives of Girls and Women through EU External Relations 2016–2020 (GAP II), som antogs av rådet den 26 oktober 2015(8),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 14 maj 2012 Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring(9),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 5 december 2014 om främjande och skydd av barnets rättigheter(10),

–  med beaktande av rådets beslut (Gusp) 2015/260 av den 17 februari 2015 om förlängning av uppdraget för Europeiska unionens särskilda representant för mänskliga rättigheter(11),

–  med beaktande av rådets slutsatser av den 26 maj 2015 om jämställdhet i utvecklingssamarbetet(12),

–  med beaktande av FN:s säkerhetsråds resolution 1325 av den 31 oktober 2000 om kvinnor och fred och säkerhet(13),

–  med beaktande av sina brådskande resolutioner om fall av kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen,

–  med beaktande av sin resolution av den 17 juni 2010 om EU:s politik till stöd för människorättsförsvarare(14),

–  med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2011 om EU:s utrikespolitik till stöd för demokratisering(15),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik(16),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om press- och mediefrihet i världen(17),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2013 om korruption inom den offentliga och den privata sektorn: inverkan på mänskliga rättigheter i tredjeländer(18),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 oktober 2013 om diskriminering baserad på kasttillhörighet(19),

–  med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2014 om EU:s prioriteringar inför det 25:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter(20),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2015 om EU:s prioriteringar inför FN:s råd för mänskliga rättigheter under 2015(21),

–  med beaktande av sin rekommendation till rådet av den 2 april 2014 om FN:s generalförsamlings 69:e session(22),

–  med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2014 om utrotande av tortyr i hela världen(23),

–  med beaktande av sin resolution av den 12 mars 2015 om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2013 och Europeiska unionens politik på området(24),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken(25),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 september 2015 om mänskliga rättigheter och teknik: effekterna för de mänskliga rättigheterna i tredjeländer av system för intrång och övervakning(26),

–  med beaktande av sin resolution av den 10 september 2015 om migration och flyktingar i Europa(27),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2015 om förnyelsen av EU:s handlingsplan för jämställdhet och kvinnors egenmakt i utvecklingssamarbetet(28),

–  med beaktande av sin resolution av den 8 oktober 2015 om dödsstraffet(29),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 oktober 2014 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2014–2015(30),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 8 mars 2011 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen till Europeiska rådet, Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Ett partnerskap för demokrati och delat välstånd med södra Medelhavsområdet(31),

–  med beaktande av det gemensamma meddelandet av den 25 maj 2011 från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Ny respons på ett grannskap i förändring(32),

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 30 april 2014 om ett rättighetsbaserat tillvägagångssätt för EU:s utvecklingssamarbete, med inbegripande av alla mänskliga rättigheter (SWD(2014)0152),

–  med beaktande av resolutionen av den 26 juni 2014 från FN:s råd för mänskliga rättigheter om inrättande av en öppen mellanstatlig arbetsgrupp som ska utveckla ett internationellt, rättsligt bindande instrument för reglering av transnationella och andra företags verksamhet inom ramen för människorätt(33),

–  med beaktande av sin resolution av den 9 juli 2015 om EU:s nya strategi för mänskliga rättigheter och demokrati – utvärdering av verksamheten inom det europeiska initiativet för demokrati efter dess inrättande(34),

–  med beaktande av årsrapporten från UNFPA – Unicef om det gemensamma programmet mot kvinnlig könsstympning(35),

–  med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–  med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandena från utskottet för utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A8-0344/2015), och av följande skäl:

A.  Enligt artikel 21 i EU-fördraget ska EU utveckla en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, utgående från principerna om demokrati, rättsstaten, de mänskliga rättigheternas och grundläggande friheternas universalitet och odelbarhet, respekt för människors värde, jämlikhet och solidaritet samt efterlevnad av Förenta nationernas stadga, EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och folkrätten.

B.  Enligt artikel 6 i EU-fördraget ska unionen ansluta sig till den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

C.  Respekt för samt främjande och skydd av de mänskliga rättigheternas allmängiltighet och odelbarhet måste utgöra hörnstenarna i EU:s yttre åtgärder.

D.  Ökad samstämmighet mellan EU:s inre och yttre politik och mellan olika delar av EU:s yttre politik är en ofrånkomlig förutsättning för en framgångsrik och effektiv EU-politik för mänskliga rättigheter. Ökad samstämmighet borde göra det möjligt för EU att reagera snabbare i ett tidigt skede av människorättskränkningar.

E.  EU:s engagemang för effektiv multilateralism, med FN i centrum, är en integrerad del av EU:s utrikespolitik och grundar sig på övertygelsen att ett multilateralt system som baseras på universella regler och värderingar är bäst lämpat för att hantera globala kriser, utmaningar och hot.

F.  Respekten för de mänskliga rättigheterna ifrågasätts och hotas överallt i världen. De mänskliga rättigheternas allmängiltighet ifrågasätts allvarligt av ett antal auktoritära regimer, i synnerhet i multilaterala forum.

G.  Mer än hälften av jordens befolkning lever fortfarande under icke-demokratiska förtrycksregimer, och under de senaste åren har den globala friheten konstant minskat. Bristen på respekt för mänskliga rättigheter innebär en kostnad för samhället och den enskilda individen.

H.  Det görs talrika försök runt om i världen, bland annat i FN:s råd för mänskliga rättigheter, att inskränka utrymmet för det civila samhället.

I.  Ett demokratiskt styre kännetecknas inte bara av att det hålls fria val, utan också av att myndigheterna bedriver sin verksamhet med insyn, rättsstaten respekteras, yttrandefrihet råder, de mänskliga rättigheterna efterlevs, rättsväsendet är opartiskt och internationell rätt och internationella avtal och riktlinjer för mänskliga rättigheter respekteras.

J.  Vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik (nedan kallad vice ordföranden/den höga representanten) konstaterade, när den nya gemensamma handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati föreslogs, att mänskliga rättigheter skulle bli en av de övergripande prioriteringarna för hennes mandat och en ledstjärna för alla förbindelser, såväl med EU-institutioner som med tredjeländer, internationella organisationer och det civila samhället. Under 2017 kommer det att göras en halvtidsöversyn av handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati, samtidigt med en halvtidsöversyn av de yttre finansieringsinstrumenten, något som bör till ökad samstämmighet i EU:s yttre åtgärder.

K.  Europeiska utrikestjänsten (nedan kallad utrikestjänsten), kommissionen, rådet och medlemsstaterna är ansvariga för genomförandet av den nya handlingsplanen. EU:s uppdrag och EU:s företrädare i tredjeländer kan spela en viktig och kompletterande roll för att handlingsplanen ska fungera ordentligt.

L.  Lämpliga resurser måste anslås till ett bättre främjande av mänskliga rättigheter och demokrati i tredjeländer, och dessa medel måste användas så effektivt som möjligt.

M.  EU bör göra mer för att mäta hur dess egen politik påverkar mänskliga rättigheter, maximera de positiva effekterna, begränsa och lindra skadeverkningarna och ge de invånare som drabbas förstärkt tillgång till rättsmedel.

N.  Kontakter med tredjeländers ansvariga ledare och myndigheter inom alla bilaterala och multilaterala forum är ett av de effektivaste redskapen för att ta upp människorättsfrågor i tredjeländer. De civilsamhälleliga organisationerna i tredjeländer utgör viktiga samtalspartner då EU:s politik för mänskliga rättigheter ska utformas och genomföras.

O.  EU anser ett nära samarbete med det civila samhället i tredjeländer och med människorättsförsvarare i dessa länder som en av sina huvudsakliga prioriteringar i arbetet mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna.

P.  Internationellt samarbete bör spela en utökad roll för att förstärka både respekten för grundläggande rättigheter och en effektiv parlamentarisk tillsyn över underrättelsetjänster som använder digital övervakningsteknik.

Q.  EU och dess medlemsstater har varit nära bundsförvanter till Internationella brottmålsdomstolen sedan den inrättades, ger den ekonomiskt, politiskt, diplomatiskt och logistiskt stöd och arbetar samtidigt för att göra Romstadgan allmängiltig och försvara dess integritet i syfte att stärka brottmålsdomstolens oberoende.

R.  Politiken för mänskliga rättigheter och demokratistöd bör integreras i all EU-politik med inriktning på omvärlden, såsom utvecklings-, migrations-, säkerhets-, terrorbekämpnings-, utvidgnings- och handelspolitiken, i syfte att kontinuerligt främja respekten för de mänskliga rättigheterna.

S.  Enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska den gemensamma handelspolitiken föras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder.

T.  Migrationen i sina olika former är en viktig utmaning för EU:s utrikespolitik som kräver omedelbara, effektiva och varaktiga lösningar för att garantera att människor i nöd, t.ex. de som flyr undan krig och våld, ska tillförsäkras respekt för sina mänskliga rättigheter, i linje med de europeiska värderingarna och med internationella människorättsnormer.

U.  Den globala ekonomin har genomgått en kris som skulle kunna inverka på de ekonomiska och sociala rättigheterna, befolkningens levnadsvillkor (arbetslösheten, fattigdomen, ojämlikheten och de otrygga anställningsförhållandena ökar samtidigt som kvaliteten på tjänsterna försämras och tillgången till dessa begränsas), och därmed också på befolkningens välbefinnande.

V.  Tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten bör, utgående från allmängiltiga och odelbara värden, bli en av EU:s prioriteringar och måste ovillkorligen stödas. Dessa rättigheter är fortsatt hotade i hög grad, och antalet relaterade kränkningar har ökat markant.

W.  Det allmänna avskaffandet av dödsstraffet kvarstår som en av EU:s prioriteringar i dess yttre politik för mänskliga rättigheter. I juni 2016 kommer den sjätte världskonferensen mot dödsstraffet att hållas i Oslo i Norge.

X.  Barn, kvinnor och personer som tillhör minoriteter ställs inför växande, specifika hot, våldsdåd och sexuellt våld, framför allt i krigsområden.

Y.  Sacharovpriset 2014 tilldelades dr Denis Mukwege, för att han oavlåtligen, såsom läkare och människorättsförsvarare, ställt upp för offren för sexuellt våld och könsstympning. Kvinnlig könsstympning är en kränkning av kvinnors och barns grundläggande rättigheter och kampen mot kvinnlig könsstympning och sexuellt våld måste ovillkorligen ställas i centrum för EU:s yttre politik och politik för mänskliga rättigheter.

Z.  Under 2014 utsattes uppskattningsvis 230 miljoner barn, som för närvarande bor i länder och områden som påverkas av väpnade konflikter, för extremt våld, trauma och tvångsrekrytering eller togs med avsikt som måltavla av våldsbenägna grupper.

AA.  Enligt artikel 25 i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna erkänns alla människors rätt till en tillräcklig levnadsstandard för den egna och familjens hälsa och välbefinnande, inklusive hälsovård, varvid mödrar och barn är berättigade till särskild omvårdnad och hjälp. Resolution 26/28(36) från FN:s råd för mänskliga rättigheter (MR-rådet) innehåller ett krav att MR-rådets kommande sociala forum ska inriktas på tillgång till läkemedel inom ramen för alla människors rätt till den bästa fysiska och psykiska hälsa som går att uppnå. Enligt WHO:s stadga är rätten till den bästa hälsa som går att uppnå en av de grundläggande rättigheterna för varje enskild människa utan åtskillnad på grund av ras, religion, politisk uppfattning eller ekonomisk eller social ställning.

AB.  Klimatförändringarna påverkar tillgången till vatten, naturresurser och livsmedel.

AC.  Olika terroristorganisationer och krigförande grupper förintar avsiktligen och systematiskt värdefulla arkeologiska fyndplatser som tillhör det gemensamma världsarvet, och deras syfte är att destabilisera befolkningarna och beröva dem deras kulturella identitet. Detta bör inte bara betraktas som ett krigsbrott utan också som ett brott mot mänskligheten.

Allmänna överväganden

1.  Europaparlamentet uttrycker djup oro över att hotet mot mänskliga rättigheter och demokratiska värden, såsom yttrande-, tanke-, samvets-, religions-, mötes- och föreningsfriheten, växer alltmer i många delar av världen, inklusive under auktoritära regimer. Parlamentet är också djupt oroat över att utrymmet för det civila samhället i offentligheten krymper och att allt fler människorättsförsvarare utsätts för angrepp överallt i världen.

2.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater till förstärkta insatser för att mänskliga rättigheter och demokratiska värden faktiskt ska stå i centrum för deras förbindelser med omvärlden, i enlighet med deras utfästelser i EU-fördraget. Parlamentet konstaterar att EU särskilt när det gäller auktoritära regimer bör vidta lämpliga åtgärder mot allvarliga människorättskränkningar i tredjeländer, bland annat via handels-, energi- eller säkerhetsförbindelser.

