Index 
Antagna texter
Onsdagen den 20 maj 2015 - StrasbourgSlutlig utgåva
Beslut att inte invända mot en delegerad akt: stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
 Avtal med Republiken Sydafrika om handel, utveckling och samarbete (tilläggsprotokoll med anledning av Kroatiens anslutning till Europeiska unionen) ***
 Förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism ***II
 Uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel ***II
 Insolvensförfaranden ***II
 Unionssystem för självcertifiering av importörer av vissa mineraler och metaller med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden ***I
 Invändning mot en delegerad akt: undantag för kadmium för användning i belysning och displaybelysning
 Invändning mot en delegerad akt: licens för import av etanol som framställts av jordbruksprodukter
 Mammaledighet
 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
 Utbrott av Xylella fastidiosa som drabbar olivträd

Beslut att inte invända mot en delegerad akt: stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
PDF 246kWORD 61k
Europaparlamentets beslut om att inte invända mot kommissionens delegerade förordning av den 27 april 2015 om ändring av bilaga I till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (C(2015)02802 – 2015/2673(DEA))
P8_TA(2015)0199B8-0439/2015

Europaparlamentet fattar detta beslut

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning (C(2015)02802),

–  med beaktande av kommissionens skrivelse av den 3 februari 2015, i vilken parlamentet uppmanas att tillkännage att det inte avser att invända mot den delegerade förordningen,

–  med beaktande av skrivelsen av den 6 maj 2015 från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottsordförandekonferensens ordförande,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005(1), särskilt artikel 58.7 och artikel 83.5,

–  med beaktande av rekommendationen till beslut från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–  med beaktande av artikel 105.6 i arbetsordningen,

–  med beaktande av att ingen invändning har gjorts inom den tidsfrist som anges i artikel 105.6 tredje och fjärde strecksatserna i arbetsordningen, som löpte ut den 19 maj 2015.

A.  I artikel 19.1 i rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 föreskrivs en revidering av den fleråriga budgetramen om program med delad förvaltning för bland annat Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling antas efter den 1 januari 2014, för att överföra anslag som inte användes 2014 till påföljande år utöver motsvarande utgiftstak.

B.  Programmen för landsbygdsutveckling i Bulgarien, Tjeckien, Irland, Grekland, Spanien, Kroatien, Italien, Cypern, Luxemburg, Ungern, Malta, Rumänien och Sverige och vissa regionala program i Belgien, Tyskland, Frankrike och Förenade kungariket var inte klara för antagande vid utgången av 2014.

C.  Förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 har setts över i enlighet med detta genom rådets förordning (EU, Euratom) nr 2015/623 och de motsvarande oanvända anslagen för 2014 har för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling förts över till utgiftstaken för 2015 och 2016.

D.  Bilaga I till förordning (EU) nr 1305/2013, som fastställer fördelningen av unionens stöd för landsbygdsutveckling för perioden 2014–2020 bör därför ändras i enlighet med detta.

E.  Den delegerade förordningen behövs för att man på ett smidigt sätt och i tid ska kunna anta program för landsbygdsutveckling och det är därför lämpligt att den träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

1.  Europaparlamentet förklarar att det inte invänder mot den delegerade förordningen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 487.


Avtal med Republiken Sydafrika om handel, utveckling och samarbete (tilläggsprotokoll med anledning av Kroatiens anslutning till Europeiska unionen) ***
PDF 239kWORD 289k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 maj 2015 om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens och dess medlemsstaters vägnar av ett tilläggsprotokoll till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, med anledning av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (07657/2015 – C8-0103/2015 – 2014/0236(NLE))
P8_TA(2015)0200A8-0146/2015

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av utkastet till rådets beslut (07657/2015),

–  med beaktande av förslaget till tilläggsprotokoll till avtalet om handel, utveckling och samarbete mellan Europeiska gemenskapen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Sydafrika, å andra sidan, med beaktande av Republiken Kroatiens anslutning till Europeiska unionen (13175/2014),

–  med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 217 samt artikel 218.6 andra stycket a v i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C8-0103/2015),

–  med beaktande av artikel 99.1 första och tredje styckena samt artiklarna 99.2 och 108.7 i arbetsordningen,

–  med beaktande av rekommendationen från utskottet för utveckling (A8-0146/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner att protokollet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Sydafrika.


Förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism ***II
PDF 243kWORD 295k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 maj 2015 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 och om upphävande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG och kommissionens direktiv 2006/70/EG (05933/4/2015 – C8-0109/2015 – 2013/0025(COD))
P8_TA(2015)0201A8-0153/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (05933/4/2015 – C8-0109/2015),

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 17 maj 2013(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 23 maj 2013(2),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(3), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0045),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0153/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 166, 12.6.2013, s. 2.
(2) EUT C 271, 19.9.2013, s. 31.
(3) Antagna texter från 11.3.2014, P7_TA(2014)0191.


Uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel ***II
PDF 242kWORD 61k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 maj 2015 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel och om upphävande av förordning (EG) nr 1781/2006 (05932/2/2015 – C8-0108/2015 – 2013/0024(COD))
P8_TA(2015)0202A8-0154/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (05932/2/2015 – C8-0108/2015),

–  med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 17 maj 2013(1),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 23 maj 2013(2),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(3), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2013)0044),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av den gemensamma behandlingen av ärendet i utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, i enlighet med artikel 55 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (A8-0154/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 166, 12.6.2013, s. 2.
(2) EUT C 271, 19.9.2013, s. 31.
(3) Antagna texter från 11.3.2014, P7_TA(2014)0190.


Insolvensförfaranden ***II
PDF 241kWORD 291k
Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 20 maj 2015 om rådets ståndpunkt vid första behandlingen inför antagandet av Europaparlamentets och rådets förordning om insolvensförfaranden (omarbetning) (16636/5/2014 – C8-0090/2015 – 2012/0360(COD))
P8_TA(2015)0203A8-0155/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: andra behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets ståndpunkt vid första behandlingen (16636/5/2014 – C8-0090/2015),

–  med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 22 maj 2013(1),

–  med beaktande av sin ståndpunkt vid första behandlingen av ärendet(2), en behandling som avsåg kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0744),

–  med beaktande av artikel 294.7 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artikel 76 i arbetsordningen,

–  med beaktande av andrabehandlingsrekommendationen från utskottet för rättsliga frågor (A8-0155/2015).

1.  Europaparlamentet godkänner rådets ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet konstaterar att rättsakten är antagen i enlighet med rådets ståndpunkt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna akten i enlighet med artikel 297.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt sin generalsekreterare att, när det har kontrollerats att alla förfaranden vederbörligen avslutats, underteckna akten och i samförstånd med rådets generalsekreterare se till att den offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

(1) EUT C 271, 19.9.2013, s. 55.
(2) Antagna texter från sammanträdet 5.2.2014, P7_TA(2014)0093.


Unionssystem för självcertifiering av importörer av vissa mineraler och metaller med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden ***I
PDF 599kWORD 176k
Europaparlamentets ändringar antagna den 20 maj 2015 av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett unionssystem för självcertifiering av tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan hos ansvarstagande importörer av tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld med ursprung i konfliktdrabbade områden och högriskområden (COM(2014)0111 – C7-0092/2014 – 2014/0059(COD))(1)
P8_TA(2015)0204A8-0141/2015

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Kommissionens förslag   Ändring
Ändring 1
Förslag till förordning
Skäl 1
(1)  Naturresurser i form av mineraler i konfliktdrabbade eller högriskområden kan, även om de har en stor potential för utveckling, vara en orsak till tvist när inkomster från dem utlöser eller driver fortsatta våldsamma konflikter och undergräver nationella strävanden för att uppnå utveckling, goda styrelseformer och rättsstatlighet. I sådana områden är det av avgörande betydelse för fred och stabilitet att kunna bryta sambandet mellan konflikter och olaglig exploatering av mineraler.
(1)  Naturresurser i form av mineraler i konfliktdrabbade eller högriskområden kan, även om de har en stor potential för utveckling, vara en orsak till tvist när inkomster från dem utlöser eller driver fortsatta våldsamma konflikter och undergräver strävanden för att uppnå utveckling, goda styrelseformer och rättsstatlighet. I sådana områden är upplösningen av sambandet mellan konflikter och olaglig exploatering av mineraler ett kritiskt element för att kunna garantera fred, utveckling och stabilitet.
Ändring 2
Förslag till förordning
Skäl 1a (nytt)
(1a)  Inom utvinningsindustrin är det vanligt att de mänskliga rättigheterna kränks, t.ex. genom barnarbete, sexuellt våld, ofrivilligt försvinnande, tvångsförflyttningar och förstörande av rituellt eller kulturellt betydelsefulla platser.
Ändring 3
Förslag till förordning
Skäl 2
(2)  Denna fråga berör resursrika områden där regeringar och internationella organisationer tillsammans med företag och organisationer i det civila samhället har antagit utmaningen att minimera finansieringen av väpnade grupper och säkerhetsstyrkor.
(2)  Denna fråga berör resursrika områden där regeringar och internationella organisationer tillsammans med företag och organisationer i det civila samhället har antagit utmaningen att förhindra finansieringen av väpnade grupper och säkerhetsstyrkor. Till dessa organisationer räknas också de kvinnoorganisationer som leder arbetet med att uppmärksamma den exploatering som dessa grupper infört, såväl som våldtäkter och våld som används för att kontrollera lokalbefolkningarna.
(Den ändring som innebär att ”regioner” ersätts av ”områden” gäller hela texten.)
Ändring 4
Förslag till förordning
Skäl 5a (nytt)
(5a)  Denna förordning är ett av sätten att få slut på väpnade gruppers finansiering genom kontroll av handeln med mineraler från konfliktregioner. Det hindrar inte att unionens utrikespolitiska åtgärder och utvecklingsåtgärder bör inriktas på att bekämpa lokal korruption och porösa gränser samt se till att lokalbefolkningen och deras företrädare utbildas för att påvisa missbruk.
Ändring 5
Förslag till förordning
Skäl 7
(7)  Europaparlamentet antog den 7 oktober 2010 en resolution som uppmanade unionen till att lagstifta i enlighet med den amerikanska ”konfliktminerallagen”, dvs. paragraf 1502 i Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act, och kommissionen uttryckte i sina meddelanden från 2011 och 2012 sin avsikt att undersöka möjligheterna att förbättra insynen i leveranskedjan, inklusive aspekter som rör tillbörlig aktsamhet. I det senare meddelandet och i linje med det åtagande som kommissionen gjorde i maj 2011 vid OECD:s ministerkonferens förordade kommissionen också ett större stöd för och användning av OECD:s riktlinjer för multinationella företag och OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet, även för länder som inte är med i OECD.
(7)  I sina resolutioner av den 7 oktober 2010, 8 mars 2011, 5 juli 2011 och 26 februari 2014 uppmanade Europaparlamentet unionen att lagstifta i enlighet med den amerikanska ”konfliktminerallagen”, dvs. paragraf 1502 i Dodd-Frank Wall Street Reform and Consumer Protection Act, och kommissionen uttryckte i sina meddelanden från 2011 och 2012 sin avsikt att undersöka möjligheterna att förbättra insynen i leveranskedjan, inklusive aspekter som rör tillbörlig aktsamhet. I det senare meddelandet och i linje med det åtagande som kommissionen gjorde i maj 2011 vid OECD:s ministerkonferens förordade kommissionen också ett större stöd för och användning av OECD:s riktlinjer för multinationella företag och OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet, även för länder som inte är med i OECD.
Ändring 6
Förslag till förordning
Skäl 8
(8)  Unionsmedborgare och det civila samhällets aktörer har uppmärksammat att företag som är verksamma under unionens jurisdiktion inte hålls ansvariga för den potentiella kopplingen till olaglig utvinning av och handel med mineral från konfliktområden. Följden blir att dessa mineraler, som kan förekomma i konsumentprodukter, knyter konsumenter till konflikter utanför unionen. Medborgare har därför, framför allt genom framställningar, begärt att en lagstiftning som gör företag ansvariga enligt de riktlinjer som FN och OECD utfärdat föreslås till Europaparlamentet och rådet.
(8)  Unionsmedborgare och det civila samhällets aktörer har uppmärksammat att företag som är verksamma under unionens jurisdiktion inte hålls ansvariga för den potentiella kopplingen till olaglig utvinning av och handel med mineral från konfliktområden. Följden blir att dessa mineraler, som kan förekomma i konsumentprodukter, knyter konsumenter till konflikter utanför unionen. På så sätt är konsumenter indirekt knutna till konflikter med allvarliga konsekvenser för de mänskliga rättigheterna, särskilt vad gäller kvinnors rättigheter, eftersom beväpnade grupper ofta använder massvåldtäkter som en avsiktlig strategi för att skrämma och kontrollera lokalbefolkningar i syfte att skydda sina intressen. Medborgare har därför, framför allt genom framställningar, begärt att en lagstiftning som gör företag ansvariga enligt de riktlinjer som FN och OECD utfärdat föreslås till Europaparlamentet och rådet.
Ändring 71, 91, och 112
Förslag till förordning
Skäl 9a (nytt)
(9a)  I förordningen framkommer behovet av tillbörlig aktsamhet i hela leveranskedjan från utvinningsplatsen till slutprodukten genom krav på alla företag som i första ledet saluför de resurser som förordningen berör – inklusive produkter som innehåller dessa resurser – på unionsmarknaden att visa och offentligt rapportera om tillbörlig aktsamhet i sin leveranskedja. Denna förordning innehåller olika skyldigheter på området tillbörlig aktsamhet. Av skyldigheterna framgår det, precis som egenskaperna hos själva begreppet tillbörlig aktsamhet förutsätter, att förfarandena för tillbörlig aktsamhet hela tiden bör utvecklas och vara flexibla och att skyldigheterna på lämpligt sätt måste vara anpassade till de olika omständigheter som råder i olika företag. Skyldigheterna bör vara anpassade till ett företags storlek och inflytande och till den ställning företaget har i sin leveranskedja.
Ändring 57
Förslag till förordning
Skäl 11a (nytt)
(11a)  Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU1a innebär att företag med fler än 500 anställda ska lämna upplysningar om sina olika policyer, bl.a. gällande mänskliga rättigheter, bekämpning av korruption och tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan. I detta direktiv anges att kommissionen ska utarbeta riktlinjer för att underlätta tillhandahållandet av dessa upplysningar. Kommissionen bör överväga att inkludera resultatindikatorer avseende anvarsfullt anskaffande av mineraler och metaller i dessa riktlinjer.
__________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/95/EU av den 22 oktober 2014 om ändring av direktiv 2013/34/EU vad gäller vissa stora företags och koncerners tillhandahållande av icke-finansiell information och upplysningar om mångfaldspolicy (EUT L 330, 15.11.2014, s. 1).
Ändring 9
Förslag till förordning
Skäl 11b (nytt)
(11b)  Många befintliga system för tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan kan bidra till att målen i denna förordning uppnås. Det finns redan industrisystem som syftar till att bryta kopplingen mellan konflikter och anskaffning av tenn, tantal, volfram och guld. Dessa system använder oberoende externa granskare för att certifiera smältverk och anrikningsverk som har system för att garantera att mineraler endast anskaffas på ansvarsfullt sätt. Dessa industrisystem skulle kunna erkännas i unionens system. Kriterier och förfaranden för erkännande av sådana systems likvärdighet med kraven i denna förordning måste dock förtydligas så att man kan upprätthålla respekten för höga standarder och undvika dubbel granskning.
Ändring 10
Förslag till förordning
Skäl 12
(12)  Företag i unionen har i det offentliga samrådet uttryckt sitt intresse för en ansvarsfull anskaffning av mineraler och rapporterat om industrins nuvarande program för att uppfylla målen för företagens sociala ansvar, kundernas önskemål och en säker tillgång på råvaror. Företagen har emellertid också rapporterat om otaliga svårigheter vid tillämpningen av tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan på grund av de utdragna och komplexa globala leveranskedjorna som omfattar ett stort antal aktörer som ofta inte är tillräckligt medvetna om eller intresserade av de etiska problemen. Kostnaden för en ansvarsfull anskaffning av råvaror och den eventuella effekten på framför allt små och medelstora företags konkurrenskraft bör övervakas av kommissionen.
(12)  Företag i unionen har i det offentliga samrådet uttryckt sitt intresse för en ansvarsfull anskaffning av mineraler och rapporterat om industrins nuvarande program för att uppfylla målen för företagens sociala ansvar, kundernas önskemål och en säker tillgång på råvaror. Företagen har emellertid också rapporterat om otaliga svårigheter och praktiska utmaningar vid tillämpningen av tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan på grund av de utdragna och komplexa globala leveranskedjorna som omfattar ett stort antal aktörer som ofta inte är tillräckligt medvetna om eller intresserade av de etiska problemen. Kostnaden för en ansvarsfull anskaffning av råvaror, tredjepartsgranskning, dess administrativa konsekvenser och den eventuella effekten på framför allt små och medelstora företags konkurrenskraft bör övervakas noggrant och rapporteras av kommissionen. Kommissionen bör bistå mikroföretagen och de små och medelstora företagen med tekniskt och ekonomiskt stöd och bör underlätta informationsutbytet för att genomföra denna förordning. Små och medelstora företag som är etablerade i unionen och som importerar mineraler och metaller samt inrättar system för tillbörlig aktsamhet bör få ekonomiskt stöd genom kommissionens Cosmeprogram.
Ändring 12
Förslag till förordning
Skäl 12a (nytt)
(12a)  Företag som är etablerade i unionen, som arbetar i senare led av leveranskedjan och som frivillit inför system för ansvarsfull anskaffning av mineraler och metaller bör bli certifierade av medlemsstaternas behöriga myndigheter genom en märkning. Kommissionen bör förlita sig på OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet när man fastställer kriterier för certifiering, och kan kontakta OECD:s sekretariat om detta ärende. Villkoren för att bevilja ”europeisk ansvarscertifiering” bör vara lika strikta som de som ingår i OECD:s certifieringssystem. Företag som drar nytta av en ”europeisk ansvarscertifiering” uppmuntras att ange detta på sina webbsidor och ta med denna uppgift i den information man ger europeiska konsumenter.
Ändring 14
Förslag till förordning
Skäl 13
(13)  Smältverk och anrikningsverk är viktiga länkar i globala leveranskedjor för mineraler eftersom de vanligtvis är det sista steget där tillbörlig aktsamhet faktiskt kan säkerställas genom insamling, redovisning och kontroll av uppgifter om mineralernas ursprung och kontrollkedja. Efter denna bearbetningsfas bedöms det ofta vara ogenomförbart att spåra mineralernas ursprung. En unionsförteckning över ansvarstagande smältverk och anrikningsverk kan därför ge företag i senare led insyn och säkerhet när det gäller åtgärder för tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan.