3.  Europaparlamentet upprepar hur oerhört viktigt det är att EU:s inre och yttre politik görs mer samstämmig när det gäller respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska värden. Parlamentet framhåller här att denna rapport handlar om EU:s yttre politik för främjande av mänskliga rättigheter, men att parlamentet också antar en årsrapport om situationen för de grundläggande rättigheterna i Europeiska unionen, vilken sammanställs av utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor. Parlamentet betonar också betydelsen av ökad konsekvens och samstämmighet, liksom av att man undviker dubbelmoral, i EU:s utrikespolitik och alla dess styrmedel.

4.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att effektivt ta itu med interna utmaningar rörande de mänskliga rättigheterna, såsom romernas situation, behandlingen av flyktingar och migranter, diskriminering mot hbti-personer, rasism, våld mot kvinnor, förhållandena för förvarstagna och mediefriheten i medlemsstaterna, för att kunna upprätthålla trovärdigheten och konsekvensen i den externa människorättspolitiken.

5.  Europaparlamentet håller fast vid att EU måste föra en konsekvent politik mot problem som ockupation eller annektering av territorier, och påminner om att internationell humanitär rätt bör vara ledstjärnan för EU:s politik i alla dylika situationer.

6.  Europaparlamentet tar bestämt avstånd från annekteringar, ockupationer och kolonialiseringar av territorier och vidhåller folkens oförytterliga rätt till självbestämmande.

7.  Europaparlamentet anser att EU och medlemsstaterna, för att infria sin utfästelse om att främja mänskliga rättigheter och demokrati i världen, måste iaktta konsekvens och samstämmighet i sina uttalanden och se till att deras budskap vinner gehör.

8.  Europaparlamentet framhåller dessutom vikten av ett fördjupat samarbete mellan kommissionen, rådet, utrikestjänsten, parlamentet och EU-delegationerna, för att EU:s politik för mänskliga rättigheter och demokrati överlag ska bli mera konsekvent och mer markant stå i centrum för all EU-politik med inriktning på omvärlden, framför allt inom de områden som hänger samman med utveckling, säkerhet, sysselsättning, migration, handel och teknik.

9.  Europaparlamentet uppmanar EU att förbättra och systematisera den fulla omfattningen av hur dess egen politik påverkar mänskliga rättigheter och att se till att dessa analyser används för omläggning av politiken såsom en konsekvens. Parlamentet uppmanar EU att ta fram effektivare mekanismer för att dess politik ska få maximal positiv inverkning på mänskliga rättigheter samt för att skadeverkningarna ska begränsas och lindras och för att de invånare som drabbas ska ges bättre tillgång till rättsmedel.

10.  Europaparlamentet påpekar sitt långvariga engagemang för främjande av mänskliga rättigheter och demokratiska värden, något som framgår bland annat av den årliga utdelningen av Sacharovpriset för tankefrihet, av det arbete som görs i underutskottet för mänskliga rättigheter och av de månatliga plenardebatterna och resolutionerna om fall av brott mot mänskliga rättigheter, demokratin och rättsstatsprincipen.

11.  Europaparlamentet uttalar sin djupa oro över att värdefulla arkeologiska fyndplatser som är en del av världens gemensamma kulturarv avsiktligen och systematiskt utplundras och förintas av terroristorganisationer och krigförande grupper som bekostar sina våldshandlingar genom illegal handel med stulen konst med syftet att destabilisera befolkningarna och undergräva deras kulturella identitet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att, i samverkan med FN och Unesco, motverka den illegala handeln med konstskatter från konfliktområden samt ta fram initiativ för att skydda kulturarvet i konfliktområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att betrakta avsiktligt förintande av mänsklighetens kollektiva arv som brott mot mänskligheten och således också vidta rättsliga åtgärder mot det.

EU:s politiska instrument för främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati runt om i världen

EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen

12.  Europaparlamentet välkomnar antagandet av EU:s årsrapport om mänskliga rättigheter och demokrati i världen 2014. Parlamentet anser årsrapporten som ett oumbärligt redskap för granskning av, information om och debatt kring EU:s politik för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatlighet i världen. Utrikestjänsten och kommissionen uppmanas att säkerställa en övergripande uppföljning av de problem som tas upp i årsrapporten, medräknat konkreta förslag för att lösa dem, samt ökad samstämmighet mellan de olika rapporterna om EU:s yttre åtgärder för mänskliga rättigheter och demokrati.

13.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till vice ordföranden/den höga representanten att föra en diskussion med ledamöterna av Europaparlamentet vid två plenarsammanträden per år, den ena gången när EU:s årsrapport läggs fram och den andra gången såsom svar på parlamentets rapport. Parlamentet understryker att skriftliga svar från kommissionen och utrikestjänsten på parlamentets resolution om årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati spelar en viktig roll i de interinstitutionella förbindelserna, eftersom de möjliggör en systematisk och djupgående uppföljning av alla punkter som tagits upp av parlamentet.

14.  Europaparlamentet berömmer utrikestjänsten och kommissionen för deras uttömmande rapportering om vad EU under 2014 gjort inom området mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet menar ändå att det skulle gå att förbättra det nuvarande formatet för årsrapporten om mänskliga rättigheter och demokrati, genom att man gav en bättre överblick över de konkreta resultaten av EU:s verksamhet för mänskliga rättigheter och demokrati i tredjeländer samt de framsteg som gjorts, och gjorde formatet mera läsarvänligt. Dessutom efterlyser parlamentet rapportering om åtgärder som vidtagits som svar på parlamentets resolutioner om fall av brott mot mänskliga rättigheter, demokratin och rättsstatsprincipen.

15.  Europaparlamentet rekommenderar med tanke på detta att utrikestjänsten ska gå mera analytiskt till väga vid sammanställandet av årsrapporten och samtidigt fortsätta att rapportera om genomförandet av EU:s strategiska ram och av handlingsplanen. Parlamentet menar att årsrapporten inte bara bör framhålla EU:s resultat och bästa praxis inom området, utan också ange dels vilka utmaningar och begränsningar som EU stöter på i sitt arbete för att främja mänskliga rättigheter och demokrati i tredjeländer, dels vilka lärdomar som kan dras med tanke på konkret verksamhet under kommande år.

16.  Europaparlamentet håller fast vid att landsrapporterna i årsrapporten bör vara mindre beskrivande och mindre statiska och i stället bättre återspegla genomförandet av landstrategierna för mänskliga rättigheter, samt ge en överblick av resultatet av EU:s verksamhet på ort och ställe.

EU:s strategiska ram och (den nya) handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati

17.  Europaparlamentet upprepar sin åsikt att antagandet av EU:s strategiska ram och den första handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati 2012 var en viktig milstolpe för EU:s arbete med att undantagslöst integrera mänskliga rättigheter och demokrati i sina förbindelser med omvärlden.

18.  Europaparlamentet välkomnar att rådet i juli 2015 antog en ny handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati för perioden 2015–2019. Parlamentet berömmer utrikestjänsten för dess samråd med kommissionen, parlamentet, medlemsstaterna, det civila samhället samt regionala och internationella organisationer vid utvärderingen av den första handlingsplanen och utarbetandet av den nya handlingsplanen.

19.  Europaparlamentet välkomnar att EU på nytt utfäst sig att främja och skydda mänskliga rättigheter och stödja demokratin i hela världen. Parlamentet konstaterar att syftet med handlingsplanen är att EU ska kunna gå mera fokuserat, systematiskt och samordnat till väga inom området mänskliga rättigheter och demokrati samt förstärka effekterna av EU:s politik och redskap på ort och ställe. Parlamentet stöder i detta sammanhang att fem strategiska åtgärdsområden prioriterats.

20.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten, utrikestjänsten, kommissionen, rådet och medlemsstaterna att se till att den nya handlingsplanen genomförs effektivt och konsekvent. Parlamentet uppmärksammar särskilt att man måste få de redskap som EU använder för att främja respekten för mänskliga rättigheter och demokrati i världen att fungera mera effektivt och maximera deras lokala inverkan. Parlamentet betonar nödvändigheten av snabba och lämpliga reaktioner på kränkningar av de mänskliga rättigheterna och upprepar vikten av förstärkta insatser för att integrera mänskliga rättigheter och demokrati i EU:s alla yttre åtgärder, också på hög politisk nivå.

21.  Europaparlamentet betonar att det är en förutsättning för att de ambitiösa målen i den nya handlingsplanen ska uppnås, att EU anslår tillräckligt med resurser och sakkunskap för detta ändamål, både i form av mänskliga resurser i delegationerna och högkvarteren och i form av penningmedel till projekt.

22.  Europaparlamentet upprepar att det behövs en fast samsyn och bättre samordning mellan medlemsstaterna och EU-institutionerna för att man på ett enhetligt och konsekvent sätt ska kunna främja agendan för mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet påminner om att handlingsplanen gäller både EU och medlemsstaterna. Därför betonar parlamentet med eftertryck att medlemsstaterna utan undantag bör engagera sig mera i att genomföra handlingsplanen och EU:s strategiska ram, och ta dem som modell för sitt eget arbete för mänskliga rättigheter och demokrati, både bilateralt och multilateralt. Parlamentet ser positivt på den planerade interimsutvärderingen av den nya handlingsplanen och betonar betydelsen av allomfattande samråd för att konsekvent ge uttryck för de resultat som uppnåtts med integrering av människorättsfrågor.

23.  Europaparlamentet uppmanar här med kraft rådet (utrikes frågor) att regelbundet dryfta frågor om demokrati och mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar än en gång rådet (utrikes frågor) att årligen hålla en offentlig debatt om EU:s verksamhet inom området mänskliga rättigheter och demokrati.

24.  Europaparlamentet berömmer utrikestjänsten och kommissionen för deras rapportering om genomförandet av den första handlingsplanen och väntar sig att denna rapportering ska fortsätta inom ramen för den nya handlingsplanen. Parlamentet påminner dessutom om sin fasta föresats att nära anknytas till och rådfrågas om genomförandet av den nya handlingsplanen.

25.  Europaparlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten att, i samverkan med samtliga kommissionsledamöter, utarbeta ett program som integrerar mänskliga rättigheter i olika delar av EU:s verksamhet, i synnerhet på områdena utveckling, migration, miljö, sysselsättning, uppgiftsskydd på internet, handel, investeringar, teknik och näringsliv.

En översikt av EU:s andra politiska instrument

Uppdraget för EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter

26.  Europaparlamentet påminner om att EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter har ett viktigt uppdrag för att unionen ska bli mera synlig och effektiv när det gäller att skydda och främja mänskliga rättigheter och demokratiska principer runt om i världen. Parlamentet berömmer den nuvarande uppdragsinnehavaren för hans betydande resultat och för att han regelbundet stått i kontakt med parlamentet och det civila samhället.

27.  Europaparlamentet välkomnar att den särskilda representantens uppdrag förlängts till februari 2017 och upprepar sin begäran att uppdraget ska göras bestående. Parlamentet vill därför att uppdraget ses över, så att den särskilda representanten får initiativrätt, lämpliga personalresurser och ekonomiska resurser samt möjlighet att uttala sig offentligt, rapportera om resultaten av besök i tredjeländer och meddela EU:s ståndpunkt i människorättsfrågor, för att stärka den särskilda representantens roll genom att göra den mera synlig och effektiv.

28.  Europaparlamentet uppmanar än en gång rådet att i uppdraget för EU:s särskilda representanter för olika geografiska områden föreskriva att de ska samarbeta nära med EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter.

Landstrategier för mänskliga rättigheter och EU-delegationernas roll

29.  Europaparlamentet konstaterar att kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik har godkänt 132 landstrategier för mänskliga rättigheter efter samfällda insatser från EU-delegationerna, EU-institutionerna och medlemsstaterna. Parlamentet upprepar sitt stöd för målet med dessa strategier, som består i att anpassa EU:s verksamhet efter den särskilda situationen och de särskilda behoven i varje enskilt land. Parlamentet påpekar att dessa strategier hela tiden måste utvärderas och vid behov anpassas, och efterlyser ytterligare förbättring av samarbetet, informationsgången och uppgiftsutbytet mellan EU-delegationerna, medlemsstaternas ambassader och EU-institutionerna när det gäller att utarbeta och genomföra landstrategierna för mänskliga rättigheter.

30.  Europaparlamentet upprepar att ledamöterna av Europaparlamentet bör få ta del av innehållet i strategierna i lämplig form, för att de vederbörligen ska kunna utföra sina uppgifter på ett insynsvänligt sätt. Parlamentet rekommenderar att utrikestjänsten och kommissionen går ut med information om målet för varje enskild strategi för att förbättra insynen i landstrategierna för mänskliga rättigheter. Parlamentet håller fast vid att utrikestjänsten bör ta med tydliga och mätbara framstegsindikatorer i varje enskild strategi.