(13)  Smältverk och anrikningsverk är viktiga länkar i globala leveranskedjor för mineraler eftersom de vanligtvis är det sista steget där tillbörlig aktsamhet faktiskt kan säkerställas genom insamling, redovisning och kontroll av uppgifter om mineralernas ursprung och kontrollkedja. Efter denna bearbetningsfas bedöms det ofta vara ogenomförbart att spåra mineralernas ursprung. Detsamma gäller återvunna metaller som har genomgått ännu fler steg i omvandlingsprocessen. En unionsförteckning över ansvarstagande smältverk och anrikningsverk kan därför ge företag i senare led insyn och säkerhet när det gäller åtgärder för tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan. I överensstämmelse med OECD:s riktlinjer bör aktörer i ett tidigt skede av leveranskedjan, t.ex. smältverk och anrikningsverk, genomgå oberoende tredjepartsgranskningar av sina åtgärder för tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan, även med syftet att tas upp i förteckningen över ansvarstagande smältverk och anrikningsverk.
Ändring 15
Förslag till förordning
Skäl 13a (nytt)
(13a)  Smältverk och anrikningsverk som förädlar och importerar mineraler och anrikade mineraler bör vara skyldiga att tillämpa unionens system för tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan.
Ändring 16
Förslag till förordning
Skäl 13b (nytt)
(13b)  Användning av alla mineraler och metaller som omfattas av denna förordning bör ske i överensstämmelse med förordningens krav. Importörer måste ovillkorligen iaktta förordningens bestämmelser.
Ändring 18
Förslag till förordning
Skäl 15a (nytt)
(15a)  För att garantera ett effektivt genomförande av denna förordning bör det föreskrivas en övergångsperiod på två år för att ge kommissionen möjlighet att upprätta ett system för tredjepartsgranskning och för att ge ansvarstagande importörer tid att vänja sig vid sina skyldigheter enligt denna förordning.
Ändring 19
Förslag till förordning
Skäl 15b (nytt)
(15b)  Kommissionen bör regelbundet se över sina åtaganden när det gäller finansiellt och politiskt stöd till konfliktdrabbade områden och högriskområden där tenn, tantal, volfram och guld utvinns, framför allt området kring de afrikanska stora sjöarna, för att säkerställa en konsekvent politik och för att uppmuntra till och förstärka respekten för goda styrelseformer, rättsstatsprincipen och framför allt etisk utvinning.
Ändring 20
Förslag till förordning
Skäl 16
(16)  Kommissionen bör regelbundet rapportera till rådet och Europaparlamentet om systemets verkan. Senast tre år efter ikraftträdandet och därefter vart sjätte år bör kommissionen se över denna förordnings tillämpning och ändamålsenlighet, inbegripet när det gäller främjandet av ansvarsfull anskaffning av de mineraler som omfattas från konfliktdrabbade områden och högriskområden. Dessa rapporter kan vid behov åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag, som även kan omfatta obligatoriska åtgärder.
(16)  Kommissionen bör regelbundet rapportera till Europaparlamentet och rådet om systemets verkan. Två år efter att denna förordning har börjat tillämpas och därefter vart tredje år bör kommissionen se över dess tillämpning och ändamålsenlighet samt de senaste effekterna av systemet i praktiken när det gäller främjandet av ansvarsfull anskaffning av de mineraler som omfattas från konfliktdrabbade områden och högriskområden samt rapportera till Europaparlamentet och rådet. Dessa rapporter kan vid behov åtföljas av lämpliga lagstiftningsförslag, som även kan omfatta ytterligare obligatoriska åtgärder.
Ändring 21
Förslag till förordning
Skäl 16a (nytt)
(16a)  I sitt gemensamma meddelande av den 5 mars 2014 åtog sig kommissionen och kommissionens vice ordförande/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att utforma kompletterande åtgärder som leder till en integrerad EU-strategi för ansvarsfull anskaffning parallellt med denna förordning, inte bara för att få många företag att delta i unionssystemet enligt denna förordning utan också för att se till att en global, konsekvent och heltäckande strategi tillämpas för att främja ansvarsfull anskaffning från konfliktdrabbade områden och högriskområden.
Ändring 60
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 1
1.  Genom denna förordning inrättas ett unionssystem för självcertifiering av tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan i syfte att begränsa möjligheterna för väpnade grupper och säkerhetsstyrkor12 att handla med tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld. Systemet är utformat för att ge insyn och säkerhet när det gäller importörers, smältverks och anrikningsverks anskaffning av råvaror från konfliktdrabbade områden och högriskområden.
1.  Genom denna förordning inrättas ett unionssystem för certifiering av tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan i syfte att begränsa möjligheterna för väpnade grupper och säkerhetsstyrkor12 att handla med tenn, tantal och volfram, malmer av dessa metaller, samt guld. Systemet är utformat för att ge insyn och säkerhet när det gäller importörers, smältverks och anrikningsverks anskaffning av råvaror från konfliktdrabbade områden och högriskområden.
__________________
__________________
12 Väpnade grupper och säkerhetsstyrkor definieras i bilaga II till OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet (OECD Due Diligence Guidance for Responsible Supply Chains of Minerals from Conflict-Affected and High-Risk Areas: Second Edition, OECD Publishing, OECD (2013), http://dx.doi.org/10.1787/9789264185050-en.
12 Väpnade grupper och säkerhetsstyrkor definieras i bilaga II till OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet (OECD Due Diligence Guidance for Responsible Supply Chains of Minerals from Conflict-Affected and High-Risk Areas: Second Edition, OECD Publishing, OECD (2013), http://dx.doi.org/10.1787/9789264185050-en.
Ändring 154
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2
2.  I denna förordning fastställs skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för de unionsimportörer som väljer att självcertifiera sig som ansvarstagande importörer av mineraler och metaller som innehåller eller består av tenn, tantal, volfram och guld, i enlighet med vad som fastställs i bilaga I.
2.  I denna förordning fastställs skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan för samtliga unionsimportörer som anskaffar mineraler och metaller som omfattas av föreliggande förordning och i enlighet med OECD:s riktlinjer. Dessa riktlinjer är utformade för att göra importörernas anskaffningspraxis transparent och säker i konfliktdrabbade områden och högriskområden, så att våldsamma konflikter och kränkningar av de mänskliga rättigheterna minimeras eller förhindras genom att man inskränker möjligheterna för väpnade grupper och säkerhetsstyrkor, enligt definitionen i bilaga II i OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet, att handla med dessa mineraler eller metaller.
Ändring 23
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2a (ny)
2a.  Metaller som rimligtvis kan antas vara återvunna ska inte omfattas av denna förordning.
Ändring 76, 97, 117 och 135
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2b (ny)
2b.  För att undvika oavsiktliga snedvridningar av marknaden ska denna förordning skilja mellan företagens roll beroende på om de befinner sig i tidigare eller senare led i leveranskedjan. Tillämpningen av tillbörlig aktsamhet måste anpassas till det berörda företagets verksamhet, dess storlek och dess ställning i leveranskedjan.
Ändring 77, 98, 118 och 136
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2c (ny)
2c.  Kommissionen kan i samarbete med industrisammanslutningar och i enlighet med OECD:s riktlinjer ge ytterligare riktlinjer avseende företagens skyldigheter beroende på deras ställning i leveranskedjan, för att se till att systemet omfattar ett flexibelt förfarande som beaktar de små och medelstora företagens ställning.
Ändring 155
Förslag till förordning
Artikel 1 – punkt 2d (ny)
2d.  Företag i senare led av leveranskedjan ska, i enlighet med föreliggande förordning och OECD:s riktlinjer, vidta alla rimliga åtgärder för att identifiera och hantera riskerna i sin leveranskedja för mineraler och metaller som omfattas av föreliggande förordning. I detta sammanhang omfattas de av en informationsplikt avseende vilka åtgärder för rimlig aktsamhet som de har vidtagit för att garantera ansvarsfull anskaffning.
Ändring 26
Förslag till förordning
Artikel 2 – led ba (nytt)
ba)  återvunnen metall: tillvaratagande av slutanvändares produkter eller färdiganvända produkter, eller metallrester från tillverkningsprocesser; återvunna metaller inkluderar överskott, föråldrat, defekt och överblivet material som innehåller förädlade eller bearbetade metaller som är lämpliga att återvinna vid produktionen av tenn, tantal, volfram och/eller guld; delvis bearbetade eller obearbetade mineraler eller biprodukter från andra malmer är inte återvunna metaller.
Ändring 24
Förslag till förordning
Artikel 2 – led e
(e)  konfliktdrabbade områden och högriskområden: områden i väpnad konflikt, områden instabila efter en konflikt samt områden med svag eller obefintlig styrning och säkerhet, såsom sönderfallande stater, samt med omfattande och systematiska kränkningar av internationell rätt, inklusive brott mot de mänskliga rättigheterna.
e)  konfliktdrabbade områden och högriskområden: områden i väpnad konflikt med omfattande våld och förstörd civil infrastruktur, områden instabila efter en konflikt samt områden med svag eller obefintlig styrning och säkerhet, såsom sönderfallande stater, präglade av omfattande och systematiska kränkningar av de mänskliga rättigheterna i enlighet med internationell rätt.
Ändring 25
Förslag till förordning
Artikel 2 – led g
(g)  importör: varje fysisk eller juridisk person som deklarerar mineraler och metaller som omfattas av denna förordning för övergång till fri omsättning i den mening som avses i artikel 79 i rådets förordning (EEG) nr 2913/9213.
g)  importör: varje fysisk eller juridisk person som är etablerad i unionen och som lämnar uppgifter om övergång till fri omsättning av mineraler och metaller som omfattas av denna förordning i sitt eget namn eller för den person i vars namn sådana uppgifter lämnas. En företrädare som lämnar uppgifter i en annan persons namn eller på uppdrag av en annan person eller en företrädare som agerar i sitt eget namn på uppdrag av en annan person anses också vara en importör enligt denna förordning.
__________________
13 Rådets förordning (EEG) nr 2913/92 av den 12 oktober 1992 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen (EGT L 302, 19.10.1992, s. 1).
Ändring 100
Förslag till förordning
Artikel 2 – led h
h)  ansvarstagande importör: varje importör som väljer att självcertifiera sig i enlighet med de regler som fastställs i denna förordning.
utgår
Ändring 138
Förslag till förordning
Artikel 2 – led i
i)  självcertifiering: förklaring om att fullgöra de skyldigheter avseende förvaltningssystem, riskhantering, oberoende extern granskning och uppgiftslämnande som anges i denna förordning.
utgår
(Denna ändring är tillämplig på hela texten.)
Ändring 29
Förslag till förordning
Artikel 2 – led qa (nytt)
qa)  industrisystem: en kombination av frivilliga förfaranden, verktyg och system för tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan, utformade och kontrollerade av relevanta branschorganisationer, inklusive oberoende bedömningar av överensstämmelse.