31.  Europaparlamentet understryker med kraft vikten av att det tas hänsyn till landstrategierna för mänskliga rättigheter på alla nivåer av politiskt beslutsfattande gentemot tredjeländer, också vid förberedandet av politiska högnivådialoger, människorättsdialoger, landstrategidokument och årliga åtgärdsprogram.

32.  Europaparlamentet välkomnar att alla EU-delegationer och alla uppdrag inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP-uppdrag) utsett kontaktpunkter för mänskliga rättigheter och/eller kontaktpunkter för jämställdhet. Parlamentet konstaterar dock att den information som finns offentligt tillgänglig på internet ofta är föråldrad och efterlyser därför en snabb översyn av den.

33.  Europaparlamentet påminner om sin rekommendation till vice ordföranden/den höga representanten och till utrikestjänsten, om att ta fram klara och tydliga verksamhetsriktlinjer för delegationernas kontaktpunkter, för att de ska kunna fungera som verkliga rådgivare i frågor om mänskliga rättigheter och arbeta effektivt, samstämmigt och i en inkluderande anda för att optimera delegationernas arbete. Parlamentet anser att det arbete som görs av kontaktpunkterna för mänskliga rättigheter i lika mån bör stödas av medlemsstaternas diplomatiska personal. Parlamentet anser att kontaktpunkterna för mänskliga rättigheter bör kunna arbeta fullständigt självständigt, utan politisk inblandning och trakasserier från nationella myndigheter i tredjeländer, framför allt i sina kontakter med människorättsaktivister och det civila samhället.

Dialoger och samråd om mänskliga rättigheter

34.  Europaparlamentet erkänner att människorättsdialoger med tredjeländer kan vara ett effektivt verktyg för bilateralt engagemang och samarbete för att främja och skydda mänskliga rättigheter, under förutsättning att dialogerna inte blir ett självändamål utan ett sätt att utverka särskilda åtaganden och resultat från motparterna. Därför välkomnar och uppmuntrar parlamentet att det inletts människorättsdialoger med allt flera länder, såsom Myanmar/Burma. I detta sammanhang ser parlamentet t.ex. positivt på den sjätte omgången i människorättsdialogen mellan EU och Moldavien.

35.  Europaparlamentet uppmanar med kraft vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att låta sina människorättsdialoger och motsvarande seminarier med det civila samhället präglas av en tydlig resultatinriktning som återspeglar landstrategierna för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar med kraft utrikestjänsten att konsekvent ta med en förberedande dialog med det civila samhällets organisationer, vilken automatiskt bör bli en del av själva människorättsdialogen. Vidare håller parlamentet fast vid att vice ordföranden/den höga representanten, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter och utrikestjänsten under människorättsdialogerna systematiskt ska ta upp enskilda fall som berör människorättsförsvarare som är utsatta för risker eller sitter i fängelse, politiska fångar och människorättskränkningar, och göra det på ett ansvarsfullt och insynsvänligt sätt. Parlamentet anser det centralt att utrikestjänsten systematiskt ser till att alla utfästelser som gjorts under var och en av människorättsdialogerna faktiskt också infrias.

36.  Europaparlamentet uppmanar på nytt utrikestjänsten att i samarbete med det civila samhällets organisationer och människorättsorgansationer utveckla en heltäckande mekanism för övervakning och översyn av hur människorättsdialogerna fungerar, för att resultaten av dem ska kunna förbättras. Parlamentet anser att man, om dessa dialoger ideligen misslyckas, bör dra politiska slutsatser och tillgripa alternativa redskap som stöd till människorättsfrämjandet i det berörda landet. I detta avseende konstaterar parlamentet att människorättsdialogen med Ryssland inställdes 2014 och att människorättsdialogerna med Kina och Vitryssland inte har gett något resultat. Parlamentet uppmanar därför med kraft utrikestjänsten att genomgripande ompröva sin strategi för mänskliga rättigheter gentemot Ryssland och Kina.

37.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess delegationer att tillsammans med det civila samhället intensifiera sin politiska dialog med stater som gör sig skyldiga till kränkningar av de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstatsprincipen. Parlamentet vidhåller att den politiska människorättsdialogen mellan EU och tredjeländer måste omfatta en mer inkluderande och heltäckande definition av förbudet mot diskriminering av bl.a. hbti-personer och diskriminering på grund av religion eller övertygelse, kön, ras eller etniskt ursprung, ålder, funktionshinder eller sexuell läggning. Parlamentet understryker att utvecklingsbiståndet, i synnerhet till länder med svaga resultat vad gäller både utveckling av och respekt för de mänskliga rättigheterna, visserligen bör upprätthållas och rentav stärkas, men att det företrädesvis bör förmedlas via organisationer i det civila samhället och icke-statliga lokala partner samt bör övervakas systematiskt och åtföljas av åtaganden från regeringarnas sida om att förbättra situationen för de mänskliga rättigheterna på plats.

38.  Europaparlamentet erkänner vikten av kompletterande åtgärder mot enskilda personer i auktoritära regimer (målinriktade sanktioner såsom frysning av tillgångar eller reseförbud), om dialogerna hela tiden skulle misslyckas.

EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter

39.  Europaparlamentet välkomnar att rådet i maj 2014 antog EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter vad gäller yttrandefrihet online och offline. Parlamentet påminner dock om sin begäran om att utrikestjänsten ska förtydliga urvalsprocessen för vilka ämnen som ska omfattas av EU:s riktlinjer och även samråda med parlamentet och det civila samhället om denna fråga innan urvalet sker.

40.  Europaparlamentet uppmanar än en gång vice ordföranden/den höga representanten och utrikestjänsten att effektivt genomföra EU:s riktlinjer om internationell humanitär rätt,(37) också i anslutning till konflikter i länder som Syrien, Irak, Libyen och Ukraina. Här rekommenderar parlamentet att utrikestjänsten ska stödja sådana civilsamhälleliga organisationer som verkar för att statliga och icke-statliga aktörer ska respektera internationell humanitär rätt, och uppmanar dessutom med kraft EU att aktivt använda alla styrmedel som unionen förfogar över för att statliga och icke-statliga aktörer bättre ska respektera internationell humanitär rätt. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att bidra till det aktuella initiativet från Schweiz/Internationella rödakorskommittén om att utöka efterlevnaden av internationell humanitär rätt.

41.  Europaparlamentet understryker med kraft vikten av att genomförandet av EU:s riktlinjer om mänskliga rättigheter, och också genomförandet av EU:s riktlinjer för främjande och skydd av barnets rättigheter, systematiskt bedöms med hjälp av väldefinierade riktmärken. Parlamentet anser att det måste vidtas ytterligare åtgärder för att öka medvetenheten om innehållet i dessa riktlinjer bland utrikestjänstens och EU-delegationernas samt medlemsstaternas utlandsbeskickningars personal, för att riktlinjerna ska genomföras som sig bör. Parlamentet begär på nytt att både organisationer i det civila samhället och människorättsorganisationer ska få medverka aktivare vid urvalet, utarbetandet, utvärderingen och översynen av riktlinjerna.

Mänskliga rättigheter och demokrati i EU:s strategier och instrument för yttre förbindelser

42.  Europaparlamentet påminner om att EU förbundit sig att ställa mänskliga rättigheter och demokrati i centrum för sina förbindelser med tredjeländer. Därför betonar parlamentet att främjandet av mänskliga rättigheter och demokratiska principer behöver stöd via all EU-politik och alla lämpliga finansieringsinstrument med inriktning på omvärlden, såsom utvidgnings- och grannskapspolitiken, den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, liksom politiken för utveckling, handel, migration samt rättvisa och inrikes frågor. I detta sammanhang välkomnar parlamentet EU:s senaste insatser för att inkludera människorättskränkningar i matrisen för tidig varning i samband med krisförebyggande åtgärder.

43.  Europaparlamentet betonar EU:s fördragsenliga skyldighet att se till att hela dess yttre politik och verksamhet utformas och genomförs på ett sätt som befäster och stöder mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen.

44.  Europaparlamentet anser att EU:s finansieringsinstrument för yttre åtgärder är ett viktigt redskap för att främja och försvara värden med anknytning till demokrati och mänskliga rättigheter utomlands. Parlamentet upprepar att det behövs bättre konsekvens mellan olika temainriktade och geografiska instrument.

45.  Europaparlamentet noterar kommissionens insatser för att infria sin utfästelse om att ta med bestämmelser om de mänskliga rättigheterna i sina konsekvensbedömningar av lagstiftningsförslag och förslag utan lagstiftningskaraktär, genomförandeåtgärder och handelsavtal. Kommissionen uppmanas med eftertryck att förbättra konsekvensbedömningarnas kvalitet, omfattande karaktär och uppföljning samt se till att frågor om de mänskliga rättigheterna systematiskt tas med i dem. Parlamentet framhåller den roll som det civila samhället skulle kunna ha för detta arbete.

Utvidgnings- och grannskapspolitiken

46.  Europaparlamentet påminner om att EU:s utvidgningspolitik är ett av de starkaste redskapen för att stärka respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Parlamentet noterar att utvidgningsprocessen fortsätter trots att ingen utvidgning kan genomföras före 2019 på grund av förhandlingsläget och situationen i de berörda länderna, och välkomnar att man under anslutningsförhandlingarna, i samband med de kapitel som behandlar rättsväsendet och de grundläggande rättigheterna samt rättvisa, frihet och säkerhet, har börjat tillämpa den nya strategin, där vederbörlig hänsyn tas till den tid som behövs för att dessa reformer ska hinna genomföras ordentligt.

47.  Europaparlamentet uttrycker oro över att yttrandefriheten och mediefriheten försämrats i vissa utvidgningsländer och i ett antal europeiska grannskapsländer. Parlamentet framhåller det akuta behovet av ökat oberoende för medierna i dessa länder och bättre insyn i vem som äger dem, samt av åtgärder mot att journalister utsätts för politiska och ekonomiska påtryckningar som ofta leder till censur och självcensur. Kommissionen uppmanas att i samband med anslutningsförhandlingar fortsätta övervaka och prioritera respekten för yttrandefriheten och mediefriheten.

48.  Europaparlamentet beklagar djupt att det fortfarande innebär en utmaning att få de rättsliga ramarna för skyddet av minoriteter att tillämpas som sig bör, något som framhölls i kommissionens utvidgningsstrategi för 2014–2015(38). Parlamentet uppmanar utvidgningsländerna att öka sina insatser för att skapa en kultur där minoriteter accepteras, genom att man stärker deras deltagande i beslutsfattandet och förbättrar deras integration i utbildningsväsendet, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas åt romska barn. Parlamentet uppmanar med eftertryck EU att under hela utvidgningsprocessen noggrant övervaka genomförandet av bestämmelserna om skydd för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheterna för personer som tillhör minoriteter, och om bekämpning av alla former av diskriminering, inklusive hatbrott på grund av sexuell läggning och könsidentitet.

49.  Europaparlamentet konstaterar med oro att den demokratiska politiska kulturen försämrats i vissa kandidatländer och potentiella kandidatländer samt i ett antal europeiska grannskapsländer. Parlamentet påminner om att god samhällsstyrning, respekt för rättsstaten, rätten till yttrandefrihet, respekt för de mänskliga rättigheterna, den politiska dialogen, kompromissande och medverkan från alla berörda parters sida i beslutsprocessen står i centrum för demokratiskt styre. Parlamentet konstaterar med lika stor oro att det gått trögt för utvidgningsländerna att förbättra rättsväsendets oberoende och bekämpa korruptionen. Liksom kommissionen uppmanar parlamentet med eftertryck utvidgningsländerna att påvisa att de har genomfört utredningar, lagföringar och slutliga fällande domar på ett trovärdigt sätt.

50.  Mot bakgrund av den pågående översynen av den europeiska grannskapspolitiken påminner Europaparlamentet om att det i EU-fördraget föreskrivs att unionen med närbelägna länder ska utveckla särskilda förbindelser som grundar sig på unionens värderingar, i vilka ingår respekt för mänskliga rättigheter och demokrati(39). Parlamentet påminner även om att EU efter den arabiska våren 2011 har omformulerat sin grannskapspolitik utgående från principen om ”mer för mer”. Syftet med detta var att stärka de demokratiska institutionerna och främja de mänskliga rättigheterna. Parlamentet understryker att de avsevärda utmaningar som unionens grannskap ställts inför under senare år i hög grad har påverkat respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Hit hör t.ex. att instabilitet och konflikter sprider sig i Mellanöstern och Nordafrika och att problemen utnyttjas av extremist- och jihadistgrupper, och också det mänskliga lidande som Rysslands agerande har förorsakat.

51.  Europaparlamentet uttrycker därför sin övertygelse om att den reviderade europeiska grannskapspolitiken bör fortsätta att ha främjandet av mänskliga rättigheter och demokratiska principer i centrum för sin verksamhet. Parlamentet upprepar att främjandet av mänskliga rättigheter och demokrati samtidigt ligger i både partnerländernas och EU:s intresse.

52.  Europaparlamentet betonar att EU bör fortsätta att i grannländerna aktivt stödja såväl demokratiska och effektiva människorättsinstitutioner som det civila samhället och de fria medierna. Som en ljuspunkt i detta sammanhang noterar parlamentet det fortsatta omfattande stödet från det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter och faciliteten för det civila samhället. Parlamentet välkomnar likaledes att det europeiska initiativet för demokrati konsekvent och effektivt har gått in för att i EU:s östra och södra grannskap främja demokrati och respekt för grundläggande fri- och rättigheter, något som konstateras i parlamentets första årsrapport om utvärdering av den verksamhet som bedrivits av detta initiativ(40). Parlamentet uppmuntrar eftertryckligen EU och dess medlemsstater att fortsätta att erbjuda kraftfulla incitament och kunskaper från sina egna övergångsprocesser till stöd för demokratiska reformprocesser i EU:s grannskap.

53.  Europaparlamentet betonar att det är oerhört viktigt att det blir slut på Rysslands aggression i Ukraina och att säkerställa stabilitet och respekt för mänskliga rättigheter.

Mänskliga rättigheter genom handel

54.  Europaparlamentet upprepar sitt stöd för systematiskt införande av människorättsklausuler i samtliga internationella avtal mellan EU och tredjeländer, bl.a. med beaktande av dialogen mellan arbetsmarkandens parter i EU och ILO:s arbetsnormer. Kommissionen uppmanas att effektivt och systematiskt övervaka och utvärdera genomförandet av människorättsklausuler samt att regelbundet rapportera till parlamentet om partnerländernas respekt för mänskliga rättigheter. Parlamentet välkomnar rådets mer systematiska användning av restriktiva åtgärder mot tredjeländer som avsiktligt kränker mänskliga rättigheter. I detta avseende rekommenderar parlamentet att EU, alltid när det förekommer ett grovt människorättsbrott i ett tredjeland med vilket ett avtal har ingåtts, ska vidta konkreta åtgärder för att verkställa lämpliga åtgärder i enlighet med människorättsklausulerna.

55.  Europaparlamentet välkomnar att den nya förordningen om det allmänna preferenssystemet (GSP) (förordning (EU) nr 978/2012) trädde i kraft den 1 januari 2014. Parlamentet ser positivt på att 14 länder hade beviljats GSP+-förmåner vid utgången av 2014 och påminner om att länderna är skyldiga att upprätthålla ratificeringen av 27 internationella nyckelkonventioner samt se till att de genomförs effektivt, i linje med de kriterier som fastställs i dessa konventioner och av EU. Parlamentet ser fram emot att kommissionen senast vid utgången av 2015 ska bedöma detta på ett ärligt och öppet sätt samt rapportera tillbaka till parlamentet och rådet om hur GSP+-förmånstagarna ratificerat och i praktiken genomfört konventionerna. Parlamentet upprepar sin rekommendation att Romstadgan bör inkluderas i den framtida förteckningen över konventioner.

Företag och mänskliga rättigheter

56.  Europaparlamentet anser att handel och mänskliga rättigheter kan gå hand i hand och att näringslivet spelar en viktig roll när det gäller att främja mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet anser att främjandet av de mänskliga rättigheterna bör bygga på samarbete mellan myndigheterna och den privata sektorn. Parlamentet bekräftar i detta sammanhang på nytt att europeiska företag bör vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att deras verksamhet i tredjeländer bedrivs med respekt för människorättsnormerna. Parlamentet bekräftar likaså än en gång vikten av att EU främjar företagens sociala ansvar främjas och att europeiska företag går i spetsen för att främja internationella normer i fråga om företag och mänskliga rättigheter. Dessutom uppmanar parlamentet EU att aktivt delta i det tolfte mötet i FN:s arbetsgrupp för mänskliga rättigheter och transnationella bolag och andra företag, och att stödja insatser för att anpassa sin politik till OECD:s riktlinjer för multinationella företag. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att delta i debatten om ett rättsligt bindande internationellt instrument för företagande och mänskliga rättigheter inom ramen för FN-systemet.

57.  Med beaktande av ovanstående anser Europaparlamentet att utrikestjänsten bör kräva att EU-delegationerna samarbetar med EU-företag som är verksamma i tredjeländer för att de ska tillförsäkra respekten för mänskliga rättigheter i sin företagsrelaterade verksamhet. Vidare påminner parlamentet om sin begäran att EU-delegationerna ska låta respekten för mänskliga rättigheter i samband med företagsverksamhet ingå såsom en prioritering i lokala förslagsinfordringar inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR), och att EU-delegationerna ska göra allt som behövs för att skydda människorättsförsvarare i enlighet med EU:s riktlinjer för människorättsförsvarare.

58.  Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att före utgången av 2015 rapportera om EU-medlemsstaternas genomförande av FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter(41),

59.  Europaparlamentet uppmanar EU att göra en samordnad insats mot markrofferi, genom att främja lämpliga skyddsgarantier för att förhindra markrofferi i de berörda länderna och bland EU-företag och övriga europeiska företag som är verksamma i dessa länder.

60.  Europaparlamentet uppmanar EU att utveckla ett pilotprojekt om de mänskliga rättigheternas odelbarhet, om markfrågor (markrofferi och tvångsförflyttning) och om hur konsekvent EU:s politik är i detta hänseende. Parlamentet uppmanar EU att rapportera om sina överväganden när det gäller anslutning till det fakultativa protokollet till den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, såsom EU utfäst sig i sin handlingsplan för mänskliga rättigheter och demokrati 2015–2019.

Mänskliga rättigheter och utveckling

61.  Europaparlamentet anser att utvecklingssamarbete bör gå hand i hand med främjande av mänskliga rättigheter och demokratiska principer. Här påminner parlamentet om FN:s uttalande att utvecklingsmålen inte kan uppnås fullt ut om man inte har ett människorättsbaserat tillvägagångssätt. Parlamentet påminner också om att EU utfäst sig att stödja partnerländerna och att i det sammanhanget ta hänsyn till deras situation i utvecklingshänseende och deras framsteg med mänskliga rättigheter och demokrati. Parlamentet uppmuntrar att tydligt definierade resultatramar tas med i alla instrument för att säkerställa integrering av marginaliserade och utsatta grupper och för att integrera ett människorättsbaserat tillvägagångssätt i all politik.

62.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbetsdokument om ett rättighetsbaserat tillvägagångssätt för EU:s utvecklingssamarbete, med inbegripande av alla mänskliga rättigheter, också kvinnors och flickors rättigheter, vilket offentliggjordes i april 2014 och välkomnades av rådet. Parlamentet uppmuntrar kommissionen att övervaka genomförandet av det rättighetsbaserade tillvägagångssättet och se till att mänskliga rättigheter och utvecklingssamarbete förstärker varandra ömsesidigt på ort och ställe. Parlamentet uppmanar kommissionen att stå till tjänst med en insynsvänlig och offentlig bedömning av hur EU:s verktygslåda för det rättighetsbaserade tillvägagångssättet har genomförts. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att stärka sin roll som ihärdig förespråkare för de mänskliga rättigheterna i världen genom att på ett effektivt, enhetligt och genomtänkt sätt använda samtliga tillgängliga styrmedel för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna och deras försvarare samt bedriva en effektiv politik för utvecklingsbistånd, i linje med mål nr 16 i målen för hållbar utveckling.

63.  Europaparlamentet välkomnar att den ambitiösa agendan för hållbar utveckling fram till 2030 antagits vid FN:s särskilda toppmöte i New York och att EU spelat en ledande roll i denna process. Parlamentet välkomnar framför allt att sådana grundläggande värden för EU som mänskliga rättigheter och god samhällsstyrning har tagits med. Parlamentet ser positivt på att den nya agendan har en klar förankring i åtaganden om mänskliga rättigheter och att dess 17 mål och 169 delmål syftar till att mänskliga rättigheter ska bli verklighet för alla. Parlamentet delar den uppfattning som ligger till grund för detta dokument, nämligen att vi behöver en värld med allmän respekt för de mänskliga rättigheterna och människans värdighet, rättsstatsprincipen, rättvisa, jämlikhet och icke-diskriminering, liksom respekt för ras, etnisk tillhörighet och kulturell mångfald samt för lika möjligheter, så att mänsklighetens potential fullt ut kan förverkligas och så att vi får ett bidrag till delat välstånd. Parlamentet betonar att man måste se till att Agenda 2030 för hållbar utveckling och dess övervakningsåtgärder och kommande genomförandeåtgärder från alla berörda parters sida, inklusive det civila samhället och den privata sektorn, underbyggs av en människorättsstrategi och en jämställdhetsbaserad strategi samt målen med fattigdomsutrotning, bekämpning av ojämlikhet och socialt utanförskap och demokratisering av ekonomin.

64.  Europaparlamentet understryker vikten av en konsekvent politik för utveckling för att vi ska kunna förverkliga den nya agendan för hållbar utveckling. Parlamentet påpekar att det människorättsbaserade tillvägagångssättet bör leda till en fördjupad förståelse av vad en konsekvent politik för utveckling innebär, eftersom det inte går att göra framsteg i riktning mot hållbar utveckling och fattigdomsutrotning om man inte åtgärdar hindren för förverkligandet av rättigheter.

65.  Europaparlamentet bekräftar än en gång det akuta behovet av åtgärder mot den världsomfattande börda som fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar innebär. Parlamentet efterlyser en ambitiös och långsiktig politisk strategi och handlingsplan för global hälsa, innovation och tillgång till läkemedel, som bland annat omfattar investeringar i forskning och utveckling, för att slå vakt om rätten till en levnadsstandard som är tillräcklig för att alla människor ska vara friska och må bra, utan någon diskriminering på grund av ras, religion, politisk övertygelse, ekonomiska eller sociala villkor, könsidentitet eller sexuell läggning.

66.  Europaparlamentet betonar att man i handlingsplanen från Addis Abeba åtog sig att säkerställa ett universellt socialt grundskydd, ett allmänt sjukvårdssystem och grundläggande offentliga tjänster för alla, inbegripet hälso- och sjukvård och utbildning.

67.  Europaparlamentet ser positivt på det vägledningsdokument om terroristbekämpning som sammanställdes av utrikestjänsten och kommissionen och godkändes av rådet i syfte att säkerställa respekt för mänskliga rättigheter vid planering och genomförande av projekt om stöd till terroristbekämpning tillsammans med tredjeländer. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten och kommissionen att se till att dokumentet genomförs effektivt, inledningsvis genom att ge det en omfattande spridning. I detta sammanhang påpekar parlamentet att respekten för de grundläggande rättigheterna och friheterna är grunden för en framgångsrik terrorismbekämpningspolitik, inbegripet användningen av digital övervakningsteknik. Parlamentet stöder de internationella insatserna för att få ett slut på de människorättskränkningar som begås av Isis/Daish.

Urbefolkningars rättigheter

68.  Europaparlamentet uppmanar utrikestjänsten, kommissionen och medlemsstaterna att stödja översynen av uppdraget för expertmekanismen om urbefolkningarnas rättigheter, i överensstämmelse med slutdokumentet från världskonferensen om urbefolkningar (FN:s generalförsamlings resolution 69/2(42)), i syfte att övervaka, utvärdera och förbättra genomförandet av förklaringen om urbefolkningars rättigheter. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna att begära att alla innehavare av mandat för särskilda förfaranden ägnar särskild uppmärksamhet åt frågor som rör kvinnor och flickor i urbefolkningar, och att systematiskt rapportera om sådana frågor till FN:s råd för mänskliga rättigheter. Utrikestjänsten och medlemsstaterna uppmanas eftertryckligen att aktivt stödja utvecklingen av den systemomfattande handlingsplanen för urbefolkningar, i enlighet med begäran i FN:s generalförsamlings resolution från september 2014, särskilt när det gäller att anordna regelbundna samråd med urbefolkningar som ett led i denna process. Parlamentet beklagar djupt att personer med psykiska störningar i vissa västafrikanska områden kedjas fast vid träd i skogarna eller överges på gatan, eftersom detta är en vitt utbredd praxis som lokalsamhällena godtar.

EU-åtgärder i fråga om migration och flyktingar

69.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över och sin solidaritet med de talrika flyktingar och migranter som utsätts för svåra människorättskränkningar eftersom de är offer för konflikter, förföljelse, misslyckanden från statsmakternas sida, liksom för nätverk som verkar för olaglig invandring, människohandel, människosmuggling, extremistgrupper och förbrytarligor. Parlamentet uttrycker sin djupa sorg över de tragiska dödsfallen bland människor som försökt nå EU:s yttre gränser.