Ändring 30
Förslag till förordning
Artikel 2 – led qb (nytt)
qb)  beväpnade grupper och säkerhetsstyrkor: de grupper som avses i bilaga II i OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet.
Ändring 31
Förslag till förordning
Artikel 4 – led a
(a)  Anta en strategi för leveranskedjan för mineraler och metaller som kan komma från konfliktdrabbade områden och högriskområden, och tydligt meddela denna strategi till leverantörer och allmänhet.
a)  Anta en strategi för leveranskedjan för mineraler och metaller som kan komma från konfliktdrabbade områden och högriskområden, och tydligt och systematiskt meddela denna strategi till leverantörer och allmänhet.
Ändring 85, 126, och 145
Förslag till förordning
Artikel 4 – punkt 1 a (nytt)
Om ett företag kan vara rimligen övertygat om att mineraler eller metaller kommer enbart från återvinning eller metallskrot ska det, med vederbörligt iakttagande av behovet att bevara affärshemligheter samt andra konkurrensfrågor,
a)  offentliggöra vad det har fastställt och
b)  på rimlig detaljnivå beskriva vilka åtgärder för tillbörlig aktsamhet det har vidtagit för att fastställa detta.
Ändring 67
Förslag till förordning
Artikel 6 – punkt 1 – stycke 2a (nytt)
Certifierade ansvarstagande importörer av smälta eller förädlade metaller ska vara undantagna från skyldigheten att låta utföra oberoende externa granskningar i enlighet med artikel 3.1a i denna förordning, förutsatt att de lägger fram vägande bevis för att alla smältverk och anrikningsverk i deras leveranskedja följer bestämmelserna i denna förordning.
Ändring 40
Förslag till förordning
Artikel 7a (ny)
Artikel 7a
Förteckning över ansvarstagande importörer
1.  På grundval av den information som lämnats av medlemsstaterna i de rapporter som avses i artikel 15 ska kommissionen anta och offentliggöra ett beslut med en förteckning över namn och adresser för ansvarstagande importörer av mineraler och metaller som omfattas av denna förordning.
2.  Kommissionen ska anta förteckningen med användning av mallen i bilaga Ia och i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 13.2.
3.  Kommissionen ska vid lämpliga tidpunkter uppdatera och offentliggöra uppgifterna i förteckningen, även på internet. Kommissionen ska från förteckningen avlägsna de namn på importörer som, om de ansvarstagande importörerna vidtar otillräckliga korrigerande åtgärder, inte längre erkänns som ansvarstagande importörer av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.3.
Ändring 43
Förslag till förordning
Artikel 7b (ny)
Artikel 7b
Smältverks och anrikningsverks skyldigheter avseende tillbörlig aktsamhet
1.  Smältverk och anrikningsverk som är etablerade i unionen och som förädlar och importerar mineraler och anrikade mineraler är skyldiga att tillämpa unionssystemet för tillbörlig aktsamhet i leveranskedjan eller ett system för tillbörlig aktsamhet som kommissionen erkänner som likvärdigt.
2.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska se till att smältverk och anrikningsverk korrekt tillämpar unionssystemet för tillbörlig aktsamhet. Om dessa skyldigheter inte fullgörs ska myndigheterna meddela smältverket eller anrikningsverket och uppmana dem att vidta korrigerande åtgärder för att följa unionssystemet för tillbörlig aktsamhet. Om dessa skyldigheter varaktigt åsidosätts ska medlemsstaternas behöriga myndigheter vidta sanktioner för överträdelse av denna förordning. Sanktionerna ska upphöra så snart smältverket eller anrikningsverket uppfyller bestämmelserna i denna förordning.
Ändring 44
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 1
1.  På grundval av den information som lämnats av medlemsstaterna i de rapporter som avses i artikel 15 ska kommissionen anta och offentliggöra ett beslut med en förteckning över namn och adresser för ansvarstagande smältverk och anrikningsverk för mineraler som omfattas av denna förordning.
1.  På grundval av den information som lämnats av medlemsstaterna i de rapporter som avses i artikel 15 ska kommissionen anta och offentliggöra ett beslut med en förteckning över namn och adresser för ansvarstagande smältverk och anrikningsverk.
Ändring 45
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 2
2.  I den förteckning som avses i punkt 1 ska kommissionen ange vilka ansvarstagande smältverk och anrikningsverk som åtminstone delvis anskaffar råvaror från konfliktdrabbade områden och högriskområden.
2.  I den förteckning som avses i punkt 1 ska kommissionen ange vilka ansvarstagande smältverk och anrikningsverk som åtminstone delvis anskaffar råvaror från konfliktdrabbade områden och högriskområden. Denna förteckning ska utarbetas med hänsyn till befintliga likvärdiga industrisystem, statliga system eller andra system för tillbörlig aktsamhet för de mineraler och metaller som omfattas av denna förordning.
Ändring 46
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 3
3.  Kommissionen ska anta förteckningen i enlighet med mallen i bilaga II och det föreskrivande förfarande som avses i artikel 13.2. Samråd med OECD-sekretariatet ska äga rum.
3.  Kommissionen ska anta förteckningen med användning av mallen i bilaga II och i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 13.2. Samråd med OECD-sekretariatet ska äga rum.
Ändring 47
Förslag till förordning
Artikel 8 – punkt 4
4.  Kommissionen ska vid lämpliga tidpunkter uppdatera uppgifterna i förteckningen. Kommissionen ska från förteckningen avlägsna de smältverk och anrikningsverk som inte längre erkänns som ansvarstagande importörer av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.3 och de smältverk och anrikningsverk som ingår i leveranskedjan för importörer som inte längre erkänns som ansvarstagande.
4.  Kommissionen ska vid lämpliga tidpunkter uppdatera och offentliggöra uppgifterna i förteckningen, även på internet. Kommissionen ska från förteckningen avlägsna de smältverk och anrikningsverk som inte längre erkänns som ansvarstagande importörer av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14.3 och de smältverk och anrikningsverk som ingår i leveranskedjan för importörer som inte längre erkänns som ansvarstagande.
Ändring 48
Förslag till förordning
Artikel 9 – punkt 2
2.  Kommissionen ska fatta ett beslut om att offentliggöra, inbegripet på internet, en förteckning över behöriga myndigheter i enlighet med mallen i bilaga III och det föreskrivande förfarande som avses i artikel 13.2. Kommissionen ska uppdatera denna förteckning regelbundet.
2.  Kommissionen ska fatta ett beslut om att offentliggöra, inbegripet på internet, en förteckning över behöriga myndigheter med användning av mallen i bilaga III och i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 13.2. Kommissionen ska uppdatera denna förteckning regelbundet.
Ändring 151
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 1
1.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska utföra lämpliga kontroller i efterhand för att kontrollera om självcertifierade ansvarstagande importörer av de mineraler och metaller som omfattas av denna förordning uppfyller sina skyldigheter enligt artiklarna 4, 5, 6, och 7 i denna förordning.
1.  Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska utföra lämpliga kontroller i efterhand för att kontrollera om ansvarstagande importörer av de mineraler och metaller som omfattas av denna förordning uppfyller sina skyldigheter enligt artiklarna 4, 5, 6, och 7 i denna förordning.
Ändring 49
Förslag till förordning
Artikel 10 – punkt 2
2.  De kontroller som avses i punkt 1 ska göras med hjälp av en riskbaserad metod. Dessutom får kontroller utföras när en behörig myndighet förfogar över relevant information, inklusive sådan som utgår från väl underbyggda farhågor från tredje part, om den ansvarstagande importörens efterlevnad av denna förordning.
2.  De kontroller som avses i punkt 1 ska göras med hjälp av en riskbaserad metod. Dessutom ska kontroller utföras när en behörig myndighet förfogar över relevant information, inklusive sådan som utgår från väl underbyggda farhågor från tredje part, om den ansvarstagande importörens efterlevnad av denna förordning.
Ändring 51
Förslag till förordning
Artikel 12a (ny)
Artikel 12a
För att skapa tydlighet, säkerhet och konsekvens för de ekonomiska aktörerna, särskilt små och medelstora företag, ska kommissionen i samråd med europeiska utrikestjänsten och OECD utarbeta icke bindande riktlinjer i form av en handbok för företag, där det förklaras hur man bäst ska tillämpa kriterierna för de områden som kan omfattas av denna förordnings tillämpningsområde. Denna handbok ska baseras på definitionen av konfliktdrabbade områden och högriskområden i artikel 2e i denna förordning och ta hänsyn till OECD:s riktlinjer om tillbörlig aktsamhet inom detta område.
Ändring 52
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2 – stycke 2
Om kommitténs yttrande ska inhämtas genom skriftligt förfarande, ska det förfarandet avslutas utan resultat om, inom tidsfristen för att avge yttrandet, kommitténs ordförande så beslutar eller en enkel majoritet av kommittéledamöterna så begär.
utgår
Ändring 53
Förslag till förordning
Artikel 13 – punkt 2a (ny)
(2a)  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
Ändring 55
Förslag till förordning
Artikel 15a (ny)
Artikel 15a
Stödåtgärder
1.  Kommissionen ska, när så är lämpligt, lägga fram ett lagstiftningsförslag under övergångsperioden med kompletterande åtgärder för att förstärka förordningens effektivitet, i överensstämmelse med det gemensamma meddelandet till Europaparlamentet och rådet med titeln ”Ansvarsfull anskaffning av mineraler från konfliktdrabbade områden och högriskområden: mot en integrerad EU-strategi” (JOIN(2014)0008).
De kompletterande åtgärderna för att garantera en integrerad EU-strategi för skyldigheten att tillämpa ansvarsfull anskaffning ska omfatta
a)  stöd till företag som bedriver ansvarsfull anskaffning, i form av incitament, tekniskt stöd och tekniska riktlinjer till företag, med beaktande av situationen för små och medelstora företag och deras ställning i leveranskedjan, för att underlätta efterlevnaden av kraven i denna förordning,
b)  fortlöpande politisk dialog med tredjeländer och andra aktörer, inklusive möjligheten att genomföra en harmonisering med nationella och regionala certifieringssystem och bedriva samarbete med offentlig-privata initiativ,
c)  fortlöpande och målinriktat utvecklingssamarbete med tredjeländer, särskilt stöd till marknadsföring av mineraler från områden som inte är konfliktdrabbade och tillhandahållande av bättre förutsättningar för lokala företag att efterleva denna förordning,
d)  nära samarbete med medlemsstaterna för att införa kompletterande initiativ när det gäller konsument-, investerar- och kundinformation och ytterligare incitament för ansvarsfullt beteende hos företag samt resultatklausuler i upphandlingskontrakt som undertecknas av nationella myndigheter i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU1a.
2.  Kommissionen ska lägga fram en årsrapport om resultaten av de kompletterande åtgärder som vidtas i enlighet med punkt 1 samt om åtgärdernas konsekvenser och effektivitet.
___________________________
1a Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/24/EU av den 26 februari 2014 om offentlig upphandling och om upphävande av direktiv 2004/18/EG (EUT L 94, 28.3.2014, s. 65).
Ändring 56
Förslag till förordning
Artikel 16 – punkt 1a (ny)
Denna förordning ska tillämpas från och med den...*
___________________________
*Två år efter det datum då denna förordning trätt i kraft.
Ändring 59
Förslag till förordning
Bilaga II – kolumn Ca (ny)
Kolumn Ca: Typ av mineral