70.  Europaparlamentet betonar att de bakomliggande orsakerna till migrationsströmmar akut måste åtgärdas och att man därför måste gripa sig an flyktingkrisens yttre dimension, bland annat genom att finna varaktiga lösningar på konflikter i vårt grannskap, genom att bygga upp samarbete och partnerskap med berörda tredjeländer samt genom EU:s utrikespolitik. Parlamentet understryker att det behövs ett heltäckande och människorättsbaserat tillvägagångssätt när det gäller migration, och uppmanar EU att stärka sitt samarbete med FN och dess organ, regionala organisationer, regeringar och icke-statliga organisationer, för att åtgärda de bakomliggande orsakerna till migrationsströmmar och förbättra situationen i flyktingläger i närheten av konfliktområden. Parlamentet uppmanar än en gång EU att se till att alla avtal om migrationssamarbete och återtagande som ingås med tredjeländer respekterar folkrätten. Parlamentet påminner om att en global migrationsstrategi är nära förknippad med utvecklingspolitik och humanitär politik, däribland inrättandet av humanitära korridorer och utfärdandet av visum av humanitära skäl, liksom andra utrikespolitiska strategier. Parlamentet noterar uppdraget Eunavfor Med, som utförs i Medelhavsområdet av EU-ländernas sjöstridskrafter mot människosmugglare och människohandlare. Parlamentet betonar även det akuta behovet av att utveckla en kraftfullare politik på unionsnivå för att ta itu med de trängande frågorna rörande migranter och flyktingar och finna en effektiv, rättvis och hållbar mekanism för bördefördelning bland medlemsstaterna. Parlamentet understryker de åtgärder som kommissionen föreslog den 9 september 2015 för att åtgärda flyktingkrisen, t.ex. den planerade översynen av Dublinförordningen.

71.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att utöka sitt stöd för kampen mot människohandel genom utrikespolitiken, med särskilt fokus på skydd av offer och i synnerhet minderåriga. Parlamentet är starkt av den åsikten att EU bör förstärka samarbetet med tredjeländer och andra relevanta aktörer för att utbyta bästa praxis och bidra till att upplösa internationella nätverk för människohandel. Parlamentet upprepar att alla EU-medlemsstater måste genomföra EU:s direktiv 2011/36/EU om förebyggande och bekämpande av människohandel och om skydd av dess offer(43) och strategin för utrotande av människohandel 2012–2016(44).

72.  Europaparlamentet påminner om att 17,5 miljoner personer fördrevs 2014 på grund av klimatrelaterade katastrofer. Folkomflyttningarna påverkar framför allt de södra regionerna, som är mest utsatta för konsekvenserna av klimatförändringarna. 85 procent av dessa omflyttningar sker i utvecklingsländer, främst inom ett land eller inom delar av länder. Parlamentet påpekar att EU:s medlemsstater enligt millennieutvecklingsmålen åtagit sig att öronmärka 0,7 procent av BNP för att finansiera utvecklingsbiståndet.

73.  Europaparlamentet uppmanar EU att aktivt delta i diskussionen om begreppet ”klimatflykting”, inbegripet dess eventuella juridiska definition enligt folkrätten eller alla rättsligt bindande internationella avtal.

74.  Europaparlamentet upprepar sitt krav på en gemensam ståndpunkt från EU om användningen av bestyckade drönare, där mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt upprätthålls och som bör ta upp frågor som den rättsliga ramen, proportionalitet, ansvarsskyldighet, skydd av civila och öppenhet. Parlamentet uppmanar än en gång eftertryckligen EU att förbjuda utveckling, produktion och användning av helt självstyrande vapen som gör det möjligt att genomföra attacker utan mänsklig medverkan. Parlamentet uppmanar EU att motsätta sig och förbjuda utomrättsliga och riktade dödanden och att åta sig att säkerställa lämpliga åtgärder i enlighet med nationella och internationella rättsliga förpliktelser när det finns rimliga skäl att anta att en person eller en grupp inom dess jurisdiktion kan knytas till ett olagligt riktat dödande i utlandet.

Internationella kultur- och idrottsevenemang och de mänskliga rättigheterna

75.  Europaparlamentet är allvarligt oroat över att vissa stora idrottsevenemang allt oftare anordnas i auktoritära stater där det förekommer kränkningar av de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Parlamentet betonar att det behövs kampanjer för att öka medvetenheten bland allmänheten om nödvändigheten av att säkerställa bestämmelser om mänskliga rättigheter i anslutning till idrottsevenemang, som även tar upp problemet med tvångsprostitution och människohandel. Parlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att aktivt ta upp denna fråga i FN:s råd för mänskliga rättigheter och andra multilaterala forum, liksom med nationella idrottsförbund, näringslivsaktörer och organisationer i det civila samhället för att säkerställa fullständig respekt för de mänskliga rättigheterna under sådana evenemang, bland annat genom att respekten för mänskliga rättigheter görs till ett utslagskriterium vid tilldelningen av värdskapet för stora internationella idrottsevenemang. I detta avseende uppmärksammar parlamentet framför allt fotbolls-VM i Ryssland 2018 och i Qatar 2022 samt OS i Beijing 2022.

EU:s verksamhet inom multilaterala organisationer

76.  Europaparlamentet upprepar sitt fulla stöd till EU:s starka engagemang för främjande av mänskliga rättigheter och demokratiska principer genom samarbete med FN:s och dess fackorgans strukturer samt med Europarådet, OSSE och OECD, i enlighet med artiklarna 21 och 220 i EU-fördraget. Parlamentet välkomnar därför antagandet av målen för hållbar utveckling.

77.  Europaparlamentet upprepar dessutom vikten av att EU aktivt och konsekvent engagerar sig i alla FN-mekanismer för mänskliga rättigheter, framför allt FN:s generalförsamlings tredje kommitté och FN:s råd för mänskliga rättigheter. Parlamentet erkänner de insatser som gjorts av utrikestjänsten, EU-delegationerna i New York och Genève och medlemsstaterna för att EU ska bli mer konsekvent i människorättsfrågor på FN-nivå. Parlamentet uppmanar EU att göra mer för att få sin röst hörd, också genom att intensifiera de allt oftare förekommande tvärregionala initiativen samt genom att agera som medförslagsställare till resolutioner och gå i bräschen för dem.

78.  Europaparlamentet kräver att de grundläggande rättigheterna för Västsaharas befolkning respekteras, däribland föreningsfriheten, yttrandefriheten och mötesfriheten. Parlamentet kräver att alla västsahariska politiska fångar friges, och att parlamentsledamöter, oberoende observatörer, icke-statliga organisationer och pressen ges tillträde till de västsahariska territorierna. Parlamentet uppmanar med kraft FN att ge Minurso ett uppdrag på de mänskliga rättigheternas område, såsom fallet är med FN:s alla andra fredsbevarande uppdrag runt om i världen. Parlamentet stöder en rättvis och varaktig lösning av konflikten i Västsahara utgående från det västsahariska folkets rätt till självbestämmande, i enlighet med de tillämpliga FN-resolutionerna.

79.  Europaparlamentet påminner om vikten av att bibehålla den institutionaliserade praxisen med att sända en parlamentarisk delegation till FN:s generalförsamling. Parlamentet välkomnar att denna praxis återupptagits 2015, inför det 28:e mötet i FN:s råd för mänskliga rättigheter.

80.  Europaparlamentet framhåller att det är en absolut förutsättning för att FN:s råd för mänskliga rättigheter ska framstå som mera trovärdigt och legitimt att alla dess medlemmar rättar sig efter de högst ställda normerna för mänskliga rättigheter och fullgör sina åtaganden på detta område. Parlamentet anser att mänskliga rättigheter måste främjas, utvecklas och befästas i alla internationella forum. Parlamentet uppmanar kommissionen att offentligt rapportera om den verksamhet den bedriver för att främja agendan för mänskliga rättigheter och stärka redovisningsskyldigheten och ansvaret i fråga om mänskliga rättigheter inom internationella organisationer som WTO och Världsbanken (BIRD, IFC, MIGA).

81.  Europaparlamentet bekräftar på nytt sitt starka engagemang till förmån för att de allvarligaste brott som berör det internationella samfundet inte längre ska få gå ostraffade och för att offren för krigsbrott, brott mot mänskligheten och folkmord ska ges rättvisa, och upprepar därför sitt starka stöd till Internationella brottmålsdomstolen. Parlamentet anser det beklagligt att ingen stat ratificerat Romstadgan under 2014. Man har ett ansvar för att det ska bli slut med straffriheten och för att de som gjort sig skyldiga till folkmord, brott mot mänskligheten och krigsbrott ska lagföras, vilket även omfattar brott som handlar om sexuellt våld. Parlamentet uttrycker allvarlig oro över att ett flertal arresteringsorder fortfarande inte har verkställts. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att fortsätta sitt kraftfulla diplomatiska och politiska stöd till att stärka och bygga ut förhållandet mellan Internationella brottmålsdomstolen och FN, särskilt inom FN:s säkerhetsråd, liksom i sina bilaterala förbindelser och alla andra forum. EU och dess delegationer och medlemsstater uppmanas att utöka sina insatser för att främja Romstadgans universalitet samt ratificeringen och ett verkningsfullt genomförande av den. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ge Internationella brottmålsdomstolen de resurser den behöver och att förbättra deras stöd till det internationella straffrättssystemet, bland annat via ekonomiskt stöd till aktörer i det civila samhället t.ex. inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter (EIDMR). Parlamentet yrkar på att EU:s verktygslåda för komplementaritet mellan internationell och nationell rätt från 2013 ska genomföras.

82.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att i dialoger av alla slag med tredjeländer aktivt arbeta för Internationella brottmålsdomstolen och för att dess beslut måste verkställas.

Att stärka respekten för de mänskliga rättigheterna i världen

Tankefrihet, samvetsfrihet och religions- eller trosfrihet

83.  Europaparlamentet påminner om att tanke-, samvets-, religions- och trosfriheten är en grundläggande mänsklig rättighet, något som erkänts i den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och dessutom garanterats i artikel 18 i FN:s internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. Parlamentet påminner också om att denna rättighet står i växelverkan med andra mänskliga rättigheter och grundläggande friheter och innefattar rätten att tro eller inte tro och friheten att utöva teistisk, icke-teistisk eller ateistisk övertygelse samt rätten att fritt välja, ändra och överge eller återvända till sin övertygelse. Parlamentet uttrycker sin oro över att vissa länder fortfarande inte följer FN:s normer och tillgriper förtryck från statens sida, vilket kan innefatta kroppsstraff, fängelsestraff, skyhöga böter och rentav dödsstraff. Allt detta är något som kränker religions- eller trosfriheten. Parlamentet är oroat över den ökande förföljelsen av religiösa grupper eller trossamfund, medräknat kristna, och den olaga skadegörelsen på deras mötesplatser.

84.  Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att öka sina insatser i syfte att bidra till utrotning av alla former av religiös diskriminering och att främja den interreligiösa dialogen i sina kontakter med tredjeländer. Parlamentet begär konkreta åtgärder för skydd av religiösa minoriteter, icke-troende, apostater och ateister som fallit offer för hädelselagar, och uppmanar EU och medlemsstaterna att gå in för att sådana lagar ska upphävas. Parlamentet välkomnar EU:s åtagande att främja religions- och trosfrihet i internationella forum, bland annat genom att stödja mandatet för FN:s särskilda rapportör om religions- och trosfrihet. Parlamentet ger sitt fulla stöd till EU:s praxis att gå i ledningen för tematiska resolutioner om detta ämne i FN:s råd för mänskliga rättigheter och i FN:s generalförsamling. Parlamentet efterlyser konkreta mått och steg för att EU:s riktlinjer för främjande och skydd av religions- och trosfrihet ska genomföras effektivt och förbättras. Parlamentet framhåller att åtgärder bör vidtas både i internationella och regionala forum genom att man i enlighet med artikel 17 i EUF-fördraget upprätthåller en öppen, tydlig och regelbunden dialog med religiösa sammanslutningar och samfund, bland annat via EU:s delegationer. Parlamentet framhåller likaledes att EU:s personal vid högkvarter och i delegationer bör tillförsäkras systematisk och konsekvent utbildning.

EU:s insatser mot dödsstraffet

85.  Europaparlamentet välkomnar det gemensamma uttalandet från vice ordföranden/den höga representanten och Europarådets generalsekreterare(45) i oktober 2014, där de kraftfullt och ovillkorligt motsatte sig dödsstraffet i samtliga fall och under alla omständigheter. Parlamentet vidhåller att EU bör ha som ett av sina centrala mål när det gäller mänskliga rättigheter att dödsstraffet ska avskaffas i hela världen. Parlamentet konstaterar att stödet till tredjeländer för bekämpning av narkotikabrottslighet bör syfta till att avskaffa dödsstraffet för narkotikarelaterade brott. Parlamentet yrkar på att EU och medlemsstaterna vid den sjätte världskongressen mot dödsstraffet, avsedd att hållas i Oslo i juni 2016, otvetydigt ska uttala sig mot dödsstraffet, intensifiera sitt engagemang för att dödsstraffet ska avskaffas, och stödja offentliga informationskampanjer om detta ämne.