(1) Ärendet återförvisades till det ansvariga utskottet för ytterligare behandling enligt artikel 61.2 andra stycket i arbetsordningen (A8-0141/2015).


Invändning mot en delegerad akt: undantag för kadmium för användning i belysning och displaybelysning
PDF 178kWORD 305k
Europaparlamentets resolution av den 20 maj 2015 om kommissionens delegerade direktiv av den 30 januari 2015 om ändring, för anpassning till den tekniska utvecklingen, av bilaga III till Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU vad gäller undantag för kadmium för användning i belysning och displaybelysning (C(2015)00383 - 2015/2542(DEA))
P8_TA(2015)0205B8-0464/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution,

–  med beaktande av kommissionens delegerade direktiv (C(2015)00383)

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/65/EU av den 8 juni 2011 om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning, särskilt artiklarna 4 och 5.1 a och 22(1),

–  med beaktande av artikel 105.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  I artikel 4.1 i direktiv 2011/65/EU om begränsning av användning av vissa farliga ämnen i elektrisk och elektronisk utrustning (nedan kallat RoHS-direktivet) begränsas bland annat användningen av kadmium i elektrisk och elektronisk utrustning (se förteckningen i bilaga II till RoHS-direktivet).

B.  I bilaga III till RoHS-direktivet föreskrivs undantag från de begränsningar som fastställs i artikel 4.1.

C.  I punkt 39 i bilaga III förtecknas ett undantag för ”kadmium i färgväxlande lysdioder med II–VI halvledare (< 10 µg Cd per mm2 av den ljusemitterande ytan) för användning i SSL-belysning eller displaysystem”. Undantaget är avsett att upphöra att gälla den 1 juli 2014.

D.  I artikel 5 ingår föreskrifter om anpassning till den vetenskapliga och tekniska utvecklingen av bilaga III, varvid undantag kan tilläggas eller utgå.

E.  Kommissionen angav att den i december 2012 mottagit en ansökan om förnyelse av undantag 39 och, i maj 2013, en närstående ansökan om ett mer inskränkt och specifikt undantag för kadmium i kvantprickar i displaysystem.

F.  Enligt artikel 5.1 a ska undantagen införas i bilaga III, förutsatt att detta inte leder till att det miljö- och hälsoskydd som erbjuds av förordning (EG) nr 1907/2006 försvagas samt att följande villkor uppfylls: Det är från vetenskaplig eller teknisk synpunkt inte praktiskt möjligt att ta bort eller substituera dem genom en förändrad konstruktion eller genom material och komponenter som inte kräver sådana material eller ämnen som förtecknas i bilaga II. Substitutens tillförlitlighet är inte säkrad. De sammanlagda negativa miljö- eller hälsokonsekvenser eller konsekvenser för konsumentsäkerhet som orsakas av substitution med andra ämnen kommer sannolikt att vara större än de sammanlagda fördelar för miljö, hälsa och konsumentsäkerhet som en sådan substitution kan medföra.

G.  I kommissionens delegerade direktiv utsträcks giltighetstiden för undantag 39 till och med den 30 juni 2017 och det får en ny beteckning, nämligen 39 a. Där införs också ett mera specifikt undantag 39 b för ”[k]admium i nanokristallina kvantprickar av halvledarmaterial för transformering av displaybelysning (< 0,2 μg Cd per mm2 displayyta)”, avsett att upphöra gälla den 30 juni 2018.

H.  Såväl förlängningen av undantag 39 som det nya undantaget 39 b berör kadmium i kvantprickar, trots att det bara i undantag 39 b talas uttryckligen om kvantprickar.

I.  Förlängningen av undantag 39 berör två olika tillämpningar av kadmium i kvantprickar, nämligen dels användningen i SSL-belysning (nedan kallad belysning) och dels displaysystem.

J.  Det nya undantaget 39 b berör däremot bara displayer.

K.  Kommissionen säger uttryckligen ifrån att det ännu inte finns att tillgå lysdioder med kvantprickar (med eller utan kadmium) för belysningsändamål och medger att man därför ännu inte kunnat påvisa vilken positiv inverkan de skulle ha på miljön. Kommissionen utsträckte trots detta det generella undantaget för belysningstillämpningar baserade på kvantprickar med kadmium så att det upphör att gälla den 30 juni 2017, för att belysningsindustrin skulle hinna ansöka om ett särskilt undantag, eftersom sådana tillämpningar redan skulle befinna sig i förproduktionsfasen.

L.  De oberoende konsulter som bedömde tillämpningarna för kommissionens räkning drog den slutsatsen att man utgående från den information som ställts till förfogande inte kunde sluta sig till att det för närvarande vore berättigat med ett undantag för belysning och avrådde därför i sin rekommendation uttryckligen från det(2).

M.  De informella uppgifter som släppts av kommissionen den 12 maj 2015 ändrar ingenting på den här punkten, eftersom det inte ges något belägg för att dessa produkter skulle finnas att tillgå på den europeiska marknaden och inte heller görs någon bedömning av deras egenskaper mot bakgrund av villkoren i artikel 5.1 a.

N.  Eftersom det inte fanns några relevanta belysningsprodukter att tillgå kunde sökanden inte bevisa att något enda av villkoren i artikel 5.1 a uppfyllts i fråga om användning av kvantprickar med kadmium i belysning. Alltså finns det ingenting som berättigar till en förlängning av undantaget för belysning.

O.  Visserligen kan det bli aktuellt med ett sådant undantag i framtiden, men det kan beviljas bara utgående från en ordentlig bedömning, och någon sådan har ännu inte gjorts.

P.  I sitt delegerade direktiv beviljade kommissionen dessutom ett nytt specifikt undantag för kvantprickar i displayer, med den motiveringen att de redan användes för detta ändamål, att de totalt sett skulle bli till fördel, till följd av sin låga energiförbrukning, och att kadmiumfria kvantprickar ännu inte var tekniskt tillgängliga.

Q.  De oberoende konsulterna som för kommissionens räkning bedömde ansökningarna rekommenderade i april 2014 att det skulle beviljas ett särskilt undantag för kvantprickar med kadmium i displayer och att undantaget skulle gälla under en kortare tid än vad det ansökts om (fram till den 30 juni 2017, alltså ett år kortare tid än vad kommissionen antagit), mot bakgrund av att man kommit fram till att forskningen kring både tillämpningar där det finns mindre mängder kadmium och kadmiumfria substitut befinner sig i slutstadiet. Med andra ord byggde rekommendationen på att det vid den tidpunkten inte fanns kadmiumfria kvantprickar i displayer.

R.  Sedan dess har det dock skett en viktig utveckling på marknaden. Under 2015 släppte en av världens ledande tv-tillverkare ut en hel serie nya modeller av tv-apparater på unionsmarknaden. De var baserade på kadmiumfria kvantprickar och fanns till salu hos större detaljhandlare i ett flertal medlemsstater (åtminstone Tyskland, Storbritannien och Belgien).

S.  Å andra sidan verkar det inte längre finnas kvar på unionens marknad några tv-apparater med kvantprickar som innehåller kadmium och det är svårt att hitta någon detaljhandlare som säljer den enda bärbara dator av typ notebook som bygger på teknik med kvantprickar som innehåller kadmium.

T.  Man kan förvänta sig att de energisparande egenskaperna hos kadmiumfria kvantprickar är av liknande slag som hos kvantprickar som innehåller kadmium. Enligt miljömärkningsinformation har det framgått vid en jämförelse av tv-apparater av liknande storlek att en tv-bildskärm med kadmiumfria kvantprickar förbrukar mindre energi än en modell som bygger på kvantprickar som innehåller kadmium. Enligt upplysningar från industrin har det visat sig, när man testat färgskärpan mot relevanta standarder, att bildskärmar med kadmiumfria kvantprickar är lika bra, om inte rentav bättre.

U.  Kommissionens huvudargument för att bevilja det nya specifika undantaget är att kadmiumfria kvantprickar ännu inte är tekniskt tillgängliga.

V.  Detta har uppenbart inte fog för sig, inte bara därför att kadmiumfria kvantprickar faktiskt är tekniskt tillgängliga, utan också för att en hel serie av tv-apparater som bygger på denna teknik har blivit tillgänglig på bred bas på unionens marknad, där de saluförs av välkända större detaljhandlare.

W.  De informella uppgifter som släpptes av kommissionen den 12 maj 2015 ändrar ingenting på den här punkten. De exempel som kommissionen räknar upp på produkter med bildskärmar med kvantprickar som innehåller kadmium finns antingen inte att tillgå i dag (TCL 55’’ TV), eller också säljs de bara i Förenta staterna (ASUS Notebook, tv-apparater av märket Sony) eller också berör de bara produkter som är på väg att lanseras (Konka, Phillips, AOC).

X.  Alltså finns det ingenting som berättigar, vare sig till att det nuvarande undantag 39 förlängs eller till att ett nytt undantag 39 b införs, eftersom inget av villkoren i artikel 5.1 a uppfylls. De relativt korta tiderna fram till att undantagen ska upphöra gälla är ingen orsak till att man inte skulle rätta sig efter villkoren i artikel 5.1 a.

Y.  Enligt artikel 5.5 i RoHS-direktivet ska det befintliga undantaget 39 förbli giltigt till dess att kommissionen fattat ett beslut om ansökan om förnyelse.

Z.  Om en ansökan om förnyelse av ett undantag avslås eller ett undantag dras tillbaka ska, enligt artikel 5.6 i RoHS-direktivet, undantaget upphöra att gälla tidigast 12 månader och senast 18 månader efter den dag då beslutet fattats.

AA.  Om det delegerade direktivet förkastas kommer således inte kvantprickar som innehåller kadmium att förbjudas, utan den enda konsekvensen blir att en ny bedömning måste göras. Följaktligen uppkommer inga snedvridningar av marknaden, eftersom det nuvarande undantaget förblir giltigt till dess att det upphävs, och därefter ska en ytterligare frist beviljas.

AB.  Utvecklingen har på senaste tiden gått avsevärt framåt så att produkter som bygger på teknik med kadmiumfria kvantprickar nu finns att tillgå i kommersiell skala. Denna teknik kräver en ny bedömning.

1.  Europaparlamentet invänder mot kommissionens delegerade direktiv.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och informera den om att det delegerade direktivet inte kan träda i kraft.

3.  Europaparlamentet anser att kommissionens delegerade direktiv inte uppfyller villkoren i artikel 5.1 a i direktiv 2011/65/EU, för båda undantagen, som den infogar i 39 a och 39 b i bilaga III till direktiv 2011/65/EU.