86.  Europaparlamentet uttrycker oro över det stigande antalet dödsdomar och avrättningar runt om i världen och beklagar djupt att vissa tredjeländer fortfarande har dödsstraffet kvar i sin lagstiftning. Det är beklagligt att Vitryssland på nytt börjat med avrättningar, efter två års uppehåll. Parlamentet upprepar därför sin uppmaning till Vitryssland att införa ett moratorium för dödsstraffet, som i slutänden bör leda till dess avskaffande. Parlamentet konstaterar att homosexualitet enligt lag är belagt med dödsstraff i åtta stater.

87.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen utrikestjänsten, kommissionen och rådet att utforma riktlinjer för en omfattande och effektiv europeisk strategi i fråga om dödsstraff, med hänsyn till att tiotals unionsmedborgare i tredjeländer står under hot om avrättning. Denna strategi bör omfatta kraftfulla och förstärkta mekanismer för identifiering, tillhandahållande av juridiskt bistånd och diplomatisk representation.

88.  Europaparlamentet uppmanar EU till fortsatta kontakter med länder som har kvar dödsstraffet, och att använda alla de redskap som diplomatin och samarbetet erbjuder för att se till att dödsstraffet avskaffas. Parlamentet uppmanar vidare EU att fortsätta övervaka under vilka betingelser avrättningar verkställs i de länder som fortfarande använder dödsstraff.

Kampen mot tortyr och misshandel

89.  Mot bakgrund av 30:e årsdagen av FN:s konvention mot tortyr och med beaktande av att tortyr och misshandel fortsätter runt om i världen anser Europaparlamentet att EU bör stärka sina insatser för att utrota dessa grova kränkningar av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt medlemmar av utsatta grupper, såsom barn och kvinnor eller etniska, språkliga och religiösa minoriteter, som utsätts för tortyr eller behandlas illa då de är frihetsberövade. Därför uppmanas utrikestjänsten och vice ordföranden/den höga representanten eftertryckligen att mera kraftfullt gå in i kampen mot tortyr och annan grym, omänsklig och förnedrande behandling eller bestraffning, med hjälp av utökade diplomatiska insatser och mer systematiska offentliga ställningstaganden som speglar de värden och principer EU åtagit sig att efterleva. Parlamentet rekommenderar att utrikestjänsten, EU-delegationerna och medlemsstaterna använder alla tillbudsstående instrument, såsom EU:s riktlinjer om tortyr, och låter deras potential komma till sin fulla rätt(46). I detta sammanhang rekommenderar parlamentet att man konsekvent förbättrar mekanismerna för exportkontroll av droger som kan användas för avrättningar eller tortyr, medräknat en riktad slutanvändningsklausul som skulle skjuta upp eller stoppa överföring av varor med säkerhetsanknytning som uppenbart inte har något annat praktiskt ändamål än dödsstraff eller tortyr.

90.  Europaparlamentet understryker att det finns länder som inte har gjort någonting för att åtgärda det akuta behovet av planer med tillhörande fullständiga resurser, inriktade på förhållandena i fängelser. Parlamentet noterar att det gjorts mycket få framsteg för att se till att fängelserna följer internationella människorättsnormer och för att tillförsäkra fångarna rättigheterna till liv, fysisk okränkbarhet och människovärde. Parlamentet framhåller att fängelseförhållandena måste förbättras, av omsorg om respekten för de mänskliga rättigheterna, samt att frihetsberövade inte bör utsättas för omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Diskriminering

91.  Europaparlamentet poängterar att ingen form av diskriminering, våld, vedergällningsstraff, tortyr, sexuella övergrepp mot kvinnor och flickor, könsstympning, barnäktenskap, tvångsäktenskap, kvinnohandel, diskriminering eller social utestängning på grund av samhällsklass eller härkomst, och inte heller våld i hemmet, får rättfärdigas med hänvisning till samhälleliga, religiösa eller kulturella övertygelser eller traditioner.

92.  Europaparlamentet fördömer på det skarpaste alla former av diskriminering, medräknat diskriminering på grund av ras, hudfärg, kön, sexuell läggning, könsidentitet, språk, kultur, religion eller övertygelse, socialt ursprung, kast, börd, ålder, funktionsnedsättning eller någon annan status. EU uppmanas med eftertryck att stärka sina insatser för att utrota all slags diskriminering, rasism och främlingsfientlighet genom människorättsdialoger och politiska dialoger samt genom EU-delegationernas arbete och offentlig diplomati. EU uppmanas också eftertryckligen att fortsätta arbeta för ratificering och fullständigt genomförande av alla FN-konventioner som stöder denna sak, såsom den internationella konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering eller FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Rättigheter för hbti-personer

93.  Europaparlamentet anser att EU bör fortsätta att arbeta för ökad respekt för rättigheterna för homosexuella, bisexuella, transpersoner och intersexuella (hbti-personer), i linje med EU:s riktlinjer om detta ämne(47). Parlamentet rekommenderar att riktlinjerna ska genomföras, bland annat genom utbildning av EU-personal i tredjeländer. Parlamentet beklagar att homosexualitet fortfarande är straffbart i 75 länder, varav åtta föreskriver dödsstraff, och anser att metoder och våldshandlingar mot personer på grund av deras sexuella läggning inte bör få passera ostraffat. Parlamentet stöder det fortsatta arbete som FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter gör för att bekämpa dessa diskriminerande lagar, och även arbetet inom övriga FN-organ. Parlamentet är oroat över begränsningarna av de grundläggande friheterna för människorättsförsvarare som arbetar med hbti-personers rättigheter, och uppmanar EU att stärka sitt stöd till dem. Parlamentet anser att hbti-personers rättigheter med större sannolikhet kommer att respekteras om de har tillgång till juridiska institutioner, möjligen genom registrerade partnerskap eller äktenskap.

94.  Europaparlamentet framhåller att minoritetsbefolkningar i tredjeländer har särskilda behov och att man bör arbeta för deras fullkomliga likställdhet inom alla områden av det ekonomiska, sociala och politiska livet samt kulturlivet.

Diskriminering baserad på kasttillhörighet

95.  Europaparlamentet är mycket oroat över omfattningen av den diskriminering och de människorättskränkningar som baseras på kasttillhörighet samt följderna av detta, bland annat i form av att man inte kan anlita rättsväsendet eller få anställning, samt i form av fortgående segregering, fattigdom och stigmatisering. Parlamentet vill att EU ska anta ett instrument för att förebygga och eliminera sådan diskriminering. Parlamentet rekommenderar att detta tema integreras i utrikestjänstens och kommissionens riktlinjer och handlingsplaner, framför allt i EU:s kamp mot alla slag av diskriminering, samt i insatserna för att bekämpa våld mot kvinnor och flickor och alla former av diskriminering av dem.

Rättigheter för personer med funktionsnedsättning

96.  Europaparlamentet välkomnar ratificeringen av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Parlamentet ger på nytt uttryck för vikten av ett effektivt genomförande från både medlemsstaternas och EU-institutionernas sida. Parlamentet betonar framför allt vikten av att man i EU:s samtliga berörda politikområden, däribland området för utvecklingssamarbete, på ett trovärdigt sätt integrerar principen om allmän tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning samt alla deras rättigheter, och understryker frågans normgivande och övergripande karaktär.

97.  Europaparlamentet uppmuntrar vice ordföranden/den höga representanten att fortsätta stödja ratificeringen och genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i de länder som ännu inte har ratificerat eller genomfört den.

98.  Europaparlamentet framhåller att världssamfundet har betecknat situationen för kvinnor med funktionsnedsättning som en prioriterad fråga. Parlamentet påminner om slutsatserna från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, där det anges att strategier och program för att motverka våld mot kvinnor och flickor med funktionsnedsättning bör tas fram i nära samarbete med dessa personer, som ett erkännande av deras självständighet, och med handikapporganisationer. Parlamentet framhåller behovet av regelbunden tillsyn över institutioner och adekvat fortbildning för vårdgivare. Parlamentet uppmanar EU att ta med kampen mot diskriminering på grund av funktionsnedsättning i sina yttre åtgärder, samarbetet och utvecklingsstödet, bland annat i EIDMR.

Kvinnors och flickors rättigheter

99.  Europaparlamentet påminner om att Sacharovpriset tilldelades dr Denis Mukwege för hans kraftfulla engagemang för offer för sexuellt våld samt kontinuerliga arbete för kvinnors och flickors rättigheter, som ökat medvetenheten om att våld mot och könsstympning av kvinnor, flickor och barn används i krigföringens tjänst. Parlamentet fördömer skarpt alla former av övergrepp och våld mot kvinnor, flickor och barn, särskilt användningen av sexuellt våld i krigföringens tjänst, liksom kvinnlig könsstympning, barnäktenskap, tidiga och påtvingade äktenskap, sexuellt slaveri, våldtäkt inom äktenskapet och alla andra former av skadliga traditionella sedvänjor. Parlamentet betonar att mer måste göras för att kvinnor, flickor och barn som råkat ut för övergrepp under konflikter ska få hälso- och sjukvård och psykisk vård, i linje med folkrätten. I detta sammanhang noterar parlamentet skrivelsen från vice ordföranden/den höga representanten om politiken för humanitärt bistånd, framförallt för att förebygga sexuellt våld och ge kvinnor som våldtagits i väpnade konflikter lämpligt stöd samt tillgång till hälso- och sjukvård och psykisk vård. Europarådets medlemsstater uppmanas att underteckna och ratificera Istanbulkonventionen om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet.

100.  Europaparlamentet understryker att utrikestjänsten måste utbyta bästa praxis för att bekämpa den bristande tillgången till rättvisa för offer för sexuella våldsbrott. Parlamentet fördömer starkt den bristande tillgången till rättvisa för kvinnor i tredjeländer och särskilt för offren för könsrelaterat våld. Parlamentet uppmanar kommissionen att inta en aktiv roll när det gäller att lagföra sådana brott i tredjeländer, och i vissa fall, av medlemsstaterna. Kommissionen uppmanas med eftertryck att arbeta tillsammans med utrikestjänsten för att förbättra stödet till offren, ta med åtgärder mot könsrelaterat våld i EU:s humanitära insatser och prioritera humanitära EU-åtgärder mot könsrelaterat och sexuellt våld i konflikter. Parlamentet välkomnar EU:s åtagande att följa upp världstoppmötet mot sexuellt våld i konflikter, som hölls i London i juni 2014, och uppmanar därför eftertryckligen kommissionen att vidta konkreta åtgärder.

101.  Europaparlamentet beklagar avsaknaden av en förebyggande politik mot könsrelaterat våld och bristen på stöd till offer samt att förövare så ofta går ostraffade i många länder. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att utbyta god praxis med tredjeländer om lagstiftningsförfaranden och utbildningsprogram för polis, domstolspersonal och statstjänstemän. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att stödja de organisationer i det civila samhället som arbetar för att försvara de mänskliga rättigheterna och främja jämställdhet i tredjeländer, och att aktivt samarbeta med internationella organisationer som är engagerade i jämställdhetsfrågor, såsom ILO, OECD, FN och Afrikanska unionen, i syfte att skapa synergieffekter och främja kvinnors egenmakt.

102.  Europaparlamentet är djupt oroat över att det könsrelaterade våldet ökar i många delar av världen och över det ökade antalet kvinnomord i Latinamerika, som sker i ett klimat av allmänt utbrett våld och strukturell diskriminering. Parlamentet fördömer kraftfullt alla former av könsrelaterat våld och det avskyvärda brottet kvinnomord samt den straffrihet som fortsätter att råda för dessa brott, vilket kan bidra till att våldet och morden ökar ytterligare.

103.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över de eventuella människorättskränkningar som drabbat kvinnor och flickor i flyktingläger i Mellanöstern och Afrika, där fall av sexuellt våld mot, och ojämlik behandling av, kvinnor och flickor har rapporterats. Parlamentet uppmanar utrikestjänsten att verka för strängare regler och välbeprövade metoder i tredjeländer i syfte att sätta stopp för ojämlik behandling av flyktingar, oavsett kön.

104.  Europaparlamentet beklagar djupt att hälften av världens befolkning utsätts för lönediskriminering och att kvinnor globalt sett tjänar mellan 60 och 90 procent av männens genomsnittliga inkomst.

105.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och vice ordföranden/den höga representanten till fortsatt arbete för kvinnors och flickors politiska och ekonomiska egenmakt genom att integrera jämställdheten i all sin yttre politik och i alla sina program, bland annat genom att föra strukturerade dialoger med tredjeländer, offentligen föra jämställdhetsfrågor på tal och säkerställa tillräckliga resurser för detta ändamål. Parlamentet ser positivt på den nya ramen för jämställdhet och kvinnors egenmakt för perioden 2016–2020(48), och understryker behovet av en inriktning på den horisontella pelaren, vars syfte är att kommissionen och utrikestjänsten mer effektivt ska förverkliga EU:s åtagande om att stärka kvinnors och flickors rättigheter via yttre förbindelser.

106.  Europaparlamentet beklagar djupt den bristande jämställdheten i den politiska sfären. Parlamentet påminner om att kvinnor och män är jämlika och bör åtnjuta samma politiska rättigheter och medborgerliga friheter, och beklagar också djupt att kvinnor är underrepresenterade i de ekonomiska, sociala och politiska beslutsprocesserna. Parlamentet understryker behovet av verkningsfulla skyddsmekanismer för kvinnliga människorättsförsvarare. Parlamentet rekommenderar införandet av ett kvotsystem, som ett instrument för att främja kvinnors deltagande i de politiska organen och i den demokratiska processen, främst som kandidater.

107.  Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta att stödja kvinnors ekonomiska, sociala och politiska egenmakt som ett verktyg för att hjälpa dem att åtnjuta sina rättigheter och grundläggande friheter fullt ut samt att fästa största vikt vid tillgången till högkvalitativ utbildning för flickor, medräknat flickor från de fattigaste och mest marginaliserade befolkningsgrupperna. Parlamentet efterlyser stöd för genomförande av yrkesutbildningar för kvinnor, ökat deltagande i högre utbildning inom områden såsom vetenskap och teknik samt utveckling av utbildningsprogram om jämställdhet för lärare i tredjeländer. Man bör också vidta åtgärder för att förhindra att stereotyper överförs genom utbildningsmaterialet. Parlamentet uppmanar eftertryckligen EU att ha med denna prioritering i all verksamhet som rör diplomati, handel och utvecklingssamarbete.

108.  Europaparlamentet understryker behovet av kontinuerlig utbildning för flickor i flyktingläger, i konfliktområden och i områden som präglas av extrem fattigdom och extrema miljöförhållanden, såsom torka och översvämningar.

109.  Europaparlamentet uppmanar EU att fortsätta integrera stödet till kvinnor och flickor inom uppdragen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och FN:s fredsbyggande struktur samt fortsätta arbetet för genomförandet och stärkandet av FN:s säkerhetsråds resolution 1325(2000)(49) och 1820(2008)(50) om kvinnor, fred och säkerhet. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU att på internationell nivå erkänna det mervärde som uppstår genom att kvinnor deltar i konfliktförebyggande och konfliktlösning, fredsbevarande insatser, humanitärt bistånd och återuppbyggnad efter konflikter samt demokratiska övergångsprocesser som leder till varaktiga och stabila politiska lösningar. Parlamentet understryker likaledes betydelsen av att man tillförsäkrar kvinnor samtliga mänskliga rättigheter och bidrar till deras egenmakt, bland annat inom ramen för agendan för perioden efter 2015 samt genom stöd till handlingsplattformen från Peking och till Istanbulkonventionen. Parlamentet välkomnar EU:s stöd för FN:s resolutioner om könsrelaterade frågor, framför allt om yttrande- och åsiktsfrihetens roll för kvinnors egenmakt. Parlamentet ser positivt på slutsatserna från det 59:e sammanträdet för FN:s kvinnokommission(51).

110.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att systematiskt inkludera konkreta åtgärder för att inom ramen för samtliga EU-valobservatörsuppdrag öka kvinnors deltagande i val, i enlighet med EU:s riktlinjer på detta område och med beaktande av de slutsatser som nåddes vid seminariet med valexperter i Bryssel i april 2014 samt erfarenheterna från tidigare uppdrag.

111.  Europaparlamentet välkomnar utrikestjänstens insatser i tredjeländer för att påskynda genomförandet av de skyldigheter och åtaganden avseende kvinnors rättigheter som härrör från konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, Pekingplattformen samt Kairoförklaringen om befolkning och utveckling inom ramen för utvecklingsagendan för perioden efter 2015.

112.  Europaparlamentet betonar vikten av att inte undergräva regelverket i Pekingplattformen om tillgång till utbildning och hälsa som en grundläggande mänsklig rättighet och skyddet av sexuella och reproduktiva rättigheter. Parlamentet understryker att en universell respekt för sexuell och reproduktiv hälsa och därmed sammanhängande rättigheter samt tillgång till relevanta tjänster bidrar till att minska barn- och mödradödligheten. Parlamentet påpekar att familjeplanering, mödravård och enkel tillgång till preventivmedel och säkra aborter är viktiga faktorer för att rädda livet på kvinnor och hjälpa dem att återskapa sina liv om de är våldtäktsoffer. Parlamentet betonar vikten av att låta dessa strategier vara centrala delar av utvecklingssamarbetet med tredjeländer.

113.  Europaparlamentet anser att tidiga äktenskap kränker de grundläggande mänskliga rättigheterna och påverkar alla delar av en flickas liv: det komprometterar utbildningen, vilket begränsar hennes framtidsutsikter, äventyrar hennes hälsa och ökar risken för att hon utsätts för våld och övergrepp.

114.  Europaparlamentet konstaterar med stark oro att branschen med så kallade postorderfruar har vuxit i en alarmerande takt sedan 80-talet. Parlamentet konstaterar med oro att det finns flera dokumenterade fall där postorderfruar har blivit angripna och/eller mördade av sina män efter det att de gift sig. Parlamentet beklagar det stora antalet minderåriga flickor som finns med på postorderwebbplatser och betonar att det måste betraktas som övergrepp mot barn när de används för sexuella syften.

115.  Europaparlamentet fördömer surrogatmoderskap såsom stridande mot kvinnans människovärde, eftersom hennes kropp och dess reproduktiva funktioner utnyttjas som en handelsvara. Parlamentet anser att surrogatmoderskap – som innebär att förökningsförmågan, framför allt hos utsatta kvinnor i utvecklingsländerna, utnyttjas och att människokroppen används för ekonomisk eller annan vinning – ska förbjudas och i brådskande ordning behandlas i instrument för de mänskliga rättigheterna.

Barns rättigheter

116.  Europaparlamentet bekräftar än en gång att FN:s konvention om barnets rättigheter och dess fakultativa protokoll snabbt måste ratificeras och effektivt tillämpas. Parlamentet uppmanar alla stater att åta sig att utrota de värsta formerna av barnarbete enligt definitionen i artikel 3 i ILO:s konvention nr 182, vilken omfattar barnslaveri, människohandel med barn, prostitution och farligt arbete som påverkar ett barns fysiska och psykiska hälsa.

117.  Europaparlamentet välkomnar rådets slutsatser om främjande och skydd av barnets rättigheter(52), vilka antogs i december 2014, och uppmanar EU att fortsätta stödja partnerländerna i kampen mot alla former av våld mot barn, medräknat sexuell exploatering, samt att stärka deras förmåga att skydda barnens rättigheter. Parlamentet välkomnar att EU:s och Unicefs verktygslåda för barns rättigheter togs i bruk 2014(53). Parlamentet noterar uttalandet från Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter från maj 2014 om intersexuella barns rättigheter.

118.  Europaparlamentet upprepar på nytt kommissionen att föreslå en heltäckande strategi för barnets rättigheter och en handlingsplan för de kommande fem åren, i syfte att prioritera barnets rättigheter inom EU:s utrikespolitik och stödja EU:s insatser för att främja dessa rättigheter, framför allt genom att bidra till att trygga barnens tillgång till vatten, sanitet, hälso- och sjukvård och utbildning genom att säkerställa rehabilitering och återanpassning av barn som värvats till väpnade styrkor. Detta bör uppnås genom att utrota barnarbete, tortyr, problemet med att barn anklagas för trolldom, människohandel, barnäktenskap och sexuellt utnyttjande samt genom att hjälpa barn i väpnade konflikter och trygga deras tillgång till undervisning i konfliktområden och flyktingläger. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/unionens höga representant att årligen rapportera till parlamentet om de resultat som har uppnåtts med avseende på fokuseringen på barn i EU:s yttre åtgärder. Parlamentet berömmer kampanjen ”Children No Soldiers”, och uppmanar EU och medlemsstaterna att öka sitt stöd för att de ska uppnå målet om att det senast 2016 ska bli slut på att statsmakters väpnade styrkor värvar barn och använder dem i konflikter.

119.  Europaparlamentet välkomnar EU:s samarbete med Unicef, som resulterat i en verktygslåda för integrering av barns rättigheter i utvecklingssamarbetet och stöd till viktiga millennieutvecklingsmål och barnskyddsprogram för att genomföra barns rättigheter, särskilt i känsliga situationer och med UNWRA.

120.  Europaparlamentet välkomnar EU:s aktiva samarbete med många av FN:s särskilda rapportörer som arbetar med ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, bland annat den särskilda rapportören för den mänskliga rättigheten till säkert dricksvatten och till sanitet, den särskilda rapportören för rätten till utbildning, den särskilda rapportören för rätten till livsmedel, den särskilda rapportören för extrem fattigdom och mänskliga rättigheter och den särskilda rapportören för adekvata bostäder. Parlamentet konstaterar som en ljuspunkt att främjandet av ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har förstärkts i EIDMR:s fleråriga vägledande program 2014–2017, som bland annat syftar till att bidra till starkare fackföreningar, ökad medvetenhet om lönefrågor, skydd av kulturarvet i form av mark och fastigheter, främjande av social integrering genom ekonomisk egenmakt samt minskad ekonomisk diskriminering och mindre våld på arbetsplatserna.

Att stärka demokratin runt om i världen

121.  Europaparlamentet framhåller att EU går in för att upprätthålla och främja respekten för mänskliga rättigheter och demokratiska värden i sina förbindelser med omvärlden och påminner om att ett demokratiskt styre inte enbart kännetecknas av fria och rättvisa valprocesser, utan också bland annat av yttrande-, press- och föreningsfrihet, rättsstatlighet och ansvarsskyldighet, ett oberoende rättsväsen och en opartisk förvaltning. Parlamentet betonar att demokrati och mänskliga rättigheter oupplösligt hör samman och är ömsesidigt stärkande, vilket det erinras om i rådets slutsatser av den 18 november 2009 om stöd för demokrati i EU:s yttre förbindelser. Parlamentet välkomnar att den nya handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati ägnar skärpt uppmärksamhet åt demokratistödjande verksamhet.

Att försvara yttrandefriheten och stärka det civila samhället

122.  Europaparlamentet upprepar att yttrandefriheten är ett livsviktigt inslag i varje demokratiskt samhälle, eftersom den ger näring åt en kultur av åsiktsmångfald som gör det möjligt för det civila samhället och för medborgarna att hålla sina regeringar och beslutsfattare ansvarsskyldiga, och som stöder respekten för rättsstaten. Parlamentet uppmanar därför med kraft EU till förstärkta insatser för att främja yttrandefriheten genom sina utrikespolitiska strategier och instrument.

123.  Europaparlamentet uppmanar på nytt EU och dess medlemsstater att intensifiera övervakningen av alla slags begränsningar av yttrandefriheten och mediefriheten i tredjeländer och att snabbt och systematiskt fördöma sådana begränsningar, även när de används för legitima syften såsom terrorismbekämpning, statens säkerhet och brottsbekämpning. Parlamentet betonar vikten av att EU:s riktlinjer för yttrandefrihet online och offline genomförs effektivt och att resultaten av dem regelbundet övervakas. Parlamentet påminner om EU:s mål att säkerställa och skydda alla människors tillgång till information och yttrandefrihet både på och utanför internet, utan diskriminering.

124.  Europaparlamentet anser att informations- och kommunikationstekniken (IKT) genom att göra informationen optimalt tillgänglig erbjuder möjligheter till bättre mänskliga rättigheter, demokratisk praxis samt social och ekonomisk utveckling. Parlamentet framhåller också de bidrag som IKT ger till det civila samhällets arbete, särskilt i länder med odemokratiska regimer. Det är oroande att IKT används av vissa auktoritära regimer, något som utgör ett allt större hot mot människorätts- och demokratiaktivister. Parlamentet betonar att det krävs ökat stöd för att främja mediefriheten, skydda oberoende journalister och bloggare, minska den digitala klyftan och underlätta oinskränkt tillgång till information. Kommissionen uppmanas att under översynen av EU:s exportkontrollsystem fästa särskild uppmärksamhet vid människorättsaspekterna när det gäller produkter med dubbla användningsområden.

EU:s stöd till människorättsförsvarare

125.  Europaparlamentet beklagar djupt att det civila samhället och människorättsförsvarare i allt högre grad utsätts för angrepp runt om i världen. Parlamentet är djupt oroat över att allt fler länder, t.ex. Ryssland och vissa centralasiatiska länder, stiftar stränga lagar för att förkväva icke-statliga organisationers verksamhet genom att begränsa deras tillgång till utländsk finansiering och införa betungande rapporteringskrav och stränga straff för överträdelser. Parlamentet påminner om att mötes- och föreningsfrihet i väsentlig grad är utmärkande för ett demokratiskt, öppet och tolerant samhälle. Parlamentet efterlyser förnyade insatser mot de begränsningar och den skrämseltaktik som överallt i världen drabbar människor som arbetar för civilsamhälleliga organisationer, och uppmanar EU att föregå med gott exempel när det gäller att skydda och främja de berörda rättigheterna.