4.  Europaparlamentet anser framför allt att undantag 39 b motiveras med föråldrade skäl när det gäller de praktiska möjligheterna att ersätta kadmium i kvantprickar. Parlamentet vill därför att det befintliga undantag 39 i bilaga III till direktiv 2011/65/EU snabbt ska omprövas mot bakgrund av villkoren i artikel 5.1 a, i syfte att det ska upphävas.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny delegerad akt som tar hänsyn till parlamentets ståndpunkt.

6.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 174, 1.7.2011, s. 88.
(2) Öko-Institut, Fraunhofer, Eunomia (2014): Assistance to the Commission on technological socio-economic and cost-benefit assessment related to exemptions from the substance restrictions in electrical and electronic equipment (s. 89) - http://rohs.exemptions.oeko.info/fileadmin/user_upload/RoHS_IX/20140422_RoHS2_Evaluation_Ex_Requests_2013-1-5_final.pdf


Invändning mot en delegerad akt: licens för import av etanol som framställts av jordbruksprodukter
PDF 242kWORD 292k
Europaparlamentets resolution av den 20 maj 2015 om kommissionens delegerade förordning av den 20 februari 2015 om ändring av förordning (EG) nr 376/2008 vad gäller skyldigheten att uppvisa en licens för import av etanol som framställts av jordbruksprodukter och om upphävande av förordning (EG) nr 2336/2003 om vissa tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 670/2003 om inrättande av särskilda åtgärder för marknaden för etanol som framställts av jordbruksprodukter (C(2015)00861 – 2015/2580(DEA))
P8_TA(2015)0206B8-0440/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av kommissionens delegerade förordning C(2015)00861,

–  med beaktande av artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1308/2013 av den 17 december 2013 om upprättande av en samlad marknadsordning för jordbruksprodukter och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 922/72, (EEG) nr 234/79, (EG) nr 1037/2001 och (EG) nr 1234/2007(1), särskilt artiklarna 177.1 a, 223.2 och 227.5,

–  med beaktande av förslaget till resolution från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling,

–  med beaktande av artikel 105.3 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Uppföljningen av uppgifter om etanol som framställts av jordbruksprodukter garanterar både öppenhet och kunskap om utvecklingen av marknaden, som fortfarande är instabil och möter hård konkurrens, särskilt på grund av import från länder utanför EU.

B.  Sådana uppgifter är också ytterst användbara i samband med förhandlingar om internationella avtal och antidumpningsundersökningar.

C.  Eurostat tillhandahåller inte lika exakta uppgifter, vilket innebär att det inte finns något annat sätt för aktörer, medlemsstater och EU-institutioner att få fullständig kunskap om marknadssituationen.

1.  Europaparlamentet invänder mot kommissionens delegerade förordning.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och informera den om att den delegerade förordningen inte kan träda i kraft.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 347, 20.12.2013, s. 671.


Mammaledighet
PDF 161kWORD 297k
Europaparlamentets resolution av den 20 maj 2015 om mammaledighet (2015/2655(RSP))
P8_TA(2015)0207B8-0453/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av artiklarna 2 och 3.3 andra stycket i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artiklarna 8 och 294 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–  med beaktande av rådets direktiv 92/85/EEG av den 19 oktober 1992 om åtgärder för att förbättra säkerhet och hälsa på arbetsplatsen för arbetstagare som är gravida, nyligen har fött barn eller ammar(1) (direktivet om mammaledighet),

–  med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om ändring av direktivet om mammaledighet (COM(2008)0637,

–  med beaktande av sin ståndpunkt fastställd vid första behandlingen den 20 oktober 2010 inför antagandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/.../EU om ändring av direktivet om mammaledighet(2),

–  med beaktandet av sina upprepade uttalanden i frågan, bland annat sin resolution av den 10 mars 2015 om jämställdheten mellan kvinnor och män i Europeiska unionen 2013(3),

–  med beaktandet av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning(4) och det kommandet avtalet om samma ämne,

–  med beaktande av frågorna till rådet och kommissionen om mammaledighet (O‑000049/2015 – B8-0119/2015 och O-000050/2015 – B8-0120/2015),

–  med beaktande av EU-domstolens dom av den 14 april 2015 om bland annat kommissionens rätt att återkalla ett förslag (mål C.409/13),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Principen om likabehandling av kvinnor och män innebär att det inte får förekomma någon som helst diskriminering, varken direkt eller indirekt, på grund av kön, och inte heller på grund av moderskap, faderskap eller familjeåtaganden.

B.  Europa 2020-strategin för en smart och hållbar ekonomisk tillväxt för alla innehåller ambitiösa mål, såsom en sysselsättningsgrad på 75 % och en minskning av antalet personer som är drabbade av eller hotas av fattigdom och social utestängning med minst 20 miljoner före 2020.

C.  Fler kvinnor än män lever i fattigdom och utanförskap, särskilt äldre kvinnor, vars genomsnittspension är 39 procent lägre än mäns, och ensamstående mödrar. Det är vanligare att kvinnor arbetar deltid av familjeskäl och har tidsbegränsade eller tillfälliga arbeten. Anställningar med minimala garantier är en starkt bidragande faktor till kvinnors fattigdom.

D.  Födelsetalen i EU minskar och detta förvärras av krisen då arbetslösheten, anställningar med minimala garantier och en osäker framtid och ekonomi får par och framför allt yngre kvinnor att skjuta upp barnafödandet, vilket förstärker trenden mot befolkningens åldrande i EU i ännu högre grad.

E.  Kvinnor lägger ned tre gånger så lång tid som män på hushållsarbete (bland annat omvårdnad av barn, äldre och personer med funktionsnedsättning samt hushållssysslor). Den kvinnliga arbetslösheten underskattas eftersom många kvinnor inte registreras som arbetslösa, särskilt inte sådana som ägnar sig helt och hållet åt hushållssysslor och barnomsorg.

F.  Att kvinnor och män delar på familje- och hushållsansvaret är avgörande för att uppnå jämställdhet. En fjärdedel av medlemsstaterna erbjuder inte pappaledighet.

G.  Rådet har ännu inte svarat officiellt på parlamentets ståndpunkt vid första behandlingen av den 20 oktober 2010 om förslaget till direktiv om ändring av direktivet om mammaledighet.

1.  Europaparlamentet beklagar blockeringen i rådet av direktivet om mammaledighet. Medlemsstaterna uppmanas att återuppta förhandlingarna.

2.  Europaparlamentet beklagar den interinstitutionella instabiliteten till följd av rådets underlåtenhet att agera. Parlamentet har avslutat sin första behandling men diskussionerna i rådet har avstannat, vilket därmed äventyrar hela lagstiftningsförfarandet.

3.  Europaparlamentet upprepar sin beredvillighet att bryta blockeringen och uppmanar kommissionen att spela sin roll som ”opartisk medlare” och att på ett konstruktivt sätt aktivt arbetar med medlagstiftarna i syfte att sammanjämka parlamentets och rådets ståndpunkter, med vederbörlig respekt för balansen mellan institutionerna och sin roll enligt fördragen.

4.  Europaparlamentet beklagar att den föreslagna översynen av direktivet kan dras tillbaka av kommissionen inom ramen för Refit-programmet, och om detta till slut visar sig bli fallet, begär parlamentet ett lagstiftningsinitiativ som syftar till att ändra rådets direktiv 92/85/EEG som ett direkt alternativ, något som bör inledas under det luxemburgiska rådsordförandeskapet, så att hälsan och säkerheten för gravida kvinnor och arbetstagare som nyligen fött barn eller ammar förbättras, och så att man därmed tar sig an de demografiska utmaningarna samtidigt som ojämlikheten mellan män och kvinnor minskas.

5.  Europaparlamentet noterar domstolens dom av den 14 april 2015 om kommissionens rätt att återkalla ett förslag (mål C-409/13), i vilken de särskilda villkor som kommissionen ska uppfylla bekräftas, bland annat att den ska iaktta skyldigheten att delge parlamentet och rådet skälen till återkallandet och respektera principerna om tilldelade befogenheter, institutionell jämvikt och lojalt samarbete i enlighet med EU-fördraget.

6.  Europaparlamentet upprepar att man är beredd att utarbeta ett separat direktiv som föreskriver en betald pappaledighet på minst 10 arbetsdagar och uppmuntrar till lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder som kan få män, i synnerhet fäder, att utöva sin rätt att uppnå balans mellan arbetsliv och privatliv.

7.  Europaparlamentet väntar på den slutliga utvärderingen av rådets direktiv 2010/18/EU om föräldraledighet och begär, i ljuset av de provisoriska studierna som finns tillgängliga, en översyn av det direktivet eftersom det inte uppnår sitt mål att förena privat- och yrkesliv så att båda föräldrar kan uppnå balans mellan arbetsliv och privatliv, och särskilt inte för kvinnor, som påverkas av könsklyftorna när det gäller lön, pensioner och fattigdom.

8.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EUT L 348, 28.11.1992, s. 1.
(2) EUT C 70 E, 8.3.2012, s. 163.
(3) Antagna texter, P8_TA(2015)0050.
(4) EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.


FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning
PDF 258kWORD 310k
Europaparlamentets resolution av den 20 maj 2015 om den förteckning över frågor som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har antagit i samband med Europeiska unionens inledande rapport (2015/2684(RSP))
P8_TA(2015)0208B8-0460/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, som trädde i kraft i EU den 21 januari 2011 i enlighet med rådets beslut 2010/48/EG av den 26 november 2009 om ingående från Europeiska gemenskapens sida av Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning(1),

–  med beaktande av uppförandekoden mellan rådet, medlemsstaterna och kommissionen om fastställande av interna ordningar för Europeiska unionens genomförande av och representation när det gäller Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning(2),

–  med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,

–  med beaktande av kommissionens arbetsdokument Report on the implementation of the UN Convention on the Right of Persons with Disabilities (CRPD) by the European Union (rapport om Europeiska unionens genomförande av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning) (SWD(2014)0182),

–  med beaktande av den förteckning över frågor som FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning har antagit i samband med Europeiska unionens inledande rapport(3),

–  med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 november 2010 EU:s handikappstrategi 2010–2020: Nya åtgärder för ett hinderfritt samhälle i EU (COM(2010)0636),

–  med beaktande av sin resolution av den 25 oktober 2011 om rörlighet och integrering av personer med funktionsnedsättning och EU:s handikappstrategi 2010–2020(4),

–  med beaktande av Europeiska ombudsmannens årsrapport 2013,

–  med beaktande av artiklarna 2, 9, 10, 19 och 168 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–  med beaktande av artiklarna 3, 15, 21, 23 och 26 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/78/EG av den 27 november 2000 om inrättande av en allmän ram för likabehandling(5),

–  med beaktande av artikel 123.2 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Som fullvärdiga medborgare har personer med funktionsnedsättning lika rättigheter och en oförytterlig rätt till värdighet, likabehandling, ett självständigt liv och full delaktighet i samhället.

B.  Det finns cirka 80 miljoner personer med funktionsnedsättning i EU.

C.  Samstämmiga uppgifter från EU:s byrå för grundläggande rättigheter visar att personer med funktionsnedsättning diskrimineras och hindras från att utöva sina rättigheter på lika villkor som andra.

D.  Personer med funktionsnedsättning är en av de mest utsatta grupperna i vårt samhälle, och insatserna för att integrera dem på arbetsmarknaden utgör en av de största utmaningarna för social- och arbetsmarknadspolitiken.

E.  För att få till stånd en fullständig integrering och ett lika deltagande av personer med funktionsnedsättning är det nödvändigt att på alla nivåer av EU:s besluts-, genomförande- och tillsynsförfaranden, inklusive inom institutionerna, anamma ett människorättsbaserat synsätt på funktionsnedsättningar. Kommissionen måste ta vederbörlig hänsyn till detta i sina kommande förslag.

F.  EU:s byrå för grundläggande rättigheter uppger att 21 av de 28 medlemsstaterna fortfarande tillämpar restriktioner för ett fullständigt utövande av rättskapaciteten.

G.  Kommissionen lade 2008 fram ett förslag till EU-direktiv mot diskriminering men det är alltjämt blockerat i rådet.

H.  Principerna i FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad konventionen) handlar inte bara om diskriminering, utan är mycket mer långtgående än så. I principerna slås det nämligen fast att alla personer med funktionsnedsättning fullt ut ska åtnjuta mänskliga rättigheter i ett inkluderande samhälle. Dessutom syftar principerna till att tillhandahålla nödvändigt stöd och bistånd för att göra det möjligt för familjer att bidra till att personer med funktionsnedsättning kan åtnjuta sina rättigheter fullt ut och på ett likvärdigt sätt.

I.  EU har formellt ratificerat konventionen, som även har undertecknats av alla EU:s 28 medlemsstater och ratificerats av 25 av dem.

J.  Parlamentets utskott för framställningar tar varje år emot framställningar som handlar om att personer med funktionsnedsättning utsatts för diskriminering i samband med tillträde till arbetsmarknaden och verksamhet som egenföretagare och till offentlig service och utbildning.

K.  Personer med funktionsnedsättning är inte en homogen grupp, och den politik och de insatser som planeras till förmån för dem bör beakta denna bristande homogenitet samt det faktum att vissa grupper – såsom kvinnor, barn och enskilda individer med särskilt stort stödbehov – måste kämpa mot ytterligare svårigheter och flera olika former av diskriminering.

L.  Parlamentet måste ta hänsyn till att bestämmelserna i konventionen är minimistandarder som gör det möjligt för EU-institutionerna att gå längre än dem för att skydda personer med funktionsnedsättning och bekämpa diskriminering.

M.  Tillgång till jobb, i kombination med icke-diskriminering på arbetsplatsen, är en grundförutsättning för ett självständigt och oberoende liv. Sysselsättningsgraden för personer mellan 20 och 64 år högre än 70 procent, men trots alla de program, initiativ och strategier som finns på EU-nivå är sysselsättningsgraden för personer med funktionsnedsättning lägre än 50 procent. Sysselsättningsgraden för kvinnor utan funktionsnedsättning är 65 procent, jämfört med 44 procent för kvinnor med funktionsnedsättning.

N.  Personer med funktionsnedsättning måste ha ett avlönat arbete för att kunna leva självständiga liv, och medlemsstaterna bör därför sträva efter att utöka tillträdet till arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning så att de kan bidra till det samhälle de lever i. Medlemsstaterna bör vara skyldiga att ge inkluderande utbildning till alla barn med funktionsnedsättning, även dem med inlärningssvårigheter, så att de får en god utbildning redan i grundskolan. Målsättningen är att de ska kunna följa en undervisningsgång som är anpassad efter deras inlärningsförmåga och som, genom att ge dem en gedigen utbildningsbakgrund, kan hjälpa dem att göra karriär eller få ett bra jobb som i ett senare skede gör det möjligt för dem att leva självständiga liv.

O.  Funktionsnedsättning är ett begrepp som ständigt förändras och som formas av samspelet mellan personer med funktionsnedsättning och de faktorer, både i form av omvärldens attityder och hinder i den fysiska miljön, som hindrar dessa personer från att till fullo och i praktiken delta i samhället på lika villkor och med samma värdighet som andra.

P.  På grundval av artikel 7 i förordningen om gemensamma bestämmelser är det särskilt viktigt att beakta tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning under förberedandet och genomförandet av program som finansieras av de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Samma frågor bör beaktas när andra EU-fonder förbereds och genomförs.

Q.  I några medlemsstater ökar efterfrågan på sociala tjänster på grund av demografiska och samhälleliga förändringar, såsom ökad arbetslöshet, fattigdom och social utestängning, och det finns även en bristande tillgång på tjänster av hög kvalitet för personer med funktionsnedsättning, vilket gör det svårare för dessa personer att leva självständigt och integrerat och på lika villkor som andra.

R.  Den nuvarande EU-lagstiftningen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning bör genomföras och efterlevas bättre, så att tillgängligheten för alla personer med funktionsnedsättning i EU förbättras.

S.  Parlamentet ingår i EU:s ram för att främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen, i enlighet med artikel 33.2 i konventionen.

T.  Flera organisationer i det civila samhället har lämnat in information till FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (nedan kallad kommittén) i samband med förteckningen över frågor.

U.  Kommissionen, som är en kontaktpunkt enligt artikel 33.1 i konventionen, har anförtrotts uppgiften att besvara de frågor som förs upp på förteckningen av kommittén.

V.  Parlamentet är det enda direktvalda EU-organ som företräder EU-medborgarna och är därför helt förenligt med Parisprinciperna, som fastställs i artikel 33 i konventionen.

1.  Europaparlamentet lovar kommittén att besvara de frågor som direkt ställs till parlamentet och uppmanar eftertryckligen kommissionen att ta hänsyn till parlamentets synpunkter när den sammanställer sina svar till kommittén.

2.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen och rådet antog uppförandekoden utan att göra parlamentet delaktigt, vilket lett till att parlamentet har begränsade befogenheter när det gäller övervakningen av konventionen.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att formellt samråda med alla relevanta institutioner och byråer – däribland parlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén, ombudsmannen och EU:s byrå för grundläggande rättigheter – när det gäller kommissionens svar till förteckningen över frågor.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bjuda in EU-ramen att formellt delta i den konstruktiva dialogen.

5.  Europaparlamentet påpekar att förslaget till EU-direktiv mot diskriminering syftar till att skydda personer med funktionsnedsättning mot diskriminering i samband med socialt skydd, hälso- och sjukvård och (re)habilitering, utbildning och tillgång till och utbud av varor och tjänster, såsom bostäder, transporter och försäkringar. Parlamentet beklagar djupt att det inte gjorts några framsteg i rådet angående detta förslag och uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att sträva efter att anta en gemensam ståndpunkt så snart som möjligt.

6.  Europaparlamentet konstaterar att bristen på uppdelade data och statistiska uppgifter för specifika grupper av personer med funktionsnedsättning utgör ett hinder för utformningen av en lämplig politik. Kommissionen uppmanas därför att samla in och sprida statistiska uppgifter om funktionsnedsättning, uppdelade på ålder och kön, för att övervaka situationen för personer med funktionsnedsättning i hela EU på relevanta områden i det dagliga livet och inte bara på sysselsättningsområdet.

7.  Europaparlamentet konstaterar att flera organisationer i det civila samhället har lämnat in information till kommittén beträffande förteckningen över frågor. Kommissionen uppmanas eftertryckligen att fortsätta att utveckla en strukturerad dialog och att, som ett led i översynsprocessen, samråda och samarbeta med organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning, bland annat i samband med svaren till kommitténs förteckning över frågor och i samband med utarbetandet, genomförandet och övervakningen av EU:s politik på detta område.

8.  Europaparlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har ratificerat konventionen att göra det utan dröjsmål.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett ambitiöst förslag till en europeisk tillgänglighetslag och att göra personer med funktionsnedsättning fullt delaktiga under hela lagstiftningscykeln. Det är viktigt att detta förslag omfattar alla politikområden när det gäller tillgängligheten till varor och tjänster för alla EU‑medborgare och främjar ett självständigt liv och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning samt skapar en löpande, effektiv och oberoende övervaknings- och efterlevnadsmekanism.

10.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i den nationella lagstiftningen inlemma de skyldigheter som följer av artikel 12 i konventionen och att, mer specifikt, lätta på eventuella restriktioner när det gäller dessa personers rätt att rösta och ställa upp i val.

11.  Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att påskynda sitt arbete med förslaget till direktiv om tillgängligheten till offentliga myndigheters webbplatser, så att man kan komma överens om en gemensam ståndpunkt och ta vidare steg på väg mot att anta denna rättsakt och därigenom öka tillgången till handlingar, videor och webbplatser och skapa alternativa format och kommunikationsmedel.

12.  Europaparlamentet rekommenderar att EU-medel används till att främja tillgänglighet och e-tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, främja en övergång från institutionsbaserad till samhällsbaserad omsorg, utveckla sociala tjänster och hälsovårdstjänster av hög kvalitet och satsa på kapacitetsuppbyggnad för organisationer som företräder personer med funktionsnedsättning.