126.  Europaparlamentet ser positivt på att vice ordföranden/den höga representanten i den nya handlingsplanen än en gång har bekräftat att EU gått in för egenmakt till lokala aktörer och det civila samhällets organisationer. Parlamentet betonar att det civila samhällets handlingsfrihet blir alltmer inskränkt, och att EU därför måste ägna skärpt uppmärksamhet åt det civila samhället, framför allt människorättsförsvarare, och förstärka sina insatser till förmån för dem. EU och dess medlemsstater uppmanas därför eftertryckligen att utveckla ett konsekvent och heltäckande svar på de stora utmaningar som det civila samhället, framför allt människorättsförsvarare, stöter på i hela världen.

127.  Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att oavlåtligt övervaka och på alla nivåer av den politiska dialogen påtala fall av kränkningar av mötes- och föreningsfriheten, också när de tar formen av olika slags förbud mot och begränsningar för det civila samhällets organisationer och den verksamhet som bedrivs av dem.

128.  Vidare uppmanar Europaparlamentet EU och dess medlemsstater att använda alla tillbudsstående medel för att systematiskt ta upp enskilda fall med riskutsatta människorättsförsvarare och aktivister inom det civila samhället, framför allt de personer som för närvarande sitter i fängelse. Parlamentet uppmuntrar EU-delegationerna och medlemsstaternas diplomatiska personal att fortsätta med sitt aktiva stöd till människorättsförsvarare, genom att systematiskt övervaka rättegångar, besöka frihetsberövade aktivister och uttala sig om enskilda fall, samt att föra kränkningar av de mänskliga rättigheterna på tal med sina relevanta motparter. Parlamentet insisterar på att höga EU-representanter, främst vice ordföranden/den höga representanten, kommissionsledamöterna, EU:s särskilda representanter och medlemsländernas regeringstjänstemän, systematiskt ska sammanträffa med människorättsförsvarare när de reser till länder i vilka det civila samhället utsätts för påtryckningar.

129.  Europaparlamentet ser det som positivt att EU ger stöd till människorättsförsvarare och det civila samhället runtom i världen i form av medel via EIDMR. Parlamentet framhåller att det är särskilt viktigt att EIDMR används för att skydda de mest riskutsatta människorättsförsvararna, och betonar tillika att stödet till riskutsatta människorättsförsvarare i första hand bör ges med hänsyn till effektivitetskriterier och att alltför föreskrivande villkor bör undvikas. Parlamentet uppmanar kommissionen, utrikestjänsten och EU-delegationerna att se till att de medel som är tillgängliga för människorättsförsvarare används som sig bör.

Stöd till valprocesser och främjande av rättsstatsprincipen, rättsväsendets oberoende och opartisk förvaltning i tredjeländer

130.  Europaparlamentet välkomnar de åtta valobservatörsuppdrag och de åtta valexpertuppdrag som EU sänt ut till olika håll av världen under 2014. Parlamentet upprepar sin positiva syn på EU:s fortsatta stöd till valprocesser och på att EU hjälper till vid val och stöder inhemska observatörer.

131.  Europaparlamentet påminner om vikten av att valobservatörsuppdragens rapporter och rekommendationer får vederbörlig uppföljning, eftersom detta är ett sätt att förbättra deras resultat och stärka EU:s stöd till demokratiska normer i de berörda länderna.

132.  Europaparlamentet rekommenderar att EU ska förstärka sina insatser för att utveckla en mera heltäckande syn på demokratiseringsprocesser, i vilka fria och rättvisa val bara utgör ett enskilt inslag, för att ge ett positivt bidrag till starkare demokratiska institutioner och ökat allmänt förtroende för valprocesser runt om i världen.

133.  I detta sammanhang ser Europaparlamentet positivt på att man inlett en andra generation av pilotprojekt om demokratistöd i tolv utvalda EU-delegationer under 2014 till följd av ett åtagande i rådets slutsatser från november 2009 och i handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati från 2012. Parlamentet framhåller med skärpa hur viktiga dessa pilotprojekt är för att det demokratistöd som EU ger via sina utrikespolitiska strategier och instrument ska bli mera konsekvent.

134.  Europaparlamentet välkomnar den utfästelse som kommissionen, utrikestjänsten och medlemsstaterna gjort i den nya handlingsplanen för mänskliga rättigheter och demokrati, nämligen att mera beslutsamt och konsekvent gå in för kontakter med valadministrationsorgan, parlamentariska institutioner, lokala icke-statliga organisationer, människorättsförsvarare och organisationer inom det civila samhället i tredjeländer, i syfte att involvera dem mer intensivt i valövervakning och bidra till deras egenmakt och därmed till stärkta demokratiska processer.

135.  Europaparlamentet påminner om att de erfarenheter av och de lärdomar från övergångar till demokrati inom ramen för utvidgnings- och grannskapspolitiken, vilka förvärvats av EU, politiker, akademiker, medierna, icke-statliga organisationer och det civila samhället, kan ge ett positivt bidrag till fastställande av bästa praxis som skulle kunna användas för att stödja och befästa andra demokratiseringsprocesser runtom i världen.

136.  Europaparlamentet påminner om att korruptionen dels hotar möjligheterna att på likvärdiga villkor ta del av mänskliga rättigheter, dels undergräver demokratiska processer såsom rättsstatsprincipen och en opartisk rättsskipning. Parlamentet påminner också om att EU gjort anspråk på exklusiv behörighet för att underteckna FN:s konvention mot korruption.

137.  Europaparlamentet anser att EU i alla forum för dialog med tredjeländer bör framhålla vikten av öppenhet, tillgänglighet, integritet, ansvar och en korrekt förvaltning av offentliga angelägenheter, allmänna medel och allmän egendom, såsom det föreskrivs i den FN-konventionen. Parlamentet anser att korruption i alla dess former undergräver demokratiska principer och påverkar den sociala och ekonomiska utvecklingen negativt. Parlamentet efterlyser uppföljning av sin begäran om bättre övervakning av FN:s konvention mot korruption och vederbörlig hänsyn till OECD:s rekommendationer. EU bör vara mer systematiskt och konsekvent i sitt stöd till tredjeländers åtgärder mot korruptionen, med hjälp av sakkunskap vid inrättande och befästande av oberoende och effektiva korruptionsbekämpande institutioner, inklusive proaktivt samarbete med den privata sektorn. Det rekommenderas även att man utvecklar innovativa finansiella mekanismer för att stärka kampen mot alla typer av korruption. I detta sammanhang noterar parlamentet kravet på bättre reglering av finansiella transaktioner på internationell nivå.

138.  Europaparlamentet anser att EU bör förstärka sina insatser för att främja rättsstatsprincipen och rättsväsendets oberoende på multilateral och bilateral nivå. Parlamentet uppmanar EU att stödja opartisk rättsskipning överallt i världen genom stöd till arbetet med lagstiftningsreformer och institutionella reformer i tredjeländer. Parlamentet uppmanar också EU-delegationerna och medlemsstaternas ambassader till systematisk övervakning av rättegångar för att främja rättsväsendets oberoende.

Stärkande av Europaparlamentets insatser för de mänskliga rättigheterna

139.  Europaparlamentet välkomnar den översyn av riktlinjerna för parlamentets interparlamentariska delegationer om främjande av mänskliga rättigheter och demokrati som gjorts av delegationsordförandekonferensen, i samarbete med underutskottet för mänskliga rättigheter. Parlamentet rekommenderar här en mer systematisk och öppen metod för att ta upp människorättsfrågor vid delegationsbesök i tredjeländer, särskilt de enskilda fall som det hänvisas till i parlamentets resolutioner, liksom för skriftlig rapportering till underutskottet för mänskliga rättigheter om vilka åtgärder som vidtagits, varvid det i politiskt motiverade fall kan bli aktuellt med en särskild avrapporteringssession.

140.  Europaparlamentet framhåller att man ständigt måste överväga de lämpligaste sätten att få parlamentets resolutioner om brott mot mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprincipen att bli så trovärdiga, synliga och verkningsfulla som möjligt.

141.  Europaparlamentet uppmuntrar en diskussion om att de olika verktyg som parlamentet förfogar över för att stödja och främja mänskliga rättigheter ska sammanföras i ett enda strategidokument som ska antas av parlamentet under ett plenarsammanträde.

o
o   o

142.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, till vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, medlemsstaternas regeringar och parlament, FN:s säkerhetsråd, FN:s generalsekreterare, ordföranden för FN:s 70:e generalförsamling, ordföranden för FN:s råd för mänskliga rättigheter, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter och EU:s delegationschefer.

(1) Antagna texter, P8_TA(2014)0070.
(2) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-11855-2012-INIT/sv/pdf
(3) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/foraff/142549.pdf
(4) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/foraff/137585.pdf
(5) http://www.europarl.europa.eu/document/activities/cont/201203/20120329ATT42170/20120329ATT42170EN.pdf
(6) http://www.consilium.europa.eu/en/policies/pdf/st10152-en15_pdf/
(7) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-10897-2015-INIT/en/pdf
(8) http://www.consilium.europa.eu/en/meetings/fac/2015/10/st13201-en15_pdf/
(9) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/EN/foraff/130243.pdf
(10) http://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=SV&f=ST%2015559%202014%20INIT
(11) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/?uri=CELEX:32015D0260
(12) http://data.consilium.europa.eu/doc/document/ST-9242-2015-INIT/en/pdf
(13) http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/RES/1325(2000)
(14) EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 69.
(15) EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 165.
(16) Antagna texter, P7_TA(2012)0470.
(17) Antagna texter, P7_TA(2013)0274.
(18) Antagna texter, P7_TA(2013)0394.
(19) Antagna texter, P7_TA(2013)0420.
(20) Antagna texter, P7_TA(2014)0252.
(21) Antagna texter, P8_TA(2015)0079.
(22) Antagna texter, P7_TA(2014)0259.
(23) Antagna texter, P7_TA(2014)0206.
(24) Antagna texter, P8_TA(2015)0076.
(25) Antagna texter, P8_TA(2015)0272.
(26) Antagna texter, P8_TA(2015)0288.
(27) Antagna texter, P8_TA(2015)0317.
(28) Antagna texter, P8_TA(2015)0350.
(29) Antagna texter, P8_TA(2015)0348.
(30) http://ec.europa.eu/enlargement/pdf/key_documents/2014/20141008-strategy-paper_sv.pdf
(31) http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52011DC0200
(32) http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=COM:2011:0303:FIN:sv:PDF
(33) http://daccess-dds-ny.un.org/doc/UNDOC/GEN/G14/082/52/PDF/G1408252.pdf?OpenElement
(34) Antagna texter, P8_TA(2015)0274.
(35) http://www.unfpa.org/sites/default/files/pub-pdf/Joint%20Programme%20on%20FGMC%20Summary%20Report.pdf
(36) http://daccess-dds-ny.un.org/doc/UNDOC/GEN/G14/086/06/PDF/G1408606.pdf?OpenElement
(37) https://www.consilium.europa.eu/ueDocs/cms_Data/docs/hr/news53.pdf
(38) http://ec.europa.eu/enlargement/pdf/key_documents/2014/20141008-strategy-paper_sv.pdf
(39) http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2014:077:0027:0043:EN:PDF
(40) Antagna texter, P8_TA(2015)0274.
(41) http://www.ohchr.org/Documents/Publications/GuidingPrinciplesBusinessHR_EN.pdf
(42) http://wcip2014.org/wp-content/uploads/2013/03/N1446828.pdf
(43) EUT L 101, 15.4.2011, s. 1.
(44) https://ec.europa.eu/anti-trafficking/sites/antitrafficking/files/eu_strategy_towards_the_eradication_of_trafficking_in_human_beings_2012-2016_1.pdf
(45) http://www.coe.int/en/web/portal/10-october-against-death-penalty
(46) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cmsUpload/TortureGuidelines.pdf
(47) http://www.consilium.europa.eu/uedocs/cms_data/docs/pressdata/en/foraff/137584.pdf
(48) http://europa.eu/rapid/press-release_IP-15-5690_en.pdf
(49) http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/RES/1325(2000)
(50) http://www.un.org/en/ga/search/view_doc.asp?symbol=S/RES/1820(2008)
(51) http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=E/2015/27
(52) http://register.consilium.europa.eu/doc/srv?l=SV&f=ST%2015559%202014%20INIT
(53) http://www.unicef.org/eu/crtoolkit/downloads/Child-Rights-Toolkit-Web-Links.pdf

Rättsligt meddelande