13.  Europaparlamentet påminner om sina svar och åtgärder när det gäller förteckningen över de frågor som tagits upp i samband med EU:s inledande rapport inom ramen för översynen av konventionen:

   a) Parlamentet har tillsatt en arbetsgrupp för samordning mellan utskott, vilken består av ledamöter från vart och ett av de berörda utskotten. Arbetsgruppen har anordnat medvetandehöjande evenemang för anställda och ledamöter, inklusive fortbildningskurser i teckenspråk.
   b) Parlamentet har i sin resolution av den 5 juli 2011(6) och sin förklaring av den 17 november 2011(7), som var en milstolpe i utvecklingen av fordonsbaserade e-callsystem, framhållit behovet av tillgänglighet i samband med samhällsomfattande tjänster och larmnumret 112.
   c) Antalet Europaparlamentsledamöter med funktionsnedsättning steg kraftigt efter valet 2014.
   d) Parlamentet åtar sig att aktivt arbeta med de berörda aktörerna för att hitta en praktisk lösning på anslutningen till Marrakechavtalet.
   e) Det är viktigt att förbättra genomförandet av EU-lagstiftningen för att se till att personer med funktionsnedsättning kan resa självständigt med alla transportsätt, inklusive kollektivtrafiken.
   f) Kommissionen uppmanas att förklara hur den i nuvarande och framtida lagstiftning kan se till att personer med funktionsnedsättning garanteras lika möjligheter, grundläggande rättigheter, lika tillgång till tjänster och arbetsmarknaden och samma rättigheter och skyldigheter när det gäller tillgång till socialförsäkringsförmåner som medborgarna i den medlemsstat där de är försäkrade, i linje med principen om likabehandling och icke-diskriminering, så att alla personer med funktionsnedsättning kan åtnjuta den rätt till fri rörlighet som tillkommer alla EU-medborgare.
   g) Medlemsstaterna och kommissionen uppmanas att se till att tillgången till rättslig prövning i fråga om EU-lagstiftningen är helt förenlig med konventionen, så att grundläggande rättigheter är tillgängliga för alla.

14.  Europaparlamentet betonar vikten av ett utökat politisk samarbete inom EU-ramen med de ekonomiska och mänskliga resurser som krävs för att den ska kunna fullgöra sina uppgifter enligt rådets ovannämnda beslut. Aktörerna inom EU-ramen uppmanas eftertryckligen att avsätta de resurser som begärts för denna uppgift.

15.  Europaparlamentet gläder sig över att vissa ledamöter begärt att utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, utskottet för sysselsättning och sociala frågor och utskottet för framställningar regelbundet ska utarbeta ett gemensamt betänkande som svar på kommitténs rekommendationer.

16.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och kommittén för rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1) EUT L 23, 27.1.2010, s. 35.
(2) EUT C 340, 15.12.2010, s. 11.
(3) CRPD/C/EU/Q/1.
(4) EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 9.
(5) EGT L 303, 2.12.2000, s. 16.
(6) EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 1.
(7) EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 165.


Utbrott av Xylella fastidiosa som drabbar olivträd
PDF 165kWORD 301k
Europaparlamentets resolution av den 20 maj 2015 om utbrottet av Xylella fastidiosa som angriper olivträd (2015/2652(RSP))
P8_TA(2015)0209RC-B8-0451/2015

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–  med beaktande av rådets direktiv 2000/29/EG om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter eller växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen(1),

–  med beaktande av det vetenskapliga yttrandet av den 26 november 2013 och 6 januari 2015 från Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa), där myndigheten beskrev den risk för växters hälsa inom Europeiska unionen som Xylella fastidiosa utgör, och där olika alternativ för att minska riskerna även identifierades och bedömdes,

–  med beaktande av kommissionens genomförandebeslut av den 13 februari 2014, 23 juli 2014 och 28 april 2015 om åtgärder för att förhindra att Xylella fastidiosa införs i och sprids inom unionen,

–  med beaktande av rapporterna från kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor om granskningar som gjorts i februari 2014 och november 2014,

–  med beaktande av frågan till kommissionen om utbrottet av Xylella fastidiosa som drabbar olivträd (O-000038/2015 – B8-0117/2015),

–  med beaktande av direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel(2),

–  med beaktande av artiklarna 128.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl:

A.  Xylella fastidiosa är ett mycket farligt och omedelbart hot mot produktionen av vissa grödor i södra Europa, bland annat olivträd, mandelträd, persikoträd och prydnadsväxter. Beroende på bakterietyp är det ett potentiellt hot mot vinodlingar, citronträd och andra grödor och kan leda till enorma och förödande förluster med dramatiska ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser. Den stam som angriper olivträd i regionen Apulien skiljer sig från de isolat som orsakar sjukdomar hos vinrankor och citrusfruktträd i andra delen av världen.

B.  Bakterien har redan orsakat allvarliga skador på olivodlingarna i regionen Apulien i södra Italien, och utgör ett potentiellt hot mot andra grödor och regioner.

C.  Olivproduktionen är en av regionen Apuliens viktigaste jordbrukssektorer och stod för 11,6 procent (motsvarande 522 miljoner euro) av det totala värdet av jordbruksproduktionen år 2013 i regionen och 30 procent av värdet av Italiens olivproduktion.

D.  Xylella fastidiosa orsakar allvarliga ekonomiska skador, inte enbart för olivproducenterna utan även för hela produktionskedjan, däribland kooperativa och privata kvarnar, turismnäringen och marknadsföringen.

E.  Första rapporten om ett utbrott av Xylella fastidiosa kom från de italienska myndigheterna den 21 oktober 2013, sedan dessa har ett oroväckande stort antal träd smittats.

F.  De inspektioner som utfördes i Italien i februari och november 2014 av kontoret för livsmedels- och veterinärfrågor (FVO) inom kommissionens generaldirektorat för hälsa och livsmedelssäkerhet, bekräftar att situationen har försämrats dramatiskt och att en ytterligare spridning av bakterien inte kan uteslutas.

G.  Ingen behandling finns för närvarande tillgänglig för att bota de angripna växterna på fältet, och de drabbade växterna förblir oftast smittade under hela sin livstid eller dör snabbt.

H.  Ett stort antal växter, däribland symptomfria vilda växter, skulle kunna vara värdväxter för sjukdomen i EU.

I.  Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa) har betonat att eftersom det är så svårt att stoppa spridningen av Xylella fastidiosa när ett produktionsområde väl är drabbat, bör man prioritera förebyggande åtgärder som fokuserar på import och begränsning av utbrotten tillsammans med en förstärkning av samarbetet kring forskning.

1.  Europaparlamentet noterar att de genomförandebeslut som kommissionen tagit före april 2015 huvudsakligen har fokuserats på interna åtgärder för att bekämpa utbrottet, och inte omfattat kraftfulla åtgärder för att förhindra att sjukdomen förs in i EU från tredjeländer.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta kraftfulla åtgärder mot Xylella fastidiosa för att förhindra import av smittat material till EU. Parlamentet välkomnar kommissionens beslut i april 2015 om att stoppa importen av smittade kaffeplantor från Costa Rica och Honduras, och även besluten om restriktioner när det gäller import av växter från smittade områden i andra tredjeländer. Om det visar sig behövas vill parlamentet dessutom se kraftfullare åtgärder, såsom att man endast tillåter import från obesmittade produktionsplatser.

3.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen mycket ofta inte reagerar tillräckligt snabbt för att kunna hindra att växtsjukdomar förs in i EU från tredjeländer, och parlamentet uppmanar därför kommissionen att kontrollera infektionskällan och att se över EU:s officiella fytosanitära kontrollsystem i syfte att skydda och bevara vårt territorium.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen, särskilt med tanke på att sommaren närmar sig, att vidta effektiva åtgärder för att undvika att Xylella fastidiosa sprider sig inom EU, i synnerhet genom att inrikta sig på de odlingar för vilka risken att smittas är störst, samtidigt som man inte förbiser andra grödor som också kan komma att drabbas allvarligt, samt understryker i detta sammanhang betydelsen av bestämmelserna i artikel 9 i genomförandebeslutet från 2015.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kompensera producenterna för att de tvingas utplåna sina odlingar och för deras inkomstbortfall – åtgärder som medför förluster inte bara av jordbruksproduktion utan även av kulturarv, historia och turismrelaterad verksamhet.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och behöriga myndigheter att utnyttja alla medel och instrument som står till förfogande för att bidra till den ekonomiska återhämtningen i de drabbade områdena. Kommissionen uppmanas att fastställa incitament för producenter som vidtar förebyggande åtgärder.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att tillräckliga finansiella och mänskliga resurser ställs till förfogande för genomförandet av de relevanta åtgärderna, däribland ekonomiskt stöd till jordbrukare så att de kan tillämpa de jordbruksmetoder som krävs för att hantera Xylella fastidiosa och dess vektorer. Parlamentet uppmanar bestämt kommissionen att utan dröjsmål främja intensifierade forskningsinsatser, bland annat genom utökade internationella nätverk och genom att ställa medel till förfogande för forskningsinstitut, öka de vetenskapliga kunskaperna om Xylella fastidiosa samt förhoppningsvis kunna identifiera kopplingarna mellan patogen, symptom och sjukdomsutveckling.

8.  Europaparlamentet understryker behovet av att bedriva informationskampanjer i EU‑områden som riskerar att ha drabbats, för att informera inte bara aktörer inom jordbruket, utan även inom trädgårdsbruk, inklusive återförsäljare av prydnadsväxter, trädgårdsmästare och deras kunder.

9.  Europaparlamentet anser, särskilt med hänsyn till att sommaren snart är här, att kommissionen och medlemsstaterna bör varna resenärer om riskerna med att införa angripna växter från länder som är drabbade av Xylella fastidiosa till EU.

10.  Europaparlamentet anser att ökade medel bör ställas till förfogande för att se till att skadliga organismer kan upptäckas redan vid införseln till EU. Parlamentet uppmuntra vidare medlemsstaterna att öka antalet regelbundna inspektioner för att förebygga spridningen av Xylella fastidiosa utanför de avgränsade områdena.

11.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla en öppen databas, med en förteckning över institutioner och behöriga myndigheter på unions- och medlemsstatsnivå, för utbyte av information, erfarenheter och bästa praxis, och även för att man snabbt ska kunna varna de behöriga myndigheterna och vidta nödvändiga åtgärder.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta tydliga och övergripande riktlinjer för vidtagande av förebyggande och sjukdomskontrollerande åtgärder, med klara angivelser av tillämpningsområde och varaktighet och med utgångspunkt i befintliga erfarenheter och bästa praxis, så att riktlinjerna kan användas som ett stödverktyg för behöriga myndigheter och tjänster i medlemsstaterna.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att rapportera till parlamentet varje år, eller så snart situationen förändras, om hotet mot EU-producenterna från Xylella fastidiosa och andra organismer som utgör en fara för jordbruket.

14.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1) EGT L 169, 10.7.2000, s. 1.
(2) EUT L 309, 24.11.2009, s. 71.

Rättsligt meddelande